Digitala lärresurser på kran

Photo by Van Tay Media on Unsplash

Tänk om landets skolor kunde komma åt alla relevanta läromedel genom en gemensam portal med funktioner som liknar dagens streamingtjänster. En ny rapport av Jan Hylén,  Förstudie av “digitala lärresurser på kran”, undersöker denna vision genom att intervjua både skolans representanter och läromedelsleverantörer. Rapporten sammanfattas i en artikel av Stefan Pålsson, Kan nya distributionsmodeller öka användningen av digitala läromedel?

Idag finns det ett stort utbud digitala lärresurser men varje leverantör har byggt upp var sin plattform och det finns inga möjligheter att välja bland de bästa resurserna från alla leverantörer. Förlagen vill helst binda upp sina kunder medan skolhuvudmännen menar att digitala lärresurser kostar för mycket och vill se större flexibilitet. 

Rapporten avslutas med rekommendationer och frågor till alla aktörer.

Dels handlar det om att skolhuvudmännen behöver föra upp frågan om digitala läromedel på policynivå och börja konkretisera sin vision om läromedel på kran. Det är också viktigt att de reflekterar kring vad som egentligen avses med att skapa bättre överblick över utbudet. Hur ska det gå till i praktiken? Vilken eller vilka aktörer ska ansvara för arbetet? Det gäller också att aktörerna inom området börjar ta fram standarder för användardata. Sist men inte måste myndigheter och andra intressenter börja undersöka mer systematiskt vad andra länder, till exempel Danmark, Nederländerna och Norge, gör inom det här området. Vad kan den svenska skolan lära av deras erfarenheter?

Vetenskaplig publicering - brist på granskare

Akademiska förlag har svårt att hitta tillräckligt med granskare, peer reviewers, och det betyder förseningar i publiceringsprocessen, enligt en artikel i Inside Higher Ed, The Peer-Review Crisis. Vetenskapliga artiklar granskas av peer reviewers, experter inom området, som ställer upp gratis och rollen har länge setts som meriterande. Men nu efter pandemin tackar allt fler nej till uppdrag som peer reviewer och ibland blir det svårt att hitta granskare överhuvudtaget. Oftast handlar det om tidsbrist och stor arbetsbelastning men en del är trötta på att få arbeta utan betalning för rika förlag.

En lösning är att man börjar ta betalt för granskning men en del ser faror med en sådan kommersialisering. Enligt Ryan Cordell, University of Illinois:

The peer review crisis in higher ed may seem narrow, but it’s an example of how COVID exposed the precariousness of broader labor structures—peer review runs almost exclusively on the civic spirit of field professionals—so the systems only work while there isn’t *any* disruption.

Webbi­na­ri­um: Vägen till öppen till­gång

"Open_Access_PLoS.svg" (CC BY-NC-SA 2.0) by PGRsOnline

Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet presenterar den senaste utvecklingen inom öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata i ett webbinarium, Vägen till öppen vetenskap - hur långt har vi kommit och vad måste nästa steg bli?, onsdag 20 april, 09:30-11:30. Detta ingår i ett regeringsuppdrag att främja och samordna arbetet med att införa öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata.

Syftet med all öppen vetenskap är att öka tillgången till och nyttan av forskningsprocessens olika resultat inom och utanför forskarsamhället. Det gynnar både forskningen men också samhället i stort. Men var står vi idag, hur långt har vi kommit och vad måste till för att nå målet med öppen vetenskap?

Mer information och anmälan.

Öppen bok om öppen utbildning

CC BY Some rights reserved by EdTech Books

Om du vill utöka din förståelse av öppen utbilding och öppna lärresurser finns det nu en intressant öppen bok (gratis att ladda ner), An introduction to open education. Boken skrivs löpande av många ledande experter inom området och flera kapitel tillkommer under den närmaste tiden. Boken består av flera delar med artiklar om aktuell forskning, framtidsprognoser, möjligheter och utmaningar med öppna lärresurser samt studentpresentationer.  Eftersom boken är öppen med en Creative Commons licens får du kopiera och återanvända materialet så länge du anger källan på rätt sätt.

