måndag 5 december 2016

Skrivguiden vinner pris

Skrivguiden hjälper dig som är ovan vid att skriva i akademiskt sammanhang. Den tar dig steg för steg genom allt du behöver kunna för att skriva bra uppsatser och rapporter samt hur du hanterar källor och referenser. Tjänsten har tagits fram i samarbete mellan Blekinge Tekniska Högskolan, Linnéuniversitetet, Umeå universitet och Högskolan i Kristianstad.

Nu har Skrivguiden blivit prisbelönad. Tjänsten fick Open Library Solutions Innovationspris 2016 vid Formatdagarna 2016 i Västerås. Arrangör var Landstinget Västmanland. Motiveringen var följande:

- Skrivguiden är en webbplats som samlar det en behöver veta om akademiskt skrivande.
Där går det att få råd kring allt som rör själva skrivprocessen, vidare till hur referenser och
källor hanteras och hur vetenskapliga texter publiceras. En mycket användbar sida, inte
bara för studenter, utan även för dem som vill få en inblick i hur akademiskt skrivande går till.

lördag 3 december 2016

Publicera egna e-böcker med Pressbooks

Om du vill publicera din uppsats, projektarbete, roman eller diktsamling finns det idag flera bra publiceringsverktyg som kan omvandla ett vanligt dokument till en snygg e-bok i alla de vanligaste formaten. Ett sådant verktyg heter Pressbooks. Du importerar ditt verk från Word eller pdf och sedan kan du välja bland ett stort sortiment mallar. Din e-bok kan ges ut via alla populära kanaler som Amazon Kindle, Apple iBooks, Nook, Kobo, Google Play m fl. Du har alla rättigheter till ditt verk och Pressbooks tar inga royalties. Du kan publicera gratis men då syns vattenmärken på alla sidor. Vill du slippa vattenmärken får du betala cirka 180 kronor per publicering.

Här kommer en kort introduktionsfilm.

fredag 2 december 2016

Dela digitalt - digitalt samarbete inom kommuner och landsting

Bild: SKL
Dela Digitalt är en ny digital community som har utvecklats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samarbete med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) för att underlätta mer och effektivare samarbete inom hela den offentliga sektorn. 

Alldeles för ofta arbetar offentliga organisationer i stuprör utan att veta hur andra arbetar och planerar. Här kan individer och organisationer söka hjälp och råd med aktuella problem, söka samarbetspartners för nya projekt och sprida nyheter om pågående initiativ. Genom bättre kommunikation kan vi upptäcka samarbetsmöjligheter i stället för att slösa bort resurser och tid på att återuppfinna hjulet.

- Tanken med Dela Digitalt är att vara en mötesplats för att dela och samverka mer strukturerat och lättillgängligt. Det blir lättare att dela med sig, att hitta vad andra gjort, få vetskap om vilka initiativ som pågår och som går att delta i samt att fråga andra om att engagera sig i det egna initiativet. Genom att mötas så här kan offentlig sektor jobba både snabba på, öka kvalitet och effektivisera verksamhetsutvecklingen – smartare helt enkelt!

Läs mer om Dela Digitalt i  en bloggpost av Stefan Pålsson (Omvärldsbloggen), Dela Digitalt – utveckla tillsammans. Dessutom kan du lyssna på en podcast där Carl Heath intervjuar Johan Kjernald (SKL) om den nya tjänsten

torsdag 1 december 2016

Moodle dominerar lärplattformsmarknaden i Europa

En ny rapport från konsultföretaget e-Literate, European LMS market dynamics, ger en bra bild på den europeiska lärplattformsmarknaden inom högre utbildning. Studien har kartlagt 1600 universitet och högskolor om sina val av lärplattformar och Moodle dominerar tydligt med 65% av marknaden. På andra plats kommer Blackboard Learn med 12%. De andra plattformarna har oftast bara regional täckning. Canvas är plattformen som växer snabbast även om den har bara en liten del av marknaden så länge. Allt fler väljer molnbaserade plattformar; 44% av alla nya installationer och 12% av totalen.

Läs mer i en bloggpost från e-Literate, New Release of European LMS Market Report.

måndag 28 november 2016

EduOpen - ny italiensk MOOC-plattform

Antalet MOOCs (massive open online courses) fortsätter att växa och nya konstellationer kommer igång. Nu har 15 italienska universitet startat ett nätverk, EduOpen,  som ska utveckla och erbjuda öppna nätkurser på italienska, engelska och andra språk. EduOpen finansieras med statliga medel och lärosäten samverkar kring utbudet och resurser. Alla kurser går i lärplattformen Moodle. Just nu finns det 70 kurser i utbudet men cirka 100 finns i produktion. De planerar att erbjuda examinationsmöjligheter under 2017 som ger högskolepoäng.

