onsdag 12 december 2018

MOOC-utveckling 2018

CC BY-SA by Elliot Lepers on Wikimedia Commons
Över 100 miljoner människor har nu deltagit i en MOOC (Massive Open Online Course) och under 2018 blev det 20 miljoner som deltog i minst en kurs. Så står det i ClassCentrals summering av MOOC-året 2018, By The Numbers: MOOCs in 2018, med statistik och trender om dessa öppna nätkurser.

Hittills har äver 900 universitet runt hela världen erbjudit cirka 11 400 öppna kurser på många olika språk. Utvecklingen verkar plana ut efter många års kraftig expansion men under 2018 har över 2000 nya kurser annonserats. den stora förändringen är att många MOOC-konsortier börjar tjäna pengar på sin verksamhet, t ex Coursera tjänade $140 miljoner i år och Udacity tjänade $90 miljoner. MOOC-baserade program med examen ökar markant och idag finns det 47 helt nätbaserade program.

En tydlig trend är att MOOCs inte är gratis längre, trots namnet. Allt fler aktörer tar betalt för certifikat, handledning, examination osv och en del tar nu betalt även för att kunna delta i kursen.

tisdag 11 december 2018

Lärare behöver kompetensutveckling i användning av smartboards


Digitala skrivtavlor (smartboards) finns idag i många skolor och lärosäten men allt för ofta har inte lärarna fått tillräckligt bra kompetensutveckling i hur man bäst använder dem i undervisningen. Så menar Tor Ahlbäck, Linnéuniversitetet, i en artikel i Skolporten, Lärare saknar kunskap om användning av digitala skrivtavlor. I sin avhandling har han studerat hur skolor använder digitala skrivtavlor och såf stora skillnader. Många lärare hade stora förhoppningar om tavlornas möjligheter men sedan blev besvikna när de inte fungerade som väntat. Oftast handlade det om en brist på praktiska övningar innan man började använda dem i klassrummet.

- Lärare använder den digitala skrivtavlan främst till att söka information, visa film och olika presentationer samt till att skriva på. Resultaten visar stor variation i användningen, och skillnaderna är större mellan enskilda lärare än mellan olika lärarkategorier. Den digitala skrivtavlan används som projektor för att söka information eller att visa film, mer sällan används den digitala pennan på tavlan. Tydligt är att många lärare tycker att tekniken är krånglig och att de inte fått tid att lära sig den, än mindre utveckla metoder för hur digitala skrivtavlor kan användas mer varierat i undervisningen.

I många fall har man köpt in utrustning innan man har tänkt hur de ska användas och hur de kan bidra till elevernas lärande.

Ladda ner Tor Ahlbäcks avhandling, Digitala skrivtavlor - till vad, hur och varför?

söndag 9 december 2018

Öppen kurs om MOOCs för nyanlända

CC0 Public domain on Pixabay
Hur kan man använda MOOCs (storskaliga öppna nätkurser) som stöd till flyktingar och migranter och hur kan man intergrera MOOCs i våra ordinarie utbildningar? Dessa frågor diskuteras i en öppen kurs (MOOC) med titeln, The value of developing and using MOOCs for refugees and migrants in the European context, som startar 8 januari. Kursen är gratis och tar 5 veckor. Kursen består av fem moduler där du får möjlighet att undersöka flera fallstudier och diskutera med andra deltagare.

This course is about the application of MOOCs for displaced people (refugees and migrants) with a view to their social inclusion, employment, and accessing higher education. The contents of this MOOC have theoretical, pedagogical and practical dimensions, and present case studies of different MOOC application scenarios, in four different countries (Germany, Spain, Sweden, and the UK).

It deals with the different aspects of this process so that anyone working with refugees and migrants, or considering doing so, can understand the benefits and difficulties of using MOOCs with them, and obtain the knowledge and best practices that are effective.

