fredag 18 januari 2019

Webbinarium om digital källkritik i skolan

Skolinspektionen arrangerar ett webbinarium om digital källkritik i årskurs 7-9, tisdag 22 januari, 15.00-16.00

Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen om källkritiskt förhållningssätt på 30 skolor i årskurs 7–9. Granskningen visar att många skolor arbetar med källkritiska metoder men att eleverna inte tränas i att värdera digitala källor i tillräcklig utsträckning. Granskningen visar att elever får söka information digitalt, men att de inte tränas i att värdera de särskilda egenskaper som digitala källor har. Till exempel att digitala källor är föränderliga och hur sökmotorer styr resultat. Det kan leda till att eleverna får sämre grunder för att fatta informerade beslut.

Under webbinariet kommer Roger Thuring från Skolinspektionen, som ansvarat för granskningen, att berätta om resultaten. Du får också möjlighet att ställa frågor till honom, Anette Holmqvist från Skolverket, Thomas Nygren som är forskare vid Uppsala universitet och Maria Jersby som är lärare på Karlbergsskolan i Köping.

Open Networked Learning (ONL191) startar i februari


Vårens omgång av den öppna nätkursen för lärare som vill lära sig mer om nätbaserad undervisning och lärande, Open Networked Learning, startar 18 februari. Kursen vänder sig till lärare, kursutvecklare, IT-pedagoger och kursdesigners främst inom högre utbildning. Den kommer att ge dig möjlighet att utforska och testa kollaborativt lärande i en öppen (publik) nätbaserad lärmiljö tillsammans med kollegor från olika universitet, discipliner och kulturer (både nationellt och internationellt). Kursen går på engelska och bygger på problembaserat lärande i internationella studiegrupper med regelbundna videomöten.

Under kursen kommer du att arbeta med följande:
  • Hur skapar vi kollaborativa och flexibla lärmiljöer på nätet?
  • Prova på problembaserat lärande via öppna plattformar
  • Utöka ditt professionella nätverk
  • Prova olika digitala verktyg och metoder i ett pedagogiskt sammanhang
  • Ta del av den senaste forskningen och nya trender inom nätbaserat lärande
  • Arbeta i internationella studiegrupper
Kursen är ett samarbete mellan universitet och andra utbildningsorganisationer i Sverige (Lunds universitet, Karolinska institutet, Linnéuniversitetet, Linköpings universitet, Mälardalens Högskola, Stockholms universitet), Finland, Irland, Sydafrika, Schweiz och Singapore. Om du tillhör en av dessa organisationer ska du anmäla dig via din kontaktperson. Om du vill anmäla dig som open learner finns det en särskild formulär. Information och länkar för anmälan finns på Registration ONL191.

torsdag 17 januari 2019

Designa för nätbaserat samarbete - ny avhandling

Photo by rawpixel.com from Pexels
Vi samarbetar allt mer via digitala plattformar och verktyg men ändå finns det tekniska och designrelaterade problem som tar tid att lösa. En ny avhandling av Stefan Nilsson (Högskolan Väst), Designing for technology-mediated collaboration (Göteborgs universitet), studerar hur vi samarbetar via nätet och föreslår nya digitala miljöer som kan underlätta processen. Enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst:

När man samarbetar behöver deltagare kunna koordinera sitt arbete, och för att kunna koordinera sig så behöver man vara medveten om de andra deltagarna och deras aktivitet. I en situation som gäller samarbete runt ett bord så kan vi göra detta på många olika sätt.

- Vi kan till exempel se de andra deltagarna och vi kan föra en diskussion sinsemellan. Vi kan skaffa oss en uppfattning om vad de gör för tillfället, var deras uppmärksamhet är och peka på saker för att leda de andras uppmärksamhet mot något, bara för att nämna några saker som är viktiga för koordination av samarbete. 

