Breddad rekrytering i skandinavien - ny rapport

En stor utmaning för högre utbildning är att nå ut till nya studentgrupper och skapa större mångfald, s k breddad rekrytering. En ny rapport från UKÄ (Universitetskanslersämbetet), Breddad rekrytering till högre studier – En beskrivning och jämförelse av policy och utfall i de skandinaviska länderna, jämför hur de tre skandinaviska länderna har arbetat med frågan under de senaste tio åren. Rapporten avslutas med en diskussion av lärdomar och utvecklingsmöjligheter.

I Sverige pågår ett samtal om breddad rekrytering sedan lång tid tillbaka. Socioekonomisk bakgrund, kön och etnicitet betonades i samband med att lärosätena ålades att främja och bredda rekryteringen, men även geografiskt ursprung och funktionsnedsättning har ofta tagits upp som aspekter i breddningsdiskussionen. En breddad rekrytering diskuteras i Sverige som en fråga både om demokrati och rättvisa samt om talangförsörjning och landsbygdspolitik. Reformmässigt har fokus främst legat på att skapa fler vägar till högskolestudier.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: 

Breddad rekrytering till högre studier – En beskrivning och jämförelse av policy och utfall i de skandinaviska ländernaPdf, 1.3 MB.

Hösttermin 2021 - campus, distans eller en blandning?

"BTH Panorama 01" (CC BY 2.0) by familjbournonville

Hur blir det till hösten vid landets universitet och högskolor - campus, distans eller en blandning? Alla varianter finns enligt en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Lärosätenas planering en déjà vu från i fjol. Linnéuniversitetet planerar att alla utbildningar går på campus till hösten medan Högskolan Dalarna planerar att fortsätta med distansundervisning och bara nödvändiga moment på campus. Andra lärosäten väljer flexibla lösningar med både campus och distans. Planerna påminner om läget för ett år sedan när vi trodde att pandemin skulle lugna ner sig efter sommaren.

Man kan ju verkligen undra hur det blir till hösten. Även om Anders Tegnell inte tror att det kommer en fjärde våg så är det väl ingen som efter de senaste 1,5 årens erfarenheter utesluter nya utbrott av smitta.
Och det vore inte helt oväntat att det sker just på lärosäten. När en generation studenter, utleda på isoleringen under pandemin, rusar till alla sociala aktiviteter de kan hitta. Man får hoppas att en stor del av dem är vaccinerade när terminen startar.

Vi får se helt enkelt. 

Innovativa initiativ i den digitala omställningen - ny europeisk rapport

CC BY Some rights reserved by EADTU

En ny rapport från EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) och Empower, 2021 Envisioning Report for empowering universities, innehåller goda exempel på innovativa initiativ från europeiska lärosäten som har framkommit under den digitala omställningen.

The COVID-19 crisis has asked universities to make a rapid switch to digital education and reorganize their campus. With the EMPOWER Envisioning report we want to inspire fellow experts in innovating education by examples from practice. In this 5th edition we cover initiatives related to: Digital Transformation in (post-) Covid Times (Chapter 1); Innovating education by digitalisation and artificial intelligence (Chapter 2) and Integrating Short Learning Programmes (SLPs) and MOOCs in HE provision (Chapter 3).

Alla artiklar är korta och konkreta med flera länkar till mer information och releterad forskning. Här hittar du artiklar som täcker såväl övergripande strategier till praktiska tillämpingar.

Bedömning av reell kompetens - nationell samordning behövs

Photo by LinkedIn Sales Solutions on Unsplash

Mer samarbete och samordning behövs för att underlätta lärosätenas bedömning av reell kompetens enligt UHR (Universitets- och högskolerådet) i en nyhet, Lärosäten samverkar kring bedömning av reell kompetens. De som saknar behörighet till högskolestudier kan få en bedömning av sina faktiska kunskaper och färdigheter och detta arbete är nu en integrerad del av varje lärosätes ordinarie verksamhet. UHR har haft en stödjande roll för att hjälpa lärosäten med detta och har nu skrivit en rapport om hur pilotverksamheten har gått och hur man bör gå vidare.

