onsdag 28 januari 2015

Varför dina studenter glömmer det som står på dina PowerPoints

Ju mer text du har på dina PowerPoint-bilder desto mindre kommer studenterna ihåg. Egentligen ska du helst inte ha någon text alls, bara bilder. Enligt en artikel i nättidningen edSurge, Why Your Students Forgot Everything On Your PowerPoint Slides överbelastar vi åhörarnas minneskapacitet genom att kommunicera på flera sätt samtidigt. Att prata med bilder som förstärker eller kompletterar våra argument är effektiv kommunikation medan kombinationen röst, bild och text överbelastar hjärnan med resultat att vi inte tar till oss budskapet så väl.

A study in Australia in the late 1990s (the 1999 Kalyuga study) compared the learning achievement of a group of college students who watched an educator’s presentation involving a visual text element and an audio text element (meaning there were words on a screen while the teacher also talked) with those who only listened to a lecture, minus the pesky PowerPoint slides. The researchers concluded that utilizing visual stimuli involving words while a separate auditory presentation is delivered increases the cognitive, load rather than lessening it.

Om du ska ha text på dina bildspel ska det helst bara vara ett nyckelord per bild. Filmen här med professor Richard Mayer förklarar teorin bakom dessa slutsatser.

tisdag 27 januari 2015

Trender inom vuxenutbildning 2015

Vilka trender kommer att påverka vuxnas lärande inom EU i år? Det är temat för en artikel på EU-nätverket EPALE (elektronisk plattform för vuxenutbildning i Europa), What will adult learning look like in 2015?
En fråga som kommer att dominera är erkännande och validering av icke-formellt och informellt lärande, det man lär sig i arbete eller skaffar sig via kollegor, självstudier och via nätet. Huvudsaken är inte hur eller var du lär dig men att du kan visa önskad kompetens. Möjligheterna med nätbaserat lärande diskuteras också och framför allt kommer frågor kring digital bedömning och examination i fokus 2015.

- Learning in blended and digital forms has become increasingly important as a main way of provision. A lot of people engage in online learning possibilities. It remains more difficult to keep people engaged and to formalise the learning outcomes achieved. 2015 could be the year in which we find solutions for this – solutions to make examination and assessment in an online way a trustworthy exercise, creating learning pathways between the non-formal and formal adult learning systems.

Ett orosmoment är en ökad privatisering av vuxenutbildning och frågan om en del av befolkningen lämnas utanför på grund av ekonomi eller brist på digital kompetens.

måndag 26 januari 2015

Handledning i källkritik behövs i skolan


Läraren behöver aktivt visa eleverna hur man söker och kritiskt granska information på nätet. Det räcker inte att låta dem söka själva, de behöver diskutera fram en källkritisk inställning tillsammans med läraren och gärna bibliotekarien. Detta framgår av en artikel av Stefan PålssonSamtalsgoogla - ett stöd för källkritik, där han bland annat summerar ett föredrag av Filippa Mannerheim vid Bok- och biblioteksmässan. Metoden samtalsgooglande handlar om att söka information tillsammans genom dialog.

- Samtalsgooglandet går ut på att träna sökfärdigheter och källkritik och att försöka täppa till de kunskapsluckor som finns bland eleverna. När man samtalsgooglar, är det också viktigt att alla röster får höras och att allas kunskaper tas tillvara.

En gemensam genomgång visar praktiskt hur man bearbetar och analyserar källor. Källkritik måste helt enkelt bli en självklar del av allt skolarbete enligt Mannerheim.

- Källkritiken ska förstås tillämpas på den information som eleverna hittar på nätet, men också på det material som läraren för in i undervisningen. Hur tillförlitligt är det? Hur används det? Läraren måste bli mer transparent! Källkritiken ska vara en attityd, en kritisk läsförståelse och en praktisk metodik som alltid tillämpas. Kort sagt: en självklarhet!

lördag 24 januari 2015

Uppdaterad svensk-engelsk lexikon för högre utbildning

Universitets- och högskolerådet har nyligen släppt en uppdaterad version av sin svensk-engelsk lexikon över högskoleterminologi. Lexikonet innehåller nu 1541 facktermer inom högre utbildning och länken är väldigt bra att spara om du skriver om svensk högre utbildning på engelska.

- Hur översätter jag termen ”meritberäkning” till engelska? Finns någon engelsk motsvarighet till ”fortsättningsregistrering”? Vad är den engelska översättningen av ”kursmoment”? Svaret på dessa och andra frågor om översättning till engelska av svenska högskoletermer finner du i den nya och uppdaterade versionen av Universitets- och högskolerådets svensk-engelska ordbok för den högre utbildningen, på uhr.se.

Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen.

fredag 23 januari 2015

Konferens - Pedagogik för nätbaserad utbildning

Konferensen Pedagogik för nätbaserad utbildning hålls i Stockholm 24-25 mars. Nätbaserad utbildning med hög kvalitet kräver noggrann kursdesign och nya kompetenser hos läraren. Studenterna på nätkurser är en mer hetrogen grupp än på traditionella campusutbildningar och denna mångfald ställer förstås krav på läraren och lärosäte.

Konferensen kommer att inrikta sig på följande områden och frågor:
  • Pedagogiska förhållningssätt vid distansundervisning
  • Att utveckla metoder för digital undervisning
  • Lyckade koncept för nätbaserade kurser - planering och genomförande
  • Pedagogik, teknik och organisation för flexibel undervisning och aktivt lärande
  • Pedagogisk digital kompetens - vilka krav kommer den digitala utvecklingen att ställa på framtidens lärare inom akademin?
  • Vad lär vi oss av Flipped Classroom?
  • OER och blended learning på Högskolan Väst
  • Time based learning - design, erfarenheter och resultat
  • Peer instructions - eat the cake and keep it
Ett pass på dag 2 heter Lär dig använda lagen rätt - legala frågor vid användning, utveckling och spridning av digitalt material i undervisning vid högskolan, och leds av Margareta Hellström, ansvarig för den Legala Handboken, där hon tar upp vanliga frågor kring digitala rättigheter och upphovsrätt.

torsdag 22 januari 2015

Ny artikel om en svensk MOOC för lärare

Den öppna kollaborativa kursen Digitala Skollyftet drevs ideellt av en grupp lärare under 2013-2014 med målet att höja den digitala kompetensen bland svenska skollärare. Formen för kursen var ganska otraditionell, i form av ett nätgemenskap med kollaborativt lärande i fokus och utan fasta lärandemål. Kursen följdes noggrant av en grupp forskare från Göteborgs Universitet som nu har skrivit sin första artikel, Professional Development of Teachers in aMOOC, som presenterades vid en konferens i Japan i fjol. De kunde dela upp kursdeltagarna i fyra kategorier och artikeln beskriver hur dessa grupper deltog (eller inte) och hur kursens öppenhet och otraditionella struktur påverkade studenterna:

  • de som aktivt deltog i hela kursen
  • de som mer passivt deltog 
  • de som deltog delvis i kursen men fick olika hinder
  • de som registrerade sig men försvann

- The aim of this article is to investigate the activities taking place in a MOOC designed as a space for professional development of teachers. The article will map out the nature of the interaction and what it means to participate in a space that has a clear professional focus, with a structure that aims to build a community based on the connectivist principles of autonomy, diversity, openness and interactivity.

Läs en kort analys av studien av Per Falk, Vetenskaplig artikel om digiskol och cMOOC.

onsdag 21 januari 2015

Lista över oseriösa tidskrifter

Magnifying Glass by nathanmac87, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License  by nathanmac87

Varje år sedan 2011 har Jeremy Beall, University of Colorado Denver, publicerat en lista över oseriösa vetenskapliga tidskrifter och förlag, Beall’s List of Predatory Publishers 2015. Nu är årets uppdatering klar och den innehåller hela 693 fall. Det handlar om open access tidskrifter som marknadsför sig aggressivt, har bristfällig eller obefintlig peer review eller tar rejält betalt för publicering. Många forskare luras in i sådana tidskrifter som oftast har trovärdiga namn men guiden uppmuntrar alla att noggrant kontrollera tidskriftens bakgrund, redaktion och tidigare nummer. En del har kapat andra tidskrifters namn och ser ut som etablerade aktörer.

Om du tänker publicera en artikel är det väl värt att först kontrollera om tidskriften finns i Bealls lista!

tisdag 20 januari 2015

Popplet - enkelt verktyg för tankekartor

Popplet är ett väldigt praktiskt tankekartsverktyg för kollaborativ planering, brainstorming och anteckning. Du skapar en arbetsyta antingen för dig själv eller tillsammans med valda kollegor och där kan du skapa färgkodade tankekartor för att beskriva ett koncept, planera ett projekt eller sammanfatta en lektion eller artikel. Du kan enkelt bädda in bilder och filmer i din tankekarta. Du väljer vilka som får se din yta och vilka rättigheter de får men du kan även skapa en helt publik sida eller bädda in den färdiga bilden i en blogg eller webbsida. Popplet finns även som app men endast för iPhone och iPad just nu.

