söndag 9 december 2018

Öppen kurs om MOOCs för nyanlända

CC0 Public domain on Pixabay
Hur kan man använda MOOCs (storskaliga öppna nätkurser) som stöd till flyktingar och migranter och hur kan man intergrera MOOCs i våra ordinarie utbildningar? Dessa frågor diskuteras i en öppen kurs (MOOC) med titeln, The value of developing and using MOOCs for refugees and migrants in the European context, som startar 8 januari. Kursen är gratis och tar 5 veckor. Kursen består av fem moduler där du får möjlighet att undersöka flera fallstudier och diskutera med andra deltagare.

This course is about the application of MOOCs for displaced people (refugees and migrants) with a view to their social inclusion, employment, and accessing higher education. The contents of this MOOC have theoretical, pedagogical and practical dimensions, and present case studies of different MOOC application scenarios, in four different countries (Germany, Spain, Sweden, and the UK).

It deals with the different aspects of this process so that anyone working with refugees and migrants, or considering doing so, can understand the benefits and difficulties of using MOOCs with them, and obtain the knowledge and best practices that are effective.

Kursen har utvecklats som en del av det pågående europeiska projektet MOONLITE, med partners i Sverige (Linnéuniversitetet), Spanien, Storbritannien, Tyskland, Grekland, Nederländerna och Malta.

torsdag 6 december 2018

Informationskompetens genom spel - europeiskt projekt

Förra veckan tipsade jag om ett svenskt spel för att utveckla elevers förmåga att identifiera falska nyheter. Det finns idag många intressanta initiativ inom detta område, inte minst ett 3-årigt (2017-2020) europeiskt projekt, NAVIGATE, som undersöker hur spel och simuleringar kan användas för att utveckla studenters informationskompetens. Bland annat har projektet skapat en modell som heter Competency Tree som guide till hur man kan intergrera informationskompetens i undervisning. Dessutom kommer de att utveckla en spelbaserad modell för utveckling av informationskompetens och ta fram en plattform för spelbaserat lärande inom området.

NAVIGATE intends to apply an innovative approach based on digital gaming to increase competences on information literacy (IL), starting from higher education students in Humanities.
The goal of the project is to create opportunities for an active involvement of students through research, experimentation, competition and cooperation.

The aim is also to extend awareness and training opportunities focused on the issues of information literacy, since game-based training expands the collaborative potential of digital environments.


Projektet består av fyra lärosäten i tre länder: Sverige (Högskolan i Gävle), Bulgarien och Italien.

onsdag 5 december 2018

Digitalisering - mer en bara en process


Digitalisering omfattar många delar av organisationen och handlar om mycket mer än bara digitala plattformar och verktyg. Ett seminarium vid Linköpings universitet diskuterade digitalisering från olika synvinklar enligt en artikel från Linköpings universitet, Digitalisering inte en process utan flera. Digitalisering betyder både teknikutveckling och verksamhetsutveckling och det är väldigt viktigt att se över hur ny teknik påverkar processer, roller och samarbete inom organisation. Enligt professor Ulf Melin, Linköpings universitet:

- Vi anser att man behöver tala om flera olika processer, som kan se väldigt olika ut. Det finns inte ett svar på vad digitalisering egentligen innebär. Förändringen kan gestaltas på olika sätt och genomföras utifrån skilda värden.

Risken är att digitalisering blir bara ett modeord och att organisationer fokuserar mer på tekniken än verksamheten. Det handlar framför allt om förändringsarbete och här handlar det mycket om faktorer som delaktighet, kommunikation, mål och strategier, resurser och stöd från ledningen.

Lärdomarna från seminariet och förstudien som låg bakom det är:
  • Vikten av ordning och reda – digitalisera inte dåliga processer
  • God beställarkompetens
  • Bygg styrka tillsammans med andra beställare
  • Teknikleverantörer som håller vad de lovar
  • Vikten av god förändringsledning
  • Strategi och planmässighet, med bibehållet utrymme för flexibilitet
  • Arbetsfördelning människa-maskin: vad är önskvärt?

tisdag 4 december 2018

Ny guide om blended learning

CC BY-SA by Commonwealth of learning
Den internationella organisationen Commonwealth of Learning har publicerat en Guide to blended learning som ger lärare praktiska råd och tips om hur man blandar klassrumsundervisning med nätbaserade aktiviteter på ett pedagogiskt sätt. Den omfattande guiden beskriver hur begreppet har utvecklas, den teoretiska bakgrunden, principer för bra kursdesign, lämpliga tekniker och verktyg, exempel på synkrona och asynkrona aktiviteter samt bedömning och examination.

