torsdag 30 oktober 2014

Var är innovation i utbildningsdebatten?


Debatten om användning av IKT inom utbildning blir tyvärr ofta polariserad mellan de som vill förbjuda mobiler, sociala medier mm och återgå till traditionell undervisning och de som vill digitalisera allt. En mycket intressant debattartikel av Torunn Gjelsvik (Nettstudier Norge), Hvor er innovasjonen i utdanningsdebatten? vill se en mer nyanserad diskussion som fokuserar på hur IKT kan bidra till pedagogisk utveckling och möjligheter till innovation. Hon menar att många lärare idag är fast i traditionell instruktionsundervisning i stället för att upptäcka hur digitala verktyg och tjänster erbjuder möjligheter till mer studentcentrerat lärande där var och en får arbeta i egen takt och på egen nivå. Lösningen är inte bara mer kompetensutveckling eller kosmetiska förändringar. Vi behöver tänka om helt när det gäller lärarens, elevens/studentens och skolans roll i stället för att bara finjustera traditionella metoder.

- Løsningen på skolens utfordringer er verken at lærerne må ha mer utdanning, mer kontortid eller at elevene må få begrenset tilgang til Internett. Vi trenger å innovere måten vi legger til rette for læring på ved å sette eleven i sentrum. La oss bruke teknologien til å avlaste lærerne for instruksjonsoppgaven, slik at vi frigjør tid til å tilpasse det faglige opplegget bedre til hver enkelt elev. Og etter hvert som elevene blir eldre, må vi bygge bro over fagdisiplinene og tørre å gi dem oppgaver som det ikke fins fasit til. Det er denne kompetansen et komplekst arbeids- og næringsliv i større og større grad vil etterspørre.

onsdag 29 oktober 2014

Framtidens lärmiljöer

City University London Bild: Dom Pates/City University, CC-BY-SA
Den klassiska hörsalen är inte anpassad till dagens pedagogik eftersom den är byggd endast för föreläsningar och tillåter väldigt begränsad interaktivitet. Många menar att sådana salar inte behövs längre men andra ser möjligheter om man får möblera om. I stället för bänkar på rad kan man skapa gruppbord så att man enkelt kan kombinera föreläsning med grupparbete. En sådan lösning presenteras i en artikel från City University London, Rethinking the lecture theatre. Studenterna sitter vid bord ungefär som på en krogshow och lösningen har fått positiva omdömen av både studenter och lärare.

Detta exempel är förstås inte unik, det finns flera snarlika lösningar vid andra lärosäten, t. ex. Loughborough University, Queen's University Belfast m fl. För mer inspiration om hur universitet skapar innovativa lärmiljöer kan du läsa Designing the Universities of the Future (Thinking Space, Issue 2).

Samtidigt här i Sverige har Högskolan Väst startat ett samarbete med Samsung som heter Framtidens klassrum, enligt ett pressmeddelande, Nu lanseras framtidens klassrum. Projektet ska testa såväl fysiska som digitala lärmiljöer och optimera den fysiska lärmiljön för en digitaliserad skola.

Framtidens klassrum är ett europaunikt samarbete tillsammans med Samsung med syfte att göra den svenska skolan bättre. Med den senaste tekniken, nya pedagogiska metoder och en annorlunda och futuristisk möblering skapas Framtidens klassrum.

– I vår nya satsning kan studenter, lärare och forskare prova på, experimentera och ta en titt in i framtiden. Genom att utgå från konkreta utmaningar och möjligheter i klassrummet kommer vi att utveckla IKT-didaktiska kunskaper som är nödvändiga för Framtidens klassrum, säger Thomas Winman, universitetslektor i pedagogik på Högskolan Väst.


