onsdag 1 december 2021

Vuxnas digitala kompetenser - ny nordisk kartläggning

Photo by Joshua Hoehne on Unsplash

NVL
(Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) har publicerat en ny kartläggning av organisationer, initiativ och projekt i de nordiska länderna som arbetar med vuxnas digitala kompetenser och för att motverka digital utanförskap enligt en nyhet från NVL, Ny rapport giver status på digitaliseringsindsatser for voksne i Norden. Rapporten kartlägger nordiska policies inom området och sedan lyfter fram 40 initiativ som arbetar för att minska digitala klyftor i samhället. Dessa initiativ delas upp under följande målgrupper:
  • personer med funktionsnedsättningar
  • seniorer
  • medarbetare med låg digital kompetens
  • personer som bara har grundskoleutbildning
  • flyktingar och andra invandrare
  • arbetslösa
  • studerande inom vuxenutbildning
Intentionen med rapporten er at formidle status på nordiske, politiske tiltag og beslutninger, der er truffet mhp. reduktion af digitale kløfter og digital eksklusion. Det er samtidig formålet med rapporten at give en række eksempler på konkrete og løbende uddannelsesinitiativer på området for reduktion af digitale kompetencekløfter og digital eksklusion i de nordiske lande.
Ladda ner rapporten:
Reduktion af digitale kompetencekløfter og digital eksklusion i de nordiske lande

tisdag 30 november 2021

Pandemitiden har förändrat lärarens roll - nya rapporter

CC BY-NC-SA Some rights reserved by JISC
Tusentals brittiska lärare från högre utbildning och yrkesutbildningar menar att pandemin har starkt påverkat hur de ser på undervisning och lärande, enligt en artikel från brittiska JISCPandemic has fundamentally changed role of teachers, new surveys show. JISC har genomfört en omfattande undersökning (cirka 6500 lärare) om lärarnas erfarenheter som redogörs i två nya rapporter: den ena handlar om högre utbildning (higher education) och den andra om yrkesutbildning (further education). Rapporterna analyserar resultaten och ger rekommendationer. Bland mycket annat finns följande.

  • En majoritet av lärarna (c 66%) fick bra IKT-support under pandemin men like många menade att de upplevde högre stress och oro.
  • De flesta (över 80%) fick tekniska problem vid flera tillfällen.
  • Endast 15-20% hade fått en bedömning av sina digitala färdigheter och utbildningsbehov.
  • Många svarade att de inte fick tillräckligt med tid att lära sig nya digitala verktyg och metoder.
  • Cirka 67% svarade att de inte hade fått någon belöning eller erkännande av sina ansträngningar under pandemin.

Samtidigt blev många lärare nöjda med den digitala omställningen och kände att de hade lärt sig mycket under tiden.

Enligt Heidi Fraser-Krauss, Jisc CEO:
Staff found themselves trying to manage an increased workload, support learners with technical issues at the same time as delivering high-class teaching. Unsurprisingly, for many this led to exhaustion, stress and anxiety.
As we move towards established models of hybrid learning, we have an opportunity to transform education through technology. For this to work, a digitally confident, digitally skilled, well-supported and involved teaching community is critical.
Ladda ner rapporterna:

måndag 29 november 2021

Framtidens lärmiljöer - ny rapport

Pandemin tvingar oss att tänka nytt kring våra lärmiljöer, såval fysiska som digitala. En ny rapport från Akademiska HusFramtidens lärandemiljöer En forskningsbaserad översikt, av Marie Leijon (Malmö universitet) och Åse Tieva (Umeå universitet) presenterar flera förslag på hur framtidens lärmiljöer kommer att utvecklas. Rapporten sammanfattas i en kortare artikel av Akademiska HusFramtidens lärandemiljöer är varierade, hybrida och flexibla. Rapporten består av tre delar: den första delen sammanfattar forskning inom området under de senaste 12 åren och de två andra undersöker pandeminskonsekvenser för utbildning och lärmiljöer.

