måndagen den 30:e maj 2011

Mindre lyckade presentationsbilder


PowerPoint bilder kan förstärka din presentation men de kan också förstöra den. Jag kan inte låta bli att tipsa om ett skrämmande galleri av mindre lyckade presentationsbilder som finns i artikeln Worst PPT slide contest winners. För liten text, extremt komplicerade bilder och olämpliga färgkombinationer är välkända problem. Kanske dags att titta genom mina egna bildspel en gång till!

IT på lärarutbildningen utmanar traditionell undervisning

IT-stödda undervisningsmetoder strider mot traditionella föreställningar om undervisning och lärande, och möter därför motstånd på lärarutbildningen. Så menar Carina Granberg, Umeå Universitet, i sin nya avhandling ICT and learning in teacher education: The social construction of pedagogical ICT discourse and design.

- Den traditionella synen på undervisning utsätts sällan för kritisk granskning utan man tillskriver den ett högt värde som man tenderar att försvara även om villkoren i samhället förändras.

I sin avhandling har hon studerat utvecklingen av IT-stödda arbetsformer på lärarutbildningen i Umeå. Studien visar att användningen av IT i undervisningen strider mot ett invant sätt att förstå och samtala om hur undervisning ”ska gå till” och bygger på föreställningar som skapats under lång tid.

Studien visar också att det inte har funnits några utarbetade strategier för hur kompetenser som utvecklats inom enskilda lärargrupper kan komma hela utbildningen till godo. Carina Granberg menar att på samma sätt som IT-stödda metoder för lärande måste granskas innan de införlivas i verksamheten måste också den utbildningstradition som uppfattas som självklar läggas under den kritiska luppen.

- I takt med att vårt sätt att söka information och nödvändiga kunskaper utanför universitetens väggar förändras så måste man också revidera uppfattningarna om lärande och undervisning inom lärarutbildningen. Lärarutbildningen bör präglas av en utbildningstradition med förändringspotential!

Läs mer: Pressmeddelande, Umeå Universitet.

torsdagen den 26:e maj 2011

Next Generation Learning Conference 2012

Tea and Laptops by mecredis, on Flickr
Creative Commons Attribution 2.0 Generic License  by  mecredis 

Högskolan Dalarna och KTH arrangerar en nordisk konferens om hur digitalisering påverkar högre utbildning och nästa generations lärande. Konferensen heter Next Generation Learning Conference och äger rum 21-23 fenruari 2012 i Falun. Bland annat kommer konferensen att lyfta fram följande områden: mobilitet, öppna lärresurser, nya kunskapsprocesser i arbetslivet, nätbaserad högre utbildning, kollaborativt lärande och moderna lärmiljöer. Konferensen välkomnar såväl utvecklingsprojekt som forskningsprojekt inom ramen för nästa generations lärande.

Redan nu kan man lämna in bidrag (presentation, workshop eller öppet torg) och bidragen ska lämnas in senast 15 september (läs mer). Redan nu öppnas möjlighet att diskutera via Twitterflödet #ngl12.

onsdagen den 25:e maj 2011

Ny rapport om lärcenterbaserade utbildningar

En ny rapport från Högskolan Väst undersöker studenternas och lärarnas inställningar till lärcenterbaserad utbildning. Rapportens slutsatser fokuserar på framgångsfaktorer som tillhörighet, stöd och delaktighet. Rapporten, Närhet och kommunikation på distans : en studie om hur studenter och lärare beskriver och upplever lärcenter/högskolecentrumbaserad utbildning, har skrivits av Staffan Bengtsson och Lars Svensson (Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle). De har studerat lärcenterbaserade utbildningar inom socialt arbete och socialpedagogik både utifrån ett student- och ett lärarperspektiv.

Rapporten utgick från följande frågor:
1) Vilka motiv har studenterna för att välja distansutbildning?
2) Vilka förväntningar hade studenterna inför utbildningen?
3) Hur upplever/beskriver studenterna distansutbildningens styrkor och svagheter?
4) Vilka erfarenheter har lärarna av att arbeta med distansundervisning, dess styrkor/svagheter?