Boken ingår i en samling öppna böcker, EdTech Books, där du hittar flera titlar om användning av IKT inom utbildning.

Den digitala akademikern - ny bok

Photo by Christina @ wocintechchat.com on Unsplash

Akademiker idag behöver en djupare förståelse av digitala medier för att kunna forska, undervisa och publicera. En ny bok, Evolving as a Digital Scholar - Teaching and Researching in a Digital World av Wim Van Petegem, JP Bosman, Miné De Klerk, och Sonja Strydom beskriver vilka färdigheter och roller som krävs av dagens digitala akademiker. Boken är dessutom open access genom Leuven University Press och kan laddas ner helt utan kostnad. Den beskriver tre huvudroller: författaren, skaparen och nätverksbyggaren.

There is the author, who writes highly specialised texts for expert peers; the storyteller, who crafts accessible narratives to a broader audience in the form of blogs or podcasts; the creator, who uses graphics, audio, and video to motivate audiences to delve deeper into the material; the integrator, who develops and curates multimedia artefacts, disseminating them through channels such as websites, webinars, and open source repositories; and finally the networker, who actively triggers interaction via social media applications and online learning communities.

Det räcker alltså inte idag att bara publicera i de traditionella tidskrifterna men även att kunna förmedla sina tankar i en blogg eller att ge ut korta filmer eller poddar som väcker intresse bland en bredare publik.

Rapport om open access inom Europa

CC BY-NC Some rights reserved by European University Association

EUA (European Universities Association) har publicerat en rapport, The new university Open Access checklist, som ger råd om hur lärosäten kan implementera och utveckla open access publicering. Även om open access är ett accepterad form av vetenskaplig publicering idag finns det fortfarande ett glapp mellan strategier och konkreta åtgärder. Checklistan ger förslag på aktiviteter med både tänkbara effekter och möjliga utmaningar. 

This checklist aims to support universities in their efforts to build capacity and further develop their Open Access activities. It includes an à la carte approach, whereby institutions can consider the goals and actions that make most sense in their particular context and for their specificities. The checklist covers three main goals: 1) Empowerment, through high-level policies and strategies; 2) Capacity building, through libraries and negotiating consortia; and 3) Reinforcement of existing structures, through academic community-driven infrastructures. Each goal includes a variety of possible actions, their respective rationale, proposed activities, expected impact and potential pitfalls.

Publicera - nationell samlingsplats för svenska openaccess tidskrifter

CC0 by art designer at PLoS on Wikimedia Commons

Kungliga Biblioteket (KB) lanserar nu Publicera, en plattform för öppet tillgängliga svenska vetenskapliga tidskrifter. Flera svenska lärosäten publicerar idag egna vetenskapliga open access tidskrifter och syftet med Publicera är att skapa ett nationellt skyltfönster för sådana tidskrifter. 

KB bygger upp och förvaltar den digitala plattformen samt erbjuder tekniskt stöd för användarna, som i första hand avser redaktörer och redaktionsmedlemmar för vetenskapliga tidskrifter. KB agerar däremot inte som ett förlag för tidskrifterna. Det redaktionella ansvaret ligger fortsatt helt hos redaktörer och utgivare.

Just nu finns det bara ett fåtal tidskrifter på Publicera men flera kommer inom kort.

Mer information om Publicera.

Högre utbildning - temanummer om utbildning och pandemin

Högre Utbildning, tidskriften om undervisning och utbildning vid universitet och högskolor, ger ut ett temanummer om högre utbildning och coronapandemin senare i år. De söker därför bidrag i ett Call for Papers med deadline 15 oktober.

Tidskriften Högre utbildning efterlyser därför bidrag som redogör för eller kritiskt analyserar och problematiserar vad den snabba omställningen och den omfattande digitaliseringen av högre utbildning har inneburit. Syftet är att erbjuda ett forum för en nödvändig ”reflection in action”, för att använda Schöns begrepp, som bidrar till ett gemensamt narrativ där olika röster kommer till tals.

Tidskriften vill gärna kunna spegla pandemitiden från flera perspektiv och välkomnar bidrag från lärare, studenter, forskarstuderanden, pedagogiska ledare, pedagogiska utvecklare och forskare inom högre utbildning.