Stefan Nilsson har därefter utvecklat prototyper för ett antal designmönster avsedda att användas för koordinering av samarbete i en synkron, delad arbetsyta. Dessa är baserade på vad han kallar ”self-awareness”. Det innebär att det i ett samarbete inte bara är viktigt att se vad andra gör för stunden, utan också visualisera tillbaks en användares egna handlingar och dess påverkan på gruppen, till användaren själv.

Sekundärt behandlar avhandlingen även de problem som uppstår i utvärdering av sociala system och frågor som rör kommunikation av resultat.

Källa: Pressmeddelande på myNewsdesk, Samarbete på distans behöver underlättas.

onsdag 16 januari 2019

Blended learning för utveckling av lärarkompetens


Hur kan blended learning integreras och tränas inom högskolepedagogisk utbildning och hur kan tillämpningen av metoden det omvända klassrummet (flipped classroom) gynna studenternas lärande? Dessa frågor har undersökts i en ny projektrapport av Susanne Pelger och Marita Ljungqvist (Lunds universitet), Blended learning för utveckling av lärarkompetens. Rapporten beskriver hur lärare har fått träning i blended learning och flipped classroom som en integrerad del av sin högskolepedagogiska kompetensutveckling.

Projektets avsikt har varit att utveckla, introducera och analysera effekterna av en fördjupad satsning på digital kompetens inom högskolepedagogisk utbildning, med det övergripande syftet att undersöka och skapa förutsättningar för lärares kompetensutveckling inom blended learning.

Lärarna har fått arbeta med olika digitala plattformer och verktyg och fått reflektera över hur dessa kan främja studenternas lärande och förbättra undervisningen. Arbetet delades upp i tre delprojekt som har:
  • producerat videofilmade föreläsningar i högskolepedagogik
  • utvecklat och genomfört en workshop om omvänt klassrum inom en högskolepedagogisk kurs 
  • analyserat hur effekten av de två första delprojekten kommer till uttryck i kursdeltagarnas egen planerade undervisning.
Erfarenheterna från projektet är väldigt positiva och rapporten betonar vikten av samarbete mellan lärarna i kursplanering och undervisning. I rapporten hittar du även detaljerade bilagor som redovisar de tre delprojekten. Författarna har även summerat projektets resultat som en haiku:

Mångfaldens pensel 
målar kunskapens färger 
Frammanar tanken 

tisdag 15 januari 2019

Konferens - Högskola och samhälle i samverkan

Bild. HSS 2019, Domingo Leiva.

Konferensen Högskola och samhälle i samverkan (HSS 2019) hålls 8-10 maj i Örebro. Här sätter man fokus på samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.

Här samlas näringsliv, offentlig sektor och akademi för att stärka utbytet mellan parterna kring samverkan och innovation. Det är en konferens där människor kan mötas, diskutera, inspireras och få idéer som kan växa. HSS 2019 erbjuder inspirerande föreläsare, givande möten och framförallt en rad konkreta samverkansverktyg för dig att använda i din verksamhet. 2019 firar vi även 20-årsjubileum dubbelt upp, både HSS och Örebro universitet firar 20 år!

Bland annat ska följande områden diskuteras; miljöer för samverkan, samverkan mellan student, forskare och entreprenör, samverkan kring kompetensförsörjning, forskning, och innovation samt artificiell intelligens. Konferensen inleds med en välkomstkväll på Örebro Slott.

måndag 14 januari 2019

Joplin - anteckningsverktyg med öppen källkod

Photo by Maliha Mannan on Unsplash
Joplin är ett bra alternativ  till kommersiella anteckningsverktyg som Evernote eller Google Keep. Joplin är gratis och byggt med öppen källkod (open source) och det betyder att din data inte används i kommersiellt syfte. Verktyget finns för Windows, Linux, macOS, Android och iOS så det fungerar både på din dator och mobil. Du kan även importera dina anteckningar från Evernote.

