App-guide för skolor

  by  Jorge Quinteros 

Nya appar kommer dagligen och allt flera lärare från förskola till universitet försöker hitta bra appar som elever och studenter kan ha nytta av. Problemet är att hitta de bästa och mest pedagogiska appar i ett nästan oändligt sortiment.

Bloggen iPad appar i skolans värld testar och rekommenderar nya appar för Apples iPad som kan vara intressanta att använda i skolan, på alla nivåer. Sedan maj har bloggen hunnit med nästan 300 poster om appar inom så gott som alla ämnesområden. Bloggen också innehåller länkar till många andra intressanta sajter om utbildningsappar, både på svenska och engelska, bland andra den pågående insamlingsprojektet Appskafferiet.

Visste du?

En kort film som förklarar varför skolor (och högskolor) måste ta nätbaserat lärande på allvar och anpassa verksamheten till 2000-talets krav. Filmen gjordes av New Brunswick Department of Education i östra Kanada som ett diskussionsunderlag till alla skolor i rovinsen. Den gjordes för över ett år sedan men budskapet gäller i högsta grad även idag.

Byt bara ut New Brunswick mot Sverige.

Wikis i undervisningen

En wiki är en webbsida som flera kan redigera och där historiken kan sparas. Den mest berömda wikin är förstås Wikipedia men det finns hundratusentals andra av mer en mer specialiserad karaktär. Elever/studenter kan samarbeta kring att skriva en egen wiki och fördelarna med detta är flera. Bland annat kan läraren se vem som har skrivit vad på wikin och därmed kunna bedöma varje students insats.

Här ser du en kort filmintervju med Sofia Alfredsson, lärare på August Kobbs gymnasium i Göteborg, Hon berättar om hur hon använder wikis i sin undervisning och hur det har stimulerat eleverna. Filmen ingår i ett nytt intitiativ i Göteborg, Torghandel, som ska inspirera lärare kring användningen av IT i undervisningen.



Läs mer om hur du använder wikis på CELA.

Blackboard öppnar sig

Lärplattformsföretaget Blackboard lanserar nu möjligheten för skolor och universitet att öppna sin lärplattform för externa studenter så att de kan få insikt i en kurs eller se valda delar. Kursmaterial kan nu markeras med en Creative Commons licens och allmänheten kan få använda och bearbeta kursmaterialet även om det ligger inne i lärplattformen. Nu när så många lärosäten i världen lägger ut sitt material fritt på nätet till fördel för det livslånga lärandet är det viktigt att kunna dela med sig av material som tidigare låg låst bakom lösenord i universitetets lärplattform. Materialet blir därmed sökbart på nätet.

- The move supports engaging wider use of the platform to serve different types of “guest” users taking part in efforts including open teaching initiatives, auditing and accreditation activities, student recruiting programs, community outreach programs and collaborative research efforts.

Läs ett pressmeddelande från Blackboard.

Konferens om det digitala universitetsbiblioteket

  by  caspros 

Hur ser morgondagens digitala bibliotek ut? Hur hanterar man nya medier och vilka juridiska förutsättningar finns för en digitalisering av bibliotekets verksamhet? Dessa och många flera aktuella frågor för akademiska bibliotek tas upp vid konferensen Det digitala universitetsbiblioteket som hålls i Stockholm 8-9 februari 2012.

- På konferensen Det digitala universitetsbiblioteket får du chansen att lyssna till framgångsrika talare som berättar om erfarenheter kring digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande. Dessutom finns representanter ifrån Sveriges ledande akademiska bibliotek på plats för att ge dig sina bästa tips om hur du lyckas med digitaliseringen på din arbetsplats. Lär dig det senaste om upphovsrättsfrågor, avtalslicenser, personuppgiftslagens tillämpning och andra relevanta författningar kommer vi självklart att belysa och behandla.

Ladda ner programmet som pdf-fil.
Till anmälan.

Rum för lärande

  by  Kathy Cassidy 

De flesta klassrum, även de med modern utrustning, följer det klassiska mönstret för katedundervisning med all fokus på läraren. Många skolmiljöer är dessutom slitna och oinspirerande och det är svårt att tänka kreativt när lokalerna och miljön är så begränsande. Det är temat på en intressant artikel i Lärarnas Nyheter, Här får lärandet rum, som tar upp nya tankar kring skolarkitektur och inredning som gäller i allra högsta grad alla utbildningsnivåer.