Uppföljningen visar att majoriteten av de 23 lärosäten som deltog har fortsatt att integrera arbetet med bedömning av reell kompetens i sin ordinarie verksamhet, säger Tuula Kuosmanen, avdelningschef vid UHR. Den samverkan med andra lärosäten som påbörjades i och med pilotverksamheten har i de flesta fall också etablerats som en naturlig del av arbetet.

Bland annat vill flera lärosäten se mer nationell samordning samt mer kompetensutveckling inom området.

Flera lärosäten efterlyser en nationell samordning av arbetet med reell kompetens. UHR har idag ett sådant samordningsuppdrag när det gäller att validera yrkeskunskaper för antagning till yrkeslärarutbildningen. Vidare menar flera lärosäten att bristen på resurser gör det svårt att ytterligare utveckla arbetet med att bedöma reell kompetens.

Läs UHR-rapporten: Uppföljning av pilotverksamheten för bedömning av reell kompetens (pdf)

Ny rapport om studenternas situation under pandemin

Photo by Josefa nDiaz on Unsplash

ESU (European Students' Union) har publicerat en rapport om hur studenter har upplevt den digitala omställnigen under pandemin. Rapporten, Student life during the Covid-19 pandemic lockdown Europe-wide insights, omfattar svar från över 17 000 studenter från 41 europeiska länder. Studien täcker många områden: studier, support, tillgång till teknik och studiematerial, sociala kontakter, ekonomiska förutsättningar, studiemiljö och psykisk ohälsa. 

This report presents insights on student experiences during lockdown due to the COVID-19 pandemic based on questionnaire responses given by students studying in Europe in April 2020. The broader framework of the research was informed by the notion of resilience as “a process linking a set of adaptive capacities to a positive trajectory of functioning and adaptation after a disturbance” (Norris et al. 2008, 130). In less technical terms, the research focus has examined the capacity of students, understood as a diverse group, to have reasonably positive academic experiences in a disaster context such as the COVID-19 pandemic, as well as the role of their academic environment, social networks, emotional make-up, knowledge and skills and material resources in enabling such experiences.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Flera studentröster hörs i en podd med studenter från hela Europa, NextNormal. Här hittar du 11 avsnitt som tar upp aktuella frågor inom högre utbildning som har blivit särskilt intressanta under pandemin.

What is the “NextNormal” of European student life? There will be a time after the Corona shutdown, and we want to discuss what it should look like. How can we learn from the digital turn in order to create a better future for higher education? In our podcast, we are talking to students and student unions from all over Europe about the “NextNormal” – the future of higher education beyond Corona. Each episode is dedicated to one European country.

Lärarstudenter tränar med virtuella skolklasser

Pressbild, Linköpings universitet

Pressmeddelande från Linköpings universitet.

Lärarutbildningar har ofta svårt att erbjuda lärarstudenter tillräcklig träning för att praktiskt öva på sitt kommande yrke. Många nyblivna lärare känner sig oförberedda när de kommer ut i yrkeslivet och en del väljer att byta yrkesbana, trots goda möjligheter att få jobb på grund av att bristen på lärare är stor.

En grupp forskare vid Linköpings universitet undersökte om undervisning av virtuella elever kunde göra lärarstudenter mer förberedda för undervisning i ett riktigt klassrum.

– Genom att undervisa virtuella elever ökade studenternas känsla av att vara förberedda och de fick större tilltro till sin förmåga, säger Marcus Samuelsson, biträdande professor på institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

Resultaten har nyligen publicerats i Journal of Technology and Teacher Education, JTATE.