The Guide to Blended Learning is an introduction using technology and distance education teaching strategies with traditional, face-to-face classroom activities. This Guide has been designed to assist teachers adopt blended learning strategies through a step-by-step approach taking constructivist and design-based approach and reflecting on decisions taken to provide authentic learning experience in their own contexts. It provides a general discussion of types of blended learning in reference to the level of education, the needs of the students, and the subject being taught. This discussion and associated activities also review pedagogy, materials, and technology usage. Divided into eight chapters, each of these provide an overview video that triggers learning events for the teachers to focus and work on implementing blending learning.

Ladda ner guiden som pdf-fil.

måndag 3 december 2018

Nytt undervisningsmaterial om upphovsrätt och källkritik

Bild: Statens Medieråd

Idag är vi många som skriver, postar bilder, delar och kommenterar på nätet. För att öka kunskapen om upphovsrätt och förtal har Statens medieråd tagit fram ett nytt lektionsmaterial som bygger på tre dokumentärpoddar – Bungyjump-fallet, Swefilmer-målet och Instagram-målet.

Lektionerna tittar närmare på tre rättsfall med fokus på upphovsrätt och förtal. Med utgångspunkt från de dokumentära inslagen i poddarna ges underlag till övningar där elever på högstadiet och gymnasiet får möjlighet att fördjupa sig i olika frågeställningar och fallgropar.

Det nya lektionsmaterialet hittar du på webbplatsen MIK för mig. MIK för mig innehåller kostnadsfria övningar i medie- och informationskunnighet, MIK. Enligt Helena Dal, verksamhetsansvarig Information och vägledning på Statens medieråd:

- I dagens medielandskap är vi både konsumenter och producenter av medieinnehåll. Därför behöver vi ha kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter vi har. Vi hoppas att det här lektionsmaterialet ska kunna bidra till ökad kunskap och intressanta diskussioner i klassrummen. 

Läs mer i pressmeddelandet från Statens Medieråd, Nytt material för att stärka ungas kunskaper om upphovsrätt på nätet. Här hittar du mer information om och länkar till de nya dokumentärpoddarna.

fredag 30 november 2018

Digitala hjälpmedel stärker läsutveckling - ny avhandling


Digitala hjälpmedel som tester och assisterande teknik kan stärka elevers läs- och skrivfärdigheter enligt en ny avhandling som sammanfattas i en artikel på Forskning.se, Digitala hjälpmedel stärker läsutvecklingenThomas Nordström vid Linnéuniversitetet har undersökt metoder och digitala verktyg som kan stärka elevers läs- och skrivfärdigheter och möjliggör en större individanpassning i undervisningen.

Thomas Nordströms avhandling visar på möjligheten att stärka alla elevers läsutveckling genom systematiska bedömningar eller kartläggningar av läsfärdigheter och på betydelsen av att använda ny digital teknik för att främja alla elevers rätt till lärande utifrån ett inkluderande förhållningssätt.

Studien undersöker två metoder. I den ena används återkommande digitala tester som bedömer elevens läs- och skrivvfärdigheter och ger läraren ett underlag för att bättre kunna individanpassa undervisningen. Den andra metoden handlade om användning av assisterande teknik som text-till-tal och tal-till-text. Enligt Nordström:

- Ett annat viktigt resultat är att vi nu på allvar har fått verktyg för att bättre kunna individanpassa undervisning, baserat på bedömningsdata och rekommendationer. Även träning med assisterande teknik är ett exempel på individanpassad undervisning. Det återstår dock en del, framförallt implementeringsarbete, för att dessa arbetsmetoder ska kunna användas optimalt.

torsdag 29 november 2018

Skolverket förespråkar utökad fjärrundervisning

Under flera år har en del skolor provat fjärrundervisning för att erbjuda elever i mindre kommuner undervisning i ämnen som inte kunde undervisas annars, framför allt inom moderna språk. Nu vill Skolverket utöka utbudet och tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser, enligt ett radioreportage av Sveriges Radio (Ekot), Skolverket öppnar för mer fjärrundervisning.