Rapporten ser flera fördelar med lärcenterbaserade utbildningar, nämligen studiegruppens styrka, stöd från lärcentrumet och flexibiliteten. Samtidigt är det viktigt att inte se utbildningsformen som statisk och att nya pedagogiska metoder och tekniska lösningar måste provas framöver. Högskolan måste se till att lärcenterstudenterna känner en närhet till lärosätet trots avstånd och att lärarens engagemang och förståelse för deras situation är nyckeln.

- Det finns anledning att rikta större uppmärksamhet kring frågan vilken kultur som finns kring LCU och hur högskola och lärarkollegium egentligen tänker kring detta fenomen och hur det kan fungera optimalt, vad ska uppnås med vilka medel? Hur tänker vi LCU? Detta måste vara de grundläggande frågorna och den framtida utmaningen i sammanhanget. Till denna reflektion och dialog bör även studenter bjudas in. Det finns anledning att betona att LCU inte kan vara något fixerat fenomen utan något som befinner sig i ständig rörelse och vars innehåll borde influeras av en prövande pedagogisk nyfikenhet med tillhörande uppföljningar. I detta ligger ett behov av att utveckla pedagogik/didaktik, teknik och organisation kopplat till detta fält, som enligt vår mening rymmer en stor potential.

Läs rapporten (pdf)

Ny avhandling om rollspel och identitet i Second Life


Den virtuella världen Second Life ger enorma möjligheter för rollspel. Där kan man ta på sig en ny spännande identitet och skapa nya kulturer med folk från hela världen. Maria Bäcke vid Blekinge Tekniska Högskola, disputerar nu på fredag med avhandlingen Power Games: Rules and Roles in Second Life.

I avhandlingen utforskar hon hur medlemmar i olika rollspelsgrupper på plattformen Second Life utformar dramatiska och sociala roller.

–­Det jag främst är intresserad av är att se förhållandet mellan rollspelaren och hans eller hennes roll, mellan att vara ”i karaktär” och att interagera med varandra utanför den dramatiska rollen i en social eller politisk sfär, även den online, samt de maktförhållanden som utmejslas, säger Maria Bäcke.

 Maria för även ett resonemang om var gränsen går mellan vad som är overkligt (virtuellt) och vad som är verkligt när det gäller rollspel. Vissa rollspelare har en strikt uppdelning mellan socialt och dramatiskt, medan andra fokuserar mer på det sociala spelet inom gruppen än på det dramatiska rollspelet. Det finns även grupper av rollspelare som har svårt att skilja på det som sker i en dramatisk och social kontext eller ser en fördel i att inte definiera detta för tydligt, vilket ofta leder till bråk mellan olika falanger inom gruppen.

–­Genom att börja ifrågasätta vad som är overkligt och vad som är verkligt kan vi börja förstå de dramatiska och sociala rollerna som formas och skapas i spelen. Förstår vi dem kan vi förhoppningsvis hantera dess följder, både negativa såväl som positiva, på ett lämpligt sätt.

Källa: pressmeddelande, myNewsdesk

tisdagen den 24:e maj 2011

Zombiespel ska locka studenter till sjuksköterskeprogram

Universitetet i Calgary, Kanada, lanserar ett mycket annorlunda sätt att locka nya studenter till sin sjuksköterskeutbildning enligt en artikel i IT i vården, Zombies ska få fart på sjuksköterskestudenterna. De har tagit fram ett gratisspel på nätet, Nurses against zombieism, där du är en sjuksköterska på akutavdelningen och ska både hjälpa patienter men också kämpa mot zombies som ständigt dyker upp. I stället för att bara döda zombies ska du försöka att bota dem.

- Nursing is a truly diverse profession; today’s nurses are accomplished scientists, health administrators, researchers and clinical professionals.  And yet there are lingering negative stereotypes about nursing that persist all over the world. We are working to combat those stereotypes using fresh and innovative ideas.

Läs University of Calgarys nyhet Heal the zombies, save the humans.
Prova spelet själv och se om du blir inspirerad!

måndagen den 23:e maj 2011

Kollaboration på nätet, ny avhandling


Nätet ger enorma möjligheter för samarbete men hur fungerar det i riktiga arbetssituationer? Alexandra Petrakou, BTH, disputerar denna vecka kring sådana frågor i avhandlingen Design for Places of Collaboration. Avhandlingens fokus är att förstå hur människor i olika samarbetssituationer själva anpassar sin arbetsplats eller omgivning för att kunna samarbeta med varandra.