Forskarna jämförde tre olika undervisningsmetoder och vilken effekt de hade på 72 lärarstudenters tilltro till sin förmåga att undervisa. Studenterna, som gick näst sista terminen på lärarprogrammet, delades in i tre olika grupper. De fick sedan antingen öva på att hålla en matematiklektion för riktiga elever, för studiekompisar eller för virtuella elever. Både före och efter studenternas träning mättes deras tilltro till sin förmåga att undervisa. Resultatet visade att övning med virtuella elever var effektivare än övning med riktiga elever. Tre timmars övning med en simulator ökade lärarstudenternas tilltro till sin förmåga lika mycket som tre veckors övning med riktiga elever. Träning med att undervisa virtuella elever gav i jämförelse med träning på studiekompisar också betydligt bättre tilltro till undervisningsförmåga.

Styrkan med virtuell praktik handlar i korthet om möjligheten att få direkt feedback, både från de virtuella eleverna, de studiekompisar som deltar i det virtuella klassrummet och från de två närvarande lärarna. Träningen med virtuella elever gjorde det möjligt att diskutera ledarskap och olika lärandesituationer, när de uppstod, på ett sätt man inte kan göra över huvudet på riktiga elever och som studenterna inte var vana vid.

– Virtuella elever kan inte ersätta mötet med verkliga elever. Vår studie är ganska liten, men i framtiden tror jag vi kommer att se mer simuleringar som komplement i lärarutbildningar, säger Marcus Samuelsson.

Studien efterlyser mer forskning där blivande lärares träning i virtuella klassrum inom olika skolämnen undersöks.

Om det virtuella klassrummet:
Varje student fick undervisa fem virtuella elever i ett virtuellt klassrum i sammanlagt tre timmar. De virtuella eleverna styrs av en simuleringsspecialist, som gav gensvar på lärarstudentens ledarskap. Undervisningen genomfördes med stöd av det amerikanska verktyget TeachLivE. 

Referens
Simulation Training is as Effective as Teaching Pupils: Development of Efficacy Beliefs Among Pre-Service Teachers. Marcus Samuelsson, Joakim Samuelsson, Anja Thorsten. Journal of Technology and Teacher Education (2021) 29(2), 1-27. Publicerad online 19 juni, 2021. https://www.learntechlib.org/primary/p/218107/

Nytt nummer av tidskriften Högre utbildning

Tidskriften Högre utbildning firar 10-årsjubileum i år med två till tre nummer per år. Årets första nummer inleds med en tillbakablick på tidskriftens historia samt flera intressanta nya artiklar.

• Högre utbildning firar 10-årsjubileum! (Ledare) av Maria Weurlander och Jan Stockfors
• Simuleringsträning utvecklar lärarstudenters yrkesspecifika kunskaper (Artiklar) av Anja Thorsten, Joakim Samuelsson och Marcus Samuelsson
• Fortelling fra praksis som inngang til pedagogisk kunnskap (Reflekterad utbildningspraktik) av Marianne Leikvoll Eide och May-Britt Revheim Brekke
• Virtual Internationalization – we did it our way (Artiklar) av Åsa Tjulin, Ellen MacEachen, Stig Vinberg, John Selander, Philip Bigelow och Robert Larsson
• Rektorer i utbildning – drivkrafter för ett lärande i samspel (Artiklar) av och Anette Forssten Seiser, Åsa Söderström
• Getting lost in a layered labyrinth (Recensioner) av Cormac McGrath

Senare i år kommer ett temanummer under rubriken Högre utbildning och Coronapandemin. Sista inlämningsdatum är 15 oktober. Se Call for papers.

Uppmjukningsövningar sätter tonen för mötet

Photo by LinkedIn Sales Solutions on Unsplash

Om du vill skapa engagemang i dina digitala möten och workshops är det viktigt att aktivera deltagarna redan från början. En artikel av Daniel Monthan, 13 isbrytare som lyfter och laddar virtuella möten och workshops, ger många konkreta tips på uppvärmningsövningar för att skapa trygghet och gruppkänsla. Det kan handla om lära-känna-varandra övningar eller möjligheten att visa upp en bild eller ett objekt som betyder mycket för dig. 

Övningarna ska vara enkla och snabba att genomföra. Deltagarna ska fatta utan att behöva använda för mycket hjärnbränsle! Det är lättare att få igång en liten grupp med någon välkänd övning – t.ex. att be dem berätta om sig själva. Var inte rädd för att testa något nytt, en isbrytare handlar helt och hållet om själva aktiviteten och vem den tas emot av.

