Webbinariebingo

"Bingo cards" (CC BY-ND 2.0) by sarae

Ett webbinarium ska helst vara en mötesplats där deltagarna får möjligheter att diskutera med experter och kollegor. Men alldeles för ofta blir det envägskommunikation med tekniska brister hos arrangörerna. Bryan Alexander har skrivit en kort bloggpost, med glimten i ögat, om vanliga problem med webbinarier i form av ett bingospel, Have you played Webinar Bingo?

Bland annat nämns problem med att visa bildspel, dåligt eller bristande ljud hos presentatören, störande bakgrundsljud, osynliga presentatörer och brist på agenda. Till listan kan jag lägga till bristande planering, övertro på trådlösa uppkopplingar och misslyckad placering av webbkamera (t ex underifrån). Vi har alla råkat ut för dessa men det är bra att få sådana påminnelser då och då. För varje punkt på bibgospelet kan vi hitta lösningar som höjer webbinariets kvalitet!

Behov av nationell samverkan för pedagogiskt utvecklingsarbete i högskolan

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har redovisat sitt regeringsuppdrag om att följa upp det pedagogiska utvecklingsarbetet vid landets universitet och högskolor (läs rapporten). Myndigheten vill med sina förslag och bedömningar skapa förutsättningar för en varaktig högskolepedagogisk utveckling på nationell nivå.

I uppdraget ingick att ge en översiktlig nationell bild och bidra med kunskap om lärosätenas arbete med pedagogisk utveckling. UKÄ har i en enkätstudie kartlagt det arbete med pedagogisk utveckling som pågår på universiteten och högskolorna. Genom kartläggningen och en mängd fördjupande samtal har en nationell bild utkristalliserats.

UKÄ bedömer att det behövs en samordnande organisation på nationell nivå för det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet. Därför föreslår myndigheten att Universitets- och högskolerådet (UHR) får ett utökat uppdrag som även omfattar främjande av den högskolepedagogiska utvecklingen.

– Det pågår en hel del spännande och innovativt arbete kring pedagogisk utveckling på de enskilda lärosätena. Däremot saknas det en samordning på nationell nivå som kan planera, samordna och systematisera ett kontinuerligt informations- och erfarenhetsutbyte för att få ut maximal effekt av det lokala utvecklingsarbetet, säger Andrea Amft, utredare vid UKÄ:s analysavdelning och projektledare för regeringsuppdraget.

Sektorns gemensamma utvecklingsarbete kunde bli ännu mer effektivt om det dessutom fanns en nationell strategi för det pedagogiska utvecklingsarbetet att vila mot, menar UKÄ som dessutom föreslår en nationell strategi för digitalisering av högre utbildning och forskning samt att Vetenskapsrådet får en stärkt roll för kunskapsutvecklingen och den vetenskapliga grunden på området. UKÄ ser också att man på den egna myndigheten kan fördjupa sina granskningar och analyser med koppling till det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet.

Den 6 mars bjuder UKÄ in till en återkopplingskonferens kring regeringsuppdraget. På konferensen berättar UKÄ mer om resultaten från regeringsuppdraget men lämnar också över stafettpinnen till lärosätena och övriga aktörer inom högskolesektorn.

Källa: Pressmeddelande från UKÄ.

Fjärr- och distansundervisning i skolan - praktiska exempel

Bild: Korrespondensgymnasiet

I skolans värld skiljer man mellan distansundervisning, där undervisningen sker både synkront och asynkront, och fjärrundervisning som sker i realtid med videomöten mellan eleverna och läraren. Distansundervisning är som regel bara tillåtet i undantagsfall medan fjärrundervisning tillåts inom moderna språk och modersmålsundervisning, när det inte finns en behörig lärare på plats. En artikel i Skolvärlden, Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter, ger exempel på bägge former med intervjuer med lärare.

Fjärrundervisningen representeras av Lapplands gymnasium och språklärare Eva Öhlund Westerberg. Hon har elever på fyra orter: Jokkmokk, Pajala, Gällivare och Kiruna. Det finns inte underlag för lärare i moderna språk på alla orter så fjärrundervisning har blivit en smart och flexibel lösning. Genom videomöten och kollaborativa dokument kan alla synas och höras och det finns möjligheter till grupparbete och enskilda uppgifter. Det finns även tid för mer informella kontakter eftersom hon loggar in några minuter före lektionstiden för att kunna småprata med eleverna. Fjärrundervisning är en viktig komplement till vanlig undervisning och har flera fördelar.