Artikeln menar att många skolor är inte byggda för en modern pedagogik och det är ett hinder för många lärare som vill prova nya former för lärande. Enligt Anna Törnquist, arkitek med skolbyggnader som specialitet:

– Även många nya skolor byggs enligt en förmedlingspedagogisk tradition som har varit borta ur den pedagogiska litteraturen och styrdokumenten i många år. I många skolor mer eller mindre tvingas man till en traditionell undervisningssituation på grund av hur lokalerna ser ut.

Utmaningen är att bygga skolor som ska kunna stå i 100 år men ska vara flexibla för att kunna ge utrymme för olika sorters pedagogik. Vi ska definitivt inte utgå ifrån klassrum för 25-30 elever. Mycket handlar om att skapa en trygg miljö

Anne-Marie Körling, grundskollärare och sakkunnig i Haninge kommun, menar att klassrummets utformning och design är helt avgörande för lärande:

- Jag vill ha ett professionellt rum som visar att här håller vi på med något speciellt. Där man i väggar, golv och tak kan se ett förverkligande av läroplanen. Det går inte i vare sig förmedlarklassrummet eller i det hemtrevliga klassrummet .... Miljön ska bära lärandet.

Läs mer

• Skolhus för tonåringar – rumsliga aspekter på skolans organisation och arbetssätt av Anna Törnquist (Stiftelsen Arkus) 
• Lärande och fysisk miljö – En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola av Pia Björklid
• Körlings ord, blogg av Anne-Marie Körling. 

Projektmedel för flexibelt lärande

Folkbildningsrådet utlyser projektmedel för stimulans av lokal och regional utveckling av flexibelt lärande 2012.

Prioritering och urval kommer att ske inom följande områden:

1. Flexibelt lärande i folkbildningsverksamheten för att öka den digitala delaktigheten
   a) Pilotverksamhet för att testa ny verksamhet till grund för framtida satsningar.
   b) Utveckling av nya metoder och nätverk för ökat flexibelt lärande
2. Produktion av folkbildningens öppna lärresurser.

Sista ansökningsdag är 1 november 2011. Mer information och möjlighet att ansöka hittar ni på Folkbildningsrådets hemsida.

Titta även på den här filmen för en sammanfattning:

Källa: Folkbildningens nättidning Re:flex.

Sydkoreanska skolor helt digitala 2015

Alla skolor i Sydkorea ska vara digitala senast 2015 enligt en BBC artikel, Digital textbooks open a new chapter. Det betyder att alla elever har bärbara datorer, tillgång till trådlöst bredband och digital kurslitteratur och lärresurser. Sydkorea leder redan i de flesta rankningslistor över världens skolor med en hög nivå när det gäller digital kompetens (enligt en ny OECD studie) och regeringen vill behålla denna position. Regeringen har sedan länge satsat medvetet på IT i skolan med stöd till både lärare och studenter och denna strategi har bidragit starkt till landets ledande position idag.
 
- The government has understood the importance of having formal standards, so that systems can work with each other and quality can be assured.

Antiplagieringsverktyg ineffektiva

Svenska lärosäten litar alldeles för mycket på teknik för att upptäcka plagiering bland studenter enligt ny forskning av Debora Weber-Wulf, plagiatforskare på Hochschule für Technik und Wirtschaft i Berlin. Idag används verktyg som Urkund för att upptäcka fusk i uppsatser men Weber-Wulfs forskning visar att sådana verktyg upptäcker bara en del av fusket.

En artikel och radioreportage av SR, Program som ska upptäcka fusk är ineffektiva, skriver att mänsklig bedömning upptäcker fusk mycket effektivare än verktyg och att anti-plagieringsverktyg används mest i avskräckande syfte.

- ... Debora Weber Wulfs tester visar att programmen är sämre än mänskliga granskare. I 2010 års test sammanfattar hon att de på sin höjd kan användas när en lärare redan har misstankar, och att till och med då kan en vanlig google-sökning vara effektivare. Men idag används dom på många högskolor för att rutinmässigt leta igenom samtliga studenters arbeten och inte minst för att skrämma studenter att inte fuska. 