Läs mer om Joplin: Get started with Joplin, a note-taking app.

lördag 12 januari 2019

Innovativ pedagogik - ny rapport

CC BY Some rights reserved by Open University
Brittiska Open University publicerar varje år en rapport, Innovating pedagogy 2019, som analyserar nya pedagogiska trender som kan påverka undervisning och lärande inom både skola och högre utbildning framöver. Trenderna beskrivs med exempel och kritiska analyser.

De pedagogiska trenderna som beskrivs i rapporten är:
  • Playful Learning 
    Lärande via spel och lek. Egentligen inget nytt men en form som utvecklas starkt både i skolan och i högre utbildning.
  • Learning with Robots
    Robotarna blir allt mer intelligenta och kan agera som samtalspartner och ger svar på grundläggande frågor.
  • Decolonising Learning 
    I en globaliserad värld behöver vi se flera perspektiv och ifrågasätta gamla normer som oftast utgår ifrån ett vit, manligt, europeiskt perspektiv.
  • Drone-based Learning
    Drönare används allt mer i utbildningssyfte.
  • Learning through Wonder 
    Att väcka lust till lärande genom att skapa nyfikenhet.
  • Action Learning
    Kollaborativt lärande med fokus på praktik.
  • Virtual Studios
    Design genom nätbaserad kollaboration.
  • Place-based Learning
    Miljön påverkar lärandet och då är det viktigt att komma utanför klassrummet till en lämpligare miljö som kan inspirera studenterna.
  • Making Thinking Visible
    Användning av digitala verktyg för att synliggöra lärprocessen.
  • Roots of Empathy
    Att lära sig se världen genom andras ögon, skapa empati och förståelse för våra medmänniskor.

Referens
Ferguson, R., Coughlan, T., Egelandsdal, K., Gaved, M., Herodotou, C., Hillaire, G., Jones, D., Jowers, I., Kukulska-Hulme, A., McAndrew, P., Misiejuk, K., Ness, I. J., Rienties, B., Scanlon, E., Sharples, M., Wasson, B., Weller, M. and Whitelock, D. (2019). Innovating Pedagogy 2019: Open University Innovation Report 7. Milton Keynes: The Open University.

fredag 11 januari 2019

Näthat - strategier och förhållningssätt

Näthat drabbar oss alla och kan även ses som ett hot mot demokrati eftersom resultatet är att de som representerar samhällets mångfald tystas ner. Många känner sig maktlösa när de ser eller utsätts för näthat och därför har forskarna Annakarin Nyberg och Elza Dunkels tagit fram en ny guide, Näthat - strategier och förhållningssätt, som kan laddas ner gratis som pdf-fil. Guiden innehåller grundläggande definitioner och diskussion om fenomenet samt praktiska strategier för att förebygga och motverka näthat.

- Den här boken presenterar en rad strategier och förhållningssätt för hur näthat, hot och maktutövande kan förstås och hanteras. Vi som har skrivit den är internetforskare och strategierna är sprungna ur våra forskningsdata där unga och vuxna från vitt skilda miljöer berättat om hat, hot och andra nyanser av maktutövande på nätet.

Guiden fungerar som ett bra underlag till klassrumsdiskussioner och projekt inom området.
Läs även Elza Dunkells bloggpost o guiden, Näthat – strategier och förhållningssätt.

fredag 28 december 2018

Fem starka trender inom IT-utbildningar

Photo by rawpixel.com from Pexels
Konkurrensen är stark inom den snabbväxande IT-branschen och det betyder att kompetensutveckling står i fokus, både för nyanställda och medarbetare. En artikel i Computer Sweden, Här är 5 heta it-utbildningstrender, lyfter fram fem trender inom kompetensutveckling.