För mer inspiration om framtidens klassrum titta på European Schoolnets sajt Future Classroom Lab.

tisdag 28 oktober 2014

EU-domstol - tillåtet att bädda in filmer

<embed> by Liamngls, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License  by Liamngls

EU domstolen har bestämt att inbäddning av filmer på webbsidor inte bryter mot upphovsrätten enligt en artikel, Embedding is not copyright infringement, EU court rules. Det handlar om filmer från främst YouTube som kan bäddas in i en blogg (som jag ofta gör här) eller webbplats. Nuvarande lagstiftning om upphovsrätt täcker inte denna fenomen och EU-domstolens beslut blir nu prejudicerande i Europa. Enligt beslutet är inbäddning bara en förmedling av en kommunikation som sker via den ursprungliga webbplatsen och så länge man inte förändrar innehållet på något sätt kan den inte räknas som en ny kommunikation:

- The embedding in a website of a protected work which is publicly accessible on another website by means of a link using the framing technology … does not by itself constitute communication to the public within the meaning of [the EU Copyright directive] to the extent that the relevant work is neither communicated to a new public nor by using a specific technical means different from that used for the original communication.

Kollegialt lärande sällsynt i Sverige

Macro Monday : Teacher: Explore October by R Joanne, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.0 Generic License  by R Joanne

Forskning visar att kollegialt lärande bidrar starkt till lärarnas kompetensutveckling. Det betyder att lärare observerar varandra i klassrummet och diskuterar efteråt, ett slags peer review för undervisning. Men även om man är överens om nyttan med kollegialt lärande så händer det allt för sällan enligt en artikel i Sydsvenskan, Lärarbesök i klassrum bästa fortbildningen.

- Var tredje svensk lärare säger sig aldrig ha fått återkoppling på sitt arbete, varken av rektor eller kollegor. Svenska skolan är bland de sämsta i OECD på att utvärdera lärarnas arbete. Det försämrar lärarnas motivation och därmed elevernas resultat.

Artikeln beskriver ett projekt i Malmö som lyfter fram värdet på kollegialt lärande och ser till att lärarna lär av varandra och öppnar upp sina klassrum. Genom detta har de märkt att lärarna diskuterar pedagogik mer idag och ser det positiva med att ge och få konstruktiv kritik även om det fanns en hel del motstånd i början. Rektorn på skolan menar att initiativet kan resultera bland annat i en jämnare pedagogisk nivå mellan klasserna.

- Framöver önskar sig Johan Risborn kollegialt lärande i större grupper - lärandet ska inte stanna mellan bara de två lärare som observerar varandra. På sikt hoppas han att det leder till inte bara högre kvalitet på undervisningen, utan också mindre skillnad mellan olika klassrum.

måndag 27 oktober 2014

Appar och biblioteket

Behöver bibliotekarier app-kompetens? Nu när mobiler och surfplattor används allt mer inom alla utbildningsnivåer finns det ett växande behov, hos såväl lärare som elever och studenter, av råd och hjälp att hitta rätt app för rätt ändamål. En ny bok av Nicole Hennig, Apps for librarians, beskriver app-utvecklingen och hur den påverkar bibliotek. Vilken kompetens behövs hos biblioteket för att guida användarna i appvärlden? Följande video ger en introduktion till området även om den också ska sälja både boken och kurser.

Det finns redan en bra sajt som granskar och rekommenderar appar för skolan, Skolappar.se.
Tack till Peter Alsbjer för tipset.

lördag 25 oktober 2014

Google lanserar ett nytt sätt att hantera e-post

E-posttjänster brukar inte ha särskilt attraktiva och moderna gränssnitt. Google tar nu initiativet med en ny tjänst som samlar din e-post och presenterar meddelanden på ett snyggt sätt. Den nya tjänsten heter helt enkelt Inbox och innehåller en del innovativa funktioner som till exempel automatisk kategorisering och prioritering. En artikel på sajten SwedroidGoogle introducerar Inbox – ett alternativ till Gmail-appen, ger ytterligare exempel på finesser hos Inbox:

- Inbox bjuder även på inbyggda påminnelser. Dessa påminnelser kan få dynamisk bonusinformation. Om du till exempel satt en påminnelse om att du ska köpa något i en butik kan Inbox visa information om öppettider och butikens telefonnummer. Ett annat exempel är att Inbox kan peka ut var en restaurang ligger på en karta ifall du reserverat bord.