Se till bara att dessa övningar genomförs med verktyg som alla deltagare känner sig bekväma med så att fokuset läggs på aktivitet snarare än att lära sig ny teknik.

Högskolepedagogisk spaning - ny podd

Photo by CoWomen on Unsplash

En ny podd som heter Högskolepedagogisk spaning har just publicerat sitt första avsnitt. Podden produceras i ett samarbete mellan flera lärosäten. Det första avsnittet heter Samverkan, öppenhet och delande inom högskolepedagogik. Moderatorn Klara Bolander-Laksov, professor i högskolepedagogik vid Stockholms Universitet, låter tre gäster spana på temat:

• Niklas Brinkfeldt, chef för Nästa generations lärande-centrum vid Högskolan Dalarna, samt ordförande i ITHU.
• Lars Uhlin, pedagogisk utvecklare på Didacticum vid Linköpings Universitet och Lärum vid Mälardalens högskola.
• Eva Åkesson, professor i kemisk fysik vid Lunds Universitet, tidigare rektor vid Uppsala Universitet.

Du hittar podden genom följande plattformar;
Apple: https://podcasts.apple.com/podcast/id1572287352?mt=2
Spotify: https://open.spotify.com/show/4Vab2zjMD4asuaIKV827T5
Google: https://podcasts.google.com/.../aHR0cHM6Ly9mZWVkLnBvZC5zc

Wikipedia som undervisningsmetod och verktyg i examination

Under 10 år har studenter i ekologi och hälsa vid Linnéuniversitetet skrivit artiklar i Wikipedia om olika virus som en del av sin utbildning. Börje Ekstam, universitetslektor, och Pia Palm, IKT-pedagog, har samarbetat med konceptet som ges i kursen Ekologi och hälsa, 15hp. Projektet går in på sitt 10:e år och studenterna har under denna tid producerat nya artiklar eller förbättrat befintliga artiklar på Wikipedia. Det finns idag 80 artiklar som är skrivna av Linnéuniversitetets studenter. Några har utsetts till bästa månadens nyskrivna artikel. 

Att använda Wikipedia på detta sätt betyder bland annat att man kombinerar träning och examination av både kunskapsmål och färdighetsmål. Detta ger studenterna flera praktiska färdigheter:

• söka och läsa vetenskapliga artiklar, använda referensdatabaser och sökmotorer, att göra relevanta urval baserat på avgränsande frågeställningar.
• strukturera och göra berättelsen tillgänglig för en bredare allmänhet.
• samverka i en skrivprocess och interagera med en vetenskapligt tränad handledare.
• kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information.

Att skriva i Wikipedia är ingen lätt uppgift eftersom alla nya artiklar granskas av sakkunniga som bevakar sina områden och inlägg som saknar trovärdiga källor gallras bort ibland inom en timme. Detta ger studenterna en bred men ändå effektiv inlärning med mätbara mål. En stor andelav studenternas arbete blev godkända efter granskningsprocess med ”minor revision”.

Exempel på artiklar som studenter skrivit genom åren: Antimikrobiella peptider, Mycobacterium tuberculosis, Cryptosporidium, Piskmask
Årets artiklar 2021: Beta-metylamino-L-alanin, Nipahvirus, Kokoppor, Epstein-Barr-virus, Fototoxicitet, Alexandrium ostenfeldii, Exotoxin, Borrelia miyamotoi 

Här ser du en film där Börje Ekstam och Pia Palm (Linnéuniversitetet) beskriver hur de har jobbat med Wikipedia under åren.