  • Ökande individanpassning. Utbildningar ska helst anpassas till varje deltagares befintliga kompetenser och behov.
  • Vässa grundkompetenserna. Alla behöver kontinuerligt vidareutveckla sina grundläggande kompetenser och förståelse för byggstenarna inom ämnet.
  • Hybridutbildningar. Kombinera nätbaserat lärande med personlig, platsberoende undervisning; det som oftast heter blended learning.
  • Kontinuerligt, livslångt lärande. Alla behöver kontinuerlig kompetensutveckling: Därför måste företag, samtidigt som de behåller stabiliteten i personalstyrkan, också odla en kultur av en fortlöpande vidareutbildning.
  • Satsa på egen personal - annars går de till andra företag.
Faran med att inte ge de anställda möjligheter att uppgradera kompetensen är bland annat att man riskerar att tappa de stora talangerna på en marknad där det redan är svårt att hitta personal.
Enligt en undersökning från konsultbolaget Capgemini så investerar 60 procent av de ”digitala talangerna” sin egen tid och egna pengar på att bygga kompetens. Om anställda är så motiverade så är det företagets skyldighet att förse dem med möjligheter.

torsdag 27 december 2018

Spara ditt material på Google+

Det sociala nätverket Google+ stängs ner i april. Även om det inte blev en konkurrent till Facebook som Google hade hoppats på, finns det många starka nätverk där, i synnerhet inom utbildning. Går det att spara alla diskussioner och poster i de grupper du har skapat? En bloggpost av Sue Beckingham, Google+ is now closing in April 2019 – How to download what you have curated, beskriver hur du kan spara dina grupper och poster samt hur du kan radera ditt Google+ konto. Snart är tjänsten ett minne blott!

torsdag 13 december 2018

Ökande prestationsgrader inom svensk högre utbildning

Photo CC0 by Loïc Fürhoff on Unsplash
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har publicerat en statistisk analys av studenters prestationsgrad fram till läsåret 2015-16, enligt en nyhet från UKÄ, Högskolestudenternas prestationsgrad fortsätter öka. Dagens studenter klarar sina studier mycket bättre än tidigare och prestationsgraden ligger nu på 83%. Under perioden 2005-2016 har kvinnor haft en mycket högre prestationsgrad än män. Enligt Fredrik Svensson, utredare på UKÄ:

- För läsåret 2015/2016 var skillnaden hela 6 procentenheter. Störst är skillnaden mellan kvinnor och män på utbildningarna mot förskollärare och civilekonom och minst på läkarutbildningen.

En annan intressant aspekt är att utländska studenters prestationsgrad har ökat avsevärt; en 9% ökning sedan 2011. Ökningen har förmodligen en koppling till införandet av studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. Program har fortfarande högre prestationsgrad än fristående kurser och yrkesinriktade program har oftast högsta prestationsgrad.

onsdag 12 december 2018

MOOC-utveckling 2018

CC BY-SA by Elliot Lepers on Wikimedia Commons
Över 100 miljoner människor har nu deltagit i en MOOC (Massive Open Online Course) och under 2018 blev det 20 miljoner som deltog i minst en kurs. Så står det i ClassCentrals summering av MOOC-året 2018, By The Numbers: MOOCs in 2018, med statistik och trender om dessa öppna nätkurser.

Hittills har äver 900 universitet runt hela världen erbjudit cirka 11 400 öppna kurser på många olika språk. Utvecklingen verkar plana ut efter många års kraftig expansion men under 2018 har över 2000 nya kurser annonserats. den stora förändringen är att många MOOC-konsortier börjar tjäna pengar på sin verksamhet, t ex Coursera tjänade $140 miljoner i år och Udacity tjänade $90 miljoner. MOOC-baserade program med examen ökar markant och idag finns det 47 helt nätbaserade program.

