måndag 8 februari 2016

Ny film om akademiskt skrivande

En ny film från Linnéuniversitetet, Akademiskt skrivande - en introduktion, är en utmärkt start för alla nya studenter. Vad betyder det att skriva akademiskt och vilka regler gäller för uppsatser, rapporter och projektarbete? Hur citera man andras verk och hur skriver man referenslistor? Texten ska vara främst saklig, korrekt och opersonligt utan värdeladdade formuleringar. Även om stilen är ganska formell ska den också vara lättläst och med en tydlig struktur. En skriftlig sammanfattning av filmens innehåll finns i broschyren En liten guide till akademiskt skrivande.

- Grunderna i akademiskt skrivande. Filmen är producerad i samarbete mellan kommunikationsavdelningen och universitetsbiblioteket vid Linnéuniversitetet. Denna film ingår i en serie bestående av tre filmer. Tidigare finns filmerna "Att studera vid universitet" och "Studieteknik" publicerade.

Vill du veta mer om akademiskt skrivande kan du gå genom den nationella guiden Skrivguiden.se.

fredag 5 februari 2016

Årets NMC Horizonrapport ute

NMC Horizon Report 2016 Higher Education Edition har nu publicerats. Rapporten har fått hög status inom området med sina årliga trendanalyser inom olika utbildningsområden (högre utbildning, skola, bibliotek). Rapporten lyfter fram trender inom högre utbildning som kommer att slå genom på kort sikt (1-2 år), mellansikt (3-5 år) och längre sikt (över 5 år). Trenderna är dessutom uppdelade i följande kategorier:

  • Viktiga trender inom IT och lärande
  • Nyckeltrender som underlättar för IT-integration inom högre utbildning
  • Möjliga hinder mot lyckad IT-integration

De viktigaste IT-trenderna enligt årets rapport är på kort sikt BYOD (ta med egen digital enhet) och learning analytics (avancerad analys av studentdata), på mellansikt virtuell verklighet och makerspaces (skapande verkstad) och på längre sikt robotics (intelligenta robotar) och affective computing (datorer som tänker som en människa och kan reagera nästan intuitivt).

Rapporten ger detaljerade beskrivningar av alla trender med många konkreta exempel på pågående forskning och lyckade satsningar. Den har tagits fram av New Media Consortium (NMC) och EDUCAUSE Learning Initiative (ELI) i samarbete med experter från hela världen.

Titta på nedanstående introduktionsfilm för en bra summering.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

torsdag 4 februari 2016

Skärminspelningar med Screencastify



Det finns flera bra verktyg för att spela in din skärm för att visa ett bildspel, en process, en kalkyl, ge återkoppling, visa hur ett verktyg eller program fungerar och mycket mer. Screencastify är ett Googleverktyg som du enkelt kan installera i din Chrome webbläsare och som är integrerad med Google Drive och YouTube. Du kan spela in allt du gör på din skärm, lägg in video från din webbkamera och kan pausa inspelningen när du vill. Det du spelar in kan lagras på din dator, på din Google Drive eller direkt på YouTube.

Gratisversionen ger dig upp till 10 minuter per inspelning men vill du ha flera möjligheter och slippa Screencastifys logga på allt betalar du en engångsavgift på cirka 187 kr (€20). Titta på filmen här för en kort introduktion.

onsdag 3 februari 2016

Vad behöver lärarstudenter veta om IT?


Flertalet av landets kommuner har implementerat en-till-en projekt (en dator per elev) och skolans digitalisering sätter nya krav på blivande lärare. Dagens lärarstudenter behöver en djupare förståelse för hur digitala medier och verktyg kan användas pedagogiskt och hur elevernas digitala kompetenser kan utvecklas. Det menar två forskare vid Göteborgs Universitet, Martin Tallvid och Johan Lundin, som har tagit fram ett måldokument, Mål för lärarstudenterskunskaper om IT och lärande. Här finns målbeskrivningar och kriterier för lärarstudenter inom följande färdigheter:

  • kunna möta och förstå barns och elevers digitaliserade vardag
  • kunna utveckla barns och elevers medie- och informationskunnighet
  • kunna använda IT i en förskole-/skolpraktik
  • känna till och förhålla sig till ämnenas/ämnesområdenas digitalisering

Måldokumentet ska nu konkretiseras av de ansvariga inom universitetets lärarutbildningar men skulle även kunna tillämpas över hela landet.

