torsdag 16 juni 2022

UKÄs årsrapport

CC BY Some rights reserved by UKÄ
UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat sin årsrapport 2022 med rapporter, trender och siffror om Sveriges lärosäten under det senaste året. 

Universitetskanslersämbetets årsrapport 2022 ger en överblick över högskolesektorns aktuella läge och långsiktiga utveckling. Rapporten bygger på en stor mängd statistiskt material som löpande samlas in och sammanställs i årsrapporten. Materialet finns också i vår statistikdatabas, i rapporter och analyser som publiceras löpande under året. I anslutning till varje kapitel finns ett figur- och tabell underlag.
Rapporten präglas av en återhämtning efter pandemin. Lärosäten har blivit medvetna om krishantering och att vi behöver beredskap inför nya utmaningar. Det finns en fortsatt stort intresse för högre utbildning med fler sökande än något annat år under den senaste 10-årsperioden. Allt fler studenter går direkt från gymnasium till högskolan och man ser att antalet utbytessstudenter är nästan tillbaka på den nivå som gällde före pandemin. Rapporten pekar på ett viktigt förbättringsområde, nämligen att lärarnas digitala kompetens måste höjas.

Läs och ladda ner: Universitet och högskolor: årsrapport 2022

onsdag 15 juni 2022

Allt svårare att bedöma skriftliga inlämningsuppgifter - ny forskning

Det har blivit allt svårare för lärare att bedöma elevernas lärande när de samarbetar digitalt utan lärarens vetskap. Eftersom läraren ser bara resultatet i till exempel en inlämningsuppgift är det svårt att veta vem som ligger bakom det som har skrivits. Dessa osynliga processer undersöks i ny forskning av Charlotta Rönn, Mittuniversitetet, enligt en artikel i Forskning.seSvårare att bedöma elevers lärande i skolan. Elever hjälper varandra med skolarbetet genom att skriva texter åt varandra och även logga in i varandras konton. 

Vissa elever arbetar i linje med läroplanens intentioner, anstränger sig och tar ansvar för sina studier, medan det för andra elever är helt naturligt att logga in på varandras Google classroom-konton och revidera varandras texter eller skriva originaltexter för varandra. Somliga ber även mer högpresterande kamrater att ta en bild på sina färdiga skriftliga inlämningsuppgifter och skicka så att kamraterna sedan kan formulera om texten ”med egna ord” – utan lärarnas vetskap.
Det blir omöjligt att bedöma elevens lärande när man inte har insyn i processen. Elever med svårigheter får därför ingen hjälp och en del klarar sig med hjälp av sina kamrater utan att ha lärt sig något själv.
Förutom svårigheten för lärarna att rätt bedöma elevernas kunskapsutveckling, riskerar också eleverna att inte få den hjälp och det stöd av lärarna som de behöver individuellt för att utveckla till exempel sin förmåga att skriva. Det står förvisso i läroplanen att eleverna ska lära sig att skriva texter tillsammans med kamrater, men det framgår inte hur lärarna ska bedöma och betygsätta det. Läroplansförfattarna tänkte nog inte att det skulle gå till så som det beskrivs av eleverna i den här klassen.

Skriftliga uppgifter blir allt svårare att bedöma och svaret kan bli att ha kompletterande intervjuer eller gruppdiskussioner. 

Referens
Charlotta Rönn (2022) Pupils’ informal social strategies in a Swedish compulsory school – What pupils do and say, out of sight of the teachers, while managing written individual assignments, Educational Review, DOI: 10.1080/00131911.2022.2054955

tisdag 14 juni 2022

Vetenskaplig publicering - brist på granskare

Akademiska förlag har svårt att hitta tillräckligt med granskare, peer reviewers, och det betyder förseningar i publiceringsprocessen, enligt en artikel i Inside Higher EdThe Peer-Review Crisis. Vetenskapliga artiklar granskas av peer reviewers, experter inom området, som ställer upp gratis och rollen har länge setts som meriterande. Men nu efter pandemin tackar allt fler nej till uppdrag som peer reviewer och ibland blir det svårt att hitta granskare överhuvudtaget. Oftast handlar det om tidsbrist och stor arbetsbelastning men en del är trötta på att få arbeta utan betalning för rika förlag.

