torsdag 28 juli 2016

Guide till nätbaserat lärande


En av världens främsta experter inom nätbaserad utbildning, Tony Bates, skriver just nu en serie bloggposter som tillsammans fungerar som en utmärkt introduktion till området. Artiklarna fungerar såväl som en introduktion för lärare och utbildningsledare som saknar erfarenhet inom området som för dem som har jobbat länge med nätkurser men vill uppdatera sig. Just nu har han skrivit fem av tolv artiklar som kommer med cirka en veckas mellanrum.

Följande artiklar finns redan:
  1. What is online learning? Begreppsorientering och introduktion.
  2. Isn’t online learning worse than face-to-face teaching? Det finns inget bevis att den ena är bättre än det andra. Egentligen är frågan oftast felställd. Det handlar om hur vi kan ge den bästa utbildningen och där krävs olika blandningar för olika målgrupper.
  3. Aren’t MOOCs online learning? MOOCs är egentligen en variant av nätbaserad utbildning men det är ett stort misstag att blanda ihop dem med mer pedagogiskt avancerade nätkurser som ges för högskolepoäng av tusentals universitet i världen sedan 20 år.
  4. What kinds of online learning are there? Bates tar upp fem olika former av nätkurser och ger både fördelar och nackdelar.
  5. When should I use online learning? Digitalisering påverkar i princip alla ämnen idag så det är nästan omöjligt att undvika nätbaserade element i alla kurser. Dessutom behöver studenterna vidareutveckla sina digitala kompetenser, inte minst källkritiken.
Följ gärna kommande inlägg via Tony Bates blogg.

onsdag 13 juli 2016

Bättre nätföreläsningar

För några veckor sedan tipsade jag om en ny artikel, How Video Production Affects Student Engagement: An Empirical Study of MOOC Videos,  som analyserade inspelade föreläsningar i ett antal MOOCs: se Video i MOOCs. Artikeln listade ett antal framgångsfaktorer för lyckade inspelningar, bland annat att inspelningarna ska vara korta, gärna personliga och att lärarens engagemang är nyckeln.

Nu har Åsa Kronkvist och Dan Wirdefalk, Högskolan i Kristianstad, gjort en fin film med artikeln som utgångspunkt, Mot bättre nätföreläsningar. Väl värt att titta på inför den nya terminen!

måndag 11 juli 2016

Undervisning med öppna lärresurser - ny MOOC till hösten

Vill du veta mer om hur du använder öppna lärresurser (filmer, ljud, texter, bilder, animeringar som får återanvändas och ibland även bearbetas fritt) i din undervisning, vilka licenser som gäller för bearbetning och kopiering och hur du hittar lämpliga resurser till dina kurser? Till hösten startar en öppen kurs (MOOC), Using Open Educational Resources från italienska Politecnico Milano. Kursen är öppen för alla och tar fyra veckor. Du får ett intyg om du klarar kursen men inga högskolepoäng. Bakom kursen finns ett imponerande lag internationella experter inom öppna lärresurser, Creative Commons-licensiering och e-lärande.

Kursen innehåller, bland annat:
  • Vad är öppna lärresurser och hur fungerar de?
  • Viktiga begrepp och principer
  • Tips, resurser och verktyg som hjälper dig att komma igång
Här ser du en kort introduktionsfilm om kursen.

fredag 8 juli 2016

Regionala högskolor kan bromsa utflyttning från landsbygden - ny rapport

Studenter som studerar på en högskola nära sin hemort bosätter sig oftare i hemkommunen efter sina studier jämfört med de som studerar långt ifrån sin hemort. Det är en av slutsatserna i en ny studie från Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet i samarbete med AgriFood Economics Centre enligt ett pressmeddelande från Lunds universitet, Regionala högskolor kan bromsa utflyttning från landsbygden. Studien beskriver utvecklingen av regionala högskolor under 80- och 90-talet och vilka effekter de har fått för glesbygdsutveckling.

– Den regionala högskoleexpansionen har minskat avståndet till den närmaste högskolan för många på landsbygden, säger Ida Lovén, nationalekonom på Ekonomihögskolan i Lund och en av forskarna bakom studien. Frågan är om ökad närhet har gjort att fler väljer att bo kvar på landsbygden efter avslutade studier.

Generellt sett är högutbildade mer rörliga än de som endast har gymnasieutbildning. Högre utbildning ökar sannolikheten att flytta. Hur långt bort högskolan ligger påverkar dock benägenheten att flytta.
– Vi visar att de som studerar på en högskola som ligger nära hemkommunen har större sannolikhet att bo i sin hemkommun senare i livet än de som studerar längre bort, förklarar medförfattaren Martin Nordin, docent i nationalekonomi. Sannolikheten att flytta från hemkommunen ökar med 26 procent för dem som läst vid en högskola som ligger långt från hemkommunen, men ökningen är endast hälften så stor, 13 procent, för dem som istället läst vid sin närmaste högskola.