Läs mer i en artikel hos Lärarnas Riksförbund: Vad ska en lärarstudent kunna om IT och lärande?

tisdag 2 februari 2016

Konferens om breddat deltagande

Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande, VKF, arrangerar en konferens, Breddat deltagande, vid Högskolan i Borås, 10 mars. Konferensen sätter fokus på hur vi genomför undervisningen genom flexibelt lärande. Hur skapas lust, motivation, förutsättningar och engagemang under utbildningen? 

Ur programmet:
  • Heterogena grupper i distansutbildning– Skapa lust, förutsättningar och engagemang när utbildningen väl har startat
  • DONNA – ett nätverk för en inkluderande spelutbildning och spelbranch 
  • Include – strukturer för bredd i etnicitet, klass, kön, språk, subgrupper
Konferensen arrangeras av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande, VKF. I VKF ingår lärosäten från Västra Götalands län, Hallands län och Värmlands län. Deltagandet är gratis. Högskolan i Borås bjuder på fika och lunch.

Se programmet (med länk till anmälan).

måndag 1 februari 2016

Varför många lärare inte använder IT


Trots all utveckling inom digitala verktyg och plattformar så finns det många lärare som inte använder IT särskilt mycket i sin undervisning. En bloggpost av Nik Peachey, 11 Reasons why teachers don’t use technology, försöker att förklara varför många IT-satsningar inte har fungerat och varför många lärare fortfarande är skeptiska. Följande faktorer nämns:
  • Brist på kompetensutveckling. Många köper in dyra IT-lösningar utan att tänka så mycket på utbildning.
  • Fel sorts kompetensutveckling. Utbildningen fokuserar ofta bara på det tekniska och inte på hur tekniken ska tillämpas. Utbildningen är inte heller kopplad till lärarnas undervisningssituation.
  • Fel lösning/verktyg. Man köper ett mycket bra verktyg men det passar inte verksamheten.
  • Inte integrerad i läroplanen. Det måste finnas en koppling till kursmål och underlätta för lärarna. 
  • Brist på support. Lärarna får klara sig själva. IT-pedagoger behövs.
  • Brist på infrastruktur. Dåliga nätverk, problem med brandväggar osv.
  • Orealistiska förväntningar. Inga verktyg, digitala eller analoga, kan göra underverk. 

torsdag 28 januari 2016

MOOCs in Scandinavia 2016


Konferensen MOOCs in Scandinavia 2016 äger rum i Göteborg 9-10 juni och fokuserar på utvecklingen av öppna nätbaserade kurser (MOOCs) i Norden. Förra årets konferens i Stockholm skapade mycket intresse och nu flyttar den till Göteborg. Arrangörerna är, som förra året, Chalmers, Karolinska Institutet, Lunds universitet och Uppsala universitet.

- An increasing number of Scandinavian universities engage in MOOCs with the promise and hope to offer high quality education to anyone, anywhere. After the hype some years ago, questions about what constitutes a good MOOC are increasingly complemented by considerations about how MOOCs can be integrated into the broader educational landscape, including campus and professional education.

Bland årets talare finns Melissa Highton (University of Edinburgh), Pierre Dillenbourg (Swiss Federal Institute of Technology EPFL) och Lennart Svensson (Chalmers). Arrangörerna vill redan nu ta emot bidrag till konferensen (forskningsspår, praktikspår och öppet spår), se Call for contributions. Senaste datum för bidrag är 14 februari.

onsdag 27 januari 2016

UKÄ föreslår nationell satsning på MOOCs

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) föreslår att öppna nätbaserade kurser, så kallade MOOCs, ska kunna rymmas och finansieras inom högskolan. Den nya utbildningsformen ska vara en möjlighet för lärosätena, inte ett uppdrag.

– MOOCs står för en i grunden positiv utveckling, att göra kunskap tillgänglig för stora grupper människor. Den nya utbildningsformen kan bidra till det livslånga lärandet och att höja kunskapsnivån i samhället. Den ger också svenska lärosäten möjlighet att profilera sig internationellt. Det är bra för Sverige, säger universitetskansler Harriet Wallberg.

Sedan flera år erbjuder universitet och högskolor i många länder öppna nätbaserade kurser som är fritt tillgängliga via internet, så kallade Massive Open Online Courses (MOOCs). Vem som helst kan delta i kurserna, det finns inga formella förkunskapskrav och det görs ingen antagning. UKÄ har på uppdrag av regeringen utrett möjligheter och eventuella hinder med att införa MOOCs i svensk högskola.

UKÄ:s förslag innebär att alla statliga lärosäten och ett flertal enskilda utbildningsanordnare ska ha möjlighet att anordna öppna nätbaserade kurser på rimliga villkor. Svenska MOOCs ska få finansieras av statliga anslag, men i begränsad omfattning. För flera lärosäten behövs stödfinansiering. UKÄ föreslår därför att staten avsätter särskilda medel, som också ska kunna användas för utveckling av digital högskolepedagogik.

