Fjärr- och distansundervisning i skolan - praktiska exempel

Bild: Korrespondensgymnasiet

I skolans värld skiljer man mellan distansundervisning, där undervisningen sker både synkront och asynkront, och fjärrundervisning som sker i realtid med videomöten mellan eleverna och läraren. Distansundervisning är som regel bara tillåtet i undantagsfall medan fjärrundervisning tillåts inom moderna språk och modersmålsundervisning, när det inte finns en behörig lärare på plats. En artikel i Skolvärlden, Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter, ger exempel på bägge former med intervjuer med lärare.

Fjärrundervisningen representeras av Lapplands gymnasium och språklärare Eva Öhlund Westerberg. Hon har elever på fyra orter: Jokkmokk, Pajala, Gällivare och Kiruna. Det finns inte underlag för lärare i moderna språk på alla orter så fjärrundervisning har blivit en smart och flexibel lösning. Genom videomöten och kollaborativa dokument kan alla synas och höras och det finns möjligheter till grupparbete och enskilda uppgifter. Det finns även tid för mer informella kontakter eftersom hon loggar in några minuter före lektionstiden för att kunna småprata med eleverna. Fjärrundervisning är en viktig komplement till vanlig undervisning och har flera fördelar.

- Med fjärrundervisningen får eleverna fler klasskamrater och det blir mer samtal. En annan fördel är att elever som vill läsa språk erbjuds det även om det kanske bara är en elev på skolan som väljer språket.

Distansundervisning representeras av Korrespondensgymnasiet i Torsås, söder om Kalmar. De har elever som inte passar in i den vanliga skolan av olika anledningar och där all undervisning sker på distans med både synkrona och asynkrona aktiviteter. De har exakt samma krav som andra gymnasieskolor men eleverna kan bo var som helst, även i utlandet, och har en större flexibilitet i sina studier. Enligt rektorn Pernilla Gustavsson:

- Det är verkligen en blandning. För vissa är det att den fysiska miljön i skolan inte fungerar, alltså att den typiska skolan inte kan tillgodose behoven. Vi har elever som utövar någon form av elitsatsning i sport och så har vi de som har skilda föräldrar som vill bo hos både mamma i söder och pappa i norr.

I artikeln intervjuas lärare Agneta Berntsson. Hon tycker att hon har minst lika bra kontakt med sina elever än i en vanlig klass:

- Jag skulle säga att jag lär känna de här eleverna bättre än vad jag hade gjort i ett vanligt klassrum ... På ett vanligt gymnasium skulle jag sitta med en grupp på 30. Man har behov av närhet när man jobbar på distans och därför ser man till att lära känna varandra ännu bättre. När de hör av sig passar man på att prata.

Läs mer om fjärrundervisning (Skolverket)