Kursen har utvecklats som en del av det pågående europeiska projektet MOONLITE, med partners i Sverige (Linnéuniversitetet), Spanien, Storbritannien, Tyskland, Grekland, Nederländerna och Malta.

torsdag 6 december 2018

Informationskompetens genom spel - europeiskt projekt

Förra veckan tipsade jag om ett svenskt spel för att utveckla elevers förmåga att identifiera falska nyheter. Det finns idag många intressanta initiativ inom detta område, inte minst ett 3-årigt (2017-2020) europeiskt projekt, NAVIGATE, som undersöker hur spel och simuleringar kan användas för att utveckla studenters informationskompetens. Bland annat har projektet skapat en modell som heter Competency Tree som guide till hur man kan intergrera informationskompetens i undervisning. Dessutom kommer de att utveckla en spelbaserad modell för utveckling av informationskompetens och ta fram en plattform för spelbaserat lärande inom området.

NAVIGATE intends to apply an innovative approach based on digital gaming to increase competences on information literacy (IL), starting from higher education students in Humanities.
The goal of the project is to create opportunities for an active involvement of students through research, experimentation, competition and cooperation.

The aim is also to extend awareness and training opportunities focused on the issues of information literacy, since game-based training expands the collaborative potential of digital environments.


Projektet består av fyra lärosäten i tre länder: Sverige (Högskolan i Gävle), Bulgarien och Italien.

onsdag 5 december 2018

Digitalisering - mer en bara en process


Digitalisering omfattar många delar av organisationen och handlar om mycket mer än bara digitala plattformar och verktyg. Ett seminarium vid Linköpings universitet diskuterade digitalisering från olika synvinklar enligt en artikel från Linköpings universitet, Digitalisering inte en process utan flera. Digitalisering betyder både teknikutveckling och verksamhetsutveckling och det är väldigt viktigt att se över hur ny teknik påverkar processer, roller och samarbete inom organisation. Enligt professor Ulf Melin, Linköpings universitet:

- Vi anser att man behöver tala om flera olika processer, som kan se väldigt olika ut. Det finns inte ett svar på vad digitalisering egentligen innebär. Förändringen kan gestaltas på olika sätt och genomföras utifrån skilda värden.

Risken är att digitalisering blir bara ett modeord och att organisationer fokuserar mer på tekniken än verksamheten. Det handlar framför allt om förändringsarbete och här handlar det mycket om faktorer som delaktighet, kommunikation, mål och strategier, resurser och stöd från ledningen.

Lärdomarna från seminariet och förstudien som låg bakom det är:
  • Vikten av ordning och reda – digitalisera inte dåliga processer
  • God beställarkompetens
  • Bygg styrka tillsammans med andra beställare
  • Teknikleverantörer som håller vad de lovar
  • Vikten av god förändringsledning
  • Strategi och planmässighet, med bibehållet utrymme för flexibilitet
  • Arbetsfördelning människa-maskin: vad är önskvärt?

tisdag 4 december 2018

Ny guide om blended learning

CC BY-SA by Commonwealth of learning
Den internationella organisationen Commonwealth of Learning har publicerat en Guide to blended learning som ger lärare praktiska råd och tips om hur man blandar klassrumsundervisning med nätbaserade aktiviteter på ett pedagogiskt sätt. Den omfattande guiden beskriver hur begreppet har utvecklas, den teoretiska bakgrunden, principer för bra kursdesign, lämpliga tekniker och verktyg, exempel på synkrona och asynkrona aktiviteter samt bedömning och examination.

The Guide to Blended Learning is an introduction using technology and distance education teaching strategies with traditional, face-to-face classroom activities. This Guide has been designed to assist teachers adopt blended learning strategies through a step-by-step approach taking constructivist and design-based approach and reflecting on decisions taken to provide authentic learning experience in their own contexts. It provides a general discussion of types of blended learning in reference to the level of education, the needs of the students, and the subject being taught. This discussion and associated activities also review pedagogy, materials, and technology usage. Divided into eight chapters, each of these provide an overview video that triggers learning events for the teachers to focus and work on implementing blending learning.

