måndag 15 oktober 2018

Manyverse - socialt nätverk som inte spårar dig

CC0 Photo by rawpixel on Unsplash
Manyverse är ett nytt socialt nätverk som skiljer sig från de stora aktörerna som Facebook och Twitter. Du kan skapa nätverk med dina vänner och kollegor och diskutera med dem precis som vanligt men skillnaden är att Manyverse inte lagrar dina kontakter och samtal i molnet men på din mobil. Ingen annan kommer åt dina filer helt enkelt. Manyverse kommer inte att spåra dig eller plåga dig med reklam. Du kan även skriva utan att vara uppkopplad och skapa kontakter via wifi eller Bluetooth.

Manyverse är en icke-vinstdrivande verksamhet och har byggts med öppen källkod (open source).

Manyverse is a social network mobile app with features you would expect: posts, threads, likes, profiles, etc. But it's not running in the cloud owned by a company, instead, your friends' posts and all your social data live entirely in your phone. This way, even when you're offline, you can scroll, read anything, and even write posts and like content! When your phone is back online, it syncs the latest updates directly with your friends' phones, through a shared local Wi-Fi or on the internet.

Läs mer om Manyverse i en artikel på Android HeadlinesManyverse Is A Social Media App That Stores Your Data Locally.

lördag 13 oktober 2018

Skapa en renare YouTubesida

YouTube sidor är ganska röriga och kommentarsfälten innehåller oftast skällsord och kränkande formuleringar som man helst vill slipa se. Ett enkelt verktyg med namn NicerTube ger dig möjligheten att rensa YouTube från störande innehåll och bara visa filmen du vill se med en ren bakgrund. Du behöver inte installera något för att använda NicerTube. Här ser du en kort film som visar hur du gör.


fredag 12 oktober 2018

Det globala utbildningslandskapet

CC BY Some rights reserved by HolonIQ
En taxonomi över framtidens utbildningslandskap. Så beskriver HolonIQ, ett omvärldsbevaknings-företag, sitt verktyg 2019 Global Learning Landscape. De kartlägger hundratals plattformar, verktyg, appar, system, lösningar och tekniker som används inom utbildning och sorterar dem i en tabell som ser ut som grundämnens periodiska system (se ovan). Varje ruta motsvarar ett område som t ex lärmiljö, klassrumsteknik, bedömning, appar, språkutbildning, ledarskap mm. Bakom varje ruta finns det en lista över reurser, plattformar, verktyg ino området. Idén är att listorna ska fyllas på allt eftersom och skapa ett nätverk av intressenter.

The 2019 Global Learning Landscape is an open source taxonomy for mapping innovation in learning and talent. Combining machine learning with a global community of experts, we analyzed over 50,000 organizations, 500,000 apps and considered the 3 million schools, colleges and universities around the world. Using the classical top-down / bottom-up design methodology, the 2019 Global Learning Landscape was built around 50 core clusters along a learning journey. From knowledge and curriculum to engagement, assessment, workforce and talent, the Global Learning Landscape is inspired by design thinking, following the learner from early childhood to lifelong learning.

onsdag 10 oktober 2018

Distansutbildning är nyckeln till tillväxt i landsbygdskommuner

CC0 Photo by rawpixel on Unsplash
Varje år flyttar tusentals personer från landsbygdskommuner till storstadsregionerna för att utbilda sig och få jobb. Det betyder att organisationer i mindre städer och på landsbygden har svårt att nyrekrytera. Lösningen, enligt en artikel i DN, ”Öka antalet distansutbildningar så att kompetensen blir kvar ute i landet”, är att landets lärosäten erbjuder flera distansutbildningar så att folk kan utbilda sig på hemmaplan.

Enligt Therese Wallqvister, analytiker på Tillväxtverket:

- Kompetensbristen har blivit det största tillväxthindret för små och medelstora företag. Särskilt svårt är det i Blekinge och Örebro, trots att arbetslösheten länge varit ganska hög ... För att klara detta krävs flera åtgärder som att öka antalet distansutbildningar, skapa kortare kurser som gör att fler kan välja att bo kvar.

Artikeln lyfter fram Norrbottens län som ett bra exempel på kompetensbristens effekter. Enligt Mats Lindell, Länsstyrelsen Norrbotten, finns det ett rekryteringsbehov i länet på drygt 50,000 fram till 2030 och för att kunna fylla dessa platser måste man kunna utbilda folk på plats och locka dem som flyttar dit med fortbildningsmöjligheter.

tisdag 9 oktober 2018

Google+ läggs ner till sommaren

CC0 Public domain on Pexels
Googles sociala nätverk, Google+, som togs fram för att möta konkurrensen från Facebook, kommer att läggas ner inom 10 månader. Enligt nyhetsbyrån Reuters (Alphabet to shut Google+ social site after user data exposed) har beslutet fattats på grund av för få aktiva medlemmar och säkerhetsrisker. Nätverket blev aldrig ett hot mot Facebooks dominans trots många försök att lägga till nya finesser. Efter alla säkerhetsproblem med Facebook i år har Google upptäckt att användarprofiler i Google+ kan ha läckts till andra företag vars appar använder Google+ inloggningar.