Det handlar om att inte bara lita på tekniken även om den kan hjälpa till viss del. Lyssna här på radioreportaget från SR:

 

Läs också en bra bloggpost av Jan Svärdhagen (Högskola Dalarna), Plagieringssystemens ineffektivitet där han menar att vi måste i stället ställa frågor till studenterna som inte kan googlas:

- Nu tror jag inte att så många lärare till 100% litar på systemen men i mina utbildningar som jag hållit i gällande plagieringssystem så har jag största fokus på frågan om varför man ev. "fuskar" snarare än att se verktygen som ett sätt att upptäcka plagiat. Fokus ligger allt för ofta på att i efterhand ta itu med problemet för att istället fokusera på vad som ligger till grund för plagiat. Om vi istället kunde fundera på hur vi formulerar frågor för att göra våra prov "unGoogleable/oGooglebara", dvs formulerade på sådant sätt att man inte bara kan Google upp svaret. Om vi arbetar med detta perspektiv kan vi lämna dessa system som inte räcker till.

Finskt universitet vill erbjuda lärarutbildning i Sverige

Östra Finlands universitet i Joensuu har just lämnat in en ansökan till Utbildningsdepartementet om examenstillstånd för att arrangera lärarutbildningar i Sverige. Lärarutbildningen skulle innehålla pedagogiska studier i naturvetenskap, främmande språk och specialpedagogik. Universitetet tänker erbjuda utbildningen på distans i samarbete med MKFC Stockholms Folkhögskola som har lång erfarenhet av att bedriva nätbaserade utbildningar i samarbete med internationella partners. Praktik kan göras antingen i hemkommunen i Sverige eller i en finsk skola.

- Östra Finlands universitet erbjuder extensiv och mångsidig lärarutbildning. Universitets speciella styrkor i lärarutbildningen är specialpedagogik och studieorientering samt ämneslärarutbildning i naturvetenskap. Universitets undervisning understryker forskningen och användningen av moderna inlärningsomgivningar och teknologi. Joensuu använder extensivt datorbaserade inlärningsomgivningar Moodle och Wiki. I institutionen för tillämpad pedagogik och lärarutbildning fungerar också en expertgrupp som är specialiserad i forskningen av informations- och kommunikationsteknologins pedagogiska användning. Exempelvis läroplan i specialpedagogik har fokus i teknologibaserad inlärning.

 Läs mer i ett pressmeddelande från MKFC Stockholms Folkhögskola (NewsDesk)

Webbseminarium om öppna lärresurser

I torsdags var det dags igen för ett webbseminarium om öppna lärresurser, denna gång arrangerat av nätverket Dela! och Skolforum (se ett tidigare inlägg i denna blogg). Nästan 300 personer hade anmält sig till seminariet och cirka 100 var på plats när seminariet drog igång. Eftersom seminariet spelades in kommer många flera att kunna ta del av det. Målgruppen var skollärare men det fanns även deltagare från både högre utbildning och folkbildning. Jag var med som moderator.

Alla länkar som togs upp i chatten finns här.

Läs mer på Delas hemsida.

Gratis nätbaserad lärplattform utmanar marknaden

  by  JISC 

En ny typ av lärplattform lanseras snart av medieföretaget Pearson. Plattformen kommer att heta Open Class och kommer att erbjudas helt gratis till universitet och skolor enligt en artikel i amerikanska Inside Higher Education, Freeing the LMS. Open Class kommer att vara en s k molntjänst där Pearson står för säkerheten och backup. Företaget erbjuder även gratis support till sina kunder.

OpenClass can be used “absolutely for free,” says Adrian Sannier, senior vice president of product at Pearson. “No licensing costs, no costs for maintenance, and no costs for hosting. So this is a freer offer than Moodle is. It’s a freer offer than any other in the space.”

Pearsons strategi med detta är att skapa ett förtroende inom högre utbildning för att senare kunna sälja in sina e-kursböcker, e-lärandeverktyg och andra digitala tjänster.

Fortsättning följer!

Amerikanska studenter protesterar mot dyr kurslitteratur

För många studenter är kurslitteraturen en stor budgetpost. Många böcker kostar långt över 1000 kronor styck och har inget värde efter kursen eftersom förlagen reviderar boken årligen. Många menar att det redan finns tillräckligt många öppna kursböcker på sajter som Flat World Knowledge, Wikibooks och Open Textbook att universiteten kunde rekommendera flera nätbaserade resurser i stället. Många öppna kursböcker har skrivits och granskats av universitetslärare.

Nu har studenterna startat en kampanj, Textbook rebellion, som kräver att universiteten börjar använda öppen kurslitteratur och flera nätbaserade resurser i stället för dyra böcker som snabbt blir inaktuella.

Läs mer i en artikel i eCampusNews, Students stage 'textbook rebellion' to protest costs.

