Inspelade föreläsningar skapar oro bland lärare

"Online Teaching" (CC BY-NC-SA 2.0) by susanvg

En del lärare är obekväma med att spela in sina föreläsningar, enligt en artikel i den norska nättidningen Khrono, Svenske akademikere kritiske til opptak av forelesninger. Artikeln rapporterar om en debatt i den svenska Facebookgruppen Högskoleläckan där flera har varit oroliga att inspelningarna bryter mot GDPR eftersom studenter kan ställa frågor eller visa sig i bild. En menade att varje föreläsning är en föreställning och ska inte spelas in. Andra spelar in men redigerar bort alla studentfrågor eller pausar inspelningen om en student vill ställa en fråga.

Den viktigaste slutsatsen är att vi ska förklara vad som gäller vd inspelning och se till att studenter kan känna sig trygga när de öppnad sin mikrofon och webbkamera.

Att skapa sociala sammanhang och relationer i den digitala miljön - ny artikel

Photo by Eugene Chystiakov on Unsplash

Hur skapar vi närhet på distans med en ökad känsla av tillit och gemenskap? En model för hur man gör detta heter community of inquiry som lägger stor vikt på relationsbyggnad och sociala kontakter mellan läraren och studenterna. En ny artikel av Anna Åkerfeldt (Stockholms universitet) och Charlotta Hilli (Åbo akademi), Redesigning distance courses to support social and teaching presence in adult and upper secondary education (University of Aberdeen) beskriver hur modellen har implementerats i flera kurser inom gymnasie- och vuxenutbildning. 

Artikeln beskriver resultat från ett forsknings- och utvecklingsprogram genom forskningsinstitutet Ifous, Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning. Studien beskriver olika metoder som tillämpades för att skapa starkare relationer inom klassen och minska avståndet i distansutbildning.

The study suggests the teachers promoted social and teaching presence in different ways depending on their school context. In adult education, the courses were flexible regarding time and space, making frequent teacher-student interactions (e.g., chat, email, feedback) important to establish teaching presence. The upper secondary teachers included student-student interactions (e.g., mind maps, quizzes, discussions, peer-feedback) to promote social presence in their courses.

Ladda ner artikeln som pdf-fil.

Digital spetskompetens - ny rapport

UKÄ och Tillväxtverket har ett uppdrag att analysera och föreslå hur kompetensförsörjningen av digital spetskompetens kan utvecklas både kort- och långsiktigt. Satsningen heter Digital spetskompetens och nu har den första rapporten publicerats. Rapporten är en kartläggning över hur olika aktörer ser på digital spetskompetens och hur den kan utvecklas. De ger till slut rekommendationer om hur digital spetskompetens kan främjas.

Rapporten innehåller en diskussion om hur olika aktörer definierar och beskriver digital spetskompetens. Kartläggningen innefattar även identifiering av statistik- och prognosverksamhet. Vi lyfter även fram befintliga insatser samt utbildningsmöjligheter som främjar utbudet av digital spetskompetens. Dessutom kan du läsa vilka rekommendationer kring främjande av digital spetskompetens som andra aktörer presenterat.

Läs rapporten, Förutsättningar för främjande av digital spetskompetens.

Här ser du en kort film om rapporten och dess slutsatser.

Bidrar "flipped classroom" till studenternas lärande? - ny forskningsöversikt

Metoden flipped classroom handlar om att spela in föreläsningsmoment och fokusera klassrumstiden på diskussion, fördjupning och laborationer. Men leder metoden till konkreta resultat när det gäller studenternas lärande? En ny forskningsstudie av Torstein Låg och Rannveig Grøm Sæle, Universitetet i Tromsö, Does the Flipped Classroom Improve Student Learning and Satisfaction? A Systematic Review and Meta-Analysis, har gjort en systematisk literatursök inom området. Det finns en stor mängd studier om metoden inom alla utbildningsområden och inga tydliga slutsatser kan dras. Det finns en del bevis att metoden har en positiv inverkan på studenternas lärande men det finns samtidigt många studier som inte visar tydliga effekter.