Öppna kursböcker även via Amazon

Photo by Tetiana SHYSHKINA on Unsplash

Flera universitet i världen publicerar egna e-kursböcker som är gratis och har öppna licenser (Creative Commons). Ett bra exempel är brittiska Open University som har nästan 1000 öppna kursböcker på sin sajt OpenLearn (där hittar du också massor av öppna lärresurser inom de flesta ämnesområden) men som nu går att hämta via Amazon. Detta beskrivs i en bloggpost av Martin Weller, The OU as your new favourite open textbook provider. 

Fördelen med öppna kursböcker är att författarna (universitetslärare) kan uppdatera sina böcker kontinuerligt och att den aktuella versionen alltid är tillgänglig. Titta på sortimentet och se om det finns något som du kan lägga in i din kurslitteratur. 

Nytt nummer av tidskriften Högre utbildning

Tidskriften Högre utbildning firar 10-årsjubileum i år med två till tre nummer per år. Årets första nummer inleds med en tillbakablick på tidskriftens historia samt flera intressanta nya artiklar.

• Högre utbildning firar 10-årsjubileum! (Ledare) av Maria Weurlander och Jan Stockfors
• Simuleringsträning utvecklar lärarstudenters yrkesspecifika kunskaper (Artiklar) av Anja Thorsten, Joakim Samuelsson och Marcus Samuelsson
• Fortelling fra praksis som inngang til pedagogisk kunnskap (Reflekterad utbildningspraktik) av Marianne Leikvoll Eide och May-Britt Revheim Brekke
• Virtual Internationalization – we did it our way (Artiklar) av Åsa Tjulin, Ellen MacEachen, Stig Vinberg, John Selander, Philip Bigelow och Robert Larsson
• Rektorer i utbildning – drivkrafter för ett lärande i samspel (Artiklar) av och Anette Forssten Seiser, Åsa Söderström
• Getting lost in a layered labyrinth (Recensioner) av Cormac McGrath

Senare i år kommer ett temanummer under rubriken Högre utbildning och Coronapandemin. Sista inlämningsdatum är 15 oktober. Se Call for papers.

Svenskt tryckt material från 1400-talet ska digitaliseras

Photo by Cristina Gottardi on Unsplash

Svenskt tryckt material från 1400-talet framåt ska digitaliseras under de kommande åren. Det är målet med ett samarbete mellan Kungliga biblioteket (KB) och de fem universitetsbiblioteken i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå, enligt en nyhet från KB, Natio­nellt biblioteks­samarbete digi­ta­li­se­rar svenskt tryck. Det handlar om böcker, tidningar, tidskrifter, rapporter och läromedel utgivna i Sverige. Enligt Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie vid KB:

Att vårt tryckta kulturarv blir digitaliserat och tillgängliggjort fritt och enkelt kommer att vara till stor nytta för forskning och högre utbildning. Det kan också bli en viktig resurs för det demokratiska samhället i och med att alla kommer åt materialet, oavsett var man bor. Det ska vara lätt att hitta och använda svenskt digitaliserat material vare sig man är gymnasieelev, hembygdsforskare eller litteraturvetare.

Digitaliseringen ska följa internationella standard och det finns flera länder som redan har digitaliserat det mesta, till exempel Norge, så det finns goda erfarenheter att hämta. Samlingen ska våra tillgängligt i fulltext och sökbar via den nationella katalogen Libris. Men om målet ska uppnås behövs det flera finansiärer menar Mikael Sjögren, överbibliotekarie vid Umeå universitetsbibliotek:

Ambitionen är att digitalisera allt, men det kan ske först när det finns mer pengar. Därför arbetar vi med att hitta samarbeten för kompletterande finansiering, kanske genom privata forskningsfinansiärer som i fallet med KB:s digitaliseringsprojekt av dagstidningar som finansieras av stiftelsen Arcadia. Men självklart skulle även ett tillskott av statliga medel vara viktigt i detta arbete, säger 

Avsiktsförklaring om det digitaliserade svenska trycket (pdf)

