MOOCs i studiecirkelformat - studera internationellt och lokalt

Pressbild, Campus Skellefteå

Många förknipper MOOCs (Massive open online courses) med självstudier men om flera studenter inom samma geografiska område läser samma kurs och träffas regelbundet för att diskutera kursens innehåll, som i en studiecirkel, kan man få ännu mer ut av kursen. Denna innovativa lösning drivs av Campus Skellefteå, enligt en artikel av ENCELL (Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande), Fler kan ta till sig MOOC:s om de kombineras med ”studiecirkeltänk”. 

Som komplement till alla poänggivande kurser och program från Luleå tekniska universitet och Umeå universitet, erbjuder Campus Skellefteå möjlighet att läsa kurser från internationella universitet med en lokal förankring. Med tanke på de stora industrisatsningar som pågår i området (bl a batterifabriken) finns det stora utbildningsbehov och dessa MOOCs ger en extra dimension till Campus Skellefteås utbud. Upplägget beskrivs så här:

Var och en läser den aktuella kursen från ett universitet ute i världen, men Campus Skellefteå erbjuder ett forum för veckovisa utbyten och diskussioner studenterna emellan. En samtalsledare håller i träffarna, men har inte en lärarroll. Frågeställningar från kursen kan kopplas till den lokala kontexten och det finns möjlighet att exempelvis bjuda in lokala företagare för att ytterligare koppla kursens material till en verksamhet.

Just nu annonserar Campus Skellefteå MOOCs i ämnen som Batteries, Fuel Cells, and their Role in Modern Society, Applied Scrum for Agile Project Management och Transport Systems: Global Issues and Future Innovations. Med denna metod kan deltagare samlas för diskussion, skapa nya kontakter i regionen och få inblick i ett nytt ämne. Genom annonsering kan man även locka in deltagare som inte har hört talas om MOOCs eller sådana möjligheter.

ENCELL har dessutom publicerat flera nya artiklar om öppen utbildning och MOOCs. En artikel beskriver arbetet som pågår om utvecklingen av öppna lärresurser (OER) i Sverige, Rapport från Mötesplats OER, med en intervju med Ebba Ossiannilsson. En annan artikel, Eldsjälar driver utvecklingen av öppna kurser, är en intervju med mig om MOOC-utvecklingen.

Flexibelt arbete kräver nya riktlinjer

Photo by May Gauthier on Unsplash

När allt fler arbetar hemifrån finns det stora risker för oklarheter och missförstånd kring arbetstimmar, arbetsmiljö, ansvar och ledarskap. En artikel på Forskning.se, Flexibelt arbete ger ofta skuldkänslor, beskriver ny forskning vid Högskolan i Gävle kring arbetsmiljöfrågor och flexibilt arbete. Både arbetsgivaren och medarbetaren behöver tydliga riktlinjer i form av gränsdragning mellan jobb och fritid, kommunikation inom arbetslaget, återkoppling från chefen och regler för flexibilitet. Forskaren Sofie Bjärntoft betonar vikten på dialog.

Det är ofta inte klart uttalat, utan verkar bero på chefen om man får jobba på distans och hur ofta man behövde vara på plats. Chefen behöver hjälpa till att sätta gränser mellan arbete och fritid genom regelbundna avstämningar med medarbetarna.

Forskargruppen har genomfört en undersökning där medarbetare har intervjuats om viktiga framgångsfaktorer för flexibelt arbete. Artikeln (se referens nedan) ger rekommendationer uppdelade mellan organisation, grupp och medarbetare med ansvar och insikten att man behöver se över många tidigare självklarheter när en organisation går över till en flexiblare blandning av arbetsplatser. Tydlighet och dialog är nyckelord.

Arbetsgivaren måste göra det tydligt vilka tider man får jobba, samt när och hur ofta man förväntas vara på plats. De bör ge stöd och utbildning till chefer för att utveckla och anpassa sitt ledarskap till flexibelt arbete.

Referens

Bjärntoft, S.; Hallman, D.M.; Zetterberg, C.; Larsson, J.; Edvinsson, J.; Jahncke, H. A Participatory Approach to Identify Key Areas for Sustainable Work Environment and Health in Employees with Flexible Work Arrangements. Sustainability 2021, 13, 13593. https://doi.org/10.3390/su132413593

MOOC från Luleå bland topp-100 i världen

En öppen kurs (MOOC) från Luleå tekniska universitet har hamnat bland de 100 bästa MOOCs i världen enligt MOOC-portalen Class Central, enligt en nyhet från LTU, Josefs onlinekurs kom med på global topp 100-lista. Kursen, som ligger på den brittiska MOOC-plattformen FutureLearn, heter Workplace Wellbeing: How to Build Confidence and Manage Stress och tagits fram av biträdande professor i distribuerade datasystem, Josef Hallberg. 