Den viktigaste slutsatsen är att framtidens lärmiljöer ska vara mer flexibla och ska främja kollaborativt lärande. Det finns ingen särskild modell som ska gälla för alla och man ska alltid utgå ifrån vad studenterna behöver lära sig och vilka pedagogiska metoder som behövs. Pandemin har satt fokus på diskussionen om lärmiljöer eftersom vi har varit tvungna att ställa om och se över våra processer. Lärmiljön har plötsligt blivit en ledningsfråga. Enligt Marie Leijon:

För oss som är intresserade av frågor om lärandemiljöer så är det klart att detta har varit en intressant period. Plötsligt har frågor som vi haft fokus på länge hamnat högt på dagordningen, även på lärosätenas ledningsnivå, och det ser jag som väldigt positivt.
Rapporten lyfter fram den viktiga rollen som lärosätenas avdelningar för högskolepedagogisk utveckling står för. Framtidens fysiska och digitala campus måste utvecklas utifrån relevant forskning och med lärarnas och studenternas behov i fokus. De ser dock en fara att för mycket ansvar ligger hos den enskilda läraren och därför krävs tydlig ledarskap och strategiskt arbete. Marie Leijon menar:
Vi har hört många konstatera sedan pandemin bröt ut att vi ska ta med oss de goda delarna in i det nya. Men på vilket sätt? Hur ska det göras? Jag är rädd för att allt för mycket landar på den enskilde pedagogen.

lördag 27 november 2021

Innovativ projektbaserad programmeringsutbildning på Åland

 

Pressbild, grit:lab

På Åland finns det många teknikföretag i stark utveckling och det råder brist på duktiga programmerare och utvecklare med erfarenheter av problemlösning i projekt. Nu startas en väldigt annorlunda utbildning där studenter arbetar i projekt tillsammans med uppdragsgivare och utan formella lärare. Enligt ett pressmeddelande från företaget grit:lab, som ska stå för utbildningen:

För att svara på branschens höga efterfrågan på ny kompetens beslutade Ålands landskapsregering att instifta en ny engelskspråkig, studiemedelberättigad utbildning inom programmering och digital utveckling. Skolan, som fick namnet grit:lab, tar det första året emot 50 studenter och lovar att hjälpa de studerande att hitta boende. Initiativtagarna till skolan hoppas att många studenter väljer att bo kvar på Åland efter de två intensiva studieåren, när karriären tar fart.
Utbildningsen är avgiftsfri och öppen för alla att söka. I första omgången antas 50 studenter. Det finns nu ett nybyggt campus i Mariehamn. Här kommer studenterna att arbeta direkt med flera lokala företag på riktiga utvecklingsprojekt och därmed skapar kontakter som gör det enkelt att få jobb efter utbildningen. Anna-Lena Svenblad, projektledare för grit:lab, förklarar konceptet:
Att skolan är lärarlös motiverar många och vi vill nå de självständiga studenterna, de som har ett driv och ett brinnande intresse att lära sig något nytt. Vi har ett inspirerande campus som erbjuder de studerande en kreativ och modern studiemiljö där alla deltagare kommer att ha glädje och nytta av varandras olikheter och utvecklas tillsammans. De som söker till grit:lab är personer som vill öppna upp för att ta in ny kunskap och satsa på den superkraft som behövs och efterfrågas, nämligen kodning.

fredag 26 november 2021

Webbinarium: VFU för studenter på distans

Hur organiserar man praktik på distans inom professionsutbildningar? Det är temat för UHRs (Universitets- och högskolerådet) nästa webbinarium inom sin satsning på kvalitet i distansutbildning, VFU för studenter på distans, torsdag2 december, 09:00-10:15.

Inom den verksamhetsförlagda utbildningen finns ett antal moment som blir extra utmanande på distans. Lyssna på hur lärosäten löst utmaningarna, och hur studenter upplevt sin VFU på distans.

Rekvirering av VFU-platser, trepartssamtal och handledarsamtal. Här har vi några moment som blir extra utmanande inom en distansutbildning. Hur löser man dessa utmaningar med bibehållen kvalitet? Möt utbildningsansvariga och distansstudenter för att höra hur de utvecklat VFU:n för att lösa utmaningarna och hur detta fungerat.
De som medverkar i webbinariet är:
  • Mikael Andersson, projektledare, Universitets- och högskolerådet
  • Kerstin Stake-Nilsson, lektor, Avdelningen för Hälso- och Vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
  • Britt-Marie Sandin Andersson, utbildningsledare lärarprogrammen, Högskolan i Gävle
  • Sofia Bergholm, student vid lärarprogrammen
Sista anmälningsdatum är 1 december.

