måndag 20 oktober 2014

Paperity - unik portal för open access-tidskrifter

Paperity är en tjänst som samlar alla vetenskapliga open access-tidskrifter och artiklar (Open access betyder att artiklarna är tillängliga för alla och kan läses i fulltext utan prenumeration). Målet med Paperity är att länka till alla granskade (peer reviewed) open access publikationer och de är redan på god väg med över 174 000 artiklar från över 2000 tidskrifter inom alla ämnesområden tillgängliga.

- Paperity makes sure to index only true peer-reviewed scholarly literature. Thanks to our original technology, we have detailed information about every document we encounter and we pay close attention not to pollute the collection with irrelevant entries. Thus, in Paperity, you will never find student assignments, business presentations or cooking recipes classified as scholarly papers. This is a unique feature.

Om du ger ut en open access-tidskrift får du gärna registrera den hos Paperity men räkna med att de kontrollerar den först.

fredag 17 oktober 2014

EMMA - Europeiska MOOCs på 8 språk

Den nya europeiska MOOC-portalen EMMA (European Multiple MOOC Aggregator) lanserar nu sina första kurser. Det somär speciellt med EMMA är att de ska erbjuda MOOCs på flera språk och just nu handlar det om engelska, spanska, italienska, portugisiska, katalanska, holländska, franska och estniska. Just nu består EMMA av 12 partneruniversitet men de planera att utöka partnerskapet framöver.

- EMMA will provide a system for the delivery of free, open, online courses in multiple languages from different European universities to help preserve Europe’s rich cultural, educational and linguistic heritage and to promote real cross-cultural and multi-lingual learning.

Bland de första kurserna finns ett flertal som handlar om nätbaserat lärande riktade mot lärare i alla utbildningssektorer, t. ex. Learning Design (University of Leicester, UK) och E-learning (Open Universiteit Nederland) som startar snart. Kurserna är förstås helt öppna och kostnadsfria. 

EMMA är ett initiativ med EU-finansiering. Projektet leds av Federica Web Learning team vid University of Naples Federico II i Italien i samarbete med Universitat Oberta De Catalunya (Spanien), Open Universiteit Nederland (Nederländerna), Universidade Aberta (Portugal), University of Leicester (UK), Université de Bourgogne (Frankrike), Tallinn University (Estland), Universitat Politècnica de València (Spanien), CSP – Innovazione Nelle ICT S.C.A R.L (Italien), ATOS (Spanien), ATiT (Belgien) samt IPSOS srl (Italien).

torsdag 16 oktober 2014

Matematik på nätet


Matteboken.se är en spännande tjänst som erbjuder övningar, filmer och diskussionsforum för alla som pluggar matematik, från årskurs 3 till högskolenivå. Tjänsten drivs av en ideell förening, Mattecentrum, för att erbjuda gratishjälp i matematik till alla elever i landet. Här kan du träna alla moment i läroplanen samt testa dina kunskaper via tidigare nationella prov och andra tester.

- Allt material på Matteboken.se har skrivits av matematiker med pedagogisk erfarenhet. Vi har jobbat mycket med att hålla en röd tråd genom varje kurs, vilket förenklar inlärningen. Materialet följer skolverkets ämnes- och kursplan, så du som elev kan lita på att du alltid lär dig rätt moment.

Mattecentrum erbjuder dessutom gratis räknestugor i många kommuner runt om i landet där elever får hjälp av frivilliga lärare. Nyligen har sajten fått Svenska Publishing-Prisets specialpris för användbarhet 2014. Du kan även följa MattecentrumFacebook.

onsdag 15 oktober 2014

Strul med teknik tar lärarens tid

Presentations by iriss.org.uk, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Noncommercial 2.0 Generic License  by iriss.org.uk

Hur mycket arbetstid går åt när tekniken inte fungerar? Det är huvudfrågan bakom en ny studie av Carola Aili (Lunds universitet) som har frågat 291 lärare från skolor i två skånska kommuner om teknikanvändning i arbetet. Det handlar om all teknik från telefoner till smartboards och resultatet var häpnadsväckande: hela 818 arbetstimmar per månad försvinner på grund av diverse tekniska problem.

- Lärarna får i studien också rapportera om och hur krånglet drabbar kvaliteten i undervisningen. Vid 543 undervisningstillfällen har krånglet med datorer och kanoner drabbat eleverna i form försämrad eller minskad undervisning. Räknar vi på 25 elever i varje klass, betyder det att 13 575 elever direkt drabbats av försämrad undervisning under de tre dagarna på grund av teknik som krånglat och den tid lärare måste lägga på detta samt på grund av de omprioriteringar lärare var tvungna att göra.