Bild:
  by  windsordi 

Tips om hur man spelar in en föreläsning

UR Samtiden sänder dagligen föreläsningar från universitet, högskolor och akademiska konferenser via Kunskapskanalen. För att en föreläsning ska kunna sändas på TV måste den uppfylla en del kvalitetskrav när det gäller bild, ljud och belysning. Följande film, Så gör du snygg TV av din föreläsning, går genom flera praktiska tips om vad man bör tänka på innan man filmar en föreläsning, vare sig den ska sändas på TV eller som webbsändning.


Här ser du ytterligare en kort film, Så blir du en bättre talare i TV:



Se flera filmer på UR Samtidens YouTube kanal.

Dansk undervisningsportal

Det finns en omfattande och väldigt bra dansk undervisningsportal som heter EMU - Danmarks undervisningsportal som är väldigt relevant även för svenska lärare. Portalen är nationell och innehåller resurser för grundskola, gymnasium, vuxenutbildning och lärarutbildning. Här finns det guider, filmer, resurser och goda exempel inom alla ämnesgrupper. resurserna ska ge stöd till alla undervisningsformer och pedagogiska modeller.

En mycket intressant avdelning heter BrugIT - Sådan bruger du it med omfattande information och tips om användningen av IT i undervisningen. Ytterligare en avdelning som du bör titta på är Webetik, som innehåller goda råd om nätikett som kan tas upp i klassrumsarbetet.

Genom en sådan nationell plattform kan alla komma åt viktiga gemensamma resurser i stället för att olika organsiationer lägga tid och pengar på snarlika lösningar.

Det händer väldigt mycket i Danmark inom IT och lärande just nu. Läs mer om Danmarks strategiskt arbete inom område på en ny artikel på Omvärldsbloggen (Skolverket), Från vision till verklighet.

Mobilt lärande i sfi

Lernia Utbildning har startat ett spännande projekt där de använder surfplattor som ett verktyg i sfi-undervisningen. Projektet, som beräknas pågå fram till februari 2012, drivs med stöd av Jönköpings kommun samt leverantören Samsung. Syftet med projektet är att höja kvaliteten och attraktionskraften på sfi-utbildningen genom att integrera ett modernt verktyg i undervisningen. En ytterligare avsikt är att öka motivationen hos deltagarna och att öka genomströmningen. Vid en första utvärdering har eleverna fått fritt uttrycka sina tankar kring arbetssättet. Man är överlag mycket positiv till användandet av modern teknik som ett hjälpmedel i undervisningen.

Sfi-läraren Helena Nilsson, som arbetar med projektet i Jönköping, berättar:

- Det märks att Lärportalen används mycket. Jag får omedelbara reaktioner om det är driftstörningar. Jag upplever att man tar ett större eget ansvar för sina studier, man kollar och gör sina läxor. Även vid eventuell sjukdom hör man av sig och frågar efter uppgifter. En bidragande orsak kan vara att det är lätt och att det finns flera vägar att kommunicera på. Vi valde att använda Facebook som nav eftersom alla elever redan hade konton och var vana att använda det. Facebook har fungerat över förväntan som kommunikationsnav. Man får ut information snabbt och inläggen aviseras i elevernas surfplattor.

Eftersom jag alltid är online hela tiden under min arbetstid kommunicerar även eleverna mycket med mig. De skriver och frågar om läxorna, olika ords betydelse och meddelar om de är sjuka m.m. Att det har fungerat så bra tror jag kan bero på att eleverna upplever att de får snabb respons på saker som de undrar och skriver. Vi har dessutom redan hunnit arbeta med film och ljudinspelning som en del i undervisningen som jag upplever att eleverna tyckte var väldigt roligt och stimulerande. Det var länge sedan jag såg eleverna så engagerade. Detta var en arbetsform som var väldigt positiv för kommunikationen och gruppsamverkan. Jag upplever att det har varit väldigt spännande, inspirerande och utvecklande att arbeta med nya medier i undervisningen. Jag upplever att eleverna känner sig utvalda och stolta över att de får delta i det här projektet.

Om du har frågor kring projektet är du välkommen att kontakta projektledaren Dan Larsson.

Webbseminarier om Open Access

Open Access handlar om öppen publicering av forskningsresultat och vetenskapliga artiklar utan krav på höga prenumerationsavgifter. Redan idag finns det många öppna tidskrifter och i Sverige kräver många forskningsfinansiärer att resultanten publiceras öppet, oftast på universitetets egna forskningsdatabas.

24-30 oktober är Open Access Week, med aktiviteter och diskussion på nätet mellan universitet i hela världen. Diskussionerna pågår redan och alla är välkomna att delta.

