fredag 18 oktober 2019

Tipsa gärna om bra verktyg och projekt!

Photo by AbsolutVision on Unsplash
På denna blogg skriver jag om nya intressanta verktyg, projekt och forskning men jag tar gärna emot tips! Har du ett verktyg eller plattform som fungerar bra i din undervisning eller känner till ett intressant nytt projekt så kan du skriva om det som kommentar eller ta kontakt med mig via Twitter (@alacre). Det ska helst vara något som jag inte har skrivit om här på Flexspan, passar de allra flesta datorer, plattor och mobiler och ska vara gratis eller till ett rimligt pris för en lärare.

Vi hörs!

European Distance Learning Week 2019

För fjärde året i rad arrangeras European Distance Learning Week, 11-15 november, i samarbete mellan EDEN (European Distance and E-learning Network), USDLA (United States Distance Learning Association) och ODLAA (Open and Distance Learning Association of Australia). Under veckan finns det webbinarier med internationella experter och forskare om olika perspektiv på distansutbildning, från frågor om kvalitet och bedömning till framtida visioner och artificiell intelligens. Alla webbinarier är öppna för alla och avgiftsfria men anmälan krävs. De europeiska sessionerna som arrangeras av EDEN (mer information och anmälan) är som följande:

  • Måndag, 11 november, 11:00
    Why is digital learning relevant for curriculum transformation in Higher Education?
  • Måndag, 11 november, 15:00
    Distance Education: Challenges on the European and the Global Level.
  • Tisdag, 12 november, 18:00
    What might the future hold for distance education universities?
  • Onsdag, 13 november, 13:00
    Future perspective in open routes: the quality and assessment dimension.
  • Torsdag, 14 november, 17:00
    Artificial intelligence in higher education.
  • Fredag, 15 november, 13:00
    The journey to social justice and openness in online and distance learning.
De amerikanska webbinarierna ser du hos USDLA, National Distance Learning Week 2019.

torsdag 17 oktober 2019

När studenter blir lärare

Begreppet flipped classroom är nu bekant för de flesta men vad sägs om att flippa lärarrollen genom att be studenterna skapa sina egna korta föreläsningar med läraren som resurs och facilitator? Vi kan hjälpa studenterna skapa egna lärresurser (föreläsningar, quizzar, bildspel mm) och därmed låta dem bli mer delaktiga i kursens utformning. Dessutom kan studenternas material återanvändas i kommande kurser (med tillstånd).

Satish Patel, lärare vid Umeå universitet, har arbetat mycket med Student Generated Content och har skapat en sajt om ämnet med goda exempel, verktyg, guider, tips och referenser för lärare som vill ge sina studenter större möjligheter till kollaborativt lärande.

- Student generated content (SGC) promotes a digital learning environment where students are prosumers; that is, both content producers and consumers, co-creating, collaborating and sharing their work with other students. Meanwhile, the tutor takes on the role of facilitator encouraging students to search for a deeper understanding of the subject matter via discussion & analysis in seminars. For students, a wide range of cognitive disciplines are needed to successfully filter subject reading material and to identify content useful for: presentation to their peers; peer assessment; and course examination. 

En kort introduktion till Student generated content.

onsdag 16 oktober 2019

Högskolan i Halmstad ger poddkurs om AI

Photo by Henry Be on Unsplash
Högskolan i Halmstad lanserar en introduktionskurs om artificiell intelligens (AI) som en serie poddar som du kan ladda ner och lyssna på varifrån som helst, enligt ett pressmeddelande. Poddserien, Human-Centered Machine Learning, består av 12 avsnitt på cirka 40 minuter per avsnitt. Kursen ger dig en bra introduktion till AI  och hur tekniken kan användas för att utveckla nya tjänster. Enligt Pontus Wärnestål, docent i informatik och projektledare för projektet DAP (Digital Design and Artificial Intelligence Podcast):

- Vi vill göra kunskap om AI tillgänglig på ett enkelt sätt och bidra till ett livslångt lärande. Högskolan i Halmstad ska som lärosäte vara relevant för människor under hela det yrkesverksamma livet, inte bara under studietiden. Dessutom ser vi ett stort behov av att konkretisera begreppet AI och skära igenom ”hypen” som råder kring ämnet.

Poddserien kan laddas ner från kursens hemsida eller via Apple Podcasts, Google Play och Spotify och du kan lyssna när du vill. Bra kompetensutveckling när du pendlar till och från jobbet.

tisdag 15 oktober 2019

Svenskarna och internet 2019

Internetstiftelsen 2019
Nästan alla i Sverige använder internet – men hur meningsfull är all den tid vi lägger? När Internetstiftelsen för första gången i rapporten Svenskarna och internet frågar om meningsfullhet syns stora skillnader vad gäller hur väl använd tiden för olika aktiviteter anses. Bara en fjärdedel tycker att tiden de lägger på sociala medier är meningsfull. 