- Med fjärrundervisningen får eleverna fler klasskamrater och det blir mer samtal. En annan fördel är att elever som vill läsa språk erbjuds det även om det kanske bara är en elev på skolan som väljer språket.

Distansundervisning representeras av Korrespondensgymnasiet i Torsås, söder om Kalmar. De har elever som inte passar in i den vanliga skolan av olika anledningar och där all undervisning sker på distans med både synkrona och asynkrona aktiviteter. De har exakt samma krav som andra gymnasieskolor men eleverna kan bo var som helst, även i utlandet, och har en större flexibilitet i sina studier. Enligt rektorn Pernilla Gustavsson:

- Det är verkligen en blandning. För vissa är det att den fysiska miljön i skolan inte fungerar, alltså att den typiska skolan inte kan tillgodose behoven. Vi har elever som utövar någon form av elitsatsning i sport och så har vi de som har skilda föräldrar som vill bo hos både mamma i söder och pappa i norr.

I artikeln intervjuas lärare Agneta Berntsson. Hon tycker att hon har minst lika bra kontakt med sina elever än i en vanlig klass:

- Jag skulle säga att jag lär känna de här eleverna bättre än vad jag hade gjort i ett vanligt klassrum ... På ett vanligt gymnasium skulle jag sitta med en grupp på 30. Man har behov av närhet när man jobbar på distans och därför ser man till att lära känna varandra ännu bättre. När de hör av sig passar man på att prata.

Läs mer om fjärrundervisning (Skolverket)

Studio UKÄ - intervju med mig

Jag blev nyligen intervjuad av Andrea Amft från UKÄ (Universitetskanslersämbetet) som en del av en ny satsning på inspelade intervjuer genom en YouTube-kanal, Studio UKÄ. Jag svarar på frågor om digitalisering inom högre utbildning, använding av digitala verktyg i klassrummet och omvärldsutveckling.

I kanalen just nu hittar du också intervjuer med UKÄs generaldirektör Anders Söderholm, Max Scheja, professor i högskolepedagogik vid Stockholms universitet och Emma Wikberg, lärare och pedagogisk ambassadör vid Stockholms universitet. Flera intervuder följer.

Norsk satsning på digital kompetens inom arbetslivet

Photo by LinkedIn Sales Navigator from Pexels

Tio norska lärosäten får dela på 20 miljoner kronor för att utveckla flexibla nätbaserade utbildningar för att höja den digitala kompetensen hos flera ledande norska företag, enligt ett pressmeddelande från norska Kunnskapsdepartementet, Tolv prosjekter får 20 millioner til utvikling av videreutdanning i digital kompetanse. Norska arbetsgivare har ett stort behov av kompetensutveckling inom digital kompetens för att utrusta sina medarbetare för framtidens krav. I denna satsning ingår utbildningar om bland annat artificiell intelligens, innovationskultur och hållbar utveckling.

Kunnskaps- og integreringsminister, Jan Tore Sanner, ser ett växande behov inom arbetslivet:

- Den teknologiske utviklingen innebærer nye oppgaver som krever annen type kompetanse. Eksempelvis har et prosjekt fått støtte til å gi kompetanse innen bruk av digitale løsninger i bygg- og anleggsnæringen, et annet har fått støtte til å lære hvordan flere kan utvikle og publisere digitale utmarkskart. Det er stadig færre jobber som krever liten eller ingen formell kompetanse, også høyt utdannede opplever endringer som over tid krever faglig påfyll.

Förra året tilldelades 35 miljoner kroner inom samma område. Enligt digitaliseringsminister Nikolai Astrup:

- Digitalisering og ny teknologi er helt avgjørende for at vi skal kunne skape nye jobber i privat sektor, og utvikle bedre og mer effektive tjenester i offentlig sektor. Men da trenger vi digital kompetanse. Derfor er jeg veldig glad for at flere får mulighet til å øke den digitale kompetansen i løpet av arbeidslivet. Det vil komme hele samfunnet til gode.