Skolorna i studien har bra tekniskt stöd och bra standard på utrustning. Siffrorna kan vara ännu högre i kommuner med mindre IT-stöd. Studien visar att vidare satsningar på kvalitetssäkring och kompetensutveckling behövs.

Källa: Pressmeddelande, Lunds universitet, Ny studie: teknikstrul stjäl lärarnas arbetstid.

tisdag 14 oktober 2014

Behöver vi en teknikpaus i klassrummet?

IMG_0764 by lars_o_matic, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License  by lars_o_matic

Alla (såväl vuxna som ungdomar) behöver träning i att fokusera utan att bli avbruten av alla digitala tjänster vi är så beroende av. En artikel av psykologiprofessor Larry Rosen i Psychology Today, Attention Alert: A Study on Distraction Reveals Some Surprises, diskuterar en ny studie där man undersökte cirka 300 elever/studenter vid olika skolor och universitet om hur länge de kunde koncentrera sig utan att kolla sina sociala medier, e-post mm. Resultatet var ganska skrämmande - cirka 3 minuter var gränsen för de flesta. Frestelsen att kolla alla digitala medier är helt enkelt för stor.

En möjlig lösning är att medvetet träna koncentrationsförmåga genom att lägga in regelbundna men korta "teknikpauser" för att alla kan kolla sina meddelanden men att sedan fokusera fullt på uppgiften utan störning. Man kan börja med 15 minuters fokusperioder med 2-minuters teknikpaus och sedan successivt förlänga fokustiden.

- One idea is to use “technology breaks” where you check your phone, the web, whatever, for a minute or two and then turn the phone to silent, the computer screen off and “focus” on work or conversation or any nontechnological activity for, say 15 minutes, and then take a 1-2 minute tech break followed by more focus times and more tech breaks. The trick is to gradually lengthen the focus time to teach yourself (and your kids) how to focus for longer periods of time without being distracted. I have teachers using this in classrooms, parents using it during dinner and bosses using tech breaks during meetings with great success. So far, though, the best we can get is about 30 minutes of focus. 

Kan detta vara en lösning? Har du provat något liknande? Konsten att kunna fokusera är onekligen något som behövs på alla utbildningsnivåer, och även inom arbetslivet.

måndag 13 oktober 2014

IT guide - inspirerande integrationsprojekt om digital kompetens

IT-guiderna är ett inspirerande exempel på ett projekt som kombinerar integration, digital kompetens och äldreomsorg. Ungdomar med utländsk bakgrund som har bott i Sverige minst ett par år och har bra IT-kompetens får utbildning för att kunna bli IT-guider för seniorer som behöver lära sig hur man använder datorer och mobiler i vardagen. Ungdomarna får arbetserfarenhet, träffar svenskar som de annars inte skulle träffa och förbättrar sin svenska medan seniorerna får hjälp med datorn, får möjlighet att träffa folk från andra länder och hjälper ungdomarna med sin svenska. Projektet började i Örebro 2011 men har nu spridit sig till flera kommuner och meningen är att skapa ett nationellt nätverk.

Seniorerna får hjälp genom avgiftsfria internetkaféer eller hembesök och de får träna att använda t ex Facebook, Skype, internetbank, bokning av tåg-, buss- eller teaterbiljetter, hitta musik, filmer, e-böcker mm. Nu uppmuntras andra kommuner att starta liknande tjänster och på sajten, IT Guide, finns information för dem som vill komma igång.

Läs mer om satsningen.

söndag 12 oktober 2014

Nu kommer 4D-printing!


3D-skrivare gör det möjligt att "skriva ut" ett föremål i t ex plast efter en designritning i datorn. Men nu kan vi lägga till ytterligare en dimension i konceptet enligt nyhetsbrevet Futurewise, Tema - 4D printing. 4D printing lägger in tid som den fjärde dimensionen och det betyder att vi kan ge objektet ett minne som kan aktiveras om det utsätts för rätt stimuli. Till exempel ett objekt kan skrivas ut platt för enkel frakt men när den till exempel läggs i vatten kommer den att forma om sig till det färdiga objektet. Futurewise ger ett tänkbart exempel:

- Prototyperna som har hittills har visats upp är rätt triviala, men om vi tillåter oss att spekulera över framtiden så kan man hitta på rätt fantasifulla scenarier. Tänk dig att du handlar en stol från IKEA. Som vanligt tar du med den hem i platt paket. Men istället för att slita i en timme för att montera ihop den, så slänger du helt enkelt ner paketet i badkaret. Efter någon timme har materialet böjt ihop sig till en modern fåtölj (vad nu modern innebär i framtiden).