– UKÄ:s ambition har varit att skapa ett möjliggörande regelverk och presentera ett färdigt förslag som kan genomföras utan ytterligare utredning, säger Marie Kahlroth, utredare vid UKÄ och ansvarig för utredningen om MOOCs.

Ladda ned hela underlaget på www.uka.se

Nytt webinar om open badges

Bild: GNU General Public License (GPL)
Open Badges definieras i Wikipedia som:

- En Open Badge ett digitalt märke som man tilldelas exempelvis för att ha utfört en uppgift eller visat en förmåga. Inom utbildningsvärlden används Open Badges både som lekfulla belöningar och som alternativ eller komplement till intyg. Ägaren kan välja att visa upp badgen på nätet exempelvis på en blogg eller profilsida.

Det nordiska projektet Open Badges arrangerar ännu ett webinar (tisdag 9 februari 10.00 - 11.00) som uppföljning till det som sändes i december (se inspelningen). Titeln denna gång är What is Open Badges and how do I get started? och fokuserar på hur man kommer igång med badges och hur man kan använda dem för att erkänna och belöna mjuka färdigheter inom alla utbildningssektorer. I webinaret kommer du att träffa två användare som delar med sig av sina erfarenheter: Eric Rouselle (Discendum – Open Badge Factory) och Marion Fields (OK Study Centre, Finland)

- This webinar explains the rationale behind Open Badges, presents a badge system, allows you to ask questions and discuss experiences and practical uses, such as criteria for badges, forms of evidence from earners, areas where badges can be used etc.

Alla som deltar i webinaret kommer att få en egen badge som intyg. Länken till webinarrummet skickas ut till alla registrerade deltagare dagen före sändning.

Läs mer och registrera dig.

Inför mötet får du gärna delta i diskussionen i projektets Facebookgrupp

tisdag 26 januari 2016

Surfplatta för blinda

Nu kommer surfplattor för blinda som kan generera punktskrift (braille) på skärmen med hjälp av höj- och sänkbara punkter. Det österrikiska företaget BLITAB lanserade de första plattorna redan förra året och har fått flera utmärkelser för utvecklingen. Läs mer om BLITAB i en artikel i International Business Times, Blitab: World's first tactile tablet is 'iPad for the blind'.



Forskare vid amerikanska University of Michigan är samtidigt på samma spår enligt en artikel i MIT Technology Review, In Pursuit of an Affordable Tablet for the Blind. De har också en platta med punktskrift som visas i följande film.

måndag 25 januari 2016

Hur digitala verktyg kan utveckla pedagogiken

Foto: "iphoning" av Kristina AlexandersonCC BY-NC-SA 2.0
Ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som har finansierats avInternetfonden har under de senaste två åren studerat hur lärare och elever i Filipstads kommun har utvecklat undervisning och lärande med hjälp av digitala verktyg och internet. En artikel från Internetfonden, Internet gör skolarbetet viktigt på riktigt, beskriver projektets arbete och resultat genom en intervju med projektledaren Dan Åkerlund. Projektet heter När lärandet blev socialt och har fokuserat på elever från förskola till tredje klass. Forskarna och lärare har utvecklat undervisningsmetoder tillsammans enligt principen Design Based Research (DBR).

- Målet med projektet var att utveckla, följa och forskningsanknyta ett antal skolklassers arbete kring kommunikation och publicering på nätet. Nästan alla klasser hade redan en egen klassblogg och flera använde Skype för att hålla kontakt med andra skolor i och utanför Sverige.

Projektet har tittat speciellt på hur elevernas användning av bilder, film och kollaborativt skrivande har lett till större engagemang och fördjupad inlärning. Framför allt har de sett hur eleverna växer när det de producerar syns för en större publik än bara läraren och hur snabbt de lär sig att skriva för en publik. Enligt Dan Åkerlund:

- Det är en utmaning för både lärare och forskare att fundera över hur man ska kunna anpassa den här nya digitala världen till läroplanen, för det finns inget val längre. Vi måste göra det här för att eleverna ska bli kompetenta och komma underfund med den här världen.

lördag 23 januari 2016

Flexibla rum för lärande - lärares erfarenheter


Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU) arrangerar tisdagen den 16 februari kl 15:00-16:00 ett webbinarium inom området flexibla undervisningsformer med titeln Flexibla rum för lärande – lärares erfarenheter.