En lösning är att man börjar ta betalt för granskning men en del ser faror med en sådan kommersialisering. Enligt Ryan Cordell, University of Illinois:

The peer review crisis in higher ed may seem narrow, but it’s an example of how COVID exposed the precariousness of broader labor structures—peer review runs almost exclusively on the civic spirit of field professionals—so the systems only work while there isn’t *any* disruption.

måndag 13 juni 2022

Färre studenter kommer till föreläsningar på campus

Photo by Changbok Ko on Unsplash

Betydligt färre studenter kommer till undervisningstillfällen på campus jämfört med före pandemin, enligt en ny brittisk undersökning som har gjorts av Times Higher EducationClass attendance plummets post-Covid. 76% av de tillfrågade studenterna tycker att antalet studenter på plats i klassrummet har minskat markant ( mindre än 60% av klassen är på plats, ibland bara drygt 20%) och över hälften menar att engagemanget bland studenter har också minskat.

Det finns flera faktorer bakom det minskade engagemanget. Många studenter som började under pandemin har aldrig deltagit i campusundervisning och tycker att allt ska gå via nätet. De saknar en klassrumskultur och har svårt att se varför de ska komma. En del ser lektionen som en passiv aktivitet som kan göras när man har tid, som att titta på en film. Andra har dålig ekonomi och måste jobba dagtid. De räknar med att studera på kvällen i stället och kan inte bara avbryta ett arbetspass för att åka till campus.

Students not wanting to come to campus was the main reason given for why academics felt attendance and participation was lower, but the number of students undertaking paid work, experiencing mental health issues or failing to do enough preparation were also cited as significant factors.

Resultatet är att lärare måste förklara fördelarna med att komma till lektionerna - för diskussion, fördjupning och nätverkande.

Several respondents said the experience of being in class should be made superior to watching the recording, with more of a focus on engagement and participation using question and answer sessions and group discussion.
En ny kultur kring undervisning och lärande håller på att ta form.

lördag 11 juni 2022

Lärares rörelsemönster i klassrummet kartläggs

Hur rör sig lärare i klassrummet? Hur påverkas undervisning av rummets möblering? Finns det döda ytor som borde utnyttjas bättre? Ett forskningsprojekt IoT Hubb Skola, som har genomförts av RISE tillsammans med Stockholms universitet, nio skolhuvudmän från partnerskapet och Atea, har använt bärbara sensorer för att kartlägga och analysera lärares röreslemönster. Resultaten beskrivs i en artikel av Stefan Pålsson på bloggen SpaningenAnalys av lärares rörelsemönster ger nya perspektiv på undervisningen.

Efter varje lektion kan man se en karta som visar lärarens hotspots i rummet och detta kan bli ett bra underlag till en diskussion om hur utrymmet kan användas bättre. Enligt Robert Ramberg, professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet:

Ofta blir det en aha-upplevelse när lärare upptäcker hur deras rörelsemönster ser ut. Det kan till exempel handla om att det finns delar av klassrummet där de inte alls har rört sig eller att de mest rör sig inom några få områden. Lärarna uppskattar de här samtalen, eftersom de få syn på sådant som de annars hade varit ovetande om. Det leder i sin tur till att de börjar tänka i nya banor kring hur de rör sig och agerar när de undervisar.
Möblering påverkar pedagogiken och dessa studier leder till att man skapar en möblering som främjar kollaboration och facilitering där läraren rör sig mycket mer bland eleverna i stället för att stå vid tavlan eller skärmen. Tekniken utvecklas ständigt och gruppen ser stora möjligheter att kunna analysera rörelsemänester i hela skolan och därmed bidra till en vidareutveckling av skolans lärmiljöer.

torsdag 9 juni 2022

Video i undervisning - praktiska exempel

Photo by Sam McGhee on Unsplash

Användning av inspelade filmer i utbildning har vuxit explosionsartat under de senaste åren. Oftast spelar man in traditionella föreläsningar som informationsöverföring men det finns så mycket mer du kan göra för att utnyttja videoformatet i din undervisning. En artikel av Tony BatesMedia & LearningAnalysing the pedagogical affordances of video, beskriver hur video kan berika en kurs med många praktiska exempel från olika lärosäten.  

Video kan till exempel användas för att visa experiment som är dyra eller farliga att genomföra på plats. Man kan också spela in farliga eller svåra situationer med hjälp av skådespelare för att visa hur man kan bemöta personer med till exempel psykiska störningar eller besvärliga elever i ett klassrum osv. Animerade filmer kan visa processer och samband som är svåra att beskriva med ord. Video används så klart i studenters praktiska moment för senare analys och återkoppling. 