Han bygger en del av kursen utifrån egna erfarenheter av stress och depression och ser kursen som ett sätt att hjälpa andra att hantera svåra arbetssituationer. Pandemin har bidragit att sätta fokus på stressrelaterade frågor. Hittills har cirka 5500 personer registrerat sig på kursen och Josef ser att den engagerar folk från hela världen.

För mig är det inte drivande att vara med på en topplista, men det är en konsekvens av att många har tagit del av kursen och innehållet. Det känns positivt. Det finns en diskussionsdel i kursen och man kan se hur deltagarna pratar med varandra om det här ämnet. Att se hur innehållet och samtalen hjälper deltagarna är den viktigaste belöningen för mig.

LTU har flera MOOCs som är öppna för alla (se utbudet). Universitetet ser dessa kurser som ett bra sätt att sprida utbildning till nya målgrupper, stärka lärosätets och lärarnas synlighet samt vidareutveckla lärarnas kompetens i digital undervisning.

Digitalisering skapar allt flera roller för läraren - ny avhandling

CC BY Södertörns högskola

Den ökande digitaliseringen betyder att dagens lärare ska klara av nya roller, administratör, skådespelare och PR-konsult, och dessa betyder att lärarens roll som ämnesexpert  hamnar allt mer i skuggan. Det framgår av en artikel på Skolporten, Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll, som beskriver en ny avhandlingen av Johan Sandén (Södertörns Högskola), Närbyråkrater och digitaliseringar: Hur lärares arbete formas av tidsstrukturer. Han har undersökt hur lärarens roll har förändrats på grund av digitalisering och framför allt under pandemin. Studien bygger på intervjuer med lärare i grundskolans övre årskurser samt gymnasiet.

Som förvaltningsforskare ser jag skolan som en av de viktigaste samhällsinstitutionerna, och vad gäller samhällets digitalisering är skolan ett av de områden som trycket på digitalisering är som störst. Min masteruppsats handlade om lärarnas administrativa arbete, och då såg jag hur omfattande användningen av digitala verktyg var.

Studien visar hur digitalisering av skolan sker på olika områden: sociala medier, lärplattformar, undervisningens digitalisering såsom fjärr- och distansundervisning, digitala verktyg samt digitalisering som styrverktyg på en organisatorisk och politisk nivå. Lärarna lägger allt mer tid på att hantera dessa och får allt mindre tid att agera i sin roll som ämnesexpert. Detta låter säkert bekant för lärare inom andra utbildningssektorer. Dessa faktorer skapar en ökad komplexitet och väldigt höga krav på läraren.

Nya bedömnings- och examinationsmetoder i fokus efter pandemin

"week 7 assessment and feedback" (CC BY-NC-SA 2.0) by pgcap

Under pandemin har vi fått möjlighet att prova andra bedömnings- och examinationsformer än den traditionella salstentamen. Dessa nya möjligheter diskuteras i en artikel av Debbie McVitty i den brittiska nättidningen om högre utbildning, Wonkhe, Building back learning and teaching means changing assessment. Artikeln menar att vi inte får bara återgå till traditionella former efter pandemin men satsa vidare på nya metoder. Vi måste se över våra kurser och skapa examinationsuppgifter som utvecklar studenternas färdigheter och ger utrymme för olika redovisningsformer (video, audio). Det största problemet är att traditioner som salstentamen har ett stort symboliskt värde och ingår i strukturer och kulturer som inte är enkla att ändra.

But it is also worth it – diversifying assessment in this way can be part of a more inclusive approach to pedagogy, offering a range of avenues for engagement, and creating space for students to show what they know in different ways. Diversity of assessment also offers students more opportunities to practice a wider range of skills, and develop their use of tools and technologies that will be useful to them in their future careers.

Wonkhe och företaget Adobe har tagir fram en rapport, Changing assessment, som sammanfattas av ett bildspel. Studenter behöver en pedagogisk blandning av formativ och summativ bedömning bäde från lärarna men även från varandra (peer assessment). Det är också viktigt att det finns en dialog med studenterna kring bedömning och examination och även kursdesign i stort..