Stor andel fusk i digitala tentor - ny studie

"Cheating on exam. A student using phone" (CC BY 2.0) by wuestenigel

En ny tysk studie visar att dubbelt så många studenter fuskade på något sätt i digitala tentor jämfört med traditionella salstentor enligt en artikel i den norska nättidningen Khrono, Studie om digital eksamen: Seks av ti studenter jukset. Den digitala omställningen tvingade fram många nödlösningar, inte minst i examinationsformer, och många lösningar var inte så rättssäkra som man hade önskat sig. Studien visar att hela 61,4% av studenterna fick otillåten hjälp av kollegor eller webbkällor jämfört med  31,7% i salstentamen. Författarna menar att många digitala examnationer inte var helt genomtänkta ur ett säkerhetsperspektiv och att många studenter uppfattade fuskmöjligheterna som större. Författarna menar att denna erfarenhet visar tydligt att nya examinationsformer behövs även efter pandemin. Digitala examinationsformer är här för att stanna men det krävs en översyn och smartare val av hur man genomför dem.

Från artikelns abstract:

Worldwide, higher education institutions made quick and often unprepared shifts from on-site to online examination in 2020 due to the COVID-19 health crisis. This development sparked an ongoing debate on whether this development made it easier for students to cheat. We investigated whether students indeed cheated more often in online than in on-site exams and whether the use of online exams was also associated with higher rates of other behaviors deemed as academic dishonesty.

Referens

Janke, S., Rudert, S. C., Petersen, Ä., Fritz, T. M., & Daumiller, M. (2021, May 5). Cheating in the wake of COVID-19: How dangerous is ad-hoc online testing for academic integrity?. https://doi.org/10.31234/osf.io/6xmzh

Ingenjör 4.0 - nätbaserat kursutbud för svensk industri

Photo by ThisisEngineering RAEng on Unsplash

Ingenjör 4.0 är en nätbaserad fortbildningsplattform för ingenjörer som har skapats av 13 lärosäten i ett samarbete som heter Svenska Produktionsakademien, enligt en artikel i nättidningen Ny Teknik, Digital fortbildning stärker svensk industri. Teknikutvecklingen går ju i en allt högre takt och det finns ett stort behov i hela landet av flexibla korta fortbildningskurser, i synnerhet inom digitalisering. Kurserna tas fram i samarbete mellan lärosäten, industrin och andra utbildningsföretag och fokuserar i första hand på digitaliserad tillverkning.

Hela industrin är mitt i en digital transformation och det finns ett stort utbildningsbehov bland svenska företag och anställda, särskilt bland ingenjörer. Utan rätt kompetens är företag inte konkurrenskraftiga och medarbetare inte anställningsbara. Digitala lösningar på utbildning erbjuder livslångt lärande och är mer kostnadseffektivt.

Mer information om Ingenjör 4.0 och kursutbudet.

Svenskt tryckt material från 1400-talet ska digitaliseras

Photo by Cristina Gottardi on Unsplash

Svenskt tryckt material från 1400-talet framåt ska digitaliseras under de kommande åren. Det är målet med ett samarbete mellan Kungliga biblioteket (KB) och de fem universitetsbiblioteken i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå, enligt en nyhet från KB, Natio­nellt biblioteks­samarbete digi­ta­li­se­rar svenskt tryck. Det handlar om böcker, tidningar, tidskrifter, rapporter och läromedel utgivna i Sverige. Enligt Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie vid KB:

Att vårt tryckta kulturarv blir digitaliserat och tillgängliggjort fritt och enkelt kommer att vara till stor nytta för forskning och högre utbildning. Det kan också bli en viktig resurs för det demokratiska samhället i och med att alla kommer åt materialet, oavsett var man bor. Det ska vara lätt att hitta och använda svenskt digitaliserat material vare sig man är gymnasieelev, hembygdsforskare eller litteraturvetare.