Artikeln avslutas med en lista av fördelar och möjligheter samt en del utmaningar.

Furthermore, a video clip or program rarely stands on its own as a teaching resource. It will usually need to be put into context and students will often need guidance on how to use the video material in their studies – for instance, what to look for, and how it relates to the rest of the course. Usually video will need some prior preparation and follow-up work by the students which in turn will need feedback from the instructor. Nevertheless, video should now be a standard part of most instructors’ teaching repertoire.

onsdag 8 juni 2022

Språkfel engagerar i sociala medier - ny avhandling

Skriver man fel i sociala medier, till exempel genom sörskrivning eller felstavning, får man många kommentarer. Det verkar som att toleransen för vissa skrivfel är lägre i sociala medier än i andra sammanhang enligt en artikel från Örebro universitet, Språkpoliser vaktar i sociala medier – även bland yngre. Artikeln handlar om ny forskning av Anna Heuman, doktorand vid Örebro universitet, som undersöker fenomenet. Även om diskussioner i sociala medier oftast förs i talspråk så fattas det inte språkpoliser. Man blir inte tagen på alllvar om man skriver fel och kommentarerna är ganska ofta nedlåtande.

Tänk dig att det händer i ett samtal. Någon säger något fel i en konversation och tio personer påpekar sedan samma sak. Det skulle kännas oerhört märkligt men i sociala medier är det precis det som händer.
Hon menar att språkpoliser finns även bland ungdomar och att den värsta synden är särskrivning. Deltagarna försvarar standardspråket och har en låg tolerans av dialektord och alternativa formuleringar.
Man skulle så klart kunna önska sig en högre acceptans för variation i stavning, men mina resultat tyder på att denna acceptans inte finns överallt. Även om det givetvis finns människor som försöker öka acceptansen
Referens
Heuman, A. (2022). Negotiating standard language ideology : Metalinguistic discussions in mundane, online interaction (PhD dissertation, Örebro University). Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-98751

tisdag 7 juni 2022

Kursutvärderingar och betygsättning - ny forskning

Kursutvärderingar används allt mer som mätinstrument på undervisningskvalitet. Men många forskare varnar för att sådana utvärderingar kan bli missvisande. En ny artikel av Guannan Wang och Aimee Williamson i tidskriften Teaching in Higher EducationCourse evaluation scores: valid measures for teaching effectiveness or rewards for lenient grading?, undersöker kopplingen mellan betygsättning och positiva utvärderingar. Artikeln ger en översikt på tidigare studier inom området och föreslår en rad åtgärder för att förbättra kvaliteten på kursutvärderingar så att man minimerar risken för att bra betyg ger bra utvärderingar..

Course Evaluation Instruments (CEIs) are critical aspects of faculty assessment and evaluation across most higher education institutions, but heated debates surround the value and validity of such instruments. While some argue that CEI scores are valid measures of course and instructor quality, others argue that faculty members can game the system, most notably with lenient grading practices to achieve higher student ratings. This article synthesizes the literature on course evaluation instruments as they relate to student grades to assess the evidence supporting and refuting the major theoretical frameworks (i.e. leniency hypothesis and validity hypothesis), explores the implications of research design and methods and proposes practical recommendations for colleges and universities. This paper also goes beyond the CEI-grade relationship and provides a framework that illustrates the relationships between teaching quality and CEI scores, and the potential confounding factors and omitted variables which may significantly deteriorate the informativeness of the CEI score.

måndag 6 juni 2022

Flera tips om hybridundervisning

Det finns många goda råd om hybridundervisning och de flesta erkänner att det finns utmaningar med metoden. En intressant ny artikel om ämnet kommer från Joitske HulseboschFive competences to develop to facilitate hybrid sessions. Hon pekar på svårigheter att skapa en bra stämning och tydliga spelregler när man undervisar i hybridformat.