Öppen publicering och lägre kostnader - ny utredning

Photo by Vincent Eisfeld on Unsplash

Även om många vetenskapliga artiklar är fritt tillgängliga genom principen open access finns det fortfarande stora kostnader för lärosäten och ett kompicerat regelverk mellan dem och förlagen. SUHF (Sveriges universitets- & högskoleförbund) startar nu en utredning för att ta fram förslag till ett nytt avtal med förlagen som ska gäller från 2024 och som ska garantera open access, lägre kostnader och en transpaent prismodel, enligt en artikel i tidskriften Curie, ”Vi vill få ner kostnaderna för publiceringar”.

Idag ligger lärosätenas årliga kostnader för vetenskaplig publicering kring 500 miljoner kronor och summan ökar varje år. Utredningen ska bland annat undersöka alternativa icke-kommersiella publiceringskanaler.

Enligt Wilhelm Widmark, som är överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek och medlem i utredningsgruppen:

Vi är rädda att förlagen vill permanenta de avtal vi har idag som vi inte anser är fördelaktiga för lärosätena på lång sikt. Om vi fastnar i detta är vi kvar i att betala både för att läsa och för att publicera artiklar och det kommer att finnas hybrider, där vissa artiklar är öppna och andra inte. Vi vill ha en ändring av hur publiceringar finansieras.

Utredningen ska mynna ut i en strategi 2023 som sedan ska tillämpas i förhandlingarna med förlagen 2024.

Webbinarier om akademisk publicering

Photo by Gabriel Sollmann on Unsplash

EUA (European Universities Association) arrangerar många intressanta webbinarier och i maj har de tre stycken om akademisk publicering under rubriken, Universities and the future of scholarly publishing.

18 maj 14:00-15:30 Into the unknown: most likely futures for Open Access publishing.

This first webinar of the series "Universities and the future of scholarly publishing" will focus on different scenarios to open up scholarly publishing, their advantages and disadvantages, challenges and opportunities. Building on the results of the EUA study on read and publish agreements, it aims to explore the implications those scenarios could have on universities and consortia.

25 maj 14:00-15:30. Universities and the promises of scholar-led publishing.

This second webinar of the series "Universities and the future of scholarly publishing" will explore different scholar-led Open Access initiatives and will highlight how universities can support and nurture such projects.

8 juni 14:00-15:30 Quo vadis, transformative agreements?
This third webinar of the series "Universities and the future of scholarly publishing" will look into the ins and outs of the different types of transformative agreements with large and small publishers. It will also explore their potential to flip scholarly publishing to Open Access.

Nya artiklar i tidskriften Högre utbildning

Tidskriften Högre utbildning har publicerat årets första artikelsamling. 

Högre utbildning är en vetenskaplig e-tidskrift som är fritt tillgänglig enligt open access-principen. Tidskriftens övergripande syfte är att stödja framväxten av kunskap som är av relevans för undervisning och utbildning vid universitet och högskolor.

Följande artiklar är nu tillgängliga:

• Handledarens frågor: Att möjliggöra självständighet i ett handledningssamtal av Jenny Magnusson, Södertörns högskola
• Plagiera eller referera vetenskapligt? En studie om vad studenter behöver lära sig för att bli bättre på referathantering av Josefin Hellman, Stockholms universitet och Anja Thorsten, Linköpings universitet
• Institutional personas – Dis/harmonic representations of higher music education av Nadia Moberg och Eva Georgii-Hemming, Musikhögskolan, Örebro universitet
• Ytinlärning och djupinlärning – en kritisk reflektion kring normativa tolkningar av begrepp i den samtida högskolepedagogiska diskurse av Richard Pleijel, Uppsala universitet
• Lärarstudenters erfarenheter av två veckors utlandspraktik – en möjlighet till utveckling av interkulturella perspektiv av Maria Svensson, Göteborgs universitet
• Flerspråkighet och transspråkande i lärarprogram för nyanlända lärare – språkbro med förhinder? av Catarina Economou, Elin Ennerberg, Malmö universitet

Nya öppna böcker om nätbaserad undervisning och lärande

CC BY-SA Some rights reserved by Commonwealth of Learning

Vill du hitta nya modeller, metoder och konkreta undervisningstips om nätbaserad utbildning finns det två intressanta öppna (open access) böcker (grattis att ladda ner).