Enligt Camilla Thinz Fjellström, enhetschef på Skolverket:

- Vi har en stor lärarbrist i Sverige och det här är ett sätt att möjliggöra för alla elever att få tillgång till kurser som de inte har kunnat läsa annars. Det är alltid ett andrahandsval om man inte har tillgång till behöriga lärare på plats.

Det finns dock farhågor hos många lärare att fjärrundervisning skulle innebära en kvalitetsförsämring eftersom man inte kan anpassa undervisningen till varje elevs behov. Samtidigt finns det risk att utan fjärrundervisning kommer elever i mindre kommuner att få ett mycket begränsat utbud av kurser. Med hjälp av IKT kan flera elever få behöriga lärare.

Lyssna på radioreportaget här:

onsdag 28 november 2018

Spel om fejkade nyheter

Photo by rawpixel.com from Pexels
En bra metod att diskutera källkritik och problemet med fejkade nyheter är att låta eleverna/studenterna testa själva och få direkt erfarenhet av problemet. Nu kommer ett simuleringsspel som heter Bad News där du lär dig hur du kan bygga upp ett rykte på nätet genom att sprida överdrifter, halvsanningar och fejkade nyheter. Målgruppen är elever över 15 år och syftet är att förstår hur fejkade nyheter sprider sig på nätet och få direkt erfarenhet av hur det känns att kunna påverka massor av följare.

- I det här spelet tar du rollen som en spridare av fejknyheter. Glöm allt vad etik heter och gör din persona till en samvetslös tyrann över det fria ordet. Men håll koll på dina ’följare’ och på din ’trovärdighet’. Din uppgift är att få så många följare som du kan medan du bygger upp en falsk trovärdighet åt din nyhetssida. Men akta dig: du förlorar spelet om du sprider uppenbara lögner eller sviker dina följare!

Spelet är en svensk anpassning av det som har utvecklats av ett nederländskt initiativ, DROG, som består av akademiker och journalister som vill bidra till kampen mot fejkade nyheter

tisdag 27 november 2018

Lifelong Learning Summit 2019 i Lillehammer


Ytterligare en viktig konferens att notera för 2019 äger rum i Lillehammer, Norge. Organisationen ICDE (International Council for Open and Distance Education) arrangerar en stor internationell konferens, ICDE Lillehammer Lifelong Learning Summit 2019, 11-13 februari 2019. Konferensens team är Lifelong learning for lifelong employability och riktar sig mot lärare, forskare och beslutsfattare inom livslångt lärande, e-lärande och IKT-pedagogik. Här träffar du dessutom representanter från näringslivet och edtech-branschen i tre dagar fyllda med föreläsningar, forskningspresentationer, workshops och diskussioner.

The speed of digitization is constantly challenging and affecting the ways we work. These challenges require new skills and competencies which again has led to an increasing focus on and demand for lifelong learning by society.

While digitization throws up new challenges, it is also the solution to address these. Through enabling accessibility and flexible delivery of new competency training, lifelong learning can be made available to all. However, these solutions to address societal needs of the work force of tomorrow, requires a close collaboration between providers of higher education, researchers, work life organizations and industries, technology suppliers and businesses.


Bland konferensens huvudtalare är: Norges statsminister Erna Solberg, Asha Singh Kanwar (President och CEO, Commonwealth of Learning), Diana Laurillard (Professor of Learning with Digital Technologies, UCL) och Bo Dahlbom (Professor, Göteborgs universitet).

Mer information och anmälan.

söndag 25 november 2018

Framtidens bibliotekarier – och deras arbetsmarknad

CC BY Some rights reserved by Svensk Biblioteksföreningen
DIK och Svensk Biblioteksförening har publicerat en rapport om framtidens arbetsmarknad för bibliotekarier enligt en nyhet av Svensk Biblioteksförening, Framtidens bibliotekarier – och deras arbetsmarknad. De har undersökt alla biblioetekarieutbildningar i Sverige och frågat studenterna om hur de ser på framtiden och vad som behöver utvecklas. Framför allt behövs en breddad rekrytering, mer kompetensutveckling och flera utbildningsplatser. Dessutom finns det behov för andra kompetenser än bibliotekarier på det moderna biblioteket.