Digitaliseringen ska följa internationella standard och det finns flera länder som redan har digitaliserat det mesta, till exempel Norge, så det finns goda erfarenheter att hämta. Samlingen ska våra tillgängligt i fulltext och sökbar via den nationella katalogen Libris. Men om målet ska uppnås behövs det flera finansiärer menar Mikael Sjögren, överbibliotekarie vid Umeå universitetsbibliotek:

Ambitionen är att digitalisera allt, men det kan ske först när det finns mer pengar. Därför arbetar vi med att hitta samarbeten för kompletterande finansiering, kanske genom privata forskningsfinansiärer som i fallet med KB:s digitaliseringsprojekt av dagstidningar som finansieras av stiftelsen Arcadia. Men självklart skulle även ett tillskott av statliga medel vara viktigt i detta arbete, säger 

Avsiktsförklaring om det digitaliserade svenska trycket (pdf)

Lärarnas kompetens i distansundervisning måste höjas - radioreportage

SFS (Sveriges förenade studentkårer) kräver en satsning för att höja lärarnas kompetens att undervisa på distans, enligt ett radioreportage av Sveriges Radio. Simon Edström, ordförande i SFS, menar att distansundervisning kräver nya färdigheter och en annan pedagogik än den traditionella undervsiningen och att många lärare saknar dessa. 

Min lärare höll kameran i ena handen och pennan i andra handen och visade sina anteckningar, det är ju i princip oanvändbar utbildning.

Allt pekar på att undervsiningen kommer att bli allt mer digital även efter pandemin och därför behövs ett kompetenslyft. Regeringen har redan avsatt 15 miljoner kronor på kompetenshöjande åtgärder men det kan komma flera satsningar enligt högskoleministern Matilda Ernkrans i reportaget.

Varför drop-in tider för studenter bör fortsätta vara digitala

Photo by Dylan Ferreira on Unsplash

Många lärare har särskilda tider varje vecka då studenter får komma och ställa frågor kring kursen. Under pandemin har dessa tider varit så klart digitala men man bör helst inte bara återgå till fysiska mötestider när alla är på campus igen, enligt en artikel av Michael Furman i tidskriften Inside Higher Ed, Virtual Office Hours Should Be Here to Stay. Drop-in möten i Zoom har stora fördelar framför allt när det gäller inkludering. För nya eller ovana studenter är tröskeln lägre att komma till ett digitalt möte än att gå till lärarens rum. För distansstudenter, studenter som arbetar dagtid och många med rörelsehinder är digitala möten det enda alternativet. Så även om fysiska möten är trevliga och givande ska vi fortsätta att också erbjuda digitala möten.

No magic elixir will cure all the challenges placed before us, and none of us individually have all the answers. But we can live our values every day in every classroom we enter, be it virtual or physical. Those daily actions, like continuing virtual office hours, can make all the difference to the student who can’t get to campus, to the student who just finished pulling a double shift, to the student who is paralyzed with fear at the thought of physically coming to your office. When the cost to ourselves is so minimal, we simply cannot afford to leave these students behind yet again.

UKÄs årsrapport

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) publicerade sin årsrapport idag. Rapporten ger en bra sammanställning om utvecklingen inom svensk högre utbildning med statistik och tabeller som i många fall kan brytas ner till lärosätesnivå.

Universitetskanslersämbetets årsrapport ger en överblick över högskolesektorns aktuella läge och långsiktiga utveckling. Rapporten bygger på en stor mängd statistiskt material som löpande samlas in och sammanställs i årsrapporten. Materialet finns också i vår statistikdatabas samt i rapporter och analyser som publiceras löpande under året. I anslutning till varje kapitel finns ett figur- och tabellunderlag.

2020 har förstås präglats starkt av pandemin med t ex en kraftig minskning av utländska studenter och en stark ökning av intresse för högre utbildning i en tid med stor osäkerhet. Rapporten beskriver dessutom ett antal övergripande trender som kan ses i statistiken:

• Rekordstort intresse för högskolestudier.
• Examinerade på grundnivå och avancerad nivå har ofta lätt att få arbete.
• Stor efterfrågan på högskoleutbildade i framtiden.
• Jämställdheten kan påverkas. Nyutexaminerade män som grupp haft det svårare än nyutexaminerade kvinnor på arbetsmarknaden
• Positivt ekonomiskt resultat 2020.
• Lärosätenas användning av forskningsmedel minskade.
• Kvinnorna är fortfarande underrepresenterade bland professorerna.

Ladda ner årsrapporten som pdf-fil.