Andra intressanta fakta från rapporten:
  • Hela 83% av befolkningen använder nu sociala medier men många har blivit mer försiktiga med vad de delar under det senaste året.
  • Det digitala utanförskapet sjunker men det finns fortfarande cirka en miljon svenskar som inte använder internet dagligen.
  • Digitala samhällstjänster används allt oftare och 85% tycker att dessa tjänster underlättar.. Populäraste var Skatteverkets tjänster. 
  • Smarta prylar i hemmet ökar. 54% har någon uppkopplad pryl i hemmet.
  • Nära hälften av användarna känner sig övervakade på nätet och cirka 14% har upplevt näthat och trakasserier.
Ladda ner rapporten som pdf-fil: Svenskarna och internet 2019.

lördag 12 oktober 2019

UNESCO lanserar initiativ om framtidens utbildning

UNESCO lanserar ett globalt initiativ för att ta fram en global vision om framtidens lärande och hur utbildning ska bidra till en bättre värld, Futures of Learning: Learning to become. Initiativet tar avstamp i dagens stora utmaningar: klimatkrisen, ökande intolerans, konflikter, inkomstklyftor, social orättvisa mm. Hur kan kunskap, utbildning och livslångt lärande bidra till att skapa en mer positiv framtid? Vilken roll kommer nya teknikområden som artificiell intelligens och bioteknik att spela? Vilka möjligheter och utmaningar skapas genom den snabba tekniska utvecklingen?

This initiative will mobilize the many rich ways of being and knowing in order to leverage humanity’s collective intelligence. It relies on a broad, open consultative process that involves youth, educators, civil society, governments, business and other stakeholders. The work will be guided by a high-level International Commission of thought-leaders from diverse fields and different regions of the world. In November 2021 the commission will publish a report designed to share a forward looking vision of what education and learning might yet become and offer a policy agenda. The Futures of Education: Learning to Become initiative will catalyze a global debate on how knowledge and learning can shape the future of humanity and the planet.

Vill du följa debatten eller till och med delta får du bara anmäla din e-postadress.

Ladda ner broschyren som pdf-fil: Futures of learning: Learning to become.

torsdag 10 oktober 2019

Stora regionala skillnader i övergången till högskolestudier


Det finns stora regionala och sociala skillnader när det gäller rekrytering till högre utbildning i Sverige enligt UKÄs nya rapport: Statistisk analys: Rekryteringen till högskolestudier från Sveriges län och kommuner. De som söker sig till högskolan har oftast högutbildade föräldrar och bor i storstadsområden och man ser att andelen ungdomar som går direkt från gymnasiet till högskolan fortsätter att sjunka. Allt flera kvinnor söker sig till högre utbildning idag och andelen män som söker sjunker stadigt.

Andelen sökande från landsbygden är fortfarande låg och visar inga tecken på förbättring. Till exempel hade 18,7% av alla 19-åringar i Uppsala län påbörjat högskolestudier under 2019 medan motsvarande siffra i Gotlands län var 4,8%. Skillnaderna är ännu skarpare på kommunnivå:

Mellan kommunerna var skillnaderna ännu större. Högst övergång hade 19-åringarna i Lunds kommun i Skåne län, 24,8 procent, medan övergången var lägst i Bergs kommun i Jämtlands län, 1,3 procent. Bland 24-åringarna var övergången högst i Danderyds kommun i Stockholms län, 82,4 procent och lägst i Jokkmokks kommun i Norrbottens län, 17,4 procent.

Enligt Sofia Berlin Kolm, ansvarig utredare för analysen på UKÄ:

- Analysen visar att föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för om personer påbörjar högskolestudier, men att det finns stora skillnader mellan länen bland ungdomar med liknande social bakgrund. Det innebär att det är andra faktorer som är kopplade till regionen som också påverkar övergången i väldigt hög grad. Det kan vara geografiska faktorer som avståndet till en högskola liksom möjligheterna att hitta ett passande arbete efter en akademisk examen.

onsdag 9 oktober 2019

Hög digital kompetens nödvändig för lärare - ny avhandling


Under de senaste åren har många lärare med utländska lärarexemen gått kompletterande utbildningar för att kunna börja som lärare i Sverige. En ny avhandling av Annika Käck, Stockholms universitetDigital Competence and Ways of Thinking and Practising in Swedish Teacher Education Experiences by teachers with a foreign teaching degree, har undersökt vilka nya koncept och metoder som dessa lärare måste ta till sig för att lyckas som lärare i Sverige. Den vitkigaste framgångsfaktor enligt studien är lärarens digital kompetens och förmågan att använda digitala medier och verktyg i sin undervisning. Studien visar att de utländska lärarstudenter har en mycket varierande syn på sin roll som lärare, elevens roll och sambandet mellan skola och samhället. Men den svåraste frågan är att möta de krav som ställs på digital kompetens, något som även gäller inhemska lärarstudenter.