Google kommer nu att bygga företagslösningar kring Google+ och den publika delen läggs ner i augusti 2019.

Läs mer:
Google to shut down Google+ (ghacks.net)

måndag 8 oktober 2018

Satsning på kvalitet i medieproduktion behövs - debattartikel

CC0 Photo by Venveo on Unsplash
Kvaliteten på medieproduktion inom svenska skolor och universitet ligger på en alldeles för låg nivå och kvalitetskriterier saknas. Så skriver Jonas Thorén, medieproducent och coach inom digitalt lärande, KTH, i en debattartikel i NyTeknik”Skolan är inte redo för digitalt lärande”. Idag produceras stora mängder videopresentationer men oftast utan kvalitetssäkring och lärarna saknar nödvändig kompetensutveckling.

En video måste uppfylla vissa kvalitetsstandarder när den används som pedagogiskt material. Det har dock inte bara att göra med den audiovisuella kvaliteten, utan det handlar lika mycket om presentationsdesign, kognition, tydlighet, tillgänglighet, och vilka typer av videokoncept som engagerar elever och studenter.

Det finns en hel del forskning idag om hur man skapar pedagogiska filmer och vi behöver tillämpa dessa principer. Lärarna behöver stöd av medieproducenter och IKT-pedagoger för att höja kvaliteten.

Thorén lägger fram följande rekommendationer till beslutsfattare inom utbildning:
  • Ta fram en nationell kvalitetsstandard för digitala läromedel.
  • Kartlägga vilka skolor och universitet som ligger i framkant inom området och kan agera mentorer för de som inte har kommit lika långt.
  • Uppdatera alla lärarutbildningar, från förskola och uppåt, med kurser kring design och produktion av pedagogiskt videomaterial.
  • Ge lärare ordentliga förutsättningar att utvecklas i rollen som producent av digitala läromedel.
  • Uppmuntra och skapa förutsättningar till en produktionskultur på skolor och universitet, där lärare, personal och studenter stöttar och hjälper varandra.
  • Skapa en nationell webbplattform för information och stöd kring produktion av digitala läromedel.

söndag 7 oktober 2018

Nytt forskningsprojekt om skolans digitalisering


Sex lärosäten samarbetar kring ett nytt forskningsprojekt som ska undersöka hur digitalisering i skolan påverkar lärarnas arbete, enligt en artikel i Skolvärlden, Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering. Projektet, som finansieras av Vetenskapsrådet, heter GRADE och består av forskare från Göteborgs universitet, Högskolan i Gävle, Högskolan Väst, Kungliga Tekniska Högskolan, Mittuniversitetet och Umeå universitet. På sikt ska projektet leda till ett forskarnätverk som följer skolans digitalisering kopplad till undervisning.

Johan Lundin, professor i informatik mot lärande vid Göteborgs universitet och ordförande för GRADE, berättar så här om projektet:

- Vi såg ett behov av att förstå vad digitalisering har för påverkan på lärares arbete och på elever. Forskarskolan skapar ett sammanhang för personer med olika kompetenser som intresserar sig för detta. I förlängningen vill vi etablera ett nätverk som har ambitionen att utveckla forskningen på ämnet.

lördag 6 oktober 2018

Rekrytering till högre utbildning - stora regionala skillnader


Allt flera ungdomar väntar minst ett år efter avslutade gymnasiestudier innan de börjar på högskolan. Dessutom finns det ganska stora regionala variationer när det gäller högskolerekrytering, enligt en ny statistisk analys av Universitetskanslersämbetet (UKÄ). 66% av alla födda 1993 har grundläggande behörighet och av dessa hade 61% påbörjat sin högskoleutbildning vid 24-års ålder. Övergången till högskolan var högst i Stockholm, Uppsala och Skåne och lägst i Gotland, Norrbotten och Jämtland. Skillnader mellan kvinnor och män blev tydligare med stigande ålder.

Enligt Sofia Berlin Kolm, utredare på UKÄ och ansvarig för analysen:

- UKÄ gör den här analysen varje år. Nytt för i år är att vi även har undersökt hur andelen med grundläggande behörighet för högskolestudier från gymnasieskolan skiljer sig åt för de grupper vi studerar. Vi ville se om skillnaderna har sin utgångspunkt redan i gymnasieskolan, men det visade sig att det inte fanns något tydligt samband. Variationen i andelen med grundläggande behörighet är istället betydligt mindre än variationen av andelen som påbörjar högskolestudier.

onsdag 3 oktober 2018

Svenskarna och internet 2018

CC BY Some rights reserved by IIS
Internetstiftelsen i Sverige, IIS, har publicerat sin årliga rapport, Svenskarna och internet, med trender och statistik om internetanvändning i Sverige.