Ladda ner guiden som pdf-fil.

måndag 3 december 2018

Nytt undervisningsmaterial om upphovsrätt och källkritik

Bild: Statens Medieråd

Idag är vi många som skriver, postar bilder, delar och kommenterar på nätet. För att öka kunskapen om upphovsrätt och förtal har Statens medieråd tagit fram ett nytt lektionsmaterial som bygger på tre dokumentärpoddar – Bungyjump-fallet, Swefilmer-målet och Instagram-målet.

Lektionerna tittar närmare på tre rättsfall med fokus på upphovsrätt och förtal. Med utgångspunkt från de dokumentära inslagen i poddarna ges underlag till övningar där elever på högstadiet och gymnasiet får möjlighet att fördjupa sig i olika frågeställningar och fallgropar.

Det nya lektionsmaterialet hittar du på webbplatsen MIK för mig. MIK för mig innehåller kostnadsfria övningar i medie- och informationskunnighet, MIK. Enligt Helena Dal, verksamhetsansvarig Information och vägledning på Statens medieråd:

- I dagens medielandskap är vi både konsumenter och producenter av medieinnehåll. Därför behöver vi ha kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter vi har. Vi hoppas att det här lektionsmaterialet ska kunna bidra till ökad kunskap och intressanta diskussioner i klassrummen. 

Läs mer i pressmeddelandet från Statens Medieråd, Nytt material för att stärka ungas kunskaper om upphovsrätt på nätet. Här hittar du mer information om och länkar till de nya dokumentärpoddarna.

fredag 30 november 2018

Digitala hjälpmedel stärker läsutveckling - ny avhandling


Digitala hjälpmedel som tester och assisterande teknik kan stärka elevers läs- och skrivfärdigheter enligt en ny avhandling som sammanfattas i en artikel på Forskning.se, Digitala hjälpmedel stärker läsutvecklingenThomas Nordström vid Linnéuniversitetet har undersökt metoder och digitala verktyg som kan stärka elevers läs- och skrivfärdigheter och möjliggör en större individanpassning i undervisningen.

Thomas Nordströms avhandling visar på möjligheten att stärka alla elevers läsutveckling genom systematiska bedömningar eller kartläggningar av läsfärdigheter och på betydelsen av att använda ny digital teknik för att främja alla elevers rätt till lärande utifrån ett inkluderande förhållningssätt.

Studien undersöker två metoder. I den ena används återkommande digitala tester som bedömer elevens läs- och skrivvfärdigheter och ger läraren ett underlag för att bättre kunna individanpassa undervisningen. Den andra metoden handlade om användning av assisterande teknik som text-till-tal och tal-till-text. Enligt Nordström:

- Ett annat viktigt resultat är att vi nu på allvar har fått verktyg för att bättre kunna individanpassa undervisning, baserat på bedömningsdata och rekommendationer. Även träning med assisterande teknik är ett exempel på individanpassad undervisning. Det återstår dock en del, framförallt implementeringsarbete, för att dessa arbetsmetoder ska kunna användas optimalt.

torsdag 29 november 2018

Skolverket förespråkar utökad fjärrundervisning

Under flera år har en del skolor provat fjärrundervisning för att erbjuda elever i mindre kommuner undervisning i ämnen som inte kunde undervisas annars, framför allt inom moderna språk. Nu vill Skolverket utöka utbudet och tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser, enligt ett radioreportage av Sveriges Radio (Ekot), Skolverket öppnar för mer fjärrundervisning.

Enligt Camilla Thinz Fjellström, enhetschef på Skolverket:

- Vi har en stor lärarbrist i Sverige och det här är ett sätt att möjliggöra för alla elever att få tillgång till kurser som de inte har kunnat läsa annars. Det är alltid ett andrahandsval om man inte har tillgång till behöriga lärare på plats.

Det finns dock farhågor hos många lärare att fjärrundervisning skulle innebära en kvalitetsförsämring eftersom man inte kan anpassa undervisningen till varje elevs behov. Samtidigt finns det risk att utan fjärrundervisning kommer elever i mindre kommuner att få ett mycket begränsat utbud av kurser. Med hjälp av IKT kan flera elever få behöriga lärare.