När man kombinerar inspelningar och instuderingsfrågor med någon slags test eller quiz ser man tecken på positiva effekter på studenternas lärande.

Nevertheless, educators attempting the flipped classroom teaching model are likely to experience at least a small positive impact on student learning. There is some support for the notion that this positive impact may increase slightly if a test of student preparation is a part of the implementation.

Referens

Låg, T., & Sæle, R. G. (2019). Does the Flipped Classroom Improve Student Learning and Satisfaction? A Systematic Review and Meta-Analysis. AERA Open. https://doi.org/10.1177/2332858419870489

Här ser du en intervju (på norska) med en av författarna, Torstein Låg.

Svenskarna och internet 2020 - Pandemins effekt på svenskarnas digitala liv

Internetstiftelsens årliga rapport, Svenskarna och internet har extra relevans i år eftersom den speglar utvecklingen under coronakrisen, enligt ett pressmeddelande från Internetstiftelsen, Så har våra internetvanor förändrats under coronapandemin. Här kan du läsa bland annat om hur olika gruppers internetvanor utvecklade sig under pandemitiden, t ex äldre, barn och ungdomar, studenter, yrkesverksamma. 

De som arbetat hemifrån vill fortsätta jobba flexibelt efter pandemin, men de som studerat på distans är mer missnöjda med det upplägget. I spåren av social distansering har pensionärerna tagit stora digitala kliv. Och många svenskar har gjort sitt första digitala besök på exempelvis en after work eller ett bröllop. Svenskarna och internet 2020 visar hur digitaliseringen och internetanvändandet har påverkats av den pågående coronapandemin.

Bland all intressant statistik finns följande:

• Att arbeta hemifrån heltid har mer än tiofaldigats under pandemin
• Digital skärmtid får pensionärer att känna sig mer sociala – men känslan är tvärtom bland de studerande
• Under pandemin känner sig allt fler oroade över att få sin integritet kränkt av storföretag på nätet
• 9 av 10 internetanvändare använder sociala medier och fler använder sociala medier under pandemin
• 8 av 10 har haft ett videosamtal under pandemin
• En fjärdedel av internetanvändarna har deltagit i en distansutbildning under pandemi
• Knappt 3 av 10 gymnasieelever anser att det egna lärandet fungerar lika bra vid undervisning på distans

Läs rapporten.

Här ser du en inspelad webbsänding om rapporten (sändningen böjar 08:20, du får spola fram).

European Teaching and Learning Forum 2021

Konferensen European Teaching and Learning Forum 2021 arrangeras 18-19 februari av EUA (European Universities Association). Årets tema är hållbarhet inom högre utbildning, Embedding and facilitating sustainability, med fokus på FNs hållbara utvecklingsmål. Under konferensen kommer talare från flera europeiska universitet att presentera innovativa utbildningar och strategier och hur framför allt hur de jobbar tillsammans med sina studenter för att skapa hållbara lösningar.

The path towards a sustainable future does not only require revolutionary technologies, but also and foremost adequate education. The 2021 European Learning & Teaching Forum will explore how learning and teaching ensures access to the knowledge and skills needed to reach the UN Sustainable Development Goals and accomplish the transformations that our societies and economies require. It will also invite participants to reflect on whether the organisation of learning and teaching at their own institutions is delivered in an economically, environmentally and socially sustainable manner. Through a mix of plenary and parallel sessions, the Forum provides a platform for discussion on how universities enhance learning and teaching, while also presenting the work of the 2020 EUA Learning & Teaching Thematic Peer Groups.

Konferensen är självklart digital.

Se programmet.
Mer information och anmälan.

Här ser du en kort film om EUA med organisationens president, Michael Murphy.

Keramik på distans - visst går det!