En tydlig trend är att MOOCs inte är gratis längre, trots namnet. Allt fler aktörer tar betalt för certifikat, handledning, examination osv och en del tar nu betalt även för att kunna delta i kursen.

tisdag 11 december 2018

Lärare behöver kompetensutveckling i användning av smartboards


Digitala skrivtavlor (smartboards) finns idag i många skolor och lärosäten men allt för ofta har inte lärarna fått tillräckligt bra kompetensutveckling i hur man bäst använder dem i undervisningen. Så menar Tor Ahlbäck, Linnéuniversitetet, i en artikel i Skolporten, Lärare saknar kunskap om användning av digitala skrivtavlor. I sin avhandling har han studerat hur skolor använder digitala skrivtavlor och såf stora skillnader. Många lärare hade stora förhoppningar om tavlornas möjligheter men sedan blev besvikna när de inte fungerade som väntat. Oftast handlade det om en brist på praktiska övningar innan man började använda dem i klassrummet.

- Lärare använder den digitala skrivtavlan främst till att söka information, visa film och olika presentationer samt till att skriva på. Resultaten visar stor variation i användningen, och skillnaderna är större mellan enskilda lärare än mellan olika lärarkategorier. Den digitala skrivtavlan används som projektor för att söka information eller att visa film, mer sällan används den digitala pennan på tavlan. Tydligt är att många lärare tycker att tekniken är krånglig och att de inte fått tid att lära sig den, än mindre utveckla metoder för hur digitala skrivtavlor kan användas mer varierat i undervisningen.

I många fall har man köpt in utrustning innan man har tänkt hur de ska användas och hur de kan bidra till elevernas lärande.

Ladda ner Tor Ahlbäcks avhandling, Digitala skrivtavlor - till vad, hur och varför?

söndag 9 december 2018

Öppen kurs om MOOCs för nyanlända

CC0 Public domain on Pixabay
Hur kan man använda MOOCs (storskaliga öppna nätkurser) som stöd till flyktingar och migranter och hur kan man intergrera MOOCs i våra ordinarie utbildningar? Dessa frågor diskuteras i en öppen kurs (MOOC) med titeln, The value of developing and using MOOCs for refugees and migrants in the European context, som startar 8 januari. Kursen är gratis och tar 5 veckor. Kursen består av fem moduler där du får möjlighet att undersöka flera fallstudier och diskutera med andra deltagare.

This course is about the application of MOOCs for displaced people (refugees and migrants) with a view to their social inclusion, employment, and accessing higher education. The contents of this MOOC have theoretical, pedagogical and practical dimensions, and present case studies of different MOOC application scenarios, in four different countries (Germany, Spain, Sweden, and the UK).

It deals with the different aspects of this process so that anyone working with refugees and migrants, or considering doing so, can understand the benefits and difficulties of using MOOCs with them, and obtain the knowledge and best practices that are effective.

Kursen har utvecklats som en del av det pågående europeiska projektet MOONLITE, med partners i Sverige (Linnéuniversitetet), Spanien, Storbritannien, Tyskland, Grekland, Nederländerna och Malta.

torsdag 6 december 2018

Informationskompetens genom spel - europeiskt projekt

Förra veckan tipsade jag om ett svenskt spel för att utveckla elevers förmåga att identifiera falska nyheter. Det finns idag många intressanta initiativ inom detta område, inte minst ett 3-årigt (2017-2020) europeiskt projekt, NAVIGATE, som undersöker hur spel och simuleringar kan användas för att utveckla studenters informationskompetens. Bland annat har projektet skapat en modell som heter Competency Tree som guide till hur man kan intergrera informationskompetens i undervisning. Dessutom kommer de att utveckla en spelbaserad modell för utveckling av informationskompetens och ta fram en plattform för spelbaserat lärande inom området.

NAVIGATE intends to apply an innovative approach based on digital gaming to increase competences on information literacy (IL), starting from higher education students in Humanities.
The goal of the project is to create opportunities for an active involvement of students through research, experimentation, competition and cooperation.

The aim is also to extend awareness and training opportunities focused on the issues of information literacy, since game-based training expands the collaborative potential of digital environments.


Projektet består av fyra lärosäten i tre länder: Sverige (Högskolan i Gävle), Bulgarien och Italien.