lördag 11 oktober 2014

Ny studie - MOOC-studenter får lika bra resultat som campusstudenter

MIT+150: FAST (Festival of Art + Science by Chris Devers, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.0 Generic License  by Chris Devers

En ny studie från amerikanska MIT visar att studenter som läste en MOOC i fysik fick liknande eller bättre resultat än studenter som läste motsvarande kurs på campus. Studien, Learning in an Introductory Physics MOOC: All Cohorts Learn Equally, Including an On-Campus Class, har just publicerats i tidskriften International review of research in open and distance learning. Det fanns inga betydelsefulla skillnader mellan studentgrupperna även mellan de med sämre ingångsbetyg eller olika utbildningsbakgrund. En av slutsatserna är att nyckeln till framgångsrika studier, vare sig de sker på campus eller på nätet, är att skapa kollaborativa grupper och en bra studiesocial miljö. Enligt en artikel i nättidningen BostInno:

- If professors want to improve outcomes in either setting, researchers suggest an approach called "interactive engagement pedagogy," where students regularly interact in small groups and participate in peer-to-peer learning.
MOOCs ger lärosäten möjlighet att kartlägga och analysera studenternas beteende i sina studier och detta kommer att visa vilka metoder fungerar bäst för olika studentgrupper och därmed kan kursdesign bli mer flexibel framöver (s. k. Learning analytics). Studien visar att studieresultat är inte beroende av s. k. leveransform (campus/distans) men hellre om att använda olika lärmiljöer på bästa sätt och att främja interaktivitet.

Referens:
COLVIN, Kimberly F et al. Learning in an introductory physics MOOC: All cohorts learn equally, including an on-campus class. The International Review of Research in Open and Distance Learning, [S.l.], v. 15, n. 4, aug. 2014. ISSN 1492-3831. Available at: http://www.irrodl.org/index.php/irrodl/article/view/1902/3009. Date accessed: 10 Oct. 2014.

fredag 10 oktober 2014

Ny rapport om distansutbildning vid europeiska universitet

Projektet IDEAL (Impact of Distance Education on Adult Learning) har släppt den första av tre rapporter som undersöker hur distansutbildning från universitet och högskolor har påverkat vuxnas lärande i Europa (se en nyhet från ICDE (International Council for Open and Distance Learning). Projektet är ett samarbete mellan ICDE, UNESCO Institute for Lifelong Learning (UIL) och StudyPortals (SP).

Den övergripande fråga för projektet är hur distansutbildningsutbudet från universitet och högskolor kan bättre möta vuxnas behov för kompetensutveckling.

The IDEAL project has been designed to get a better understanding of distance
education offered by higher education institutions and to examine how higher
education institutions can contribute to adult learning by way of distance education.
The project aims to:
  • offer insights on the needs of adult learners to both policy makers and distance education providers;
  • strengthen the social dimension of higher education by better meeting the needs of adult learners; 
  • increase the participation of adult learners in higher education through distance education.
Den första rapporten kartlägger dagens utbud och tänkta målgrupper. Den andra rapporten fokuserar på studenterna: deras profiler, behov och vilka hinder de möter i sina studier. Den tredje rapporten kommer att titta på framtidens studenter, behov och utmaningar.

torsdag 9 oktober 2014

Flippa klassrummet

Daniel Barker, prisbelönad lärare i matematik och fysik på Norra Real i Stockholm, föreläste nyligen på en av Lärarförbundets Lärarkvällar, inspirationsmöten som arrangeras runt om i landet och som spelas in för Lärarkanalen. Här berättar Daniel om sitt arbete med att skapa mer interaktivitet i klassrummet genom att låta eleverna ta del av genomgånger och instruktion via inspelade filmer. När eleverna kommer till klassrummet kan de fokusera på diskussion, övning och fördjupning med läraren som guide och support.

- Daniel Barker berättar om hur han med digitala verktyg vänder sin undervisning upp-och-ner och förbereder eleverna för ett optimalt möte i klassrummet. Hans elever kommer förberedda till lektionen genom att de tittat på förinspelade genomgångar som han lägger ut på nätet, då kan tiden i klassrummet användas på ett helt annat sätt än i traditionell undervisning. Med ett flippat klassrum har Daniel idag både tid och möjlighet att hjälpa alla elever. I skolan. På lektionstid.

onsdag 8 oktober 2014

SUNET lanserar medietjänst för landets universitet och högskolor

SUNET, organisationen som förser Sveriges universitet och högskolor med infrastruktur för datakommunikation, lanserar en gemensam molntjänst för lagring och distribution av video, ljud och bild. De flesta lärosäten i världen skapar stora mängder filmer (föreläsningar, kursmoduler, demonstrationer, reportage mm) som lagras lokalt på olika sätt men allt fler lagrar i stora molntjänster så att innehållet är sökbart och enkelt att sortera och dela.