Studien visar även att det finns skillnader mellan män och kvinnor. Bland de högutbildade är det främst män som lämnar landsbygden.
– Resultatet är något överraskande eftersom kvinnor generellt sett är mer rörliga än män. Att högutbildade beter sig annorlunda kan delvis bero på att män och kvinnor väljer olika typer av utbildningar, säger Ida Lovén. Kvinnor utbildar sig oftare inom yrken som efterfrågas lokalt och som kräver högre utbildning, som till exempel lärare och sjuksköterska, vilket gör det lättare att stanna kvar efter utbildningen.

Går det att minska utflyttningen från landsbygden genom fortsatt satsning på regionala högskolor?
– Om fler studenter väljer en lokal högskola istället för ett stort universitet kan utflyttningen av högutbildade bromsas. Då krävs att de regionala högskolorna håller hög kvalitet och är attraktiva för studenterna, fastslår Martin Nordin.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Vem stannar kvar? - närhet till högskola och val av bostadsort.

Källa: Pressmeddelande från Lunds universitetRegionala högskolor kan bromsa utflyttning från landsbygden.

torsdag 7 juli 2016

Studentutvärderingar till vilken nytta?


Vi ber våra studenter fylla i utvärderingsenkäter nästan varje vecka. De ska utvärdera sina kurser, lärare, lärmiljö, biblioteket och kanske även lunchrestaurang. Många lider säkert av utvärderingströtthet och man kan ifrågasätta nyttan med alla resultat.

En debattartikel i den brittiska tidningen The Guardian, Student surveys are a waste of everyone's time, ifrågasätter i synnerhet de korta enkäterna som kommer med jämna mellanrum mest för att samla statistik. Författaren menar att studenter ger oftast spontana och kortsiktiga synpunkter - till exempel att ge en bra utvärdering till en snäll och trevlig lärare men ett sämre omdöme till en sträng och krävande lärare som i det längre perspektivet främjar studentens utveckling. I stället vill författaren satsa på djupare undersökningar med fokus på helheten.

- We should take our students’ opinions into account, of course – doing so helps us to grow as academics. But we should do it far more effectively. We should give our students time to answer our questions properly and respond in the long-term.
Let’s give them room to look at the whole picture. Less surveys and more space mean better data.


Vad tycker du?

lördag 2 juli 2016

En robot i klassrummet eller kontoret - virtuell närvaro

CC BY-SA Some rights reserved by David Röthler
Virtuell närvaro (virtual presence) handlar om ett nytt sätt att arbeta på distans genom att agera via en fjärrstyrd enkel robot som består i princip av en iPad monterad på en stativ med hjul. En kollega på distans kan vara med via bild och ljud på skärmen men kan fjärrstyra sin robot för att vandra runt på kontoret och "träffa" kollegor.

Detta provas på arbetsplatser runt om i världen och uppmärksammas i ett radioreportage av Sveriges Radio, Robot på jobbet underlättar distansarbete. Här ser vi ett bra exempel på distansarbete, Kristoffer Lindvall som jobbar på e-handelsföretaget Stayhard i Borås. Kristoffer jobbar hemifrån för det mesta men är med på kontoret genom sin robot. Inte precis som att vara fysiskt på plats men en stor förbättring mot vanliga videomöten. Företaget har även två medarbetare som bor i Rumänien men som syns på kontoret dagligen via robotar. Enligt företagets chef:

- Här är det bara att gå fram till Kristoffer och prata med honom, plus att han själv kan åka omkring här i lokalen. Det blir så naturligt, om Kristoffer behöver prata med mig så rullar han bara fram till mig här på kontoret och så har vi en normal dialog

Inom utbildning har denna metod inte riktigt slagit genom men det finns säkert flera tänkbara tillämpningar. Lyssna på SRs reportage nedan.

torsdag 30 juni 2016

Amazon lanserar ny tjänst för öppna lärresurser

Det finns ett enormt globalt utbud av öppna lärresurser på alla utbildningsnivåer i form av filmer, ljud, texter, lektionsplaner, övningar, simuleringar och spel. Dessa finns i olika samlingar och ibland känns det svårt att hitta rätt. Nu kommer giganten Amazon in i bilden med en ny plattform för öppna lärresurser, Amazon Inspire, med alla sorters lärresurser som lärare kan välja, använda och i många fall även bearbeta. Under sommaren kommer Amazon att lansera plattformen och fylla den med material genom avtal med flera förlag. Förhoppningen är att lärare kommer att lägga sitt material på plattformen och dela med andra lärare. Tjänsten ska vara helt gratis men det är klart att Amazons sortiment av läroböcker och förlagsmaterial kommer också att profileras.