Lyssna på radioreportaget här:

onsdag 28 november 2018

Spel om fejkade nyheter

Photo by rawpixel.com from Pexels
En bra metod att diskutera källkritik och problemet med fejkade nyheter är att låta eleverna/studenterna testa själva och få direkt erfarenhet av problemet. Nu kommer ett simuleringsspel som heter Bad News där du lär dig hur du kan bygga upp ett rykte på nätet genom att sprida överdrifter, halvsanningar och fejkade nyheter. Målgruppen är elever över 15 år och syftet är att förstår hur fejkade nyheter sprider sig på nätet och få direkt erfarenhet av hur det känns att kunna påverka massor av följare.

- I det här spelet tar du rollen som en spridare av fejknyheter. Glöm allt vad etik heter och gör din persona till en samvetslös tyrann över det fria ordet. Men håll koll på dina ’följare’ och på din ’trovärdighet’. Din uppgift är att få så många följare som du kan medan du bygger upp en falsk trovärdighet åt din nyhetssida. Men akta dig: du förlorar spelet om du sprider uppenbara lögner eller sviker dina följare!

Spelet är en svensk anpassning av det som har utvecklats av ett nederländskt initiativ, DROG, som består av akademiker och journalister som vill bidra till kampen mot fejkade nyheter

tisdag 27 november 2018

Lifelong Learning Summit 2019 i Lillehammer


Ytterligare en viktig konferens att notera för 2019 äger rum i Lillehammer, Norge. Organisationen ICDE (International Council for Open and Distance Education) arrangerar en stor internationell konferens, ICDE Lillehammer Lifelong Learning Summit 2019, 11-13 februari 2019. Konferensens team är Lifelong learning for lifelong employability och riktar sig mot lärare, forskare och beslutsfattare inom livslångt lärande, e-lärande och IKT-pedagogik. Här träffar du dessutom representanter från näringslivet och edtech-branschen i tre dagar fyllda med föreläsningar, forskningspresentationer, workshops och diskussioner.

The speed of digitization is constantly challenging and affecting the ways we work. These challenges require new skills and competencies which again has led to an increasing focus on and demand for lifelong learning by society.

While digitization throws up new challenges, it is also the solution to address these. Through enabling accessibility and flexible delivery of new competency training, lifelong learning can be made available to all. However, these solutions to address societal needs of the work force of tomorrow, requires a close collaboration between providers of higher education, researchers, work life organizations and industries, technology suppliers and businesses.


Bland konferensens huvudtalare är: Norges statsminister Erna Solberg, Asha Singh Kanwar (President och CEO, Commonwealth of Learning), Diana Laurillard (Professor of Learning with Digital Technologies, UCL) och Bo Dahlbom (Professor, Göteborgs universitet).

Mer information och anmälan.

söndag 25 november 2018

Framtidens bibliotekarier – och deras arbetsmarknad

CC BY Some rights reserved by Svensk Biblioteksföreningen
DIK och Svensk Biblioteksförening har publicerat en rapport om framtidens arbetsmarknad för bibliotekarier enligt en nyhet av Svensk Biblioteksförening, Framtidens bibliotekarier – och deras arbetsmarknad. De har undersökt alla biblioetekarieutbildningar i Sverige och frågat studenterna om hur de ser på framtiden och vad som behöver utvecklas. Framför allt behövs en breddad rekrytering, mer kompetensutveckling och flera utbildningsplatser. Dessutom finns det behov för andra kompetenser än bibliotekarier på det moderna biblioteket.

Rapporten föreslår fyra viktiga åtgärder:
  • Utöka antalet utbildningsplatser. Det är på vissa håll i landet brist på bibliotekarier, samtidigt som vi ser ett stort framtida behov av skolbibliotekarier.
  • Satsa på breddad rekrytering för rätt bibliotekarier i framtiden. Ska ett bibliotek kunna vara del av ett samhälle, måste det även spegla det.
  • Säkerställ strukturerad kompetensutveckling. Det finns ett stort behov av en strategi för kontinuerlig professionell utveckling där möjligheter och ansvar förtydligas – mellan arbetstagare, arbetsgivare och lärosäten.
  • Skilj på profession och kompetens på bibliotek. Bibliotekarier är nödvändiga på ett bibliotek och deras unika kompetens går inte att byta ut. Men biblioteken utvecklas i takt med samhället. Det innebär att det på vissa bibliotek kan behövas kompetens som inte bibliotekarier besitter.