- Utgångspunkten är att denna förståelse är viktig för utvecklingen av IT-verktyg som stödjer samarbete, menar Alexandra.

Avhandlingen baseras på följande fyra studier av olika samarbetssituationer inför utveckling av IT-verktyg eller efter det att IT-verktyg har införts:
  • Mellan hemtjänst och hemsjukvård inför utvecklingen av ett mobilt IT-verktyg.
  • Mellan studenter och lärare under en distanskurs via den virtuella världen Second Life.
  • Mellan personalen på en sjukhusklinik efter införandet av datoriserade journaler.
  • Mellan lokala matproducenter inför utvecklingen av en e-marknadsplats.
Avhandlingen för fram ett synsätt för att förstå samarbetssituationer när man vill utveckla IT-verktyg för dessa. Synsättet kallas ”Places of Collaboration” där man speciellt tittar på hur människor själva skapar och anpassar sin miljö för att samarbete ska fungera. De anpassningar som människor gör, inklusive de verktyg de själva tar fram såsom papperssystem, pärmar med mera, är också viktiga att analysera för att förstå vilka samarbeten som egentligen sker.

– Samarbeten sker baserat på människors faktiska behov av att få jobbet gjort och inte baserat på hur organisationsstrukturer formellt ser ut på papper. Om IT-verktyg införs på en arbetsplats kommer människorna att anpassa sin miljö och skapa nya verktyg för att stödja de aspekter i samarbetet som inte stöds av IT-verktyget. Slutsatsen är att framtida forskning och utveckling inom IT också bör fokusera på att stödja människor i deras eget skapande av samarbets-verktyg. Detta innebär bland annat att vi bör utveckla IT-verktyg som människor själva kan anpassa utifrån egna behov för samarbete, avslutar Alexandra.

Läs avhandlingen

Källa: Pressmeddelande BTH (MyNewsdesk)

Introduktionsfilm till Adobe Connect

E-mötesverktyget Adobe Connect är tillgängligt för de flesta universitet och högskolor i landet tack vare ett avtal via SUNET. Många lärare använder tjänsten redan för att spela in föreläsningar och för distansundervisning men majoriteten har fortfarande inte upptäckt möjligheten.

Denna korta film har gjorts av Högskolan i Kristianstad för att visa upp de viktigaste funktionerna i Adobe Connect och väcka nyfikenhet hos lärare. En rolig och enkel introduktion helt enkelt. Vill du se flera filmer och mer detaljerad information om hur du kommer igång med Adobe Connect finns det en bra guide som heter Connectresurser.

lördagen den 21:e maj 2011

Ny MOOC till hösten

Under de senaste 3 åren har tre välkända kanadensiska forskare/utbildare genomfört flera öppna och helt gratis utbildningar för universitets- och skollärare som vill veta mer om nätbaserat lärande och framtidens utbildningsmiljö. Dessa kurser kallas för MOOC (Massive open online course) och har hittills lockat över 10 000 deltagare från hela världen. Det finns inga högskolepoäng i slutet men du får ett globalt nätverk av innovativa utbildare och inspiration från flera av de mest ledande namn inom området.

Till hösten startar de en ny öppen kurs som heter Change: Education, Learning, and Technology. Denna gång delas kursansvaret upp med ledande namn från hela världen som turas om att ta ansvar för en vecka var. Kursen kommer att undersöka följande frågor:

- How does learning change when formal boundaries are reduced? What is the future of learning? What role with educators play in this future? What types of institutions does society need to respond to hyper-growth of knowledge and rapid dissemination of information? How do the roles of learners and educators change when knowledge is ubiquitous?