Rapporten föreslår fyra viktiga åtgärder:
  • Utöka antalet utbildningsplatser. Det är på vissa håll i landet brist på bibliotekarier, samtidigt som vi ser ett stort framtida behov av skolbibliotekarier.
  • Satsa på breddad rekrytering för rätt bibliotekarier i framtiden. Ska ett bibliotek kunna vara del av ett samhälle, måste det även spegla det.
  • Säkerställ strukturerad kompetensutveckling. Det finns ett stort behov av en strategi för kontinuerlig professionell utveckling där möjligheter och ansvar förtydligas – mellan arbetstagare, arbetsgivare och lärosäten.
  • Skilj på profession och kompetens på bibliotek. Bibliotekarier är nödvändiga på ett bibliotek och deras unika kompetens går inte att byta ut. Men biblioteken utvecklas i takt med samhället. Det innebär att det på vissa bibliotek kan behövas kompetens som inte bibliotekarier besitter.

lördag 24 november 2018

EDEN 2019

EDEN (European Distance and E-learning Network) arrangerar sin årliga konferens vid VIVES University of Applied Sciences i Brugge, Belgien, 16-19 juni. Konferensens tema är Connecting through educational technology. Konferensen är en mötesplats för lärare och forskare som arbetar med e-lärande och distansutbildning och här träffar du inte bara många av europas främsta experter men även många unga forskare inom området.

How can information and communication technology in the age of Industry 4.0 create and enhance synergies between online learning programmes, the increased diversity of stakeholders, the workplace experience, socio-cultural influences and students’ work-life balance?

For the transforming education landscape, challenges come increasingly from the socio-cultural-economic, structural and policy fields. Education has to be visionary to reach efficiency gains, new sources – and to offer sustainable services, reflecting the complexity of modern societies.


Bidrag ska lämnas in senast 4 februari, Se Call for Contributions. Väl värt att redan nu markera konferensen i din almanacka för 2019.

Konferensens hemsida.

onsdag 21 november 2018

Nordiskt lärcentersamarbete

Photo by Startup Stock Photos from Pexels
Lärcentra ger support till alla som vill läsa på högskolenivå men bor långt ifrån den närmaste högskoleorten och vill stanna kvar i sin hemkommun. Lärcentra finns i de flesta nordiska länderna men det finns ganska stora skillnader i hur de arbetar. Ett Nordplusprojekt, Nordic Learning Center Innovation, har gett representanter från flera nordiska lärcentra att lära av varandra och hitta nya arbetssätt. En artikel från NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande), Sveriges satsning på lärcentrum inspirerar grannländerna, beskriver projektet och konstaterar att Sverige har kommit långt med många väletablerade lärcentra.

Alla nordiska länder har ganska liknande förutsättningar när det gäller utbildningssystem men det finns väsentliga skillnader. Till exempel Danmark har väldigt lite distansutbildning och nästan inga lärcentra. Även om avståndet till närmaste lärosäte är kort i Danmark finns det behov av kompetensutveckling i landsbygdskommuner och risken är att de som lämnar sin hemkommun för att studerar inte kommer tillbaka. Enligt Emil Erichsen som arbetar vid Holbæk Uddannelses- og studiecenter i Holbæk kommun i Själland:

- Jag och en kollega funderade över varför utbildning är så centraliserad, både i Danmark och i många andra delar av världen. Vi såg att det behövs ett komplement till studier på campus. Istället för att uppfinna hjulet på nytt bestämde vi oss för att titta på hur andra har gjort. De nordiska länderna arbetar med liknande förutsättningar och är ense om mycket, men samtidigt är vi inga direkta kopior av varandra.

tisdag 20 november 2018

Digitalisering i skolundervisning- stora skillnader mellan skolor

Digitalisering står nu i läroplanen men det finns stora skillnader mellan skolor när det gäller implementering, enligt ett radioreportage av P4 Stockholm, Ojämlik satsning på digitala läromedel i skolor (lyssna på reportaget i nedanstående ruta). Reportern besöker två skolor i regionen och pratar med personalen om hur de använder digitala verktyg och plattformar i sin undervisning. Många skolor har kommit långt medan andra ligger efter. Det finns även skillnader inom samma skola och det leder till ojämlikhet, enligt Lars Lingman, undervisningsråd på Skolverket:

– Vi ser att det är skillnader i huruvida användningen sker på ett ändamålsenligt och genomtänkt sätt. Vi ser att det ibland kan bli ett ganska ogenomtänkt användande.