Tillbaka på campus men annorlunda

"Learning in Teams" (CC BY-NC 2.0) by derekbruff

Till hösten kommer de flesta lärosäten att öppna sina campus igen, åtminstone delvis. Men en artikel i den brittiska nättidningen Wonkhe, Should lectures be online in September?, frågar om vilken sorts undervisning vi bör inrikta oss på när vi är tillbaka på campus. Bör vi återgå till stora föreläsningar i hörslar? Kan det vara bättre att fortsätta med inspelade föreläsningar och mer diskussion och interaktivitet när man träffas på plats? Kan man skapa flera träffar i mindre grupper så att studenterna får bättre kontakt med sina lärare än i en hörsal? Den traditionella storföreläsningen ger väldigt lite kontakttid mellan läraren och studenterna. Vi har lärt oss mycket om hur digitala medier kan främja kollaboration och det är viktigt att vi integrerar dessa erfarenheter i undervisningen framöver.

What do we actually mean when we say “contact”? And how do we use this time most effectively to provide opportunities for students to connect with their peers and academics? Feedback from the UPP Student Futures Commissions shows that the majority of students would like some element of their learning to remain online, but also that they want time with tutors and group work to be prioritised. We need to prioritise “contact” time, but this doesn’t necessarily require large scale lectures, which traditionally promote less engagement from students anxious to speak in front of the group. The aim of blended learning isn’t to reduce the amount of time students have, but to optimise the way this time is spent and provide additional resources and mechanisms to scaffold their learning.

Tillit och gemenskap på distans

"Teachers Teaching" (CC BY 2.0) by Phil Roeder

Tillit och gemenskap är nyckelfaktorer i alla utbildningsformer och detta gäller i synnerhet i distansundervisning. En artikel av Skolverket, Distansundervisning kräver tillit och struktur, sammanfattar flera forskningsartiklar inom området med länkar till fördjupning. 

I distansundervisning är det extra viktigt med tillit och gemenskap, vilket läraren kan skapa med mer medvetna aktiviteter och genom att ta en aktiv roll vid grupparbeten. Det långsammare sättet att interagera med eleverna kräver också tydligare instruktioner och struktur än en vanlig lektion, visar flera studier.

När undervisning sker på distans får vi bygga in de socialiseringsaktiviteter som normalt sker per automatik i skolan: lära känna varandra, småprat, eftersnack osv. Aktivitet och variation är viktiga element i undervisning och framför allt krävs det extra tydlighet i kursens struktur och instruktioner inför varje uppgift. Samtidigt får vi inte glömma undervisningens grundprinciper.

Trots att undervisningen sker i en ny miljö behöver vi påminnas om att lärande fortfarande sker på samma sätt, genom repetition, motivation och interaktion enligt Dewey, Piaget och Vygotsky, och att grunden för lärande inte har förändrats.

Grupparbete i Zoom eller Teams används av de flesta lärarna för att skapa diskussion och aktivitet men även här krävs det tydliga instruktioner och träning i hur man diskuterar i grupp. Läraren bör försöka att besöka grupperna regelbundet men bara en kort stund och utan att avbryta elevernas arbete. Detta visar att läraren bryr sig om elevernas arbete och att hen finns alltid nära till hands. Artikeln tar även upp behovet av regelbunden återkoppling, gärna via video eller audio.

Presentation av UKÄs årsrapport

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) presenterar sin årsrapport med statistik och översikt på svensk högre utbildning under 2020 i en webbsändning tisdag den 8 juni, 09:00-10:30.

Program

• Inledning av Anders Söderholm, generaldirektör UKÄ
• Presentation av årsrapporten av Tomas Gustavsson, utredare och projektledare UKÄ
• Frågestund som modereras av Annika Pontén, avdelningschef UKÄ

UKÄ:s årsrapport ger en bred översikt över det aktuella läget och utvecklingen i ett längre perspektiv för Sveriges universitet och högskolor.

