lördag 25 maj 2019

Wikimania 2019 i Stockholm


Den internationella konferensen om öppna kunskapsprojekt (Wikipedia, Wikibooks, Wikimedia Commons, Wiktionary m fl), Wikimania, hålls 14-18 augusti vid Stockholms universitet. Under konferensen får du delta i många diskussioner, workshops och möten och det finns fortfarande tid att skicka in ett bidrag (sista datum 1 juni). I år ligger fokuset på hur Wikimediarörelsen bidrar till hållbarhetsmålen.

Have you ever thought about the Wikimedia movement in terms of sustainable development? How free knowledge could have the potential to radically change peoples’ lives? Or how we through cooperation, innovation and passion actually could build a better world? Perhaps you haven’t, but we want to think about it and start a conversation. The theme of Wikimania 2019 will be: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals. The theme will permeate the program and guide our communication, cooperation and outward work.

fredag 24 maj 2019

Inkludering och digitalisering nyckelfrågor inom pedagogisk utveckling

UKÄ (Universiteteskanslersämbetet) har ett regeringsuppdrag att undersöka hur högskolepedagogisk utveckling bedrivs vid svenska lärosäten och undersöka förbättringsområden. En nyhet från UKÄ, Inkludering och digitalisering viktiga frågor för pedagogisk utveckling, ger en lägesbeskrivning. Bland annat har de genomfört en enkätundersökning om hur lärosätena arbetar med pedagogisk utveckling och två framtidsutmaningar lyftes fram: breddad rekrytering och digitalisering. Dagens studenter är mycket mer heterogena än förr och ställer nya krav på flexibilitet och support. Dessutom finns det en starkare fokus på studentcentrerad undervisning och aktivt lärande, både i klassrummet och digitalt.

Digitaliseringsarbetet varierar mycket mellan lärosäten och det finns krav på bättre samordning och övergripande strategi. Enligt UKÄs utredare och projektledare Andrea Amft:

- De digitala medlen måste vara verktyg för att förbättra lärandet och här har pedagogerna en viktig roll. Det är ingen vits att digitalisera för digitaliseringens skull. Vi ser att en del satsningar drivs av ensamma eldsjälar och att det inte alltid finns ett systematiskt arbete för att säkerställa fortsatt utveckling.

Nästa steg i uppdraget är fördjupande intervjuer med sju lärosäten för att identifiera system och strategier som kan förnya och utveckla den pedagogiska utvecklingen framöver. De utvalda lärosätena är: Blekinge tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Kungl. Tekniska högskolan, Sophiahemmet högskola, Umeå universitet och Örebro universitet.

Här ser du en kort intervju om uppdraget med Sveriges enda professor i högskolepedagogik, Max Scheja vid Stockholms universitet.

torsdag 23 maj 2019

Appar lika effektiva som läs- och skrivträning - ny studie

Elever som har läs- och skrivsvårigheter kan lära sig läsa och skriva lika effektivt genom att använda appar än med traditionell undervisning. Så visar en ny studie av Idor Svensson, psykologiprofessor vid Linnéuniversitetet, enligt en artikel i Skolvärlden, Forskaren: Appar lika effektiva som läs- och skrivträning. Studien följde över 100 elever med läs- och skrivsvårigheter under ett år. De delades i två grupper: den ena fick traditionell undervisning och den andra tränade via valda appar, s. k. assistensteknik. Träning via appar visade sig vara lika effektiv som traditionell undervisning men bara med elever som hade tydliga svårigheter. Enligt Idor Svensson:

- Har du en elev som inte har problem med att lära sig läsa och skriva så går det lättare på det traditionella sättet i dagsläget, ingen tvekan om det. Men om man ser på de som har stora svårigheter så är detta ett fantastiskt alternativ, även om det tar längre tid än för dem utan svårigheter.

Som vanligt handlar det inte om antingen-eller men studien visar att användning av appar ger ett bra stöd till elever och bidrar till deras utveckling. En svaghet finns när det gäller taligenkänning och det är vissa dialekter eller om eleven har talsvårigheter.