Photo by Earl Wilcox on Unsplash

En utmaning för många lärare idag är hur man undervisar i praktiska och konstnärliga ämnen på distans. Här krävs det lite fantasi och kreativitet men behöver inte kräva komplicerad eller dyr utrustning. Anna Nilsson vid Södertörns högskola har skrivit en artikel, Lera i praktiken online. Hur då?, om hur hon undervisar i keramiskt hantverk för fritidspedagogstudenter. Hon beskriver kursens upplägg med en blandning av synkrona undervisningstillfällen och asynchron instudering och diskussion via inspelade filmer, quizzar, diskussioner och egna reflektioner. Studenterna jobbade i mindre grupper under kursen och det uppskattades av alla. Dessutom visar hon hur du kan skapa en enkel egen studio för inspelningar och videomöten.

Relationsarbete i distansundervisning

Photo by Julia M Cameron from Pexels

Relationsarbete är en avgörande faktor i bra distansundervisning. En artikel av Specialpedagogiska skolmyndigheten, Att upprätthålla relationer på distans med barn, elever och vuxenstuderande, ger råd om hur du som lärare kan skapa förutsättningar för god kommunikation i klassen och se till att alla känner sig sedda och en del av gemenskapet. Förutom själva undersviningstillfällen ska det finnas möjligheter till informella diskussioner och sociala aktiviteter och framför allt möjligheter för enskilda möten mellan läraren och elever som behöver extra stöd. Man behöver inte göra detta via videomöten, prova chattsessioner eller forumdiskussioner med text-, ljud- eller videoinlägg.

Lärare har också en viktig uppgift att skapa förutsättningar för klassen att upprätthålla relationerna till varandra. Detta kan göras genom att eleverna involveras i varandras skoluppgifter. Exempelvis genom att läraren delar in eleverna parvis eller i mindre grupper med uppgift att planera, genomföra och/eller utvärdera skoluppgifter under dagen.

Digitala rast-chattar eller andra forum skapade av skolan för socialt utbyte under skoldagen kan vara ytterligare ett sätt att bidra till att alla är inkluderande i en social gemenskap i klassen.

I distansundervisning är det extra viktig att läraren är synlig även utanför reguljära lektioner. Inspelade hälsningsmeddelanden och enskilda frågor som "Hur har du det?" kan betyda mycket.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har sammanställt en bra guide till distansundervisning som ger både allmänna råd men också med fokus på elever/studenter med funktionsnedsättning. Nyttiga råd för alla lärare oavsett nivå.

Tillgänglighet i distansutbildning - debattartikel

Photo by Julia M Cameron from Pexels

Årets digitala omställning ställer nya krav på tillgänglighetsfrågor, bland annat när det gäller textning av undervisningsfilmer. En debattartikel  av Hanna Lundin Jernberg, student vid Umeå universitet, i tidskriften Universitetsläraren, Digital undervisning ställer nya krav på tillgänglighet, varnar att många studenter med funktionsnedsättning riskerar halka efter i sin utbildning på grund av bristen på t ex textning.

Hanna är hörselskadad och har många gånger behövt påminna lärare i klassrummet om att använda mikrofon. Nu med distansundervisning ser hon att lärosäten tolkar det nya webbtillgänglighetsdirektivet på olika sätt. En del undervisningsfilmer textas medan andra inte och hon efterlyser mer tydlighet i regelverket. För henne är textningen nödvändig för att kunna hänga med i kursen. 

Tyvärr måste jag och andra personer med funktionhinder ständigt säga till människor vad de behöver ”se till” att göra, för det glöms bort eller så finns inte kunskapen. Trots den ökade arbetsbelastningen hos de undervisande lärarna får studenterna inte hamna i kläm, och detta enligt lagen.

Följ en distansstudent - lunchseminarium

Photo by Marcus Aurelius from Pexels

Hur upplever distansstudenter vid Karlstads universitet sin studiegång? Under ett lunchseminarium, Följ en distansstudent, tisdag 15 december (12:30-13:15) berättar Sandra Berginge och Claes Asker om projektet Följ en distansstudent, som under vårterminen 2020 genomfördes på Karlstads universitet. I projektet har man velat kartlägga upplevelser och identifiera behov hos studenter som läser på distans, med målet ett utveckla pedagogik och tekniska pedagogiska hjälpmedel inom distansundervisningen.