Läs mer i en artikel på Class Central, EduOpen: a new MOOC Provider Funded by the Italian Government.

Om du vill träna din italienska kan du titta på denna introduktionsfilm.

torsdag 24 november 2016

Ministern vill se över resurstilldelning inom högre utbildning


Det nuvarande systemet för tilldelning av resurser till svenska universitet och högskolor behöver ses över menar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, i en debattartikel i Svenska Dagbladet, Minister: Pengar till högskolorna ska ses över. I artikeln skriver hon att regeringen under 2017 kommer att tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag till ett nytt system för styrning och resurstilldelning. Det nuvarande systemet har gällt sedan 1993 och de senaste åren har flera viktiga organisationer inom högre utbildning som SUHF (Sveriges universitets- och högskole­förbund) och SFS (Sveriges förenade student­kårer) efterfrågat en översyn.

- Utredningen bör föreslå ett styr- och resurs­tilldelningssystem som stödjer universitet och högskolor och ger dem incitament att utveckla verksamheten i enlighet med de lagar, förordningar och mål som riksdag och regering har fastställt för ­högre utbildning och forskning. Detta inkluderar uppgiften att samverka med det omgivande samhället. Styrningen och finansieringen ska utformas så att den stödjer lärosätenas möjligheter att möta de stora samhällsutmaningar som Sverige står ­inför.

Det nya systemet ska bibehålla lärosätenas möjligheter att agera långsiktigt och strategiskt men ska ge en jämnare fördelning av resurser och rätta till svagheter i det nuvarande systemet, som till exempel jämställdhet och utbildning på forskarnivå.

Bild: Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson. Bilden är tagen i maj 2016. Foto: Mikael Lundgren/Regeringskansliet

onsdag 23 november 2016

Lärande i det digitaliserade arbetslivet

Public domain on publicdomainpictures.net
Högskolan Väst och Göteborgs universitet har sedan 2014 haft ett gemensamt projekt, DigitaL, som forskar kring lärande i det digitaliserade arbetslivet. Nu har samarbetet fått ett forskningsanslag på 8 miljoner kronor från Västra Götalandsregionen som ska användas till att förstärka och utveckla forskningssamarbetet, enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst, Drygt 8 miljoner stärker forskning om digitalisering på Högskolan Väst.

- Det är mycket välkomna pengar. Nu kan vi fördjupa vår tvärvetenskapliga forskning om hur digitaliseringen i arbetslivet påverkar människor och organisationer, säger projektledare Lars Svensson på Högskolan Väst.

Digitaliseringen går snabbt i samhället och den påverkar näringsliv, organisationer och människor på många sätt, både i yrkeslivet och på fritiden. Kompetensbehoven på arbetsplatser förändras, organisationer behöver ses över, samtidigt som helt nya möjligheter att utveckla arbetsmetoder och tjänster skapas. Forskningsprojektet DigitaL undersöker hur konsekvenserna av den här utvecklingen ser ut utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv.

– Vi har riktigt bra tajming med det här forskningsprojektet. Digitaliseringen är mycket påtaglig i hela samhället idag och behovet av att hitta bra metoder är stort. Vi undersöker bland annat vilken roll digital teknik har för lärandet i skolan och i arbetslivet. Resultatet av vår forskning är angeläget för många aktörer, berättar Lars Svensson som är professor i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande.


Källa: Pressmeddelande, myNewsdesk, 21 nov 2016.

tisdag 22 november 2016

ValiGuide - ny nordisk valideringssatsning


Idag har vi en arbetsmarknad i ständig förändring och det ställer krav på att identifiera och ta vara på medborgarnas kompetens på rätt sätt. Validering av individers arbetserfarenhet samt informella och icke-formella kunskaper blir allt viktigare, inte minst bland nyanlända. Dessutom krävs ökat samarbete mellan de nordiska länderna. Därför har en nordisk expertgrupp inom NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) tagit fram en plattform och guide, ValiGuide, med riktlinjer, stödmaterial och metodtips för alla som jobbar med validering.