- När du talar in i de här assisteringsredskapen så är de känsliga för dialekter, eller hur tydligt du talar eller om det är oväsen i bakgrunden. Det beror på hur bra uttalet är. Vissa elever har talsvårigheter och då fungerar det kanske inte, jag provade på en särskola nyligen och där blev det riktigt tydligt.

Samtidigt har Linnéuniversitetet startat ett projekt som ska utveckla en app som hjälper barn med talsvårigheter, t.ex. Downs syndrom och autism, att kommunicera mer effektivt, Ny app ska hjälpa barn med talsvårigheter. Projektet finansieras av Vinnova och ska pågå till juli 2020.

måndag 20 maj 2019

Witeboard - kollaborativ arbetsyta utan inloggning

Witeboard är kanske det enklaste verktyget som finns om du och dina kollegor (eller klass) behöver en snabb gemensam arbetsyta för brainstorming. Så fort du klickar på länken skapar du en ny tavla. Du skickar länken till dina kollegor och så kan ni börja rita eller skriva - ingen inloggning behövs och alla är anonyma. Du kan rita figurer och skriva text i olika färger. Med ett gratis konto kan du spara dina tavlor. Så enkelt är det!

fredag 17 maj 2019

Ny handbok om aktivt lärande

"Classroom session in Solent Creatives" by Solent Creatives is licensed under CC BY 2.0
Hur skapar man aktivt lärande och större engagemang hos studenter? En praktisk guide inom detta område finns i form av en ny bok, An Active Student Participation Companion, av Sanna Barrineau, Sanna Engström och Ulrike Schnaas vid Uppsala universitet. Boken är gratis att ladda ner och innehåller många idéer om hur du som lärare kan skapa kollaborativa gruppaktiviteter och göra studenterna mer delaktiga i kursen samt bidra till kursen utveckling. Boken bygger på praktiska exempel från svensk högre utbildning.

This companion aims to inspire those who want to approach new ways of learning in order to create a better course, as well as those who are out to challenge conventional forms of teaching and learning norms. It summarises a range of experiences in Swedish higher education and provides concrete examples of how students and educators can learn together. By reading this companion, you will meet a variety of voices and perspectives - from students and educators - both via text and through links to a rich collection of media.

torsdag 16 maj 2019

Nya modeller för kollaboration och studentmobilitet - ny rapport och webbinarier

CC BY Some rights reserved by EADTU
EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) arrangerar en serie webbinarier 21-23 maj för att presentera och diskutera en ny rapport om studentmobilitet i Europa, Innovative Models for Collaboration and Student Mobility in Europe. Rapporten beskriver en ny syn på mobilitet som kan bestå av fysisk, virtuell och blandade former och ger goda exempel på innovativa initiativ inom europeisk högre utbildning.

Education can be organized in face to face, blended or online modes. This is also the case for mobility which always goes together with it. It can be short and long term, synchronous and asynchronous. ICT modes of teaching and learning amplify the potential of education and the mobility related to it. 
None of the forms of mobility is an alternative for replacing the other. Each form is adding to the enrichment of education, offering students the opportunity to learn international competences and skills. Hence, all forms of mobility can be offered separately or in a combination throughout a student’s study career.

Syftet med webbinarierna är att sprida rapportens resultat, visa goda exempel och skapa diskussion om framtidens möjligheter inom studentmobilitet.

  • Tisdag 21 maj, 14:00-15:30. Innovative models for International Collaboration and Mobility in Europe. Report from the EADTU Task Force and a Peer Learning Activity on Virtual Mobility. (Piet Henderikx, EADTU, The Netherlands).
    KU Leuven - Stellenbosch University Think Tank (Katrien Vanelven, KU Leuven, Belgium)
  • Onsdag 22 maj, 14:00-15:30. Open Virtual Mobility Skills – Research Results & Application in the Design of Massive Open Online Courses (MOOCs) (Ilona Buchem, Beuth Hochschule für Technik, Germany)
    Designing for virtual mobility: lessons learned from piloting a new approach to distance teaching (Olga Firssova, OUNL, the Netherlands).
  • Torsdag 23 maj, 14:00-15:30. Paneldiskussion om rapporten och vägen framåt.