The analysis shows that all teachers, not only teachers with a migrant background, need digital competence at an advanced level to develop digital competence among students. Thus, educators must identify unfamiliar ways of thinking and practising, plan for authentic competence development, and address the diversity in digital competence. This thesis contributes to empirical findings, developing tools and models to assist teacher educators to change monocultural teaching to an inclusive practice in which diversity is integrated.

tisdag 8 oktober 2019

Ingenjörsstudenten - stora skillnader mellan marknadsföring och verklighet enligt ny studie


Idealbilden av en ingenjörsstudent som presenteras på många lärosätens hemsidor stämmer inte med verkligheten enligt en artikel i Ny Teknik, Sportiga ingenjörsstudenter har ersätt tekniknörden. En ny studie (In search of the new engineer: gender, age, and social class in information about engineering education) har undersökt hur sex universitet och högskolor marknadsför sina program i maskinteknik och bilden som lyfts fram är ganska ensidig och stereotyp. Alla visar upp en bild av aktiva, karriärmedvetna kvinnor och den traditionella bilden av en inåtriktad manlig tekniker är helt bortblåst. Enligt forskaren Marie Berge vid Umeå universitet:

- Jag tror att det finns en vilja att få fler kvinnor att söka, och det är en sympatisk tanke. Men om vi lockar med något som inte stämmer med verkligheten så blir frågan hur vi hanterar det här när studenterna väl börjar sin utbildning, ... Det finns en risk för en falsk bild, och kanske även killar blir förvånade när de kommer till en klass med bara män.

En annan tydlig tendens är att studenterna som intervjuas på lärosätenas hemsidor betonar individuella karriärvägar som den största motivationsfaktorn och det finns sällan spår av samhällsansvar och hållbar utveckling. Dessutom saknas exempel på äldre studenter med arbetslivserfarenhet i marknadsföringen. En stereotyp har helt enkelt ersatts med en ny och forskarna efterlyser en mer nyanserad bild i stället.

Referens
Berge, M., Silfver, E., Danielsson, A. (2018) In search of the new engineer: gender, age, and social class in information about engineering education. European Journal of Engineering Education https://doi.org/10.1080/03043797.2018.1523133

lördag 5 oktober 2019

Webbinarier om utveckling av öppna lärresurser


Hur ser utvecklingen av öppna lärresurser (OER) ut i andra nordeuropeiska länder? Vilka prioriteringar råder och vad kan vi lära oss av varandra? Experter från tre länder (Tyskland, Sverige och Finland) delar sina erfarenheter i tre webbinarier med start tisdag 8 oktober. Möten arrangeras av det tyska nätverket OERinfo.
  • Tisdag, 8 Oktober 2019 kl 13-14
  • Måndag, 11 November 2019 kl 13-14
  • Måndag, 2 December 2019 kl 13-14
Vill du delta i dessa webbinarier kan du hitta länken till mötesplatsen via projektets blogg (publiceras samma dag som webbinariet) och via OERinfo’s kanaler i Twitter  och Facebook.

fredag 4 oktober 2019

Global Moodlekonferens i Barcelona

En global konferens för alla som arbetar med lärplattformen Moodle, Moodlemoot Global 2019, hålls i Barcelona 18-20 november. Konferensen bygger väldigt mycket på erfarenhetsutbyte i workshops samt nyheter om nya möjligheter i plattformen. Tidigare har Moodleanvändarna hållit regionala konferenser men denna gång satsar man på en global konferens. Ett utmärkt tillfälle för egen kompetensutveckling och nätverksbyggande. Nedan ser du en film om vårens konferens i Manchester.

Mer information och anmälan.

torsdag 3 oktober 2019

Nytt samarbetsprojekt kring kognitiv tillgänglighet


Vilka krav på tillgänglighet ur ett kognitivt perspektiv behövs för digitala tjänster i skolan, till exempel för digitala läromedel? Vinnova finansierar ett nytt 2-årigt projekt mellan förlaget Gleerups och konsultbolaget Funka som ska ta fram testbara kriterier för kognitiv tillgänglighet som på sikt kan ligga till grund för internationell standardisering och därmed europeisk lagstiftning, enligt ett pressmeddelande från Gleerups, I projektet ingår partners från kommersiell, offentlig och ideell sektor för att säkerställa alla relevanta perspektiv.