Med den här undersökningen, Svenskarna och internet 2018, vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas. Vi vill ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.

En stor fråga i år är digital utanförskap och även om Sverige är bland de mest uppkopplade länderna i världen så återstår drygt en miljon svenskar som inte använder internet alls eller väldigt sällan. Den här gruppen är oftast äldre, har lägre inkomst och bor på landsbygden och risken är att de hamnar allt längre utanför dagens digitala samhälle och har det svårt att hantera sina bankärenden, boka biljetter mm.

Samtidigt uppstår frågan vilka som tillhör den krympande skara som inte kopplar upp sig dagligen. För gränsen går faktiskt inte mellan de som använder internet och de som inte gör det alls. Redan de som använder internet någon eller några gånger i veckan känner sig mycket mindre delaktiga i det digitala samhället än de som kopplar upp sig dagligen. Mot bakgrund av detta låter vi Svenskarna och internet 2018 sätta extra strålkastarljus på sällan- och icke-användare.

Huvudtrenderna som ingår i rapporten är:
  • Tillgången på internet hemma är nu 98% även om många inte använder det.
  • Gränserna mellan arbete och fritid suddas ut. Allt fler läser jobbmejl hemma eller på semester.
  • Vi använder meddelandetjänster (Whatsapp, Messenger, Sype mm) allt mer.
  • Användning av sociala medier växer men aktiviteter på Facebook minskar.
  • Vart fjärde spädbarn använder internet.
  • Allt fler är beredda att betala för innehåll (t ex Spotify, Netflix osv).
  • Vi lyssnar helst på nätet: musik, poddar, ljudböcker växer starkt.
  • Vi blir bätte på att söka information på nätet. Medvetenheten kring källkritik har vuxit det senaste året.

måndag 1 oktober 2018

Lärarutbildning på distans en hjälp för glesbygd

Sex lärosäten i landet erbjuder snabbspår för utländska lärare men bara en utbildning sker på distans. Utbildningen arrangeras av Umeå universitet och Arbetsförmedlingen, enligt ett pressmeddelande på CisionLärarutbildning på distans en hjälp för glesbygd. Utbildningen arrangeras nu för tredje gången och gynnar framför allt studenter i glesbygden.

– Att erbjuda distansutbildning har visat sig vara ett framgångsrecept. Det gör att många nyanlända kan delta oavsett var de bor, säger Irene Sedlacek, samordnare vid Umeå universitet.
I den nya utbildningsomgången deltar elva personer från Jämtland. Av dem är åtta nyanlända kvinnor från Strömsunds kommun boende bland annat i Gäddede, Hammerdal och Hoting.

– Upplägget med distans ökar chansen att locka deltagare som bor på andra orter än universitetsorter. Flyttar man till studierna är det risk att studenterna bor kvar där efter utbildningen. Distanslösningar gör att fler kan bo kvar på hemorten och ändå skaffa utbildning inom bristyrken, säger Helen Hörnqvist, verksamhetssamordnare vid Arbetsförmedlingen.

Utbildningen omfattar 26 veckor och vänder sig till nyanlända lärare och förskollärare som är arabisktalande. Utbildningen består av en distansbaserad teoridel, praktik på skolor eller förskolor kombinerat med studier i svenska på deltagarnas hemorter. Umeå universitet har tillsammans med fem andra lärosäten planerat utbildningen och ordnar också praktikplatser på skolor och förskolor. Arbetsförmedlingen ansvarar för att anta deltagarna till utbildningen.

– Upplägget ger deltagarna en unik möjlighet att lära känna den svenska skolan i teori och praktik. En annan fördel med utbildningen är att det ger förutsättningar för att lära sig det svenska språket snabbare, säger Irene Sedlacek.

Snabbspåret har erbjudits vid två tillfällen tidigare och totalt har 76 deltagare genomfört utbildningen. Genom snabbspåret är tanken att arbetsgivare lättare ska hitta lärare och förskollärare, som det råder stor brist på i dag.

– Vi behöver fler utbildade lärare och förskollärare i Sverige och det gäller därför att ta tillvara den kompetens som många nyanlända har med sig. säger Helen Hörnqvist.

Umeå universitet är ett av sex lärosäten i landet som fått i uppdrag av Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter att ta fram en gemensam utbildning som ska erbjuda nyanlända pedagoger en väg framåt för att de så snabbt som möjligt ska få svensk lärar- och förskollärarlegitimation.