Mer information om webbinarierna och anmälan.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

onsdag 15 maj 2019

Korta öppna kurser med FOCUS på Östersjön

Vill du lära dig mer om turism och marinbiologi i Östersjöområdet finns det ett utbud av korta öppna näkurser som tagits fram av ett Interreg South Baltic projekt, FOCUS,  Kurserna (se kursutbudethar utvecklats i ett samarbete mellan lärare från de deltagande lärosätena: Klaipeda University, Litauen, Lithuania Business University of Applied Sciences, Litauen, Linnéuniversitetet, Sverige, University of Gdansk, Polen och Roskilde Business College, Danmark.

Målgrupperna för dessa kurser är alla som arbetar inom turism och miljöfrågor i Östersjöområdet och kurserna ger dig insikter i viktiga aktuella frågor.
Du kan delta i egen takt och varje kurs består av inspelade föreläsningar, artiklar att läsa, quizzar och inlämningsuppgifter.

tisdag 14 maj 2019

Ökande stress för högskolelärare - ny rapport

Lärarnas arbetsbelastning ökar hela tiden och detta leder till stress och dålig arbetsmiljö. Det visarnnen ny rapport från SULF, Det akademiska skruvstädet - om it-stress och all annan press. Rapporten bygger på en enkätstudie som skickades ut till över 17 000 universitets- och högskolelärare med fokus på negativ stress på grund av IT-användning. Resultaten visar att även om teknikrelaterad stress är ett stort problem så upplever två av tre lärare stress på grund av ökande arbetsbelastning. Läs mer i en artikel i SULFs tidning Universitetsläraren, Två av tre universitetslärare stressade av arbetet..

Många upplever att de inte har kontroll över sin arbetssituation med stora krav på tillgänglighet, ökande administration och IT-relaterade problem.

Enligt rapporten gör tid avsatt för forskning det möjligt för individen att få kontroll över arbetssituationen. Ju mer forskning i tjänsten desto bättre kontroll, och ju mer undervisning i tjänsten desto mindre kontroll över arbetssituationen.

Studien visar att många lärosäten inte har en policy för IT-tillgänglighet och att många saknar bra support.

SULF anser också att det behövs bättre teknik och teknikstöd och det måste finnas rutiner för när lärare och forskare ska var tillgängliga. Det är också nödvändigt med ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete.

Rapporten avslutas med en lista rekommendationer för att kunna arbeta utan att riskera hälsan, riktade mot regeringen, myndigheter och lärosäten.

Läs rapporten: Det akademiska skruvstädet – om it-stress och all annan press

måndag 13 maj 2019

Folkbildningens betydelse för samhället


Över 1,2 miljoner människor deltog i någon form av folkbildning 2018 enligt en ny rapport från Folkbildningsrådet, Folkbildningens betydelse för samhället – Folkbildningsrådets samlade bedömning 2018. Folkbildningen ger utbildningsmöjligheter till många som har svårt att delta i det formella utbildningssystemet och har större möjligheter att individanpassa utbildningar till individens behov.

Vi kan tydligt se att folkbildningen bidrar till ett Sverige som håller ihop. Folkbildningen finns i Sveriges alla kommuner och når och engagerar en stor del av befolkningen. Inom folkbildningen samlas kvinnor och män, med olika bakgrund, i olika åldrar och med olika förutsättningar. Folkbildningen är en arena där vi gemensamt kraftsamlar mot populism, kunskapsförakt, främlingsfientlighet och exkludering.

Rapporten redovisar svensk folkbildning ur fyra perspektiv: demokratisyftet, påverkanssyftet, utbildnings- och bildningssyftet samt kultursyftet.

lördag 11 maj 2019

Örebro universitet erbjuder korta distanskurser om artificiell intelligens

Örebro universitet erbjuder flera korta flexibla kurser inom artificiell intelligens, speciellt anpassade för yrkesverksamma som vill lära sig mer om detta viktiga område. Kursutbudet, Smarter, omfattar 8 st. tre-poängskurser som har utvecklats av det internationellt erkända forskningscentret AASS, som arbetar med forskning inom artificiell intelligens (AI), robotik och autonoma system, i samarbete med flera företag som är aktiva inom AI-området. Kurserna, som går antingen på kvartsfart eller halvfart, är webbaserade men innehåller ett fåtal fysiska träffar antingen på campus eller hos ett av flera partnerföretag.