torsdag 25 november 2021

Kartläggning av innovationsekosystem inom svensk edtech

Photo by Ross Sneddon on Unsplash

I Sverige finns det många företag, klusters och grupperingar inom edtech-industrin. De tar fram nya plattformar och verktyg för utbildningssektorn men det saknas samordning och helhetsperspektiv så att utbildningsorganisationer kan dra nytta av utvecklingen. Detta lyfts fram i en nyhet från Swedish Edtech Industry som presenterar en ny rapport, Kartläggning av innovationsekosystem i gränssnittet teknik och lärande. Det handlar om en kartläggning av innovationsekosystemet för användning och utveckling av utbildningsteknologi som har tagits fram av en arbetsgrupp inom regeringens samverkansprogram för livslångt lärande och kompetensförsörjning. I arbetsgruppen ingår representanter från branschorganisationer, företag, universitet, science parks och forskningsinstitut.

I kartläggningen framträder ett landskap med ett myller av aktörer och initiativ. Den är inte heltäckande, men ger en bra bild över ett löst sammanhängande innovationsekosystem runt användning och utveckling av digitala tjänster för lärande. Det är uppenbart att de svenska aktörerna verkar i ett land där förutsättningar för innovation och ett utvecklat innovationsstödssystem finns. Däremot framträder tydliga behov av att stärka samverkansytorna för tjänsteutveckling och verksamhetsutveckling. Och detta för att öka nyttan och värdeskapandet för att möta de stora behov individ, arbetsgivare och utbildningsanordnare har av ett flexibelt och tillgängligt lärande.
Det finns en stark vilja att skapa ett sådan innovationsekosystem och kartläggningen är tänkt som en kraftsamling inför en större satsning.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Det går inte att vinna utan alla bitar - kartläggning av ekosystemet för innovation och användning av utbildningsteknologi.

onsdag 24 november 2021

Google i skolan - ny avhandling

Photo by Duncan Meyer on Unsplash
Google används av i princip alla i skolan som den självklara söktjänsten utan att eleverna reflekterar så mycket på hur resultaten tas fram eller hur pålitliga de är. En ny avhandling av Cecilia Andersson, Lunds universitet, undersöker hur skolungdomar använder sökmotorer som framför allt Google i sin vardag, både i klassrummet och i frtitiden. En intervju med henne på SkolportenGoogla – det gör man i skolan, lyfter fram synen på Google som trovärdig källa.

Generellt tillskrevs Google en hög trovärdighet. Eleverna förväntade sig att hitta svar och att rankingen av resultaten skulle vara rimlig. Användningen är så regelbunden att rankningen hamnar ur fokus. Och det är kanske inte så komplext att söka efter en viss hemsida eller på Europas huvudstäder. Men söker du på konsekvenser av en konflikt i världen är det inte lika enkelt.

En intressant del av detta är att de använder Google mest i skolan medan de söker mest via YouTube och Instagram i fritiden. Det behövs en ökad medvetenhet kring hur vi använder söktjänster och hur vi bearbetar sökresultat. I avhandlingens abstrakt menar hon:

Resultaten bör därför betraktas i ljuset av ett samhället präglat av en användning av sökmotorer för att hitta information. Bland deltagarna i studien så associeras användningen av Google Sök med skola och faktaletande, till skillnad från andra former av sökning, så som via YouTube. Olika former av sökning överlappar dock, vilket framkommer i avhandlingen. Resultaten pekar på ett behov av att synliggöra och problematisera användningen av sökmotorer i vardagen.

Referens
Andersson, C. (2021). Performing search: Search Engines and Mobile Devices in the Everyday Life of Young People. Lund Studies in Arts and Cultural Sciences, Lunds universitet.

tisdag 23 november 2021

Wikipedia - en pålitlig källa för studenter?

CC BY-SA 3.0 on Wikimedia Commons
Under många år har lärare varnat studenter för Wikipedia som en osäker källa. Men en artikel i The Conversation av Rachel Cunneen och Mathieu O'Neil från University of Canberra i Australien, Students are told not to use Wikipedia for research. But it’s a trustworthy source, menar att Wikipedia är både en trovärdig källa men också ger studenter stora möjligheter att träna sin informationskompetens och källkritik. 