Läs även en artikel om tjänsten från BBC, Google offers new email app dubbed Inbox.
Vi får se hur andra företag svarar på utmaningen att fräscha upp e-post.

fredag 24 oktober 2014

Hur man lyckas med en MOOC

Antalet öppna kurser (MOOCs) ökar hela tiden men många känner sig osäkra om hur man lär sig i en global kurs med ibland tusentals deltagare. En MOOC kan se ut som en vanlig kurs med moduler, föreläsningar och tester men för att få ut det det mesta ur en MOOC måste du aktivt söka studiekollegor och bygga ett eget nätverk i kursen.

Den här filmen, Success in a MOOC, av Dave Cormier, mannen som uppfann begreppet MOOC, är inte ny men är fortfarande en kort och tydlig sammanfattning av hur du lyckas i en MOOC. Det finns nämligen fem steg till framgång i en MOOC:

  • Orientera dig - ta tid att bekanta dig med de olika miljöer och verktyg som används i kursen.
  • Presentera dig - visa vem du är och varför du är med på kursen. Skapa din identitet.
  • Nätverka - läs andras inlägg och svara. Delta i de diskussioner som ser intressanta ut.
  • Gruppera - skapa en liten studiegrupp med några som verkar ha samma intressen som du.
  • Fokusera - varför går du kursen? Vad vill du uppnå? Skapa egna mål som motiverar dig.

torsdag 23 oktober 2014

Finland inviger nationell molntjänst för utbildning

Finlands utbildningsminister Krista Kiuru invigde igår en ny nationell molntjänst, EduCloud, som kommer att ge alla utbildningsnivåer tillgång till läromedel och lärresurser, både öppna och kommersiella. Tjänsten drivs på uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet i samarbete med ett nationellt konsortium som består av IT-företag, läromedelsförlag, universitetet och högskolor samt Finlands Nationalbibliotek.

Lösningen beskrivs i detalj i en artikel på Omvärldsbloggen (Skolverket), EduCloud – ett öppet finskt moln med lärresurser. Genom EduCloud kommer alla lärare, elever och studenter i landet att komma åt sina lärresurser genom bara en inloggning och i molnet kommer både öppna lärresurser och förlagens läromedel att vara tillgängliga.

EduCloud vilar på en vision om en öppen molntjänst, byggd av öppen källkod, där såväl läromedelsförlag som andra organisationer, lärare och elever kan tillgängliggöra sitt undervisningsmaterial. Genom att göra det enkelt att komma åt bra lärresurser, hoppas den finska regeringen kunna uppmuntra lärarna att dra nytta av teknikens möjligheter och börja undervisa på nya sätt.

Genom den öppna källkoden hoppas regeringen att många företag kommer att ansluta nya tjänster till molnet. För att stimulera kollegialt samarbeta kommer det att finnas medel för lärare som ger stöd till sina kollegor när det gäller utveckling av digital kompetens. Det finns planer att Estland ska ansluta sig till EudCloud och en förhoppning av andra länder kan också delta framöver.

onsdag 22 oktober 2014

Open badges inom vuxenutbildning

Open Badges (digitala certifikat) är ett internationellt initiativ för att kunna erkänna det icke-formella och informella lärandet, i synnerhet mjuka färdigheter som är svåra att examinera inom det formella utbildningssystemet. Ett nytt nordiskt projekt, Open badges for adult educators, vill testa open badges inom vuxenutbildning och folkbildning och gör en enkätundersökning för att inventera erfarenheter och inställningar till open badges inom vuxnas lärande.

- Badges are an innovative digital way of acknowledging achievement, knowledge, skills and attitudes. Badges are increasingly emerging in web-based learning all over the world, both within the educational sector and working life. A Nordic badge, addressed to teachers, will serve a threefold purpose: as an incentive for activities, as a credential for efforts and competences and as an example of good practice. The badge will be embedded in an ecosystem for self-regulative quality assurance and long-term sustainability and proliferation.