Digitala verktyg inom specialpedagogik - effektiva om de används på rätt sätt

"IMG_6172" (CC BY-NC-SA 2.0) by david-gilmour

Elever med särskilda behov får bra hjälp av en mängd digitala verktyg (text-till-tal, rättstavningsprogram, pekplattor mm.) men nyckeln är alltid en genomtänkt strategi och pedagogiskt syfte hos läraren. En artikel på Specialpedagogik, Digitalisering som verktyg, diskuterar hur digitalisering kan bidra till mer jämlika förutsättningar för alla elever och vikten av särskild kompetensutveckling hos lärarna för att kunna hantera digitaliseringens utmaningar.

En del studier visar att införandet av digitala verkty och plattformar utan pedagogisk förankring och på ett genomtänkt sätt kan få negativa konsekvenser, i synnerhet för elever med särskilda behov.. Enligt Annika Agélii Genlott som har varit ledare för den nationella handlingsplanen för digitaliseringen av skolväsendet:

- Digital teknik kan vara jättebra, om den används på ett genomtänkt och pedagogiskt riktigt sätt. Särskilt hjälpta av den kan elever med olika typer av särskilda behov vara. Men den bör inte användas bara för att. Det måste finnas en tanke om varför och hur, precis som med all annan undervisning.

Helena Hemmingsson, professor vid specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet menar att det finns gott om kunskap och erfarenheter inom området men att lärarna behöver tid för att ta till sig det och reflektera:

- Det finns mycket samlad kunskap att få, bland annat via Specialpedagogiska ­skolmyndigheten, Skolverket och fria resurser på internet. Men specialpedagoger och special­lärare måste få tid i sina tjänster för att ­kunna hålla sig uppdaterade. Tekniken och programmen utvecklas hela tiden och det krävs en annan kritisk granskning än vid val av ­läroböcker.

Acquainted - enkel app för frågor och svar

Photo by Adrianna Calvo from Pexels

Acquainted är ett enkelt verktyg för att skapa automatiska chattsessioner med frågor och svar som du kan bädda in på en webbsida eller använda via mobilen. Du skriver in frågor och ange tänkbara svar, även på felaktiga svar. Du kan skapa en serie frågor med olika svar så att det känns som en chattsession. Du får sedan statistik och diagram som visar vilka svar deltagarna valde. Enklast att besöka sajten och prova själv.

Nätsäkerhet för akademiker

Photo by Pixabay from Pexels

Vi läser nästan varje vecka om allvarliga säkerhetsläckor på nätet men trots det är vi ganska bekväma när det gäller användning av epost och sociala medier. En artikel av Abigail McAlpine, University of Huddersfield i England, på JISC, Staying secure on social media: a quick guide for academics, ger goda råd om nätsäkerhet för akademiker (och förstås alla icke-akademiker!).

Några tips från artikeln:

• Försök att skilja mellan privata och profesionella konton både för e-post och sociala medier. Använd inte samma e-post kontaktadress för sociala medier som för banktjänster.
• Var försiktig med öppna publika trådlösa nätverk (wifi), i synnerhet när du utför banktjänster och betalningar. Det är nästan alltid säkrare att använda mobilnätet (3G eller 4G).
  Treat public wifi with caution. Public networks are easy to hack – or for a hacker simply to join and survey who else is using it – and so you become more vulnerable when you’re posting messages that expose what public wifi network you’re using.
• Undvik att checka in på ställen du besöker, speciellt på publika nätverk. Positioneringstjänster är ju väldigt användbara men sådan information kan vara intressant för hackers. Skriv var du har varit men inte när du är just på plats.
• Många populära plattformar har hackats under åren och många epostadresser har läckt ut. Vill du veta om information om dina epost adresser har blivit stulna kan du använda tjänsten haveibeenpwned.com. Det viktigaste i sådana fall är att du byter till ett säkrare lösenord och inte använder samma lösenord för många konton.

NU2020 - konferens om hållbart lärande

Sveriges största mötesplats för utveckling av högre utbildning NU2020, äger rum 7-9 oktober 2020 vid Campus Flemingsberg i Stockholm. NU-konferensen äger rum vartannat år och denna är den sjunde i ordning.