lördag 24 november 2018

EDEN 2019

EDEN (European Distance and E-learning Network) arrangerar sin årliga konferens vid VIVES University of Applied Sciences i Brugge, Belgien, 16-19 juni. Konferensens tema är Connecting through educational technology. Konferensen är en mötesplats för lärare och forskare som arbetar med e-lärande och distansutbildning och här träffar du inte bara många av europas främsta experter men även många unga forskare inom området.

How can information and communication technology in the age of Industry 4.0 create and enhance synergies between online learning programmes, the increased diversity of stakeholders, the workplace experience, socio-cultural influences and students’ work-life balance?

For the transforming education landscape, challenges come increasingly from the socio-cultural-economic, structural and policy fields. Education has to be visionary to reach efficiency gains, new sources – and to offer sustainable services, reflecting the complexity of modern societies.


Bidrag ska lämnas in senast 4 februari, Se Call for Contributions. Väl värt att redan nu markera konferensen i din almanacka för 2019.

Konferensens hemsida.

onsdag 21 november 2018

Nordiskt lärcentersamarbete

Photo by Startup Stock Photos from Pexels
Lärcentra ger support till alla som vill läsa på högskolenivå men bor långt ifrån den närmaste högskoleorten och vill stanna kvar i sin hemkommun. Lärcentra finns i de flesta nordiska länderna men det finns ganska stora skillnader i hur de arbetar. Ett Nordplusprojekt, Nordic Learning Center Innovation, har gett representanter från flera nordiska lärcentra att lära av varandra och hitta nya arbetssätt. En artikel från NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande), Sveriges satsning på lärcentrum inspirerar grannländerna, beskriver projektet och konstaterar att Sverige har kommit långt med många väletablerade lärcentra.

Alla nordiska länder har ganska liknande förutsättningar när det gäller utbildningssystem men det finns väsentliga skillnader. Till exempel Danmark har väldigt lite distansutbildning och nästan inga lärcentra. Även om avståndet till närmaste lärosäte är kort i Danmark finns det behov av kompetensutveckling i landsbygdskommuner och risken är att de som lämnar sin hemkommun för att studerar inte kommer tillbaka. Enligt Emil Erichsen som arbetar vid Holbæk Uddannelses- og studiecenter i Holbæk kommun i Själland:

- Jag och en kollega funderade över varför utbildning är så centraliserad, både i Danmark och i många andra delar av världen. Vi såg att det behövs ett komplement till studier på campus. Istället för att uppfinna hjulet på nytt bestämde vi oss för att titta på hur andra har gjort. De nordiska länderna arbetar med liknande förutsättningar och är ense om mycket, men samtidigt är vi inga direkta kopior av varandra.

tisdag 20 november 2018

Digitalisering i skolundervisning- stora skillnader mellan skolor

Digitalisering står nu i läroplanen men det finns stora skillnader mellan skolor när det gäller implementering, enligt ett radioreportage av P4 Stockholm, Ojämlik satsning på digitala läromedel i skolor (lyssna på reportaget i nedanstående ruta). Reportern besöker två skolor i regionen och pratar med personalen om hur de använder digitala verktyg och plattformar i sin undervisning. Många skolor har kommit långt medan andra ligger efter. Det finns även skillnader inom samma skola och det leder till ojämlikhet, enligt Lars Lingman, undervisningsråd på Skolverket:

– Vi ser att det är skillnader i huruvida användningen sker på ett ändamålsenligt och genomtänkt sätt. Vi ser att det ibland kan bli ett ganska ogenomtänkt användande.

Ett viktigt stöd i digitaliseringsprocessen är IKT-pedagoger som kan hjälpa lärarna utveckla sin undervisning med hjälpa av digitala medier och verktyg.