Sandra och Claes presenterar resultaten från kartläggningen, samt vilka utvecklingsidéer som genererats för att förbättra distansstudenternas studietid.

Mer information och anmälan.

Morgondagens arbetsplatser och lärmiljöer i fokus på WorkSpace Sweden

Photo by MEDIA PROFILE on Unsplash

I februari arrangerar Stockholmsmässan den digitala konferensen WorkSpace Sweden, 9-10 februari enligt ett pressmeddelande. Här medverkar några av de främsta experterna och ledande arkitekterna för att diskutera morgondagens digitala och fysiska kontorslösningar samt lärmiljöer. Det kommer bland annat att handla om hur vi kommer återvända till kontoren efter pandemin, hur arbetargivarna lyfter fram styrkan i nya digitala lösningar, hur de bästa kreativa lösningarna skapas eller vad distansarbetet gör med oss alla. Konferensen vänder sig till de som arbetar med arbetsplatsfrågor och lärmiljöer inom arkitektur, HR, skolan, fastighetsbranschen.

Aldrig förr har arbetsplatser och kontor diskuterats så mycket som i år. De senaste årens teknikutveckling och digitalisering gör att de flesta arbetstagare idag inte längre är bundna till en fysisk arbetsplats och Covid-19 satte fart på utvecklingen. Det handlar om hur arbetsplatser ska utformas på kontoret och i hemmiljöer för att möta framtiden och matcha de digitala arbetssätten framöver. Nytt för 2021 års konferens är lärmiljöer. Skolan är precis som kontoret i fokus både tack vare teknikutveckling och konsekvenserna av den rådande pandemin. Det kan handla om hur skolor utan klassrum fungerar. Hur lärarna använder den nya tekniken både i klassrum och för distansstudier med mera.

WorkSpace Sweden fokuserar på fem tema under två dagar:

• Förändrat arbetssätt efter Covid-19 (9 februari)
• Flexibilitet på framtidens kontor (9 februari)
• Aktivitetsbaserade lärmiljöer för skolor (9 februari)
• Kontorsmiljöers påverkan på de anställda (10 februari)
• Det smarta kontoret (10 februari)

Mer information och anmälan.

Högskolepedagogiska enheter behöver ett breddat uppdrag

"WRDSB teachers collaborating: ”The group" (CC BY-NC 2.0) by Ken Whytock

Dagens enheter för högskolepedagogik och IKT-pedagogik behöver förstärkas och få ett breddat uppdrag enligt en artikel i tidskriften Inside Higher Ed, Why We Need Centers for Educational Innovation, Evaluation and Research. Artikeln beskriver främst läget i USA men det finns många saker som vi känner igen. Pedagogisk utveckling, i synnerhet i samband med det senaste årets digitala omställning, har aldrig varit viktigare men mycket kompetensutveckling är fortfarande frivillig och incitament för lärarna saknas. Artikeln föreslår ett breddat uppdrag som omfattar följande:

• Fokus på hur kursdesign kan påverka studenternas lärande och därmed bli mer inkluderande och tillgänglig. Även om det finns andra enheter som tar hand om studentsupport finns det också pedagogiska faktorer bakom genomströmning och studenternas möjligheter att klara sin studier.
• Skapa och leda en innovationskultur genom testning och utvärdering av innovativa metoder och teknik.
• Bana vägen för framtidens universitet - infrastruktur, lärmiljöer, strategier och forskning.

Artikeln menar att en ny inställning behövs och att dagens lösningar inte räcker.

Sticking with the status quo won’t cut it in the post-pandemic environment, where institutions will confront deeply disruptive demographic and financial challenges and mounting competition. In a volatile, uncertain environment, colleges and universities need a unit that is acutely attuned to the shifts that are taking place in the workforce and across the higher ed landscape; that can identify opportunities, roadblocks and challenges; drive innovation at scale; and assess program performance rigorously and in a timely manner.

Nitus erfarenhetsseminarium – Lös den regionala kompetensförsörjningen genom ditt lokala lärcentrum

Nätverket för kommunala lärcentra, NITUS, arrangerar ett webbinarium torsdag 10 december, 15:00-16:30. Det handlar om samverkan mellan region och lokala lärcentra.