Hybrid sessions demand a lot from participants and you have to manage that as a facilitator. A hybrid session is exhausting for the people who participate online. Perhaps the sound not 100%. You often don't know whether or not you can break in to ask a question. But discussion may also feel less spontaneous for people in the room. When you agree to raise your hand, it feels like school. People online may request that people in the room don't touch papers or coffee cups for the noise. All this may cause the fun to wear off, and you as the facilitator have to deal with all these deceptions.
Hon identifierar fem saker att fokusera på i första hand:
  • Välj rätt teknik för dina behov. Om du inte är van med salens utrustning se till att få tid att träna och gå genom vad du vill göra under lektionen. Om du använder egen utrustning se till att allt fungerar bra och ha en plan B.
  • Planera för kollaboration. En co-facilitator som kan ta hand om distansdeltagarna kan underlätta. Tänk på hur du kan delegera vissa uppgifter.
  • Planera grupparbetet - dela upp dem mellan klassrum och distans eller vill du blanda?
  • Se till att du ser alla deltagare. Vilka regler gäller för att komma till tals? Hur fördelar du ordet?
  • Var beredd på att improvisera. Se till att du har en plan B.

fredag 3 juni 2022

Webbinarium om vanliga utbildningsmyter

Photo by Stephen Leonardi on Unsplash

UHR
(Universitets- och högskolerådet) avslutar sina webbinarier för vårterminen med en session om vanligt förekommande myter om distansutbildning och högskolepedagogik, Mythbusters, torsdag, 9 juni, kl 09:00-10:15. 
Vi tar oss an sanningar som alla känner till men inte stämmer och motbevisar med statistik och kartläggningar.
Medverkande i webbinariet:
Linda Reneland-Forsman, Linnéuniversitetet
Per Westman, Universitetskanslersämbetet
Sofia Berlin Kolm, Universitetskanslersämbetet 

Både under webbinariet och på det efterföljande webbmötet kommer du att ha möjlighet att ställa frågor till de medverkande.

Extrainsatt workshop
Ytterligare ett webbinarium är workshopen om professionsutbildningar som genomförs för andra gången eftersom den första blev fullbokad. Den äger rum onsdag, 8 juni, 09:00-10:30.

torsdag 2 juni 2022

Studenterna är på campus, men inte lärarna

Photo by Luke Chesser on Unsplash

Studenterna är tillbaka på campus men lärarna syns inte i samma omfattning som förr. Det är situationen på Høgskolen på Vestlandets campus i Bergen, Norge, trots ett nytt stort hus för både undervisning och kontor. En ny byggnad öppnades 2020 med stora ytor för kollaboration mellan studenter och aktivitetsbaserade arbtesytor för personalen. Problemet är att medan campusområdet kryller av studenter igen finns det väldigt få lärare på plats enligt en artikel i den norska nättidningen KhronoTomme kontorlandskap i nybygg: — Bekymret for at mange holder seg aktivt borte.

Lärarna föredrar att stanna hemma även nu när pandemins faror verkar ha försvunnit. Detta leder bland annat till att studenterna har svårt att träffa sina lärare eftersom man aldrig vet när de är på plats. Dessutom är det svårt för nyanställda att komma in i ett sammanhang. Problemet är att lärarna inte fick någon hjälp att utnyttja de nya aktivitetsbaserade lokaler. Dessutom har erfarenheterna från pandemitiden satt sina spår. Enligt Tina Åsgård, facklig representant vid högskolan:

Vi opplever at mange kolleger som er vitenskapelig ansatte ikke ønsker å sitte der. De opplever at bygget ikke er egnet for den type arbeid som de holder på med. Man har ikke egentlig satt av kontorer der, bare landskapsarbeidsplasser. Det finnes noen såkalte multirom som man kan booke. De er som regel uten vinduer. Mange bruker dem som kontorer, selv om dette ikke er tanken bak dem.
Karin Bell, huvudskyddsombud vid Høgskolen på Vestlandet menar: 
Det er veldig mange forskjellige behov. Mange trenger å sitte i fred i konsentrasjonsarbeid. Andre syns det er greit å jobbe sammen med andre. På en høgskole eller et universitet vil det nok alltid være behov for en del enkeltkontorer. Mer enn andre steder — for man skal drive med forskning, veiledning, konsentrasjonsarbeid og av og til ha private samtaler med studenter og kolleger. Noen ganger er det behov for å snakke sammen i et lukket rom. Dette har en verdi i seg selv.
Artikeln beskriver en situation som många av oss inom högre utbildning känner igen just nu. I slutet av artikeln kommenterar högskolans rektor att det handlar om en övergångsfas och att man måste anpassa rutiner och miljöer efter behov. Diskussionen fortsätter.

onsdag 1 juni 2022

MyFest22 - Innovativ utbildningskonferens under hela sommaren

CC-BY-NC 2022 MYFest22

MYFest22
är en annan sorts internationell konferens med både synkrona och asynkrona aktiviteter mellan juni, juli och augusti. Den handlar om öppen utbildning, inkludering, tillgänglighet och collaboration och är öppen för alla. Konferensen bygger på deltagarnas erfarenheter snarare än inbjudna experter. Aktiviteterna delas upp i fem spår:

Varje aktivitet omfattar videomöten (anpassade till olika tidszoner), workshops, diskussionsforum, kollaborativa dokument mm. Du behöver bara anmäla dig och sedan får du välja vilka aktiviteter du vill delta i. Varje spår ger dig möjlighet att delta i en process där du arbetar tillsammans med andra utbildare för att diskutera och skapa. 