Läs mer om kursen på George Siemens blogg elearnspace, This will be fun: Mother of all MOOCs och titta på en intervju mellan Howard Rheingold och George Siemens om erfarenheter och slutsatser från tidigare MOOC-kurser.

fredagen den 20:e maj 2011

Universitetet i Tromsø satsar stort på nätbaserat lärande


Universitetet i Tromsø fokuserar nu på utvecklingen av nätbaserat lärande och vill bli nationellt ledande inom området enligt en ny artikel från Norgesuniversitetet, Fleksibelt fokus på Universitetet i Tromsø. Redan 2010 bestämde universitetet att satsa 3 miljoner NOK per år på utvecklingen av nätbaserade utbildningar.

- I strategien for 2009-2013 stadfestet UiT at de vil bli nasjonalt ledende og nyskapende innenfor desentralisert og nettbasert utdanning. Det overordnede målet er å vedlikeholde og oppdatere kompetanse i Nord-Norge, og sikre at større deler av landsdelens befolkning kan nås med relevante utdanningstilbud.

Syftet med strategin är att uppnå bättre studiekvalitet och tillgänglighet.Övergripande planering och infrastruktur kommer att skötas centralt men implementeringen och det pedagogiska ska skötas av institutionerna.Stor vikt läggs på delning och åter användning av lärresurser. Ett särskilt fokusområde kommer att bli nätbaserad examination. Enligt Mariann Solberg (Universitetets Etter- og videreutdanningsenhet):

- Det er viktig å få fram nye eksamensformer, blant annet for å få til god kvalitet i fleksible studier. Vi ønsker å legge mer vekt på at studentene kan jobbe som i arbeidslivet, der samarbeid og hjelpemidler står sentralt. Og der vanlig reproduksjon er mindre viktig. Eksamen skal også være en måte å lære på, og der teknologi brukes som pedagogisk videreutvikling.

Skapar vi framtiden själva eller hänger vi bara med?

Missed train by Éole, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License  by  Ã‰ole 

Många trender i samhället idag verkar oemotståndliga och vi känner att vi måste bara hänga med för att inte hamna utanför. Den här bloggens uppgift är att lyfta fram nya trender och föreslå att vi åtminstone tar reda på vad som sker ute i världen. Men frågan är om alla dessa trender alltid betyder förbättringar och en positiv utveckling.

En ny post på bloggen Infontology, Riskabla skoltrender, lyfter ett varningsfinger. Måste vi bara följa alla dessa trender för att marknaden kräver det eller behöver vi satsa lite mer tid på att fundera djupare vart trenden tar oss och om det finns andra vägar. När vi nu börjar lagra all vår information och idéer på nätet finns det också en risk att vi tappar kontroll? Vem äger all information framöver ute i molnet och hur kommer de att kunna utnyttja det framöver? Vi ska vara mer och mer flexibla och kunna ständigt byta karriär och inriktning men vem gynnas av denna utveckling egentligen?

Inte att vi ska bara hoppa av utvecklingståget och vägra anpassa oss men artikeln manar till eftertanke om vad som ligger bakom den allt snabbare förändringstakten i samhället och hur det påverkar utbildning.

torsdagen den 19:e maj 2011

Skola nu - verktyg för lärande

Skola nu är en ny satsning från UR mot landets lärare. Här finns det program, spel och handledningar som kan användas i undervisning och kompetensutveckling. Sajten är uppdelad i områden som förskola, skola, kompetensutveckling och forskarintervjuer och varje område innehåller filmer, intervjuer och andra resurser som lärare kan använda i sin undervisning och egen utveckling. Under fliken forskarintervjuer hittar du exklusiva intervjuer med forskare som varit delaktiga i att ta fram de nya kursplanerna till Lgr 11.

Skol nu är fortfarande under uppbyggnad men kommer att vara klar til juni. Men titta redan nu - det finns mycket matnyttigt!

måndagen den 16:e maj 2011

Ny studie lyfter fram studiemotiverade distansstudenter

HK studying by eir@si, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.0 Generic License  by  eir@si 

Många hävdar att genomströmningen på distanskurser är dålig och att distansstudenter inte är lika motiverade som kollegorna på campus. En ny studie visar att distansstudenter vid Karlstads universitet presterar över rikssnittet.