- Open Access Week, a global event now entering its fourth year, is an opportunity for the academic and research community to continue to learn about the potential benefits of Open Access, to share what they’ve learned with colleagues, and to help inspire wider participation in helping to make Open Access a new norm in scholarship and research.


Athabasca University i Kanada är en av de främsta när det gäller forskning inom open access och öppna lärresurser och de erbjuder 5 öppna webbseminarier under vecka. Läs mer och se schemat för veckans webbseminarier.

Digital agenda för Sverige

IT- och energiminister Anna-Karin Hatt lanserade i torsdags (6 oktober) en övergripande strategi för regeringens it-politik, IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige.

- Näringsdepartementet arbetar fram en digital agenda för Sverige. Agendan ska vara en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre. Den digitala agendan ska vara ett komplement till pågående insatser. Den ska samordna åtgärder på it-området inom till exempel säkerhet, infrastruktur, kompetensförsörjning, tillit, tillgänglighet, användbarhet, standarder, entreprenörskap och innovation.

Agendan fokuserar på fyra strategiska områden:

1. Digitala tjänster ska vara enkla och säkra att använda.
2. Privata och offentliga aktörer ska skapa digitala tjänster som både kan främja effektivitet och stimulera kreativitet inom olika samhällsområden.
3. Det behövs en modern och robust digital infrastruktur i hela Sverige
4. Den digitala utvecklingen påverkar hela samhället, vilket innebär att lagar och regler inom en rad olika områden måste anpassas efter de nya omständigheterna.

Se Anna-Karin Hatts tal (35 minuter)

Läs en analys av Stefan Pålsson på Skolverkets Omvärldsblogg, Den digitala agendan och skolan.

Framtidens videokonferens

Idag kan vi mötas snabbt och enkelt över nätet via Skype eller mer avancerade e-mötesverktyg men tänk om du kunde stå sida vid sida med dem du vill träffa, utan att behöva resa. Titta på denna demonstration av den senaste lösningen från Cisco Telepresence.

Kurs i Mobilt Lärande

  by  liewcf 

Umeå Universitet erbjuder en intressant ny kurs till våren, Mobilt Lärande 7,5 hp. Allt flera skolor och universitet börjar se nya möjligheter för lärande och undervisning via mobiler och denna utbildning verkar ligga rätt i tiden.

Ur kursbeskrivningen:
- Mobilt lärande (m-learning) är ett begrepp som vanligtvis beskriver det lärande som kan ske med hjälp av mobila enheter på platser och vid tidpunkter som i större utsträckning kan anpassas utifrån de behov studenten eller kursens mål har. Mobilt lärande kan ses som ett komplement till mer traditionell utbildning men också som ett arbetssätt för att ytterligare stödja lärprocesser;

Kursen ger såväl praktisk som teoretisk kunskap om historik, trender, teknik och standarder, arbetsmodeller och pedagogiska användningsområden i det mobila kunskapssamhället. Vidare studeras hur mobilt lärande förhåller sig till sociala och personliga lärmiljöer

Läs mer om kursen (Umeå Universitet).

Går nätet och akademin ihop?

  by  fromcolettewithlove 

Lars-Erik Jonsson (Göteborgs Universitet) har skrivit ett mycket intressant bloggpost (Nätet och Akademin – lyckligt par eller omöjlig förening?) som handlar om skillnaden mellan lärande i en akademisk utbildning och det informella lärande som man gör av rent intresse. En traditionell kurs (även om den bedrivs på nätet via en lärplattform) har bestämda avgränsningar i form av kursplan, uppgifter och examination och allt sker i en skyddad miljö (klassrummet, både det fysiska och det virtuella). Det informella lärande som sker på nätet görs ihop med ett stort eget nätverk av kontakter och via öppna interaktiva webbverktyg som bloggar, wikis, Twitter mm. Lars-Erik ställer frågan:

Kan vi använda och dra nytta av det som brukar kallas Web2.0 i vår traditionella undervisning och vilka utmaningar ställs vi i så fall inför?

Problemet är att kursarbetet styrs av examinationskrav och ett fokus på prestanda. Man skriver för att man måste och allt bedöms av läraren. I det informella lärande skriver man blogginlägg och deltar i diskussioner av ren nyfikenhet och intresse för lärande i sig. Trots att man inte får belöning för detta lägger man oftast större engagemang i sådana projekt än man gör i en utbildning man deltar i.