Anmäl dig till den digitala konferensen här

Webbinarium om utveckling av digitala kompetenser

Photo by Charles Deluvio on Unsplash

EDEN (European Distance and E-learning Network) fortsätter med sin webbinarieserie, måndag 7 juni 17:00 med en diskussion om hur vi kan använda det europeiska ramverket för digitala kompetenser inom utbildning, DigCompEdu, för att vidareutveckla lärares och studenters digitala kompetenser: Do we develop digital competences or digital skills? – DigCompEdu to balance your way through the storm.

The webinar dedicated to address these issues will address the challenges and needs that education institutions experience in digital competence development, will look at the proposal of new meta competences as suggestions for DigCompEdu, the maturity model proposal, and will discuss how the pandemic highlighted the need for development of digital competences.

De som ska diskutera detta är: Nicole Johnson (Research Director at the Canadian Digital Learning Research Association), Jochen Ehrenreich (Senior researcher at DHBW, Cooperative State University of Baden-Württemberg), Yasmin Djabarian (Program manager at Stifterverband in Berlin) och Stefano Menon (Project manager at Fondazione Politecnico di Milano). Moderatorn för mötet är Airina Volungevičienė (EDEN Digital Learning Europe, Vytautas Magnus University, Litauen).

Webbinarium om UHRs satsning på distansutbildning

"20171019_Distance Learning_002" (CC BY-NC-ND 2.0) by theamoncarter

UHR (Universitets- och högskolerådet) startar nu sin satsning på ökad kvalitet i distansutbildningen enligt en nyhet från myndigheten, Projektmedel till utveckling av distansutbildning. Det handlar om ett regeringsuppdrag om att höja kvaliteten och öka genomströmning i distansutbildning vid universitet och högskolor. I satsningen ingår bland annat en möjlighet för lärosäten att söka projektmedel till utveckling av distansutbildning. 

Vi löser regeringsuppdraget med ett projekt som vilar på tre ben, säger Mikael Andersson, projektledare på UHR. Det första benet är arbete med kvalitetsfaktorer för distansutbildning, det andra är en utlysning av utvecklingsmedel till lärosäten och det tredje är en plattform för kollegialt lärande kring distansutbildning.

Till hösten kommer en utlysning av projektmedel (13 miljoner kronor) för utveckling av distansutbildning.

Som ett startskott arrangerar UHR ett webbinarium torsdag 10 juni 09:00-09:45 med information om projektet och möjlighet att ställa frågor direkt efteråt. Webbinariet teckenspråkstolkas.

Här anmäler du dig till webbinariet.

Lärosäten ställde om snabbt under pandemin - ny rapport om mobilanvändning på campus

"Örebro universitet - Campus USÖ" (CC BY-NC-SA 2.0) by lassman63

UKÄ har ett regeringsuppdrag att följa upp konsekvenserna av pandemin för landets högskolor och universitet. Som en del av detta arbete kommer en ny rapport som kartlägger aktivitetsnivån på 8 campus under 2020-2021 genom mobiltelefonanvändning och positionering (läs mer i en nyhet från UKÄ, Kraftigt minskad aktivitet på campus under coronapandemin). Rapporten visar tydligt hur snabbt lärosätena reagerade på restriktionerna och ställde om till distansundervisning. I undersökningen finns data från följande lärosäten: Linköpings universitet, Örebro universitet, Stockholms universitet, KTH, SLU (Ultuna), Karlstads universitet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet.

Enligt Fredrik Svensson, senior utredare på Analysavdelningen, UKÄ:

Vi har sett att det skett på vissa campus, men aktiviteten minskade igen under senhösten 2020 när smittspridningen i samhället ökade. När regeringen den 24 november förbjöd allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 8 deltagare var aktiviteten redan låg på campus och ändringen verkar inte ha lett till ytterligare minskningar i aktiviteten på campus. Lärosätena har själva alltså agerat för att bidra till att minska smittspridningen innan regeringsbeslutet. 

För studien har UKÄ använt en tjänst som innehåller uppgifter om mobiltelefoners geografiska position och förflyttning inom ett givet område. Tjänsten är anonymiserad och aggregerad.

Läs rapporten: Kraftigt minskad aktivitet på campus undercoronapandemin.