Initiativet utgår från behov inom näringslivet enligt en artikel på Nordiska Rådets webbplats, Nordiskt samarbete, Ny webbtjänst ger stöd vid validering:

- Arbetslivets representanter har efterlyst mer och bättre synliggörande och erkännande av lärande i arbetslivet, både det som sker i organiserad form och informellt. Validering av reell kompetens i valideringsmodeller och strukturer som erkänns och legitimeras av både arbetsmarknaden och det formella utbildningsystemet efterfrågas i hela Norden. För att det livslånga lärandet skall bli verklighet behövs också en harmonisering mellan våra utbildningssystem och allmänt godtagna metoder för validering.

måndag 21 november 2016

Digitala strategier i högre utbildning

CC0 Public domain on Pixabay
Allt fler lärosäten tar fram digitaliseringsstrategier, i synnerhet hur man ska integrera digitala medier och verktyg i undervisningen. Sådan strategier finns sedan länge i många länder men nu börjar det ta fart även i Sverige. En sammanställning av befintliga strategidokument finns hos ITHU (Nätverket för IT inom högre utbildning), Inventering av digitala strategier, och där hittar du länkar till strategier hos 7 svenska och 3 norska universitet och högskolor. Listan är resultatet av en undersökning som gjordes bland ITHUs medlemmar under oktober 2016. Om du känner till flera strategidokument från andra lärosäten får du gärna höra av dig.

söndag 20 november 2016

Pixiclip - nätbaserad inspelningsbar whiteboard

Pixiclip är en nätbaserad whiteboard där du kan rita, skriva, ladda upp bilder samtidigt som du berättar. Du kan dessutom aktivera en videoruta om du vill synas i bild och allt du gör kan spelas in. Pixiclip är bra för att spela in korta instruktionsfilmer där du visar en process. När du har spelat in din film kan du enkelt dela den via e-post eller bädda in filmen på en webbsajt eller lärplattform. För varje inspelning kan du välja om den ska vara privat, lösenordsskyddad, dold eller helt publik.

Här ser du en kort introduktionsfilm (på engelska).

lördag 19 november 2016

Källkritik på nätet - ny guide

CC BY-NC-ND Some rights reserved by IIS
Varje dag ser vi exempel på falska nyheter, rykten och halvsanningar som delas viralt via sociala medier. Nyheter, bilder och filmer kan manipuleras och förstärkas för att uppröra och provocera och det är alldeles för enkelt att bidra genom att dela vidare utan att ens kontrollera sanningshalten.

Internetstiftelsen i Sverige (IIS) har publicerat en ny guide, Källkritik på internet, som hjälper dig avgöra om en nyhet är falsk eller sann. Guiden har tagits fram i samarbete med tidningen Metros populära tjänst Viralgranskaren, som dagligen granskar alla rykten och falska nyheter som florerar på nätet (följ gärna Viralgranskaren på Facebook).

- I guiden lär du dig om internets uppbyggnad, vad en källa är och checklistor för att försöka granska en källa kritiskt. Källkritik i vardagen handlar om att ständigt ifrågasätta det du ser. Guiden tar upp vinklad information, vilseledande påståenden, viralsajter, lurendrejare, rykten och förtal.

fredag 18 november 2016

IKT i skolan - elever vill ha mer variation


Vilka faktorer motiverar elever att studera effektivare i en digitaliserad skola? Det är bakgrunden till en ny avhandling av Jan BlomgrenGöteborgs universitetDen svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. Studien bygger på intervjuer och enkäter med 200 elever i årskurs 9 i tre olika skolor där alla elever har var sin dator. Studien sammanfattas i en artikel i Forskning.se, Digitala resurser och valmöjligheter ger elever motivation.

Eleverna gav tre motivationsfaktorer för effektivare studier: digitala resurser, handlingsutrymme i skolarbetet och plats för egna mål och valmöjligheter. De vill känna en viss frihet och flexibilitet i hur de studerar och få ta ansvar för sitt lärande. De uppskattar användning av digitala resurser men känner att lärarna inte samarbetar optimalt och att det finns stora skillnader i hur olika lärare använder digitala möjligheter.

- Men eleverna efterfrågar också mer variation när det gäller datoranvändningen i undervisningen. Kritik finns också angående ett överutnyttjande av datorn. Ibland ses den nästintill som en distraktion. Tydligt är dock att digitaliseringen har öppnat för fler kommunikationsvägar mellan elev och lärare när det gäller bedömning och återkoppling på det som presterats än vad som varit möjligt tidigare.

torsdag 17 november 2016

Debattartikel - Sverige behöver mer digitaliseringskunnande, kortare utbildningar och specialisering


Sverige upplever en allt snabbare omställning inom industrin som drivs av digitalisering och det skapar stora utmaningar om vi ska undvika en revolt mot "etablissemanget" som vi nyligen har sett i USA. Så skriver Stefan Fölster (Reforminstitutet) och Nima Sanandaji (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform) i en debattartikel i DNSverige styr mot samma populistiska revolt som USA.  Företag hittar inte folk med rätt kompetens och förändringstakten ökar hela tiden. Den nuvarande utbildningssystemet hinner inte med omställningen och kompetensglappet bara ökar, framför allt saknas anställda med tillräckligt bra digital kompetens. Risken är att allt fler jobb försvinner till mer snabbfotade länder, i synnerhet i Asien, och med det växer missnöjet i de drabbade orterna.