I Sverige och internationellt är lärmiljön en aktuell fråga. Är den traditionella lärosalen med läraren vid ena väggen och studenter i rader kanske bara ett av många olika rum som behövs inom undervisning? Kräver framtidens undervisning helt nya typer av rum? Vid flera lärosäten finns möjligheten för lärare att undervisa i flexibla rum som enkelt kan förändras efter behov. Linn Areskoug och Karin Hassan Jansson från Uppsala universitet samt Bengt Malmroos och Åse Tieva från Umeå universitet delar med sig av sina erfarenheter vid webbinariet som avslutas med en gemensam diskussion.

Deltagande sker i Adobe Connect och egen dator vilket innebär att du har chans att ställa frågor i realtid till presentatörerna via chatt.

Webbinariet är kostnadsfritt men anmälan behövs och den gör du senast fredag 12 februari här: Anmälan till webbinariet.

fredag 22 januari 2016

Open Networked Learning - vårens kurs startar snart



Hur skapar vi kollaborativa och flexibla lärmiljöer på nätet? Vårens upplaga av den öppna nätbaserade kursen Open Networked Learning börjar 15 februari och du kan redan nu anmäla dig. Kursen baseras på problembaserat lärande i mindre grupper där du får, bland annat:
  • Prova på problembaserat lärande via öppna plattformar
  • Utöka ditt professionella nätverk
  • Prova olika digitala verktyg och metoder i ett pedagogiskt sammanhang
  • Ta del av den senaste forskningen och nya trender inom nätbaserat lärande
Kursen vänder sig till lärare, kursutvecklare, IT-pedagoger och kursdesigners inom högre utbildning. Den kommer att ge dig möjlighet att utforska och testa kollaborativt lärande i en öppen (publik) nätbaserad lärmiljö tillsammans med kollegor från olika universitet, discipliner och kulturer (både nationellt och internationellt). ONL erbjuds av Karolinska Institutet, Lunds universitet, Linnéuniversitetet, KTH och Varsity College, Sydafrika men deltagare från andra lärosäten och utbildningsorganisationer är varmt välkomna. Kursen ger inga högskolepoäng men du får ett intyg om du uppfyller alla kursuppgifter.

Information
Datum: 15 februari - 22 april
Omfattning: cirka 80 timmar
Hela kursen är nätbaserad
Kursen ges på engelska

torsdag 21 januari 2016

UKÄ presenterar sin MOOC-utredning

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) presenterar sin utredning om öppen nätbaserad utbildning och MOOCs vid ett seminarium på Berns i Stockholm onsdag 27 januari (10.00 - 12.00). Seminariet är redan fullbokat men kommer även att direktsändas via webben. Utredningen kommer att publiceras samma dag via UKÄs hemsida.

- UKÄ presenterar nu sin utredning och föreslår att MOOCs ska kunna ges inom ramen för den svenska högskolan och ser flera möjligheter med utbildningsformen. Vi vill därför även diskutera om MOOCs kan bidra till att snabbt kunna svara mot stora samhällsutmaningar. Ett exempel på en av de största utmaningarna just nu är integrationen av människor som flyr sina länder och kommer till Sverige. Kan den öppna nätbaserade utbildningen i form av MOOCs vara medel för detta och andra ändamål? Vilka initiativ finns redan?

Ny MOOC om kvalitet i digitalt lärande

CC BY-NC-SA Some rights reserved by OpenECBCheck initiative
Hur kan man kvalitetssäkra nätbaserade utbildningar? Vilka kvalitetskriterier skiljer sig från de som används i traditionell utbildning? Dessa frågor tas upp och diskuteras i en ny öppen kurs (MOOC) med titeln Quality in digital learning som pågår 15 februari till 25 mars. Kursen ges av experter från flera europeiska organisationer som arbetar med kvalitet inom utbildning. Den bygger mycket på erfarenhetsutbyte och ger dig möjlighet att både lära dig mer om ämnet men också bredda ditt nätverk. Ett av kursens mål är att skapa ett erfarenhetsnätverk (community of practice) som ska fortsätta efter kursens slut.

- In this MOOC, we would like to inspire participants to get involved in the discussion on quality management in digital learning. The starting point will be the creation of a common understanding of learning and getting to know how to measure quality in digital learning. Within the course of the MOOC, we would also like to look at how quality principles can be practically applied, e.g. as transversal tools for planning, implementation and evaluation of e-learning courses. Furthermore, as this is a community-based MOOC, we will exchange and co-create new principles for new digital learning formats. Last, but certainly not least, participants will get connected to the international network concerning quality in digital learning and will be part of a growing community.

Kursen ges av kvalitetsinitiativet Open ECB Check i samarbete med tyska Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit GIZ GmbH och det tyska departementet för utveckling och samarbete.