söndag 15 september 2019

Utbildningsreformer som krävs för framtidens arbetsmarknad

En ny rapport från Omställningsfonden, Att utbilda oss genom hela livet, föreslår ett antal reformer som krävs för att klara framtidens kompetensförsörjning. Enligt en ny Sifo-undersökning tror 67% av personer mellan 18-29 år att de kommer att behöva byta karriär någon gång under sitt arbetsliv och då måste det finnas möjligheter till relevant utbildning, var de än bor.

Enligt Omställningsfondens vd, Lars Hallberg:

- Alla måste ges möjlighet att växa med en föränderlig arbetsmarknad. Det är bra för enskilda arbetstagare, för arbetsgivarna och för Sveriges ekonomi. Om man från politikens sida menar allvar med att möjliggöra ett livslångt lärande måste man agera. Ett reformerat utbildningssystem är nödvändigt för att alla som vill ska kunna jobba på framtidens arbetsmarknad.

Rapporten innehåller tre förslag på reformer:
  1. Utbildning under hela livet. Regeringen bör ge högskolan och yrkeshögskolan i uppdrag att aktivt främja omställning för den etablerade arbetskraften, exempelvis genom att kursutbudet i högre grad anpassas för yrkesverksamma. 
  2. Utbildningsplatser i hela landet. Människor ska kunna vidareutbilda sig via vuxenutbildning, distansutbildning eller andra utbildningsvägar i hela landet. 
  3. Utökat studiemedel för yrkesverksamma. En helt avgörande faktor för att människor ska kunna skaffa sig en ny utbildning och karriär är möjligheten att försörja sig under studietiden. 

fredag 13 september 2019

Vad gör en IKT-pedagog?


IKT-pedagoger har en väldigt viktig roll inom utbildning. De ger support till lärarna i hur man bäst använder digitala plattformar och verktyg i undervisningen. Men rollen är ganska ny och ofta utan en tydlig rollbeskrivning eller karriärväg. Är titeln IKT-pedagog lämplig eller finns det andra benämningar.

Dessa frågor diskuteras i en serie artiklar på den brittiska sajten ALT (Association for learning technology), “What makes a Learning Technologist?” – Part 1 of 4: Job titles. Den första artikeln i serien tar upp nämligen namnfrågan. På engelska heter det learning technologist men det finns hela 46 alternativ som har upptäckts i en undersökning. Titeln har förstås ett viktigt signalvärde och det är viktigt att IKT-pedagoger inte ses av kollegor som rena IT-tekniker. Därför har många titlar ord som design, educational och learning och mindre fokus om ren teknik.

Overall, respondents state that they understand the role of a Learning Technologist and regularly carry out the duties of one. However, it remains an ambiguous role in how it should be labelled and packaged, both internally and externally to an organisation. Whilst the purpose and context of the Learning Technologist role remains broadly unchanged, individuals are now calling for further autonomy of their identity that better reflects their work and values.

Hur ser situationen ut i Sverige? Är IKT-pedagogens roll förankrad och tydlig för alla? Vad krävs för en professionalisering av rollen?

tisdag 10 september 2019

Ungar & medier 2019

Photo by bruce mars from Pexels
Barn och ungdomar använder internet allt mer men samtidigt är de missnöjda med sin användning. Det visar årets upplaga av rapporten Unga & medier som publiceras av Statens medieråd, enligt ett pressmeddelande, Unga mer på nätet – men mer missnöjda. Rapporten innehåller statistik på ungas medieanvändning och visar bland annat följande:
  • 95% av barn över 4 år använder internet.
  • Mobilanvändning fortsätter att öka kraftigt. Vid 9 års ålder använder 81 % av unga mobilen dagligen, vid 11 år är siffran 95 %.
  • Användning av datorer och plattor sjunker.
  • Könsskillnader i medieanvändning är tydliga - flickor ägnar sig mer åt mobilen och sociala medier medan pojkar ägnar sig mer åt dataspel.
  • Läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. Även film- och tv-tittandet fortsätter att minska.
  • Fler än någonsin (19%) uppger att de har upplevt någon form av mobbning via nätet.
  • Föräldrar är oroliga om sina barns användning av nätet (46%) och barnen själva är missnöjda med sin egen användning (21%).
Ungar & medier är landets största undersökning av barns och ungas medievanor och har genomförts vartannat år sedan starten 2005. Ungar & medier 2019 och omfattar ett riksrepresentativt urval av barn och unga 0–18 år. Datainsamlingen genomfördes under hösten och vintern 2018 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Statens medieråd. Statens medieråd är expertmyndighet på området barn, unga och medier.