Artikeln fokuserar på fyra nyckelfrågor som kräver åtgärder:
  1. Den vanliga kartläggningen av brist- och överskottsyrken missar poängen
    Kombinationen yrkeskompetens och digitala kompetenser är nödvändig inom alla branscher.
  2. Ungdomar specialiserar sig ogärna
    Specialister behövs idag.
  3. Vi är vid vägs ände med strategin att ständigt förlänga utbildningar
    Inom teknik kan första årets kursmaterial vara inaktuellt redan i slutet av utbildningen. Bättre att bryta upp utbildningen i kortare moduler varvade med praktik. 
  4. Utbildningsmodulerna bör byggas som ”digitala lärare”
    Större fokus på flexibla nätbaserade moduler som gör det enklare att kombinera studier med arbete.
- Dessa fyra slutsatser kan hjälpa avindustrialiseringsbygder att klara kompetensväxlingen bättre. Skolor, högskolor och arbetsgivare kan med hjälp av digitala moduler erbjuda högkvalitativ utbildning som öppnar vägar även för de som aldrig kommer i närheten av en universitetsort. En sådan satsning på framtidsinriktad kompetens kan bli dagens motsvarighet till arbetarrörelsens långt svunna bildningsideal.

måndag 14 november 2016

Högskolan inte attraktiv arbetsplats för ingenjörer


Sveriges universitet och högskolor måste bli mer attraktiva arbetsplatser för ingenjörer, annars kan man inte erbjuda bra utbildningar och dynamiska forskningsmiljöer. Detta lyfts fram i en debattartikel av Peter Larsson och Josefin Utas (Sveriges Ingenjörer) i tidskriften Ny Teknik: Högskolan sämsta arbetsplatsen för ingenjörer. Det största problemet enligt artikeln är arbetsvillkoren, i synnerhet visstidsanställning, som avskräcker många ingenjörer från att söka jobb inom högre utbildning. Ungefär en tredjedel av alla lärare och forskare inom teknikämnen är visstidsanställda mot endast 3% utanför högre utbildning. En ny rapport av Sveriges Ingenjörer, Högskolans attraktivitet som arbetsplats, visar att högskolor och universitet betraktas av ingenjörer som mindre attraktiva arbetsplatser av flera anledningar. Slutsatsen är att arbetsvillkoren måste förbättras.

- Ska forskningen på högskolorna kunna hålla hög klass, måste de kunna konkurrera om och behålla de bästa forskarna både nationellt och internationellt. Då behövs bra arbetsvillkor och förutsättningar på universitet och högskolor.

fredag 11 november 2016

Svenskarna och internet 2016

CC0 Public domain on Pexels
Nu har den årliga rapporten om hur Sveriges befolkning förhåller sig till internet, Svenskarna och internet 2016, kommit ut. Undersökningen görs av Internetstiftelsen i Sverige (IIS) och rapporten innehåller statistik och analyser av svenskarnas nätvanor.

År 2016 kännetecknas av bland annat följande:
  • Cirka 90% av befolkningen har tillgång till internet och 82% använder det dagligen
  • 92% har dator, 81% en smart mobil och 65% en surfplatta
  • Mobilanvändning fortsätter att öka
  • Barn och ungdomar är storanvändare. 72% av alla 2-åringar använder internet
  • 90% av alla som arbetar använder internet på jobbet
  • Den dagliga användningen av sociala medier har mer än fördubblats under de senaste 6 åren, från 28% 2010 till 58% i år. Facebook är fortfarande störst, sedan kommer Instagram.
  • Mobila banktjänster ökar kraftigt. 79% av de som har smart mobil använder mobilt bankID och 66% använder tjänsten Swish.
  • Streaming av film har ökat kraftigt från 28 till 38 procent, medan motsvarande tjänster för musik ligger kvar på samma nivå som förra året (44 %) 
  • När svenskarna rankar informationskällorna på en femgradig skala får internet för första gången högst medelvärde – 3,7, att jämföra med 3,5 för tv, 3,2 för dagstidningar och 3,1 för radio.
  • 630 000 människor står vid sidan av internet i Sverige. Det motsvarar 7 procent av befolkningen.
Läs mer i DN, Svenskarna surfar mer och mer på internet.
Ladda ner rapporten som pdf-fil.