Den nya tjänsten heter SUNET Play och bygger på plattformen Kaltura:

- Tjänsten bygger på Kalturas plattform och innehåller funktioner för att skapa, transkodera och spela upp media. Tjänsten innehåller funktioner för att skapa och underhålla mediebibliotek, integration med LMS-plattformar samt ett omfattande API som medger integration med andra system.

Det betyder att varje lärosäte kan skapa en egen profilerad play-kanal och kopplingen med lärplattformar betyder att lärarna kan skapa filmer direkt i lärplattformen. Dessutom ger tjänsten möjlighet till direktsändning (livestreaming). Lärosäten som vill ansluta sig till tjänsten får ta kontakt med SUNETs representanter.

söndag 5 oktober 2014

Webinar om särskilt stöd utanför klassen

Skolinspektionen ordnar ett webinar (webbseminarium) om särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp tisdag 14 oktober kl. 11:00-12:00. Elever med särskilda behov kan får enskild undervisning utanför klassrummet eller ingå i grupper som får extra stöd. Skolinspektionen har nyligen publicerat en granskning av denna versksamhet i 16 skolor och rapporten pekar på många fördelar men även en del brister.

- Elever som är i stort behov av särskilt stöd kan bli placerade i särskild undervisningsgrupp eller få enskild undervisning, då får de undervisning utanför sin ordinarie klass. Skolinspektionens granskning av 16 skolor visar att detta ofta ger positivt resultat, men den visar också på flera svårigheter. I granskningsrapporten finns exempel på arbetssätt, som kan vara vägledande för dig som arbetar i skolans värld.

 I detta webbseminarium kommer projektledaren Anna Wide att berätta om granskningen och du får möjlighet att ställa frågor till henne och två kollegor från Skolinspektionen, Lena Dahlqvist och Magnus Jonasson. Webinaret är kostnadsfritt och du behöver bara logga in som gäst i det virtuella mötesrummet, helst cirka 10 minuter före start.

lördag 4 oktober 2014

Geddit - ta tempen i klassrummet

Ibland är det svårt att veta om alla i klassen hänger med i lektionen och en direktfråga möts ofta av tysnad. Ingen vill erkänna inför klassen att man inte förstår. Geddit är ett enkelt verktyg för att "ta tempen" under lektionen via mobil, surfplatta eller dator. Klassen loggar in på ett eget konto och varje elev kan ge direkt återkoppling på hur väl de förstår lektionen på en 5-gradig skala. Endast läraren ser dessa mätningar och kan sedan anpassa lektionen efter hur väl klassen hänger med. Då kan du hjälpa de svaga eleverna utan att de behöver be om det inför klassen. Dessutom kan du skapa bättre grupparbete genom att samla elever på samma nivå eller genom att para ihop en som känner att de förstår ämnet bra med någon som har problem. Det går också att ställa kontrollfrågor till klassen via Geddit för att få ännu bättre återkoppling.

Här kommer en kort introduktion till Geddit.

fredag 3 oktober 2014

Från skrivbord till skrivbord

En kort film av Harvard Innovation Lab som visar hur det fysiska skrivbordet med alla tillbehör som fanns för 30 år sedan (skrivmaskin, telefon, fax, miniräknare, pennor, kalender, anteckningsblock mm) har successivt flyttats in i datorn och mobilen. Egentligen borde vi alla ha väldigt rena skrivbord på jobbet - eller hur?

torsdag 2 oktober 2014

Att citera sociala medier


Väldigt många ledande forskare och experter skriver bloggposter och är aktiva i olika sociala medier så det är bara naturligt att citera dem i vetenskapliga artiklar. Men hur ska man citera ett meddelande i Twitter eller Facebook på rätt sätt? En ny artikel av Ramesh Sharma, Citation of social media in research papers, föreslår riktlinjer för citering från källor som Facebook, YouTube, Twitter, Google+, bildkällor och bloggar.

- Not only the faculty, researchers are also using social media for exploring, connecting and collaborating. People use blogs, Twitter, YouTube, Wordpress, Instagram, Pinterest and Facebook to share information and messages about anything. As a researcher you may find some important tweet by someone, a post on a blog, a message on a facebook page of a celebrity or a scholar and likewise. Researchers use this information or message to cite in their work. There are various styles of citations like APA, MLA, Chicago which the researchers use to cite the traditional work. With so much of the information available to researchers from social media, there is a need to understand how to cite social media in research papers.