MYFest22 arrangeras av nätverket Equity Unbound och bygger på frivilliga insatser (se arrangörerna)

tisdag 31 maj 2022

Gymnasielärare mer positiva till digitalisering men hybridundervisning möter motstånd - ny rapport

En ny undersökning bland 1000 lärare, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och socionomer visar hur dessa yrkesgruppers inställning till digitalisering har ändrats under pandemin, enligt en artikel i Dagens SamhällePandemin fick lärare att svänga om digitala verktyg. Undersökningen visar att 73% av lärarna var positiva till en ökad digitalisering i skolan, en tydlig ökning under pandemitiden. Däremot var lärarnas inställning till hybridundervisning mindre positiv:

Lärarna var då i hög grad positiva till de digitala verktyg och arbetssätt som använts under pandemin. Ändå ville inte ens hälften av dem behålla de digitala verktygen i en mer normal arbetssituation.

– Jag tror att det är kopplat till att en hög andel av gymnasielärarna inte vill arbeta med hybridundervisning, säger Tor Hatlevoll.

Enligt enkäten vill 40 procent av gymnasielärarna inte hålla lektioner där en del elever är på plats i klassrummet medan andra är med digitalt. Det är grundskollärare mer positiva till.

Bland de andra yrkeskategorier var undersköterskor mer negativa till digitalisering, kanske för att deras yrke inte har digitaliserats i samma grad som de andra. Läkare var också kritiska, främst på grund av en brist på support:

Runt hälften av läkarna är nöjda med de digitala verktyg som införts under pandemin medan 18 procent sätter betygen ”ganska dåligt” eller ”mycket dåligt” på nya digitala verktyg eller arbetssätt. Läkarna efterlyser i hög grad teknisk support.

Rapporten har tagits fram på uppdrag av SKR, Sveriges kommuner och regioner.

Läs rapporten, Digitalisering i välfärden.

måndag 30 maj 2022

EDEN 2022 i Tallinn

EDEN (European Distance and E-learning Network) håller sin konferens 20-22 juni vid Tallinns universitet i Estland, om du känner för en intressant resa österut före midsommar. Konferensens tema är Shaping the digital transformation of the education ecosystem in Europe. Estland har under flera år profilerat sig som Europas mest digitaliserat samhälle, inte minst inom utbildning. 

The digital ecosystem of education has experienced both challenges as well as innovation boosts within the last two years in Europe. This situation is a potential for EDEN as the hub of professionals dealing with digital transformation of educational organisations.
EDEN has a long history of supporting educators in online and distance education, providing a forum for discussion, learning, and refinement of best practices in this area. This pandemic has been no exception.
This yearʼs conference is intended as a continuation of the efforts of EDEN to support educators by providing a space to explore the issues and insights that have emerged during the COVID-19 pandemic.
Mer information och anmälan.

torsdag 26 maj 2022

Hur kan vi jobba med tillgänglighet? Temacafé

Photo by Daniel Ali on Unsplash

Ytterligare ett webbinarium att notera! Denna gång handlar om ett temacafé om tillgänglighet, torsdag den 2 juni, 09:00-10:00. Arrangören är UHR (Universitets- och högskolerådet).

Vi får tre perspektiv på vikten av tillgänglighet och vilken betydelse det har för pedagogik och utveckling.

Caféet inleds med några korta presentationer:
  • Förbättrad tillgänglighet gynnar alla - Lena Dafgård, Högskolan Dalarna.
  • Perspektiv på tillgänglighet och pedagogiskt stöd - Lena Swärd, SLU.
  • Pedagogiskt utvecklarperspektiv - Lotta Åbjörnsson, Lunds universitet.

Efter introduktionen inbjuds till fördjupande diskussioner i breakout rooms, där du som deltagare har möjlighet att utbyta erfarenheter och bidra till diskussionen. Temacaféet avslutas med en gemensam diskussion och möjlighet att ställa frågor till de medverkande.