Läs en recension av PoppletSkolappar.se med tips om användning i klassrummet (Popplet fick högsta betyg).


måndag 19 januari 2015

Lunds universitets MOOC:s lockar

Lunds universitets öppna kurser (MOOC) har nu kommit igång via MOOC-konsortiet Coursera. Först ut är Juridiska fakultetens kurs i European Business Law, som följs av kurser i grön ekonomi (Greening the economy) samt sexuell hälsa (Global Perspectives on Sexual and Reproductive Health and Rights). Kursen har fått en bra start med över 27 000 anmälda från 185 länder enligt ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Marita Ljunqvist, projektledare för universitetets MOOC-satsning, förklarar universitetets strategi:

- Lunds universitet har valt att erbjuda MOOC:s för att synliggöra våra forskningsområden och utbildningsprogram, för att sprida kunskap till stora grupper över hela världen, för att utveckla vår kompetens kring nätbaserat lärande och undervisning och för att undersöka hur människor lär sig på den här typen av plattformar. Genom att erbjuda öppna kurser kan vi dela med oss av det vi är bäst på, samtidigt som vi blir bättre på att undervisa i nya former.

Inför kursstarten har Juridiska fakulteten lagt ner ett stort arbete på att få till en bra kurs. Totalt har man spelat in cirka 50 föreläsningar, gjort upp kursplaner och arbetat med att säkra den tekniska kvaliteten. Kursen består av ett antal block inom olika ämnesområden, med tillhörande prov. För de som vill nå en extra hög nivå finns också möjligheten att skriva en uppsats. Eftersom MOOC:s riktar sig till så många bygger konceptet på att kursdeltagarna hjälper varandra. Det finns ett aktivt forum där diskussioner om allt från innehåll till tekniska problem. Dessutom hjälps eleverna åt med att bedöma varandras arbeten. På Juridicum i Lund sitter också en rad äldre studenter och hjälper till att svara på eventuella frågor som inte kursdeltagarna själva klarar av.

Källa: Pressmeddelande från Lunds universitet (via news.cision.com), Lunds universitets MOOC:s lockar deltagare från hela världen

lördag 17 januari 2015

Penzu - anteckningsblock på nätet

Penzu är ett enkelt verktyg som låter dig spara anteckningar, utkast och bilder utan att behöva göra dem publika. Du kan skriva anteckningar via din dator, platta eller mobil och allt sparas automatiskt. Bara du kommer åt dina anteckningar men du kan låta valda personer läsa dem genom att bjuda in dem via e-post. Fördelen är att du kommer åt dina anteckningar varifrån som helst via inloggning. Penzu är ett mer privat alternativ till en blogg. Studenter kan till exempel föra en dagbok om sitt lärande som en kursuppgift och sedan dela den med läraren för återkoppling.

Basversionen är gratis men du får betala en mindre summa (cirka 160 kr per år) för att få ökad säkerhet och mer avancerade finesser.


Tack för tipset Tülay Gürgün.

fredag 16 januari 2015

Ny avhandling granskar digitalt läsande

Det digitala läsande kräver flera färdigheter än att läsa tryckt material och det påverkar bland annat läsförståelsen. Det framgår av en ny avhandling av Maria Rasmusson, 
MittuniversitetetDet digitala läsandet : Begrepp, processer och resultat.

Hon har studerat elevers läsförståelse med både tryckta och digitala texter. Elevernas resultat var lite bättre när de läste på papper och en anledning kan vara att det digitala läsandet kräver mer, nämligen förmågan att hantera datorn/läsplattan, navigera, scrolla och tolka symboler mm. Flickor var generellt bättre på läsförståelse än pojkar oavsett medium men skillnaden var mindre märkbar med digitala texter och detta kan bero på pojkarnas större erfarenheter av spelmiljöer. En slutsats kan vara att skolan ska ge träning i båda läsmiljöer eftersom de kompletterar varandra och att vara medveten om komplexiteten i det digitala läsandet.

- Sammanfattningsvis pekar alla fyra delstudier på att det är skillnad mellan traditionell och digital läsning och att inte ens ett test av läsförståelse på skärm är uppenbart helt likvärdigt med samma test på papper. Den övergripande slutsats jag drar utifrån delstudiernas resultat är att läsförståelse av digitala texter har unika aspekter jämfört med läsförståelse av traditionella texter.