Lena E Johansson, utbildnings- och forskningssamordnare, och Lars Haglund, professor i ekonomi, har undersökt hur cirka 1600 distansstudenter upplever sina studier och vilka resultat de gör. Undersökningen visar att programstudenter på distans hade 85% genomströmning och att siffran för fristående kurser på distans var 55% 2009. Rikssnittet samma år var 80% på program och 47% på kurser. Under 2010 hade programstudenterna på distans en högre prestationsgrad än programstudenterna på campus; 91% jämfört med 86%.

Studien frågade studenterna om kritiska framgångsfaktorer för distansuntbildningar och bland annat lyfter de fram följande:
  • Lärarnas tillgänglighet
  • Lärarnas kompetens att hantera digitala medier
  • Yrkesrelaterade kunskaper
  • Tydlig information om kursen från början
  • Möjlighet att skapa studiegrupper och tillgång till lärcentra för möten och support
Läs rapporten 

Läs en längre artikel om studien på LearningNet

Appstore för danska skolor nästa år


Danmark håller på att ta fram en digitaliseringsstrategi för den offentliga sektorn och där finns det spännande förslag för skolans framtid enligt en artikel i danska Computerworld, Derfor skal Folkeskolen have egen app store.

Redan nästa år kommer en speciell appstore/nätbutik för skolan med tillgång till filmer, spel och läromedel som har anpassats till läroplanen. Detta kommer att komplettera och sedan ersätta de traditionella kursböckerna. Genom denna kanal kan nya läromedel distribueras direkt och till alla och skapar en intressant ny marknad. Till 2013 ska alla klassrum ha tillgång till höghastighetsbredband, 2014 ska all skriftlig kommunikation mellan skola och föräldrar ske digitalt och till 2015 ska alla elever ha en egen bärbar dator eller surfplatta.

Det står inte mycket än om högre utbildning men artikeln menar att det planeras liknande åtgärder som i skolan. Bland annat ska hela antagningsprocessen digitaliseras och all examination ske digitalt.

Läs även norska kommentarer, på bloggen Digital, Går fra skolebøker til apps

Högskolan i Gävles bibliotek firar 5 år med öppna föreläsningar

Högskolan i Gävles nya bibliotek firar nu 5 år samtidigt som Learning Center firar 10 år. Detta ska firas med ett öppet hus 17 maj med föreläsningar av bland andra Kristian Luuk och UR:s VD Erik Fichtelius. Hela arrangemanget ska även sändas via e-mötesverktyget Adobe Connect (länk till sändningen - börjar med Kristian Luuk 13:00).


Se programmet

Datorn är död - allt finns på nätet

Google kommer snart att släppa egna bärbara datorer, Chromebooks, och även om de ser ut som vanliga datorer representerar de en radikal ny utveckling inom branschen. De har nämligen inga program eller mappar. Du kan inte lagra något på datorn, i stället finns allt du behöver på nätet i det s. k. molnet. Därför startar datorn direkt och behöver inga uppdateringar eller virusskydd. Allt du gör sker på nätet precis som många redan gör men nu tar vi det stora steget till virtuella datorer.

Titta bara på filmen så får du mycket att fundera över. Läs mer i en artikel på Mashable, Google explains life after the desktop.

IT-utvecklingen är studentstyrd


För några år sedan var det universitetet som ägde de flesta datorerna på campus, oftast i stora sterila datorsalar. Då hade man kontroll över vilka program och versioner som kunde tillåtas i universitetets nät. Idag är det studenterna som äger datorerna och allt flera köper smarta mobiler och surfplattor som alternativ eller komplement till den bärbara datorn. Studenternas datorer är privata och var och en lägger ner mycket tid och möda för att skräddarsy sin dator till sina behov och livstil. Vad är då IT-avdelningens roll i denna allt mer individualiserad datormiljö?

Detta är temat för en artikel i Chronicle of Higher Education, The slow-motion mobile campus. Det första som märks är att universitetets trådlösa nät blir överbelastade när alla studenter vill komma åt nätet hela tiden och många har svårt att dimensionera sina nät efter det växande behovet. Även framtidsinriktade universitet som Stanford University, som har profilerat sig som en pionjär i användningen av mobila tjänster på campus, har problem med infrastruktur.