måndag 9 september 2019

Studentcentrerat lärande och kvalitetssäkring - ny rapport

CC BY Some rights reserved by EUA
Studentcentrerat lärande med fokus på kollaboration och studenternas lärandeprocesser implementeras på bred front bland europeiska universitet och högskolor. Men hur bygger vi in detta i våra kvalitetssystem? En ny rapport av EUA (European Universities Association), The quality assurance of student-centred learning: approaches to quality assurance, har undersökt frågan.

This report presents the status of student-centred learning in Europe’s universities and offers considerations for the role of quality assurance processes in ensuring that education provision is geared towards student learning and success. It also suggests an approach to student-centred learning which considers the concept a part of quality culture and reduces the widespread perception of quality assurance as a bureaucratic burden.

Det är viktigt att lärosätet ser till att studentcentrering genomsyr hela verksamhet och att befintliga kvalitetsprocesser anpassas för att stödja detta. 

fredag 6 september 2019

MOOC om hur man kan hjälpa ungdomar hantera näthat




European Schoolnet lanserar ny öppen nätkurs (MOOC), Hacking hate – How to empower young people to understand and disrupt online hate, som ger stöd till lärrare på alla utbildningsnivåer om hur vi kan hjälpa elever och studenter att hantera näthat. Kursen utgår ifrån ett pågående EU-projekt SELMA (Social and Emotional Learning for Mutual Awareness) som har utvecklat en verktygslåda med utbildningsresurser och guider för lärare. I kursen får du bekanta dig med SELMAs verktygslåda och hur du kan använda resurserna i din undervisning.

Kursens mål är:
  • Understand the approach of Social and Emotional Learning as a way to prevent and tackle online hate.
  • Learn how to create a personal digital portfolio to curate interesting course materials and contributions of other participants.
  • Develop sustainable strategies to effect widespread positive change around online hate speech.
  • Learn about the SELMA Toolkit and other ways to be involved in the SELMA project.
  • Learn how to use the resources of the SELMA Toolkit to create a successful peer-led programme.
Kursen är förstås avgiftsfri och startar 16 september.

torsdag 5 september 2019

Digital kompetens för lärare - ny bok

Bild: Gleerups (med tillstånd)
Vilka kompetenser krävs av dagens lärare i en digitaliserad skola och hur utvecklas dessa? En ny bok, Digital kompetens för lärare (Gleerups), utforskar dessa frågor med artiklar av tolv forskare. Bokens redaktörer, Sylvana Sofkova Hashemi (lektor i ämnesdidaktik och docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot lärande och IT vid Göteborgs universitet) och Anna-Lena Godhe (lektor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet), intervjuas i en nyhet från förlaget GleerupsDigital kompetens för lärare – vad krävs? 

Bokens tolv författare, som alla är forskare inom området lärande och IT, bidrar med sina respektive perspektiv på frågan om skolans digitalisering. Här behandlas bland annat skolans styrdokument, digitala texter som kombinerar olika medier, programmering, kritisk faktainsamling, risker och möjligheter med öppna lärresurser samt professionell utveckling med hjälp av sociala medier.

Boken beskriver, bland annat, hur digitala verktyg och plattformar kan stödja elevernas lärande och beskriver vanliga fallgropar i skolans digitaliseringsarbete. Det är oerhört viktigt att arbeta med källkritik och kompetensen att fatta mogna beslut kring vilka plattformar och verktyg vi använder och hur vi använder dem.

Enligt Sylvana Sofkova Hashemi.