Vi på Örebro universitet vill bidra till det livslånga lärandet. Yrkesverksamma kan till exempel läsa våra AI-kurser på distans, vid sidan av det ordinarie arbetet. Vår uppgift är att tillsammans med dig utveckla utbildningar efter ditt behov.

Här ser du en kort informationsfilm om kurserna. Mer information hitta du här.

fredag 10 maj 2019

Ny e-tjänst: Vad motsvarar din utländska utbildning i Sverige?

Nu finns det en e-tjänst som gör det möjligt att se vad en utländsk utbildning motsvarar i Sverige. Tjänsten har tagits fram av UHR (Universitets- och högskolerådet) och ska göra det lättare för många att komma in i arbetsmarknaden. Enligt ett pressmeddelande från UHR:

Det är viktigt att ta tillvara kompetensen hos de hundratusentals personer i Sverige som har en utbildning från ett annat land, säger Karin Röding, generaldirektör för UHR. UHR:s nya så kallade bedömningstjänst gör det lättare för både arbetssökande och arbetsgivare att förstå vad en utländsk utbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet. För arbetsgivare innebär det att de lättare kan rekrytera personer med rätt kompetens.

I bedömningstjänsten finns information om vad en utländsk gymnasieutbildning, eftergymnasial yrkesutbildning eller högskoleutbildning motsvarar i Sverige. Svaret kan laddas ner som en pdf, som den som söker arbete kan skicka till arbetsgivare tillsammans med sina utbildningsdokument. I tjänsten finns bedömningar av närmare 500 utbildningar från 37 länder.

– Tjänsten ger snabbt och enkelt besked om vad en utländsk utbildning innebär, säger Lars Petersson, avdelningschef vid UHR. Vår förhoppning är att framför allt arbetssökande och arbetsgivare ska ha nytta av den, men även personer som vill studera i utlandet ska kunna se vad olika utbildningar motsvarar i Sverige.


Länk till bedömningstjänsten.

torsdag 9 maj 2019

Pedagogisk innovation i klassrummet - ny rapport


Det finns många nya pedagogiska modeller och metoder samt digitala plattformar och verktyg men hur ser det ut i klassrummet egentligen? Hur långt har vi kommit med innovativ undervisning och lärande? Dessa frågor ligger till grund för en ny rapport från OECD, Measuring Innovation in Education 2019. Rapporten, med underrubriken vad har hänt i klassrummet?, undersöker om de senaste årens innovationsvåg inom pedagogik och teknik har lett till konkreta resultat. Rapporten fokuserar på grundskola och gymnasium men berör även lärarfortbildning.

The report casts light on systemic innovation in primary and secondary education, with a focus on pedagogical innovation. Has the use of technology spread? Have assessments become more important in pedagogical practices? Are students given more agency in their learning? Are they still asked to memorise facts and procedures? Do teachers increasingly engage students in peer learning activities?

Den första delen handlar om innovation inom 150 olika utbildningsmoment (utveckla färdigheter inom olika ämnen, generiska kompetenser osv) och del två handlar om innovation ino olika utbildningsnivåer och lärandemål. Sist i rapporten finns beskrivningar av innovationsnivån i särskilda länder och du hittar Sverige på sida 288.

Referens
Vincent-Lancrin, S., et al. (2019), Measuring Innovation in Education 2019: What Has Changed in the Classroom?, Educational Research and Innovation, OECD Publishing, Paris,https://doi.org/10.1787/9789264311671-en.

onsdag 8 maj 2019

Rapport om norsk högre utbildning 2019

Bild: Diku
Varje år kommer en övergripande rapport om norsk högre utbildning, Tilstandsrapport for høyere utdanning, sammanställt av Diku (Direktoratet for internasjonalisering og kvalitetsutvikling i høyere utdanning). Här hittar du rapporter och statistik om utbildningar, doktorandsutbildning och forskning, ekonomi och HR-frågor. Ett särskilt fokus läggs i år på hur universitet och högskolor arbetar med FNs hållbarhetsmål och miljöarbetet.