Du kan följa projektets arbete via en Facebookgrupp och genom Twittertaggen #folkbadge.

tisdag 21 oktober 2014

Kvalitetssäkring för professionsutbildningar

PHExcel är ett europeiskt projekt med EURASHE (European Association of Institutions in Higher Education) i spetsen tar fram ett förslag till kvalitetssystem för professionsutbildningar (Professional Higher Education, PHE) på högskolenivå. Projektet består av sju partners som tillsammans ser över befintliga kvalitetssystem och bygger på dessa för att bättre anpassa dem för just professionsutbildning som lärarutbildning, sjuksköterskeutbildning mm.

Projektet har nyligen publicerat en rapport, Quality Tools For PHE Review And Improvement, som ger en överblick på befintliga kvalitetsverktyg, modeller och certifieringar som kan gälla för professionsutbildningar och analyserar vilka kriterier och områden som måste läggas till för att skapa bättre lösningar. Projektets mål är:
  • Define the concept of ‘PHE Excellence’, in terms of a set of quality characteristics of PHE processes, expressed by descriptors and measured by indicators, 
  • Create a methodology for quality review, validate it by live testing and improve it through extensive public consultation, 
  • Identify the best way to sustainably deploy a Quality Framework for PHE excellence by analysing the feasibility of providing the Quality Framework in the form of a label.
Projektet pågår fram till slutet av 2015 då ett förslag till kvalitetscertifiering för PHE ska läggas fram.

måndag 20 oktober 2014

Paperity - unik portal för open access-tidskrifter

Paperity är en tjänst som samlar alla vetenskapliga open access-tidskrifter och artiklar (Open access betyder att artiklarna är tillängliga för alla och kan läses i fulltext utan prenumeration). Målet med Paperity är att länka till alla granskade (peer reviewed) open access publikationer och de är redan på god väg med över 174 000 artiklar från över 2000 tidskrifter inom alla ämnesområden tillgängliga.

- Paperity makes sure to index only true peer-reviewed scholarly literature. Thanks to our original technology, we have detailed information about every document we encounter and we pay close attention not to pollute the collection with irrelevant entries. Thus, in Paperity, you will never find student assignments, business presentations or cooking recipes classified as scholarly papers. This is a unique feature.

Om du ger ut en open access-tidskrift får du gärna registrera den hos Paperity men räkna med att de kontrollerar den först.

fredag 17 oktober 2014

EMMA - Europeiska MOOCs på 8 språk

Den nya europeiska MOOC-portalen EMMA (European Multiple MOOC Aggregator) lanserar nu sina första kurser. Det somär speciellt med EMMA är att de ska erbjuda MOOCs på flera språk och just nu handlar det om engelska, spanska, italienska, portugisiska, katalanska, holländska, franska och estniska. Just nu består EMMA av 12 partneruniversitet men de planera att utöka partnerskapet framöver.

- EMMA will provide a system for the delivery of free, open, online courses in multiple languages from different European universities to help preserve Europe’s rich cultural, educational and linguistic heritage and to promote real cross-cultural and multi-lingual learning.

Bland de första kurserna finns ett flertal som handlar om nätbaserat lärande riktade mot lärare i alla utbildningssektorer, t. ex. Learning Design (University of Leicester, UK) och E-learning (Open Universiteit Nederland) som startar snart. Kurserna är förstås helt öppna och kostnadsfria. 

EMMA är ett initiativ med EU-finansiering. Projektet leds av Federica Web Learning team vid University of Naples Federico II i Italien i samarbete med Universitat Oberta De Catalunya (Spanien), Open Universiteit Nederland (Nederländerna), Universidade Aberta (Portugal), University of Leicester (UK), Université de Bourgogne (Frankrike), Tallinn University (Estland), Universitat Politècnica de València (Spanien), CSP – Innovazione Nelle ICT S.C.A R.L (Italien), ATOS (Spanien), ATiT (Belgien) samt IPSOS srl (Italien).

torsdag 16 oktober 2014

Matematik på nätet


Matteboken.se är en spännande tjänst som erbjuder övningar, filmer och diskussionsforum för alla som pluggar matematik, från årskurs 3 till högskolenivå. Tjänsten drivs av en ideell förening, Mattecentrum, för att erbjuda gratishjälp i matematik till alla elever i landet. Här kan du träna alla moment i läroplanen samt testa dina kunskaper via tidigare nationella prov och andra tester.