Vi sänder denna gång från Campus Värnamos studio som är en provstudio för ”den digitala noden” som håller på att byggas upp. Lars-Uno Åkesson, Kompetensakademiansvarig på Campus Värnamo håller ihop detta seminarium där vi från några regioners företrädare får höra om de goda exempel på samverkan som finns. Möjlighet till diskussion kommer också erbjudas.

Medverkande i webbinariet: 

• Carina Otterclou – Kompetensstrateg, Region Gävleborg
• Eva Jonsson – Strateg på avdelningen förnäringsliv, Region Norrbotten
• Thomas Strand – sektionschef på Regional utveckling, Region Jönköping
• Lars-Uno Åkesson – Kompetensakademiansvarig, Campus Värnamo

Mer information och länk till webbinariet.

Digitala omställningen gav inga negativa effekter på studenternas betyg - ny studie

"School Program: AI&You" (CC BY-NC-ND 2.0) by Ars Electronica

Trots den digitala omställningen och pandemin har distansundervisning inte haft en negativ effekt på studenternas betyg, enligt en artikel på Forskning.se, Onlineundervisning påverkade inte studenters betyg. Två forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, Felix Schafmeister och Erik Merkus, har studerat en kandidatkurs i internationell ekonomi med 258 studenter som genomfördes genom en blandning av campus och distansundervisning. Föreläsningarna genomfördes via Zoom och spelades in och alla fick tillgång till allt material via nätet. Seminarierna genomfördes med ett mindre antal studenter i klassrummet medan alla andra deltog via Zoom. Varje student fick möjlighet att delta på campus vid två av fem seminarietillfällen.

Testresultaterna visade inga tecken på att studenternas resultat påverkades negativt av omställningen. Enligt Erik Merkus:

Vi tror att den viktigaste lärdomen från vår studie är att onlineutbildning under rätt omständigheter och med ett motiverat team av lärare har potential att uppnå liknande läranderesultat som traditionella undervisningsmetoder, även om det behövs ytterligare forskning om exakt vilka inslag som är viktigast för att få hybridundervisning att fungera.

Läs studien, The Role of In-Person Tutorials in Higher Education.

Smithsonians stora bildsamling nu open access

Smithsonian Institute, det världsberömda muséet i Washington DC, USA, släpper sin enorma samling bilder och data med en öppen licens som betyder att du får fritt använda och anpassa allt som du vill. Plattformen Smithsonian Open Access ger dig möjlighet att söka och ladda ner 2D och 3D bilder och animeringar från Smithsonians 19 muséer och forskningscentra.

Welcome to Smithsonian Open Access, where you can download, share, and reuse millions of the Smithsonian’s images—right now, without asking. With new platforms and tools, you have easier access to more than 3 million 2D and 3D digital items from our collections—with many more to come. This includes images and data from across the Smithsonian’s 19 museums, nine research centers, libraries, archives, and the National Zoo.

 De delar även forskningsdata genom Smithsonian Figshare och hjälper dig bygga lektionsmaterial genom Smithsonian Learning Lab. Här ser du en kort introduktionsfilm om tjänsterna.

Stor uppsving för MOOCs under 2020

Photo by Nick Morrison on Unsplash

Storskaliga nätkurser, MOOCs (Massive Open Online Courses), har blivit väldigt populära i år under pandemins restrktioner med en skarp ökning av antalet studenter och kurser. Enligt siffrorna från Class Central, By the numbers: MOOCs in 2020, har ungefär en tredjedel av alla som har någonsin registrerat sig till en MOOC har gjort det under 2020: dvs 60 miljoner nya registreringar i år. Hittills har över 180 miljoner människor registrerat sig på 16 300 kurser vid 950 universitet runt om i världen (exkl Kina vars siffror inte har kunnat fastställas). Under 2020 har 2800 nya kurser och 14 nya program lanserats. Idag finns det 63 program och 1180 certifierade kurser (microcredentials) tillgängliga.

Läs artikeln för flera detaljer.