Den första är en antologi som har sammanställts av organisationen Commonwealth of Learning, Technology-Enabled Learning: Policy, Pedagogy and Practice. Här hittar du kapitel som handlar om policyfrågor, fallstudier om implementering av nätbaserad utbildning samt forskning och utvärderingar av initiativ inom området.

Technology-Enabled Learning: Policy, Pedagogy and Practice, based mostly on various TEL projects in the last five years, presents diverse experiences of TEL from a critical research perspective, offering lessons that can be deployed elsewhere. The book’s 17 chapters provide success stories about the planned and systematic integration of technology in teaching and learning, and present models for online training at scale using massive open online courses and other platforms.

Den andra boken heter Teaching, Technology, and Teacher Education during the COVID-19 Pandemic: Stories from the Field. Den lyfter fram goda exempel på hur lärare har hanterat den digitala omställningen under 2020 och innehåller många praktiska metoder som kan inspirera lärare inom alla utbildningssektorer.

This AACE and SITE-published, open access eBook contains 133 chapters with over 850 pages documenting best practices, strategies, and efforts by teacher educators, professional developers, researchers, and practitioners. It is divided into seven sections that address pedagogy, collaboration, field experiences, preservice education methods, professional development, digital tools, and equity issues. Chapters are presented as innovations with supporting materials that could be easily replicated or studied.

Nationell plattform för öppna tidskrifter

CC BY-SA Some rights reserved by PLoS on Wikimedia Commons

Svenska vetenskapliga tidskrifter behöver bli synligare och den forskning som publiceras där ska bli mer tillgänglig för alla. Därför utvecklar Kungliga biblioteket (KB) en nationell plattform för öppna vetenskapliga tidskrifter, enligt ett pressmeddelande. regeringens mål är att all offentligt finansierad forskning ska vara tillgänglig för alla (open access) från och med i år och KB arbetar för att bygga upp tjänsten.

Ambitionen är en nationell plattform som synliggör var och en av tidskrifterna, men samtidigt gör det möjligt att söka i material från samtliga publikationer. Målet är också att underlätta för redaktörerna genom att erbjuda funktioner för deras arbetsflöden.

– Kraven på funktionalitet och användarvänlighet är höga. Det är viktigt att innehållet är lätt att hitta på nätet och via olika databastjänster, utan att vi kompromissar med den vetenskapliga kvaliteten, säger Sofie Wennström, som leder arbetet med den nya plattformen.

En del svenska tidskrifter ges ut på förlag, medan andra sköts av lärda sällskap eller redaktörer som arbetar på ideell basis. Med en plattform som drivs av KB skulle utgivarna inte längre behöva bekosta en egen webbplats. Istället kan de lägga mer resurser på att förbereda materialet för publicering.

– Vår förhoppning är att plattformen ska ha funktioner för att skapa arbetsflöden som är spårbara och främjar transparens i det redaktionella arbetet. Det finns publiceringsetiska riktlinjer för arbetet med vetenskapliga tidskrifter som vi gärna ser att redaktörerna anammar och som på det här sättet blir lättare att följa, säger Sofie Wennström.

Källa: Pressmeddelande från KB, Öppna vetenskapliga tidskrifter får gemensam plattform.

600 år av svenskt tryck ska digi­ta­li­se­ras

"Kungliga biblioteket" (CC BY-SA 2.0) by Luke McKernan

Hela den svenska tryckproduktionen från 1400-talet fram till i dag ska göras digitalt tillgänglig. Det är målet med en avsiktsförklaring som undertecknas av Kungliga biblioteket och universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Målet är att digitalisera och tillgängliggöra det samlade svenska trycket med gemensamma insatser. Det innebär att samtliga böcker, tidningar, tidskrifter, läromedel och rapporter som getts ut i Sverige ska finnas digitalt tillgängliga.