Tjänsten ska vara väldigt användarvänlig och Amazons välkända rekommendationsfunktioner kommer att vara tongivande. Väljer du en demonstrationsfilm får du rekommendationer om andra resurser som kan komplettera eller bygga på filmen. Just nu är målgruppen nordamerikanska skolor men det finns förmodligen tankar på vidareutveckling längre fram. Vill du testa Amazon Inspire kan du redan skapa ett konto men tjänsten kommer att lanseras fullt när höstterminen drar igång.

Läs mina reflektioner om detta i en artikel jag skrev för folkbildningens nättidning re:flexSkänk från ovan.

Läs även en artikel om Amazon Inspire i tidningen New York Times: Amazon Unveils Online Education Service for Teachers.

torsdag 23 juni 2016

Se föreläsningar från NU2016

Den stora konferensen om pedagogisk utveckling inom högre utbildning, NU2016 ägde rum i vid Malmö Högskola 15-17 juni. Nu kan du se vissa föreläsningar via högskolans medieportal MAHPlay. Just nu finns det fem inspelade föreläsningar tillgängliga men flera lär komma.
Håll utkick efter flera inspelningar framöver!

onsdag 22 juni 2016

När en MOOC blir ett nätverk - ny artikel

Digitala Skollyftet var en öppen kurs som riktades mot skollärare i Sverige som vill höja sin digital kompetens och utveckla sin förmåga att integrera digitala verktyg i undervisningen. Kursen hölls hösten 2013 som en s. k. cMOOC där kursen bygger på kollaboration i nätverk hellre än en linjär progression.

Nu publiceras en artikel om Digitala Skollyftet i tidskriften Education Sciences av Niklas Karlsson och Anna-Lena Godhe, Göteborgs universitetCreating a Community Rather Than a Course—Possibilities and Dilemmas in an MOOC. Digitala Skollyftet var en innovativ kurs som drevs av lärare för lärare och i kontrast till de allra flesta öppna kurser utan ett lärosäte eller organisation som övergripande anordnare. Forskarna följde kursen och observerade att kursen blev egentligen en community, d v s ett kollaborativt nätverk. Denna utveckling ledde till en del osäkerhet bland deltagare som inte var så digitalt kompetenta eller var vana vid traditionell kursstruktur.

- The social aspects of a community become the focus for the participants in the MOOC rather than the content that it is addressing. The skeletal structure of the MOOC inhibits the participation of those who are unaccustomed to the digital environment where it takes place. Furthermore, the division of labour between participants and organisers is affected by the notion of course and therefore becomes ambiguous and creates tensions for both organisers and participants.

Artikeln diskuterar hur kursdesign i en MOOC påverkar hur den tolkas av deltagarna och att stor flexibilitet kan innebära kollaborativa möjligheter för en del men förvirring för andra.

Här ser du en introduktionsfilm till Digitala Skollyftet (2013).

tisdag 21 juni 2016

Connected Mind - tankekartor från Google

Ytterligare ett verktyg för att skapa tankekartor (mindmaps) är Googles Connected Mind. Den är väldigt flexibel och du kan rita nästan som du vill; t ex många andra verktyg låter dig bara rita raka linjer. Du kan infoga bilder och det finns en inbyggd tal-till-textfunktion så att du kan tala in texten på varje gren i kartan.  Precis som i Google Docs sparas dina kartor automatiskt efter varje ändring. Dina tankekartor lagras hos Google och du kommer åt dem varifrån som helst via din dator, platta eller mobil.

Här kommer en kort introduktionsfilm om Connected Mind.

måndag 20 juni 2016

Smarta knappar

Våra mobiler är ju fantastiska men ändå tar det tid att öppna den och klicka på rätt app när du vill göra något enkelt. En ny trend som är på gång är smarta knappar där en liten knapp kan programmeras att aktivera eller stänga vissa tjänster. Smarta knappar är nämligen månadens tema i det senaste nyhetsbrevet från Futurewise, Smarta knappar.

Här beskrivs flera spännande varianter, bland annat Flic som har utvecklats av KTH-företaget Shortcuts Labs (se nedanstående film). Knappen kopplas till din mobil för att t ex aktivera din spellista på Spotify eller ta en gruppbild eller för att aktivera förinställda belysnings- och värmenivåer i hemmet. Du kan sedan programmera olika funktion för 1-3 knapptryckningar, lång mot korta osv. Andra tillämpningar i nyhetsbrevet är knappar som beställer en viss vara som har tagit slut i hemmet eller för att styra det smarta hemmet. En knapp räcker, i vissa fall!