Även om nästan alla studenter har avancerade datorer och mobiler och vill komma åt allt varifrån som helst är det inte enkelt att få universitetets lärare och administration att anpassa sig.

- Getting iPads and iPhones in the hands of college students is the easy part; rebuilding campus infrastructure to support mobile devices is expensive. And as Stanford's experience shows, getting professors, students, and staff to work together to explore the educational potential of mobile devices is a slow, uneven process, more suitable in some fields than others.

Flera frågor kring hur universitet ska förhålla sig till studenternas IT-behov finns i en bra artikel av Steve Wheeler (University of Plymouth, England), Student owned devices. Läs även en lång diskussion efter artikeln.

söndagen den 15:e maj 2011

Ny avhandling om hur IKT kan skapa mer delaktighet i klassrummet

Classroom by Proust, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.0 Generic License  by  Proust 

I många u-länder ser studenterna lärarna som auktoriteter vars kunskap de ska memorera utan att ifrågasätta. Annika Andersson visar i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet hur informations- och kommunikationsteknik kan användas för att istället uppmuntra studenter att lära sig tänka kritiskt. Nu tilldelas hon Börje Langforspriset för bästa doktorsavhandling i informatik 2009-2010.

Hennes forskning visar att det är lättare för studenter att börja kommunicera med lärare och andra studenter när de kan göra detta via e-post, sms eller olika diskussionsforum. Dessutom börjar studenterna ifrågasätta vad läraren säger när de får tillgång till en rad olika informationskällor via internet.

– Det har varit spännande att få höra studenters reaktioner när de till exempel upptäcker att det finns olika historiebeskrivningar av samma konflikt. Eller när de vågar ifrågasätta vad läraren säger på en lektion eftersom de har läst något som inte stämmer överens med det på internet.

Läs en längre artikel på Forskning.se, Örebroforskning prisas

Källa: pressrelease från Örebro Universitet

 

onsdagen den 11:e maj 2011

Plugga glosor på mobilen


Att plugga glosor, kemiska formler eller historiska fakta har alltid varit en mödosam process. Jag brukade skriva s. k. flashcards med ordet jag ville lära mig på den ena sidan och översättningen på den andra sidan. Jag hade en hög med kort med mig på resor och kunde snabbt gå genom dem när som helst.

Nu kan du skapa egna flashcards på din mobil (just nu iPhone) med verktyget Brainscape. Du kan skapa oändligt många digitala kortlekar och plugga på datorn eller ännu smidigare på mobilen. Du kan förstås dela med dig av dina kort och du får gärna använda alla andra samlingar som finns på sajten. De mest populära samlingarna just nu hjälper dig att bygga på ditt ordförråd i engelska, lär dig geografi, matlagningstermer, spanska och franska. När du blir medlem har du även möjlighet att skapa nätverk med andra som delar samma intresseområde.

Läs mer om Brainscape i en artikel från Huffington Post, Brainscape Taps Into the Greatest App of All: Your Brain.

tisdagen den 10:e maj 2011

Ny version av Adobe Connect för mobiler

E-mötesverktyget Adobe Connect Pro har en ny mobilversion som kan laddas ner som en applikation (app). Det finns redan en bra version för iPhone och iPad som ger dig möjlighet att delta med video, ljud och chatt men den senaste versionen ger samma funktionalitet till Androidmobiler och surfplattor. Nu ser du hela mötet på din mobil och om du vill se en del av mötet i detalj (t ex presentation, chatt, video) kan du snabbt få just den delen i helskärm. Dessutom kommer du åt alla fönster som visas i det "riktiga" mötet, som inte var möjligt i den tidigare versionen. Den nya appen fungerar bäst med surfplattor men går nästan lika bra i mobilen.

Läs mer om Adobe Connect Mobile 1.5.

söndagen den 8:e maj 2011

Resurscentrum för kemiundervisning

Amerikanska Chemical Education Digital Library (ChemEd DL) är en omfattande samling filmer, animeringar, lektioner och interaktiva övningar i kemi för bäde skola och universitet. Projektet stöds av National Science Foundation och allt material har granskats och godkänts av lärare och experter. Här kan lärare dela med sig av sitt eget material och alla uppmanas att hjälpa till med utvärderingsprocessen. Dessutom kan du delta i olika diskussionsgrupper och hitta kollegor för nya projekt.