Jag behöver dessutom tänka på hur jag bäddar för tekniken i klassrummet. I min forskning har jag kunnat visa på att just de omkringliggande faktorerna påverkar undervisningen: Vilka tekniska förutsättningar finns? Var ska undervisningen ske och när? Vilka är eleverna och vad har de för förkunskaper? Ger jag eleverna förutsättningar att faktiskt genomföra uppgiften?

onsdag 4 september 2019

Administratör i högskolan - konferens i Stockholm

Bild: CKU, (med tillstånd)
Konferensen Administratör i högskolan äger rum 4-5 december i Stockholm. I programmet finns bland annat:
  • GDPR för administratörer – förstå och tillämpa i praktiken - Monika Wendleby,  jurist och managementkonsult
  • Framgångsrik intern kommunikation vid Linköping universitet - Maria Hugo-Lindén, Jenny Ewen, Linköpings universitet
  • Digital tentamen är för verksamhetsutveckling - Mats Brenner, Högskolan i Gävle
  • Bli en mästare på att kommunicera! - Örjan Grinndal, INSIDE Development 
  • Effektiva texter och samtal: nå fram med klarspråk - Elin Segerstedt, språkkonsult på textbyrån Expressiva
Vill du lära dig att kommunicera inom olika kulturer, intern kommunikation och skriva korrekta texter på engelska? Då ska du anmäla dig till workshopen Administrative Personnel English den 6 december.

tisdag 3 september 2019

Internetkunskap - ny utbildningssatsning om personlig integritet på nätet

Photo by rawpixel.com from Pexels
Internetstiftelsen satsar på att stärka vuxnas digitala kompetens med fokus på den personliga integriteten på internet. Anledningen är en ökad oro bland svenskarna för hur nätjättarna inkräktar på den personliga integriteteten.

Långa och krångliga användarvillkor för sociala nätverk, cookieförfrågningar på webbsidor, eller appar med platstjänster som kartlägger hur du rör dig. Internetanvändare ställs idag ofta inför val kopplade till den personliga integriteten. Kanske oftare än de själva vet om.

– En klar majoritet av internetanvändarna är medvetna om att deras uppgifter samlas in, men väldigt få vet hur insamlingen går till och hur uppgifterna faktiskt används, säger Björn Appelgren, projektledare på Internetstiftelsen.

I undersökningen Svenskarna och internet framgår att oron för att nätjättarna inkräktar på den personliga integriteten har ökat kraftigt över en femårsperiod. Datainspektionens integritetsrapport visar dessutom att tre av fyra svenskar är oroliga för hur deras personuppgifter används, och att många upplever sig ha dålig kunskap kring detta. Det här tar sig nu Internetstiftelsen an genom sin folkbildande och kostnadsfria satsning Internetkunskap.

Utgångspunkten för hela satsningen Internetkunskap är EU:s ramverk för digital kompetens, som identifierar kunskap om den digitala vardagen som alla invånare behöver. Fokus för Internetkunskap är grundläggande digital folkbildning riktad till vuxna i åldrarna 35 år och uppåt. Tidigare kunskapspaket har behandlat källkritik och säkerhet.

måndag 2 september 2019

Sunetdagarna, hösten 2019


SUNET inbjuder personal från SUNET-anslutna organisationer till Sunetdagarna, denna gång till Falun och Högskolan i Dalarna, 21-24 oktober. Under veckan finns det ett varierat program och övergripande teman är nätverksdrift som tjänst och säkerhetsarbete. 

Huvudtalaren är Katarina Wetter Edman, Handelshögskolan vid Örebro Universitet och forskningsledare FoU Sörmland, Region Sörmland, som pratar kring temat Hur skapar vi bra tjänster? Dessutom finns det erfarenhetsutbyte, information och workshops kring frågor som molntjänster, säkerhet, SWAMID Shibboleth, ORCID (permanent identifikationssystem för forskare) och framtidens utbildningsstödjande tjänster.