För en mycket bra analys av avhandlingen läs Stefan Pålssons artikel på Omvärldsbloggen.

torsdag 15 januari 2015

Öka tillgängligheten på nätkurser

CC BY-SA Some rights reserved by James Nash (aka Cirrus)





















Hur kan du som lärare göra dina nätkurser mer tillgängliga så att deltagare med läs- och skriv svårigheter känner sig mer delaktiga? En artikel av Sandra Jönsson i nättidningen Re:flex, Så gör du dina nätkurser tillgängligare för deltagarna, ger några konkreta tips:
  • Skapa variation i kursinnehållet. Inte bara text, men gärna mer ljud, bild och video.
  • Låt studenterna välja medium. Vissa vill helst skriva inlämningsuppgifter medan andra föredrar en ljudinspelning, en film eller bildspel. Inlägg i diskussionsforum kan vara text, ljud eller film. Ge alternativ.
  • Återkoppling i olika format. Igen inte bara text, spela in din återkoppling som film eller ljudfil.
Det gäller att ge alla möjlighet att uttrycka sig på sitt sätt och inse att många har svårt med det skriftliga.

- Försök att hitta strategier för att göra tillgängligheten till en aktiv del av nätkursen. Allting blir så svart och vitt i kursforumet och därför kan undantag stänga ute och särskilja snarare än att inkludera. När alla kursdeltagare får samma möjligheter genom ett varierat kursinnehåll behöver ingen känna sig träffad.

Avslutningsvis tipsar hon om bra sajter med mer information inom området, till exempel Riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll.

Ny Google Translator app kan översätta texter via mobilens kamera




När du är utomlands och ser en text som du inte förstår kan du nu få en automatisk översättning via din mobil. Den nya appen för översättningstjänsten Google Translate kan översätta en text du fångar via mobilens kamera (t ex en skylt), en mycket praktisk tjänst när man är på resande fot. Tjänsten begränsas just nu till språk som engelska, spanska, franska, tyska, italienska, ryska och portugisiska men flera språk lär tillkomma. Som alltid med automatiska översättningstjänster kan träffsäkerheten variera men man får ju en grov översättning i alla fall och ibland blir det mycket bra.

Appen kan dessutom översätta tal mellan de vanligaste språken, oftast bara fras för fras men även denna tjänst kan underlätta kommunikation när man saknar ett gemensamt språk. Appen finns för både Apple och Android.

Läs mer om tjänsten i en artikel från BBC News, Google Translate 'turns interpreter' with voice function (innehåller även ett filmreportage).

måndag 12 januari 2015

Lärarutbildning och lärarnas digitala kompetens

Lärarutbildningar bör ta ett större helhetsgrepp kring lärarnas digitala kompetens. Det är en av slutsatserna i det senaste numret av tidskriften Nordic Journal of Digital Literacy som fokuserar just på lärarutbildning. Artiklarna handlar om lärarutbildning i Norge men väldigt mycket gäller även i Sverige. Det finns en stor variation i hur olika lärarubildningar integrerar digital kompetens i sina program och många lärare saknar kompetensen att använda digitala verktyg på ett pedagogiskt sätt.

Stefan Pålsson har skrivit en bra sammanfattning av tidskriftens artiklar på Skolverkets Omvärldsblogg. Han lyfter fram bristen på samordning mellan lärarutbildningar:

- Skillnaderna är stora inom och mellan olika lärosäten, och den undervisning som bedrivs är i hög grad beroende av eldsjälar. Trots att digitaliseringen av samhälle och vardag går allt snabbare, lyfts den inte fram på lärarutbildningen, konstaterar Søby. Konsekvensen blir att alltför många lärare inte utvecklar den digitala kompetens som de behöver för att kunna utöva sitt yrke.

En av artiklarna, Professional Digital Competence in Teacher Education, diskuterar vilka kompetenser som krävs av dagens lärare. Förutom allmän digitala kompetens (att förstå och använda IT och digitala medier) finns även didaktisk digital kompetens (använda digitala medier för att utveckla elevernas färdigheter) och yrkesspecifik digital kompetens (använda digitala verktyg och medier i sin yrkesutövning).

tisdag 23 december 2014

Skapa snygga animerade presentationer

Ytterligare ett presentationsverktyg heter PowToon. Det fungerar ihop med Google Drive och gör det enkelt att skapa snygga animerade presentationer med hjälp av mallar och färdiggjorda animeringar som du enkelt kan lägga in i ditt bildspel. Du kan omvandla en vanlig presentation till en film och sedan lägga ut den på YouTube och Facebook. PowToon fungerar lika bra i Windows, Mac och Linux. Här ser du en introduktionsfilm.