Temat för konferensen 2020 är Hållbart lärande, med särskilt fokus på kritiskt tänkande, socialt ansvarstagande och breddat deltagande. Med temat sätter vi fokus på målsättningen god utbildning för alla och riktar strålkastarna mot undervisning och lärandemiljöer som är utformade med målet att bidra till ett socialt hållbart samhälle, ett jämställt och jämlikt deltagande i undervisning samt former som uppmuntrar studenter att vara delaktiga i samhällsutvecklingen.

Konferensen har tre huvudtalare: Maureen Linker, Professor of Philosophy (University of Michigan-Dearborn, USA), Arjen Wals, Professor of Transformative Learning for Socio-Ecological Sustainability (Wageningen University, Nederländerna) samt Patricia Staaf, föreståndare för Akademiskt lärarskap vid Malmö universitet.

Call for papers är redan ute och bidragen ska skickas in senast 1 mars.

Konferensen arrangeras av följande lärosåten i samarbete med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF): Karolinska Institutet, Röda Korsets Högskola, Stockholms musikpedagogiska institut, Södertörns högskola och KTH Kungliga Tekniska Högskolan.

Poddagogen - ny podcast om utbildningsvetenskaplig forskning

Photo by Kaboompics .com from Pexels

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området. Programledare är Janne Kontio och Sofia Lundmark som båda är disputerade pedagogikforskare. Poddagogen finansieras med anslag från Riksbankens Jubileumsfond.

-Vi på Skolporten är fantastiskt glada över att kunna sprida ny forskning om skolan och förskolan genom det här roliga podd-samarbetet med Janne Kontio och Sofia Lundmark, säger Moa Duvarci Engman, redaktör på Skolporten.

Källa: Pressmeddelande från Skolporten.

Nya vägar för tillgång till högre utbildning i hela landet - konferens i maj

Gränsö slott (foto: Johnny Franzén)

Den andra nationella konferensen om nya vägar för tillgång till högre utbildning i hela landet, Nya Vägarkonferensen, äger rum på Gränsö Slott utanför Västervik den 13-14 maj (med välkomstkväll den 12 maj). Konferensens syfte är att diskutera och ta höjd för mer samverkan och strukturerade nationella satsningar på högre utbildning för hela landet (se inbjudan).

Konferensen blir en plats där internationella, nationella, regionala och lokala perspektiv kan mötas. Programmet rymmer frågor som goda samverkansmodeller, effekter av tillgång till högre utbildning, det politiska läget och kvalitetsutmaningarna. Anmälan öppnar i januari 2020. 

Konferensen vänder sig till dig med intresse för ökad tillgång till högre utbildning i hela landet - för kompetensförsörjning och livslångt lärande – men också för en god och demokratisk samhällsutveckling.
Bland talarna finns Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, Stuart Gibb, Vice-Principal, University of the Highlands and Islands, Skottland och Lina Bjerke, doktor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Konferensens moderator är Johan Wester.

Läs mer om konferensprogrammet.

Konferensen arrangeras av Vinnovaprojektet Nya Vägar, Campus Västervik och Högskolan Väst i samarbete med Linnéuniversitetet och Vinnova.

EDEN-konferens 2020

EDEN (European Distance and E-learning Network) håller sin årliga konferens, EDEN 2020, vid Politehnica University of Timisoara, Rumänien, 21-24 juni. Konferensen är en av de ledande i Europa för alla som arbetar med e-lärande, distansutbildning och IKT-pedagogik. Temat för konferensen handlar om hur artficiell intelligens (AI) kommer att påverka framtidens utbildning: Human and artificial intelligence for the society of the future. Inspiring digital education for the next STE(A)M student generation.

Vill du skicka in ett bidrag till konferensen ska det skickas in senast 10 februari. Huvudtemat delas upp i flera konferensspår. Läs mer i Call for contributions.

En särskild dag, 21 juni, ägnas åt doktorander och forskare inom e-lärande och distansutbildning, PhD Symposium. Sista datum för att lämna in ett bidrag till detta är 30 mars.

Mer information och anmälan finns på konferensens hemsida. Jag återkommer senare med information om konferensens programme när det fastställs.

Här får du se en kort film om konferensstaden, Timisoara.