Alla som har försökt att redigera en sida på Wikipedia vet att informationen tas bort väldigt snabbt om du inte kan ange trovärdiga källor och sidorna bevakas ständigt av experter och robotar. Alla artiklar har en lista över externa källor längst nere på sidan.

For popular articles, Wikipedia’s online community of volunteers, administrators and bots ensure edits are based on reliable citations. Popular articles are reviewed thousands of times. Some media experts, such as Amy Bruckman, a professor at the Georgia Institute of Technology’s computing centre, argue that because of this painstaking process, a highly-edited article on Wikipedia might be the most reliable source of information ever created.

Varje sida på Wikipedia har flikar där man kan se redigeringshistoriken samt diskussion kring artikeln. Artikelns historik kan ge studenter djupare insikter i ämnet och en känsla för hur ämnet kan tolkas. När man jämför samma ämne på olika språk kan man också upptäcka kulturella skillnader och olika tolkingar mellan länder. 

Slusatsen är att Wikipedia är en väldigt bra startpunkt när man vill börja undersöka ett ämne och därifrån kan man fördjupa sig i de vetenskapliga artiklarna som citeras längst nere.



måndag 22 november 2021

Öppna nätkurser vid Linköpings universitet

Photo by Surface on Unsplash

Linköpings universitet
lanserar fem öppna nätkurser (MOOCs - Massive Open Online Courses), tre på svenska och två på engelska (se kursöversikten). Kurserna är öppna för alla utan förkunskapskrav men ger inga högskolepoäng. I stället får man ett intyg om man har fullföljt kursen. Kurserna ska ge deltagaren ett smakprov om hur man läser en universitetskurs. Du kan studera i egen takt och alla kurser är avgiftsfria.

Följande kurser finns i utbudet just nu:

fredag 19 november 2021

Ny rapport om digitala samarbetsplattformar inom offentliga organisationer


Offentliga organisationer behöver idag se över sina IT-system för att möta starkare krav på integritetsskydd (t ex GDPR och Schrems II). Organisationen eSam, Offentlig samverkan för ökad digitalisering, har publicerat en rapport om detta arbete, Digital samarbetsplattform - det finns lämpliga och lagliga alternativ för offentlig sektor, med en lista över lämpliga alternativ för t ex molntjänster, videomöten, chattrum, whiteboard och streaming (se bilaga 4). 

Arbetet visar tydligt att det både finns alternativ och att offentliga organisationer inte behöver röra sig i en rättslig gråzon för att tillgodose sina behov. Tvärtom menar vi att offentlig sektor bör föregå med gott exempel och ha säkerhetsmarginal för hur information behandlas inom den egna verksamheten, i synnerhet när det rör sig om så allvarliga frågor som att obehöriga kan få tillgång till skyddsvärd information och personuppgifter.
Men rapporten menar att även om det finns intressanta lösningar krävs ett stort omställningsarbete inom den offentliga sektorn.
Konsekvensanalysen visar att det finns stora utmaningar inför ett fortsatt arbete. Det krävs både tid och resurser och även ett förändrat synsätt som tar höjd för behovet av ett helhetsperspektiv för hela offentlig sektor. Av det skälet är ambitionen i nästa steg, att både peka på alternativ och att visa att alternativen fungerar både inom och mellan myndigheter.

torsdag 18 november 2021

Varför gäller olika regler för digitala och fysiska möten?

Photo by Maxime on Unsplash
Varför betonar vi alltid skillnader mellan fysiska och digitala möten och i stället ser dem som möten mellan människor fast under lite olika premisser? Det menar Jens Edlund, KTH, i en artikel i Universitetsläraren, Make digital meetings more engaging

The difference between distance meetings and face-to-face meetings is incredibly exaggerated in some distance meeting cultures, and when you exaggerate a difference, you create it.

Han tycker att i mindre möten på under tio perosner får man gärna ha alla mikrofoner och kameror på, precis som om vi satt i samma rum. Vi får ha regler för att fördela ordet, gärna via en handvinkning i stället för en digital symbol. Det handlar om att skapa enkla mötesregler och en möteskultur. Ibland pratar vi i mun på varandra med det gör vi i fysiska möten också. Vi brukar hitta bra sätt att kommunicera. Man ska inte heller stänga av kameran när man gör något annat. Tänk på hur du gör i fysiska möten. Igen handlar det om tydliga gruppregler - alla förväntas delta aktivt och man ska inte försöka gömma sig.