- Allt material på Matteboken.se har skrivits av matematiker med pedagogisk erfarenhet. Vi har jobbat mycket med att hålla en röd tråd genom varje kurs, vilket förenklar inlärningen. Materialet följer skolverkets ämnes- och kursplan, så du som elev kan lita på att du alltid lär dig rätt moment.

Mattecentrum erbjuder dessutom gratis räknestugor i många kommuner runt om i landet där elever får hjälp av frivilliga lärare. Nyligen har sajten fått Svenska Publishing-Prisets specialpris för användbarhet 2014. Du kan även följa MattecentrumFacebook.

onsdag 15 oktober 2014

Strul med teknik tar lärarens tid

Presentations by iriss.org.uk, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Noncommercial 2.0 Generic License  by iriss.org.uk

Hur mycket arbetstid går åt när tekniken inte fungerar? Det är huvudfrågan bakom en ny studie av Carola Aili (Lunds universitet) som har frågat 291 lärare från skolor i två skånska kommuner om teknikanvändning i arbetet. Det handlar om all teknik från telefoner till smartboards och resultatet var häpnadsväckande: hela 818 arbetstimmar per månad försvinner på grund av diverse tekniska problem.

- Lärarna får i studien också rapportera om och hur krånglet drabbar kvaliteten i undervisningen. Vid 543 undervisningstillfällen har krånglet med datorer och kanoner drabbat eleverna i form försämrad eller minskad undervisning. Räknar vi på 25 elever i varje klass, betyder det att 13 575 elever direkt drabbats av försämrad undervisning under de tre dagarna på grund av teknik som krånglat och den tid lärare måste lägga på detta samt på grund av de omprioriteringar lärare var tvungna att göra.

Skolorna i studien har bra tekniskt stöd och bra standard på utrustning. Siffrorna kan vara ännu högre i kommuner med mindre IT-stöd. Studien visar att vidare satsningar på kvalitetssäkring och kompetensutveckling behövs.

Källa: Pressmeddelande, Lunds universitet, Ny studie: teknikstrul stjäl lärarnas arbetstid.

tisdag 14 oktober 2014

Behöver vi en teknikpaus i klassrummet?

IMG_0764 by lars_o_matic, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License  by lars_o_matic

Alla (såväl vuxna som ungdomar) behöver träning i att fokusera utan att bli avbruten av alla digitala tjänster vi är så beroende av. En artikel av psykologiprofessor Larry Rosen i Psychology Today, Attention Alert: A Study on Distraction Reveals Some Surprises, diskuterar en ny studie där man undersökte cirka 300 elever/studenter vid olika skolor och universitet om hur länge de kunde koncentrera sig utan att kolla sina sociala medier, e-post mm. Resultatet var ganska skrämmande - cirka 3 minuter var gränsen för de flesta. Frestelsen att kolla alla digitala medier är helt enkelt för stor.

En möjlig lösning är att medvetet träna koncentrationsförmåga genom att lägga in regelbundna men korta "teknikpauser" för att alla kan kolla sina meddelanden men att sedan fokusera fullt på uppgiften utan störning. Man kan börja med 15 minuters fokusperioder med 2-minuters teknikpaus och sedan successivt förlänga fokustiden.

- One idea is to use “technology breaks” where you check your phone, the web, whatever, for a minute or two and then turn the phone to silent, the computer screen off and “focus” on work or conversation or any nontechnological activity for, say 15 minutes, and then take a 1-2 minute tech break followed by more focus times and more tech breaks. The trick is to gradually lengthen the focus time to teach yourself (and your kids) how to focus for longer periods of time without being distracted. I have teachers using this in classrooms, parents using it during dinner and bosses using tech breaks during meetings with great success. So far, though, the best we can get is about 30 minutes of focus. 

Kan detta vara en lösning? Har du provat något liknande? Konsten att kunna fokusera är onekligen något som behövs på alla utbildningsnivåer, och även inom arbetslivet.