Förutom deltagande i SUSEC-middagen på onsdag kväll så är deltagandet kostnadsfritt för personer från SUNET-anslutna organisationer. Var och en betalar dock sina egna hotell- och resekostnader.

lördag 31 augusti 2019

Skapa större engagemang i digitala möten

Photo by Wes Hicks on Unsplash
I många digitala möten och webbinarier är det bara en liten minoritet som kommer till tals. Samma sak gäller förstås i fysiska möten men i digitala möten är de tysta dessutom ganska osynliga. En kort artikel av Judy Rees, How To Turn Lurkers Into Participants In Your Online Meeting, ger praktiska tips om hur du kan skapa större engagemang och effektivare möten och webbinarier. Bland hennes tips hittar du följande:
  • Ord som möte eller webbinarium skapar fel associationer. Kanske bättre att beskriva aktiviteten som en dialog eller aktiv diskussion
  • Skriv tydligt i inbjudan att man förväntas bidra aktivt till diskussionen
  • Mötets syfte är klart och alla förstår varför deras bidrag är värdefullt
  • Skapa en upvärmningsaktivitet i början av mötet för att aktivera gruppen
  • Se till att alla kommer till tals genom att bjuda in dem med namn om möjligt
  • Ge beröm!

fredag 30 augusti 2019

MOOCs inom europeisk högre utbildning - ny rapport

CC BY Some rights reserved by EADTU
En ny rapport från EADTU (European Assocoation of Distance Teaching Universities) och EU-projektet MOONLITEMOOC status in European HEIs - with special reference to opening up education for refugees, har kartlagt MOOC-utvecklingen i Europa under det senaste året. Totalt 96 lärosäten i 20 länder (inklusive Sverige) svarade på en enkät om MOOC-strategier, utveckling, certifiering och validering och hur MOOCs kan bidra till integration.

Allt fler lärosäten erbjuder MOOCs idag och rapporten visar en mycket stark tillväxt i Turkiet. Flera lärosäten återanvänder egna och andras MOOCs och allt fler integrerar MOOCs i sina ordinarie utbildningar. Motiveringen bakom lärosätenas MOOC-satsningar varierar men den minst intressanta faktorn är att tjäna pengar. De flesta använder MOOCs för att profilera lärosätet externt, bidra till livslångt lärande och att erbjuda utbildning till utsatta grupper. En del länder, som Frankrike, har en nationell strategi för MOOCs medan andra länder har ingen strategi. Många lärosäten ser validering som en nyckelfråga och många arbetar med den.

Referens
Eric Kluijfhout, Piet Henderikx and George Ubachs (2019): MOOC status in European HEIs - with special reference to opening up education for refugees. Status report based on a survey conducted in April-June 2019. EADTU. Retrieved from http://tiny.cc/x7itbz

torsdag 29 augusti 2019

Digital utanförskap bland seniorer - ny rapport


Den digitala utvecklingen i Sverige går fort och lämnar många i ett utanförskap, i synnerhet bland de äldre. En ny rapport av SPF Seniorerna vill få politiker att agera i frågan, enligt en artikel i nättidningen Senioren, Digitaliseringen: ”Alla måste ha rätt att vara med”. Bland de som är 65 år och äldre ligger 10-20% helt utanför det digitala samhället och det saknas ofta incitament och kompetensutveckling för att komma igång. Enligt en studie av Linnéuniversitetet kostar det cirka 7000 kr per år att vara uppkopplad, inklusive utrustning och abonnemang och för många pensionärer är det mycket pengar. Rapporten innehåller bland annat en kravlista på kostnadsfri kompetensutveckling, skattesubventioner, mer medel till stödorganisationer, mer forskning inom området och bättre tillgänglighet när det gäller offentliga tjänster.

Trots det stora utanförskapet kräver samhället i ökande utsträckning att medborgarna ska hantera ärenden och information digitalt.

– Då är det också rimligt att samhället står för en motprestation i form av utbildning och fortbildning, säger SPF Seniorernas generalsekreterare Peter Sikström.

Ladda ner rapporten: Digitalisering handlar om människor.

Nordisk konferens om inklusion


Hur stärker vi samverkan med civilsamhället i Norden? Det är temat för en konferens om inklusion i Norden som arrangeras av NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) i Stockholm, 25 september (mer information, program och anmälan). Hit kommer forskare och viktiga aktörer inom civilsamhället och den offentliga sektorn för att diskutera hur vi kan samverka kring inklusion.