Han är dessutom kritisk mot hybridmöten eftersom de skapar ofta klyftot mellan dem som deltar i rummet och de som deltar på distans och detta kan skapa svårigheter att komma överens. 

onsdag 17 november 2021

Den digitala akademikern - ny bok

Photo by Christina @ wocintechchat.com on Unsplash

Akademiker idag behöver en djupare förståelse av digitala medier för att kunna forska, undervisa och publicera. En ny bok, Evolving as a Digital Scholar - Teaching and Researching in a Digital World av Wim Van Petegem, JP Bosman, Miné De Klerk, och Sonja Strydom beskriver vilka färdigheter och roller som krävs av dagens digitala akademiker. Boken är dessutom open access genom Leuven University Press och kan laddas ner helt utan kostnad. Den beskriver tre huvudroller: författaren, skaparen och nätverksbyggaren.

There is the author, who writes highly specialised texts for expert peers; the storyteller, who crafts accessible narratives to a broader audience in the form of blogs or podcasts; the creator, who uses graphics, audio, and video to motivate audiences to delve deeper into the material; the integrator, who develops and curates multimedia artefacts, disseminating them through channels such as websites, webinars, and open source repositories; and finally the networker, who actively triggers interaction via social media applications and online learning communities.
Det räcker alltså inte idag att bara publicera i de traditionella tidskrifterna men även att kunna förmedla sina tankar i en blogg eller att ge ut korta filmer eller poddar som väcker intresse bland en bredare publik.

tisdag 16 november 2021

Rapport om open access inom Europa

CC BY-NC Some rights reserved by European University Association

EUA (European Universities Association) har publicerat en rapport, The new university Open Access checklist, som ger råd om hur lärosäten kan implementera och utveckla open access publicering. Även om open access är ett accepterad form av vetenskaplig publicering idag finns det fortfarande ett glapp mellan strategier och konkreta åtgärder. Checklistan ger förslag på aktiviteter med både tänkbara effekter och möjliga utmaningar. 

This checklist aims to support universities in their efforts to build capacity and further develop their Open Access activities. It includes an à la carte approach, whereby institutions can consider the goals and actions that make most sense in their particular context and for their specificities. The checklist covers three main goals: 1) Empowerment, through high-level policies and strategies; 2) Capacity building, through libraries and negotiating consortia; and 3) Reinforcement of existing structures, through academic community-driven infrastructures. Each goal includes a variety of possible actions, their respective rationale, proposed activities, expected impact and potential pitfalls.

Kommande konferenser om vuxnas lärande och livslångt lärande

ENCELL, Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande, vid Jönköping university har samlat en bra lista över konferenser inom livslångt lärande och vuxnas lärande under 2022. Här finns såväl svenska som utländska konferenser för både forskare och lärare. Listan utökas kontinuerligt och om du har tips om konferesner som inte syns får du gärna tipsa dem.

måndag 15 november 2021

Microsoft Mesh integreras med Teams för VR-möten

Snart kan användare av Microsoft Teams träffas som avatarer i virtuell verklighet genom den nya plattformen Microsoft Mesh. Du ser dina kollegor framför dig genom VR-glasögon som Microsofts Hololens och ni kan arbeta med 3D modeller, dokument, planer osv. Genom Teams kommer du att kunna blanda VR-möten med mer traditionella Teams-möten.

Samtidigt har Facebook (numera Meta) annonserat att de kommer att integrera sin VR-mötesplattform, Workplace, med Teams och därmed skapa vad de kallar för en metaverse, en multidimensionell värld för möten, kollaboration och interaktivitet. Läs mer i en artikel i The VergeMicrosoft partners with Meta to integrate Teams into its Facebook-like Workplace.

Det är svårt att beskriva detta kort i ord här men titta på Microsofts lanseringsfilm för Mesh så förstår du vad de vill kunna uppnå. Sedan får vi se hur detta kommer att tillämpas, inte minst inom utbildning.