- Dagens standarder för webbtillgänglighet som den europeiska lagstiftningen pekar på omfattar till stor del behov hos personer med fysiska nedsättningar, vilket innebär att stora målgrupper lämnas utanför regelverket, säger Susanna Laurin, chef för Forskning och innovation på Funka.

Tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Svenska Institutet för Standarder och Stockholms Universitet har Funka under 2018 genomfört en förstudie, som nu har resulterat i att genomförandet av själva projektet finansieras av Vinnova.

– I projektet kommer vi att välja ut och testa kriterier ur flera aspekter. Dels ska de verkligen göra nytta för målgruppen, dels ska de hålla för lagstiftning. Därför har vi stort fokus på användartester och tekniska tester, säger Susanna Laurin.

Kognitiv tillgänglighet
Med kognitiv tillgänglighet menas att digitala tjänster ska kunna nås och användas av alla oavsett specifika färdigheter eller förmågor. Kognitiv tillgänglighet är inte bara viktigt för personer med en intellektuell funktionsnedsättning, utan är lika viktigt för personer med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).

onsdag 2 oktober 2019

Digital konferens, Next Generation Learning


Högskolan Dalarna arrangerar en digital konferens med fokus på framtidens lärare, Next Generation Learning 2019, onsdag 16 oktober. Konferensen sker helt via nätet och kommer att innehålla möjligheter till diskussion och nätverkande.

Huvudtalarna är Sylvi Vigmo, universitetslektor och doktor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet och Peter Parnes, professor vid Institutionen för system- och rymdteknik, Luleå tekniska universitet. Dessutom finns det flera parallella sessioner med teman som, bland annat, bedömning av studentgenererat innehåll, videoexamination, virtuella studiebesök, Lärares erfarenheter av flexibla lärandemiljöer samt reflekterande samtal över undervisning i högre utbildning med video som underlag.

Konferensen är avgiftsfri men kräver anmälan.

tisdag 1 oktober 2019

Webbinarieserie: Introduktion till transformativa lärandecirklar och To-Do-metoden

To-do-metoden ger riktlinjer för hur man leder framgångsrika lärandecirklar. NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) har tagit fram en handbok för lärare och arrangerar därför en webbinarieserie om metoden med start 6 november 15:00-16:00, Introduktion till transformativa lärandecirklar och To-Do-metoden. Det första webbinariet introducerar handboken och de efterföljande sessionerna handlar om tillämpning och erfarenheter.

- To-do arbetsmetoden hjälper dig att genomföra lokala seminarier om gemensamma utmaningar, som genom samskapande främjar lokal handlingskraft och demokratiskt deltagande. Handboken presenterar de reflektioner och överväganden man bör göra när man planerar och implementerar To-do seminarier. Arbetssättet kan vidareutvecklas och anpassas till olika syften, målgrupper och sammanhang.

söndag 29 september 2019

”Formell utbildning har fått för stor betydelse”

Livslångt lärande ligger i fokus idag och det finns mängder med rapporter, rekommendationer, strategier och debattartiklar om hur utbildningsstrukturer kan anpassa sig till en ny syn på utbildning och validering. En ny studie från Malmö universitet har granskat policydokument och vägledning kring livslångt lärande från t.ex. EU, UNESCO och OECD och tittat på hur de har påverkat pedagogiska styrdokument i både Sverige och Danmark, enligt en artikel på Forskning.se”Formell utbildning har fått för stor betydelse”.

Simon Schulin, som har skrivit avhandlingen, pekar på stora skillnader mellan de två länderna kring hur de har implementerat rekommendationerna.

- Danmark är mycket auktoritetstroget och implementerade alla policydokument fullständigt. I Danmark har utbildningsministeriet tydliggjort för ungdomsskolan att formell utbildning och examen är en förutsättning för livslångt lärande. Här finns också ett vägledningsinstitut, direkt under utbildningsministeriet. Sverige däremot är mycket mer decentraliserat ... I Sverige ger exempelvis Skolverket bara rekommendationer.

Ytterligare ett problem som lyfts är att livslångt lärande är så starkt förknippat med anställbarhet och att bildning och informellt lärande inte värdesätts tillräckligt. De som inte har formella examen riskerar att exkluderas.

- Risken är att formell utbildning har fått för stor betydelse ... De som saknar formell utbildning och examen exkluderas och på det sättet reproduceras utanförskap.


Referens
Schulin, S. (2019) Livslang læring och livslang vejledning – en kompetencediskurs : dannelse og kompetence som sprog og policy i Norge, Sverige og Danmark. Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle. https://doi.org/10.24834/isbn.9789186295851