Prenumerera på Futurewise nyhetsbrev.

torsdag 16 juni 2016

Malmö högskola blir universitet


Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, meddelade idag (torsdag 16 juni) att regeringen påbörjar arbetet för att Malmö högskola ska bli universitet den 1 januari 2018.

- Malmö högskola har en framstående position bland landets högskolor. Högskolans utbildning och forskning fokuserar på att lösa olika samhällsutmaningar, såsom jämlik hälsa, migration, framtidens skola, hållbara och smarta städer. Det är områden regeringen vill stärka. I den här processen har Region Skåne spelat en viktig roll.

Regeringen anser att det nu finns starka skäl för att successivt tillföra resurser för att bygga upp ett nytt universitet i Malmö som en del av en långsiktig utbildnings- och forskningspolitisk satsning. Genom att ge högskolan förutsättningar att utvecklas till universitet kan även tillväxt och utvecklingskraft i den växande Skåneregionen stärkas.

- Det här är en viktig del i regeringens långsiktiga satsning på utbildning och forskning, som vi gör för att möta samhällets utmaningar och utveckla Sverige som ledande kunskapsnation. Genom investeringar i kunskap och kompetens stärker vi samhällsbygget.

Effektivare videokonferenser

Den kanadensiska utbildningsorganisationen Contact North har producerat några korta filmer om hur du kan skapa effektivare videokonferenser med dina studenter, How to Use Videoconferencing for Effective Teaching. Många tips kan verka självklara men det är väldigt lätt att glömma det grundläggande och filmerna är en bra påminnelse för de rutinerade och en bra inledning för dem som inte är vana vid videomöten. Här finns det fyra filmer:
  • Inför mötet
  • Förbereda studenterna
  • Uppmuntra aktivt deltagande
  • Möta studenterna
Dessutom finns det flera textresurser med tips och råd. Här ser du filmen Prepare before class.

onsdag 15 juni 2016

Dags att ifrågasätta det långa sommarlovet?


Skolelever i Sverige har 2 månaders sommarlov och högskolestudenter får hela tre månaders ledighet men är det vettigt att vara ledig så länge idag? Det är frågan som ställs i en krönika av Emma Leijnse i HD, Långt sommarlov - nej tack! För många elever och studenter är sommarlovet ingen skön avkoppling eftersom de inte får bidrag eller busskort, de flesta fritidsaktiviteter tar också ledigt och resultatet kan bli en frustrerande ofrivilligt uppehåll. Det långa lovet betyder också att många tappar farten i sina studier och helt enkelt glömmer mycket av det de gjorde under våren.

Genomsnittsåldern för att ta högskoleexamen i Sverige är mycket högre än i de flesta länderna (29 år) och författaren menar att flera sommarkurser skulle hjälpa studenter komma snabbare fram. Ett kortare sommarlov skulle lösa flera problem menar författaren.

- Låt oss plugga på sommaren istället för att tränga ut arbetslösa unga och nyanlända från arbetsmarknaden, var budskapet i en debattartikel från SSU och Saco studentråd för någon vecka sedan. Många studenter vill plugga också på sommaren menade de (siffran 164 000 ansökningar till årets totalt 351 sommarkurser talar sitt tydliga språk), och efterlyste att Socialdemokraterna gör verklighet av sitt vallöfte om fler och bättre sommarkurser på lärosätena.

tisdag 14 juni 2016

Video i MOOCs


Många nätbaserade kurser, inklusive MOOCs, lägger ut inspelningar på traditionella 45-minuters föreläsningar. Många studier visar att detta format är fel sätt att engagera deltagarna. En artikel av MOOC-konsortiet EdX ger praktiska tips om hur du bäst använder inspelade filmer i MOOCs och andra nätkurser: How MOOC Video Production Affects Student Engagement. Artikeln bygger på en publicerad artikel, How Video Production Affects Student Engagement: An Empirical Study of MOOC Videos, som studerade studentengagemang bland cirka 128 000 studenter på flera EdX MOOCs. Studien visade att korta föreläsningar var effektivast, helst under 10 minuter, och att längre föreläsningar bör delas upp i korta avsnitt.

Bland annat finns det följande tips:

  • Inspelningar av klassrumsföreläsningar är inte effektiva. Bästa att spela in i en studio eller vid eget skrivbord.
  • Inspelningar som växlar mellan läraren och bildspel fungerar bättre än bara bildspel.
  • Gör dina inspelningar mer personliga, gärna i eget rum och prata med studenten som i ett samtal.
  • Rita-och-berätta fungerar bättre än PowerPoint bildspel.
  • Lärarens engagemang och entusiasm är stora framgångsfaktorer.