– Forskningen och allmänheten efterfrågar allt mer digitaliserat material. Genom att våra sex bibliotek nu samverkar säkerställer vi att vi utnyttjar våra gemensamma resurser på ett effektivt sätt vilket ökar farten i digitaliseringen, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

I första fasen digitaliseras material som är katalogiserat och fritt från upphovsrätt. Parallellt ska biblioteken även arbeta för att digitalisera och tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material och okatalogiserat äldre tryck. Arbetet kommer att genomföras i delprojekt under längre tid.

Ladda ner dokumentet, Avsiktsförklaring om det digitaliserade svenska trycket.

Källa: Pressmeddelande från Kungliga Biblioteket.

Ny handbok om aktivt lärande

"Classroom session in Solent Creatives" by Solent Creatives is licensed under CC BY 2.0

Hur skapar man aktivt lärande och större engagemang hos studenter? En praktisk guide inom detta område finns i form av en ny bok, An Active Student Participation Companion, av Sanna Barrineau, Sanna Engström och Ulrike Schnaas vid Uppsala universitet. Boken är gratis att ladda ner och innehåller många idéer om hur du som lärare kan skapa kollaborativa gruppaktiviteter och göra studenterna mer delaktiga i kursen samt bidra till kursen utveckling. Boken bygger på praktiska exempel från svensk högre utbildning.

This companion aims to inspire those who want to approach new ways of learning in order to create a better course, as well as those who are out to challenge conventional forms of teaching and learning norms. It summarises a range of experiences in Swedish higher education and provides concrete examples of how students and educators can learn together. By reading this companion, you will meet a variety of voices and perspectives - from students and educators - both via text and through links to a rich collection of media.

Ladda ner hela boken som pdf-fil.

Gör din digitala information tillgänglig för alla

CC BY-NC-ND Some rights reserved by JISC

Enligt ett EU-direktiv från 2018 finns det idag starkare krav på tillgänglighet på all digital information som publiceras av offentliga organisationer. Erasmus+ projektet Wamdia (Digitally accessible Europe) arrangerar en workshop om digital tillgänglighet i samarbete med Högskolan i Gävle, onsdagen den 5 juni i Gävle. Under dagen får du lära dig hur du kan skapa tilgängliga dokument, webbsidor, filmer och presentationer.

Den 5 juni, 10.00-15.00, genomför vi på plats i Gävle en workshop där du under handledning av våra utbildare får en introduktion till de olika delmomenten och framför allt en möjlighet att praktiskt lära dig hur du använder de olika verktygen får att göra din digitala information tillgänglig för alla.

Workshopen är gratis och riktar sig till offentligt anställda, lärare, vuxenutbildare, anställda i små- och medelstora företag och rent generellt "alla" it-användare.

Mer information om workshopen samt anmälan.

Webinar: öppen utbildning i en osäker framtid

Photo by Jisc CC BY-NC-ND

European Distance and E-learning Network (EDEN) ger ett intressant webbinarium måndag 5 november 11.00, Open education - What next?. Öppen utbildning idag handlar om lärare och organisationer som delar med sig av sina resurser via Creative Commons-licenser, ger olika former av öppna kurser och publicerar forskningsresultat i tidskrifter som är fritt tillgängliga för alla. Men nu hotas öppenheten genom ökande kommersialisering, betalväggar samt upprepade skandaler kring datasäkerhet och spridning av personuppgifter.

Gästtalarna är välkända namn inom öppen utbildning: Catherine Cronin (National Forum for the Enhancement of Teaching & Learning in Higher Education, Irland) och Martin Weller (Open University, UK). Jag kommer att vara moderator för sessionen.

Open education is advocated by many as a means of improving educational effectiveness, access, and equity. However, openness in education is increasingly under threat. More platforms and tools are raising paywalls and several MOOC platforms are already experimenting with fees for access to course material, thus making the open aspect of MOOC redundant. In addition, data breaches, misinformation, and pervasive surveillance practices are now endemic on the open web. Thus, the concept of open practice also can be viewed as a means of fuelling data capitalism and eroding privacy.

Webbinariet ingår i European Distance Learning Week. Mer information om hela veckans program kommer snart.

Mer information och länk till registrering.