- The Chemical Education Digital Library is a storehouse of tested digital resources for education in the chemical sciences. Our aim is to be the place on the Web where you can contribute, share, organize, and use high quality chemistry education materials. Teachers and students are encouraged to find, use, classify, contribute, and evaluate ChemEd DL resources in support of teaching and learning. Through collaborations with individuals and through our many communities, ChemEd DL strives to provide the best of what chemical education has to offer.

Bland annat kan du söka i en 3D bildbank av olika molekyler och grundämnen.

lördagen den 7:e maj 2011

Anteckna på nätet

När du samlar material för en uppsats, artikel eller i din forskning samlar du mängder med anteckningar. Förr kunde du markera viktiga citat i dina böcker, skriva i marginalerna eller skriva ner tankar i anteckningsblock. Problemet med detta är att det blir snart väldigt svårt att koppla ihop alla lösa anteckningar eller hitta samband och länkar mellan dem.

Eftersom vi läser allt mer på webben behöver vi anteckna på webben också. Det finns flera digitala anteckningsverktyg och ett sådant heter Scrible (www.scrible.com). När du läser en artikel på webben kan du markera viktiga meningar, citat, bilder eller diagram och spara dem i Scrible. Scrible antecknar var du har hämta allt och du kan lägga till taggar på varje anteckninga så att du lättare kan hitta de viktigaste efteråt. Du kan skriva egna tankar kring artikeln på virtuella lappar som också kan taggas och länkas till rätt del av texten. Allt du gör i Scrible kan sedan föras över till ett Word-dokument eller skickas vidare via epost. Alla anteckningar, citat och texter sparas i ditt Scriblekonto och du kan sedan bearbeta samlingen genom att katalogisera och organsiera dem.

Se Scribles guide för att se hur det fungerar.

Smartboards kräver ny pedagogik

SMART Board in action by kjarrett, on Flickr
Creative Commons Attribution 2.0 Generic License  by  kjarrett 

Interaktiva skrivtavlor eller Smartboards finns idag i många skolor och högskolor. Hur förändras elevernas lärande av den här tekniken? En ny artikel från Skolverkets webbplats Förskning för skolan, Interaktiva skrivtavlor kräver förändrad pedagogik, summerar ny forskning i området. Bland annat har de tittat på en amerikansk forskningsöversikt, The Effects of Interactive Whiteboards (IWBs) on Student Performance and Learning: A Literature Review.

Smartboards ger många nya möjligheter till att använda nätbaserade verktyg och resurser men det finns en risk att man bara bevarar och förstärker traditionell lärarledd undervisning om man inte samtidigt förändrar pedagogiken. Ny teknik förändrar inget om inte skolans kultur och syn på lärarens roll förändras menar forskarna.

- För att interaktiva skrivtavlor ska ha sin största positiva påverkan på undervisningen behövs en kultur som är öppen för förändrade lärandeformer. Fortbildning bör vara både teknisk och pedagogisk. Lärare behöver tid för att öva och utveckla undervisningsmaterial. Att utveckla interaktiva arbetsformer tar också tid. Alla dessa kontextuella faktorer har direkt effekt på hur interaktion och pedagogik utvecklas i klassrummet.

Om man bara ser på de tekniska möjligheterna kan introduktionen av smartboards bara förstärka den traditionella lärarrollen. Lärarna behöver tid och kompetensutveckling för att kunna dra mer nytta av interaktivitetsmöjligheterna. Eleverna måste ges utrymme för samarbete och kollaboraitivt lärande och det tar tid att förändra klassrumskulturen, både för läraren och för elevena/studenterna.

För mer forskning kring detta läs även artikeln The vicarious presence of the teacher in pupil's learning of science in collaborative group activity at the interactive whiteboard som studerar hur skolelever i England har använt smartboards för grupparbete inom naturkunskap. Artikeln menar att lärarens roll som mentor och stöd är viktig för att uppmuntra eleverna att utforska själva och ta mer ansvar för sitt lärande.