Ett viktigt stöd i digitaliseringsprocessen är IKT-pedagoger som kan hjälpa lärarna utveckla sin undervisning med hjälpa av digitala medier och verktyg.

måndag 19 november 2018

Webbinarium: Framtidens högskola - vision och utmaningar

Photo by Helena Lopes on Unsplash
Hur ser framtidens högskola ut? Det är grundfrågan bakom ett webbinarium torsdag 6 december 15.00-16.00, Framtidens högskola - vision och utmaningar, som arrangeras i samarbete mellan ITHU (Nätverket för IT i högre utbildning), NITUS (Nätverket för kommunala lärcentra) och Vinnoveprojektet Nya vägar.

Ett projekt vid KTH, Framtidens KTH-utbildningar, har tagit fram förslag på hur verksamheten skulle kunna se ut jubileumsåret 2027-2028 då KTH fyller 200 år. Resultatet från projektet är en fiktiv utbildningsbroschyr för studenter. Gunnar Karlsson, professor vid skolan för elektroteknik och datavetenskap, KTH, kommer att visa delar av broschyren som underlag för diskussion kring följande frågor:
  • Grundutbildning och vidareutbildning - varför har vi inte bara livslång utbildning?
  • Hur kan vi öppna upp utbildning från program till friare kurskombinationer? Och hur säkerställer man att det blir meningsfulla och fördjupande utbildningar av kombinationerna?
  • Vad är lärarrollen när mycket material är tillgängligt via nätet och studenterna i en kurs finns på olika håll i världen?
  • Är begreppet forskningsuniversitet föråldrat och behöver vi nya ideal?

söndag 18 november 2018

Lärarledd undervisning i svensk högre utbildning - ny studie

Svenska studenter får färre lärarledda undervisningstimmar än de flesta andra länderna i Europa, i genomsnitt 11 timmar i veckan enligt en ny studie av UKÄ (Universitetskanslersämbetet), Lärarledd tid i högskolan – En studie av scheman. En sociologistudent har i genomsnitt 6 timmar i veckan och en civilingenjörsstudent 18 timmar. UKÄ har studerat scheman från 27 lärosäten under åren 2007. 2014 och 2017 och även om den lärarledda tiden inte har minskat under dessa år så är nivån ändå under den nivå som råder i resten av Europa.

Lärarledda timmar handlar om tiden då läraren leder undervisningen genom föreläsning, seminarier, labbövningar osv antingen i klassrummet eller via videomöte. Även om rapporten erkänner vikten av digitala platformar och asynkron kommunikation finns det en stark koppling mellan lärarledda timmar och genomströmning.

- Studenter på högskolenivå förväntas ta ansvar för sitt eget lärande med en hög grad av självständighet. Dagens studenter har förmodligen goda möjligheter att dra nytta av digitalisering i utbildningen och annat stöd och service kring studierna som tillhandahålls av lärosätet utöver själva undervisningen. Samtidigt är det så att utan det fysiska eller virtuella mötet mellan lärare och student sker ingen undervisning, och det går att säga att den lärarledda undervisningstiden som erbjuds inom högskolan utgör skillnaden mellan utbildning och självstudier. Det finns även ett indirekt samband mellan lärarledd tid och studenters prestation: alltför få timmar med lärarledd undervisning i veckan kan leda till att studenter ägnar mindre tid och ansträngning åt självstudier, vilket i sin tur kan leda till en sämre prestation.

Det finns ingen reglerad nedre gräns för lärarledda timmar men den bör ligga på 9 timmar per vecka och ganska många kurser i Sverige idag erbjuder färre timmar. Rapporten föreslår att kvalitetsförstärkningar behövs och antalet lärarledda timmar ska utökas.

Ladda ner rapporten som pdf: Lärarledd tid i den svenska högskolan.