Han försöker uppmuntra sina studenter att våga gå utanför kursmuren och börja skriva egna, öppna bloggar eller wikis, lägga ut egna filmer på YouTube, skaffa sig ett nätverk i Twitter mm. Det går att kombinera det formella med det informella men i det informella/publika ska man också glömma till viss del lärarrollen.

Läs hela artikeln så förstår du bättre!

Biologisk mångfald släpps fri på nätet

En stor kunskapskälla om biologisk mångfald släpps nu fri på internet. Tidskriften Biodiverse, som funnits i sexton år, lägger idag ut allt sitt material på en ny hemsida. Biodiverse sprider information om aktuell forskning och utveckling om biologisk mångfald och naturvård.

Över tusen artiklar av 350 olika författare publiceras idag på Biodiverses hemsida. Artiklarna är skrivna av forskare, tjänstemän, beslutsfattare och praktiker i naturvårdssektorn för att kunna läsas av alla med intresse för biologisk mångfald. Biodiverse används också i undervisningen på gymnasieskolor och universitetskurser.

Drygt 5000 prenumeranter får Biodiverse i brevlådan. Med internetpubliceringen vill CBM ge tidskriften spridning utanför prenumerantkretsen och göra äldre artiklar aktuella igen.

Biodiverse strävar efter att ge ut saklig information om ibland kontroversiella naturvårdsämnen som vargfrågan, främmande arter och så kallade biopirater. Publiceringen på nätet gör det möjligt för läsarna att själva kommentera innehållet och på så vis driva naturvårdens utveckling framåt. Biodiverse kommer även fortsättningsvis att ges ut i pappersupplagan.

Källa: Pressmeddelande, Sveriges Lantbruksuniversitet, NewsDesk.

Konferens om lärcentrautveckling

Karlstads Universitet och NITUS (Nätverket för kommunala lärcentra) bjuder in till en utvecklingskonferens som handlar om samverkan mellan lärcentra, högskolor och näringslivet. Konferensen äger rum i Karlstad 9-10 november och modereras av Julia Rosqvist, företagare som arbetar med många svenska lärosäten och känd från TV5s Jobbjägaren. Jag är också med som talare och ska ge en kort summering av trender inom IT och lärande från denna blogg.

Under konferensens andra dag kommer alla att ingå i workshops för att diskutera och kläcka nya idéer om hur framtidens samarbete mellan högskola, näringsliv och lärcentra kan se ut.

Se programmet (pdf dokument)
Till anmälan

Många stora universitet använder Google Apps

Många universitet i världen flyttar en stor del av sin IT-verksamhet (e-post, dokumenthantering, kollaboration mm) till Google Apps for Education. Hela 61 av de 100 främsta universitet i USA (enligt US News and World Report) använder nu Google Apps i stället för att sköta alla tjänster internt. Bland andra i listan finns Yale, Boston, Southern California, Notre Dame och Clemson). Lösningen ger alla studenter tillgång till e-post, Google Docs (ordbehandling, kalkyl, presentation) och andra  kollaborationsverktyg och allt sköts av Google med avtal om säkerhet och integritetsskydd.

Läs mer på Official Google Blog, Tradition meets technology.

Bibliotekariens framtida roll

  by  kimubert 

När rutinerna automatiseras och böcker och tidskrifter blir allt mer digitala är det ingen överraskning att många inte ser någon framtid för biblioteket. Kungliga Biblioteket frågade 12 experter om deras syn på bibliotekets framtid och boken Finns det bibliotek om 20 år presenterades på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg förra veckan.

Om man tar bort den mest synliga delen av verksamheten, utlåning av böcker, ser man kärnan i yrket; att hjälpa folk att hitta information, vara bollplank och stödja lärandet. I framtiden har vi kanske inte byggnader som heter bibliotek men behovet av kvalificerad hjälp att hitta rätt i informationsöverflödet kommer bara att öka. Ju mer information som finns i världen ju mer vi behöver hjälp att filtrera den och skapa sammanhang.

En av författarna till boken, Anna-Stina Takala, summerar bibliotekariens roll så här på sin blogg (Bibliobuster):

- För mig står det gamla folkbildande idealet högt. Jag tror på bibliotekarien som en profession som nu och i framtiden kan förbättra samhället genom att underlätta delaktighet för människor på många olika sätt. Delaktighet kan vara att våga uttrycka sig, att få bolla en tanke med en annan människa, att hitta likasinnade, att lära sig kommunicera med nya och gamla hjälpmedel och språk, att knyta band mellan generationer och kulturer. Det handlar om att ge människor verktygen att själva lära vidare, att skapa egen delaktighet.