Årets temakapittel tar utgangspunkt i FNs bærekraftsmål og arbeidet med å gjennomføre det grønne skiftet. Kapittelet belyser høyere utdanningssektorens arbeid med disse temaene, og viser at det jobbes bredt i sektoren med å inkludere perspektiver knyttet til det grønne skiftet og bærekraft i utdanning og forskning, så vel som i investeringer og drift. Temakapittelet skiller seg fra resten av rapporten ved at det i større grad er basert på kvalitative vurderinger og dialog med nøkkelpersoner.

tisdag 7 maj 2019

Tillgång till högre utbildning i hela landet - debattartikel

"Studying 2" by Michael Rienstra is licensed under CC BY-NC-SA 2.0
Regeringen vill att hela landet ska få tillgång till högre utbildning oavsett var man bor, enligt en debattartikel i Värmlands Folkblad av Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning (S) och Gunilla Svantorp, ordförande Utbildningsutskottet (S) och riksdagsledamot från Värmlands län. Många landsbygdskommuner har problem med kompetensförsörjning eftersom de som behöver utbildning måste flytta till en högskoleort och kommer sällan tillbaka till hemkommunen efter utbildningen. Därför behöver lärosäten erbjuda flera distansutbildningar inom områden där det finns rekryteringsbehov.

Vi vill främja en ännu bättre och mer utvecklad distansutbildning som också tar hänsyn till glesbygdens behov. Därför investerar regeringen nu särskilt för detta i vårbudgeten. Det övergripande målet medsatsningen är att utveckla formerna för distansutbildning för att förbättra kvaliteten i utbildningen och göra den mer attraktiv. Det är ett första steg i arbetet med Januariavtalets punkt om att möjligheterna till distansutbildning ska stärkas.

söndag 5 maj 2019

Världens bibliotek – fri onlinetjänst för mångspråkiga böcker

Photo by Breakingpic from Pexels
Nu lanseras Världens bibliotek, en onlinetjänst för e-böcker och ljudböcker på sju språk. Tjänsten är under utveckling och kommer att byggas ut med både fler språk och titlar. Men redan nu kan alla som bor i Sverige ta del av böckerna helt gratis.

Världens bibliotek främjar läsning och jämlik tillgång till litteratur bland personer i Sverige som talar något av de stora migrantspråken. För närvarande finns cirka 700 böcker på arabiska, bosniska, kroatiska, serbiska, persiska, somaliska och tigrinska. Böckerna går att läsa eller lyssna på direkt i webbtjänsten.

Tjänsten är resultatet av ett nordiskt samarbete mellan Kungliga biblioteket (KB) och nationalbiblioteken i Norge och Danmark. KB har gett Malmö stadsbibliotek och Stockholms stadsbibliotek i uppdrag att driva och vidareutveckla Världens bibliotek under 2019. De två biblioteken får 5,2 miljoner kronor från Kulturrådets satsning Stärkta bibliotek för att fortsätta projektet.

Målet är att förbättra upplevelsen för den som använder tjänsten och att fylla på med fler språk och böcker. Planen är också att samarbeta med folkbibliotek, skolor och andra aktörer för att nå ut till fler användare.

– Vi ser fram emot att fortsätta utveckla Världens bibliotek. Med hjälp av den här tjänsten får personer med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sitt språk och läsintresse. Det ligger helt i linje med reformförslagen i den nationella biblioteksstrategin, säger Anna Lundén, enhetschef för Nationell bibliotekssamverkan på KB.

Världens bibliotek är öppet för alla som befinner sig i Sverige och helt gratis att använda. För att använda tjänsten, gå till varldensbibliotek.se och registrera dig med din e-postadress. Därefter har du tillgång till innehållet utan begränsningar.