- Norden söker lösningar som kan främja effektiv kompetensutveckling för att säkra den nordiska konkurrenskraften. Strukturändringar och bättre samordning av insatser för integration och inkludering behövs för att ta vara på allas kunskap och kompetenser. Olika områden och länder har olika styrkor och svagheter. Kom och inspirera och få inspiration till det nationella arbetet inom och mellan sektorer!

Bland talarna finns:
  • Bi Puranen, docent i ekonomisk historia vid Institutet för Framtidsstudier, Sverige.
  • David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden, Sverige
  • Kristian Tronstad, forskare vid Senter for velferds- og arbeidslivsforskning, By- og regionforskningsinstituttet NIBR, Norge
  • Tuomas Pekkarinen, research Professor, VATT Institute for Economic Research, Finland
Konferensen är ett samarbet mellan Nordiskt nätverk för vuxnas lärande, Nordregio och Nordens välfärdscenter – med stöd från Nordiska ministerrådet.

onsdag 28 augusti 2019

5 svenska universitet blir europauniversitet

EU-Kommissionen lanserar nu ett omfattande samarbetsprojekt mellan valda europeiska universitet, European Universities Initiative. Ett nätverk av universitet ska ge studenter och forskare större möjligheter att kombinera studier i flera EU-länder. Enligt kommissionen ska initiativet:

... stärka de strategiska partnerskapen i EU mellan lärosäten och uppmuntra att det senast 2024 ska finnas ett tjugotal ”Europauniversitet” som består av nätverk som skapas av universiteten själva runtom i EU, vilket ger studenter möjlighet att ta examen genom att kombinera studier i flera EU-länder och bidrar till de europeiska universitetens internationella konkurrenskraft.

Enligt ett radioreportage av Sveriges Radio (lyssna på reportaget nedan) har fem svenska lärosäten, Stockholms universitet, KTH, Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet, blivit godkända som medlemmar i initiativet. Initiativet omfattar cirka 900 miljoner kronor under de första tre åren men kommer inte att påverka lärosätenas oberoende. Enligt Eva Wiberg, rektor på Göteborgs universitet.

Det här betyder att vi tillsammans med våra allierade universitet kan stärka samarbetet för forskning, utbildning och innovation inom Europa.

lördag 24 augusti 2019

Ny rapport om digitalisering för lärande i högre utbildning

Förra året genomfördes en stor undersökning hos alla norska lärosäten om hur IKT används inom lärande och undervisning. Rapporten, Digital tilstand 2018, har publicerats, enligt en nyhet från Diku (Direktoratet for internasjonalisering og kvalitetsutvikling i høyere utdanning), Økt bruk av teknologi for læring i høyere utdanning.

Digital tilstand er en kvantitativ, nasjonal undersøkelse som belyser den digitale dimensjonen ved læringsprosesser og kvalitetsutvikling i høyere utdanning. Digital tilstand 2018 er den fjerde undersøkelsen av den digitale tilstanden i høyere utdanning, denne gang med fokus på de fagansatte ved norske universiteter og høyskoler.

Undersökningen har kartlagt fyra olika områden som kan ha betydelse för lärosätenas arbete med digitalisering när det gäller lärande och utbildningskvalitet:
  1. Omfattning och användning av digital teknologi i undervisning och lärande.
  2. Tillgång till digital teknologi och stödfunktioner vid lärosätena.
  3. Kompetensbehov och -utveckling. 
  4. Strategier och ledning.
Rapporten beskriver hur norska lärosäten möten kraven på aktiva och stimulerande lärmiljöer och hur digitala medier används för att höja studenternas engagemang. Rapporten visar att de flesta lärare är positiva till ökad digitalisering och att de flesta lärosäten har en strategi eller policy för området. Men samtidigt har användning av digitala medier inte blivit helt integrerad i lärosätets ordinarie verksamhet och det finns fortfarande ett stort behov av samordnad kompetensutveckling bland lärarna.

Ladda ner rapporten i pdf-format.