Ett särskilt intressant metod är portfolios, där studenterna samlar uppsatser, projektrapporter, filmer, poddar mm som har ingått i kursarbetet. Enligt Karen Heard-Laureote, head of learning and teaching vid Solent University:

We’re looking at where we can interpret assessment as widely as possible so we can be as agile as possible. I’m very keen on promoting the idea of portfolios – they are very flexible, they contain lots of elements, and there’s potential for choice, for example by using words like “a portfolio may include”. We encourage staff to be less precise in language when writing assessments so they can move every year.

Kunskapsbank om distansutbildning

Photo by Samantha Borges on Unsplash

UHR (Universitets- och högskolerådet) har publicerat en kunskapsbank med utbildningsmaterial om distansundervisning och pedagogisk tillämpning av IKT som en del av myndighetens regeringsuppdrag om kvalitet i distansutbildning. Resurserna finns i form av filmer, poddar, artiklar, webbsidor och bloggar (Flexspan är ju med!) och har producerats av flera lärosäten. 

Resurserna samlas under kategorier som Pedagogik, didaktik och metodik, Organisation, Teknik och Sammanvävning och här hittar du inspirerande exempel och guider. Kunskapsbanken är under utveckling och mer material läggs till under året och säkert en del finesser när det gäller klassificering och sökning.

På samma sida hittar du även inspelade webbinarier och poddar från förra året.

Akademiska flygresor under luppen - ny bok

Photo by Phil Mosley on Unsplash

Att flyga till konferenser, projektmöten, studiebesök och utbytesprogram har varit en självklarhet inom högre utbildning i månnga år. Men en kombination av ökad klimatmedvetenhet och pandemin har visat att det ständiga resandet inte är hållbart och att det finns bra digitala alternativ. En ny bok, Academic Flying and the Means of Communication (Editors: Kristian Bjørkdahl och Adrian Santiago Franco Duharte), innehåller artiklar om hur vi kan utveckla nya sätt att samarbeta och mötas och belyser en del orättvisor och nackdelar med flygkulturen inom högre utbildning. Vilka får flyga internationellt och vilka exkluderas? Hur kan vi bredda deltagandet via alternativa mötesformer? Enligt redaktörernas introduktionsartikel:

In the face of the climate crisis, however, academics’ infatuation with flying may increasingly come across as odd, or even absurd—not to say irresponsible (see e.g. Klöwer et al., 2020; Higham & Font, 2020). How can academics carry on their jet-set lifestyle, when, every day, the world grows more conscious of the changes needed to avert catastrophic global warming? How can academics continue to maintain and even expand their own inclination to fly, when digital alternatives to this ‘academic tourism’ are becoming ever more viable as means of academic communication—not to mention how these same technologies have demonstrated their utility during the COVID-19 pandemic?

Boken är open access och du kan läsa alla artiklar direkt i webbläsaren.

MOOCs i Kina - dramatisk utveckling

Photo by Javier Quiroga on Unsplash

När man diskuterar MOOCs (Massive Open Online Courses) brukar vi fokusera på amerikanska och europeiska aktörer som Coursera, EdX, FutureLearn osv. Men utvecklingen är ännu starkare i Kina enligt en guide på ClassCentral, Massive List of Chinese Language MOOC Platforms in 2022. Idag finns det 24 olika MOOC-plattformar i Kina med över 69 000 kurser, en fördubbling sedan 2020. Resten av världens plattformar erbjuder cirka 19 400 kurser. Den största aktör i Kina, XuetangX, har över 80 miljoner registreringar (okt 2021) och erbjuder över 5000 kurser och program (cirka 450 på engelska). Plattformarna erbjuder oftast kurser från flera lärosäten och flera erbjuder möjligheter till högskolepoäng genom examination.

Hybridundervisningens utmaningar

Ett av de hetaste ämnen på den stora utbildningskonferensen OEB 2021 (Online Educa Berlin) var så klart hybridundervisning och hur man hittar den optimala lösningen. Flera presentationer inom området (bl a en från Malmö universitet) sammanfattas bra i en artikel av Zac Woolfit (Inholland University of Applied Sciences, Nederländerna), Is the Hybrid Virtual Classroom just a badly photocopied lesson? Han har själv arbetat mycket med hybridundervisning och en kortare version av hans föreläsning på OEB 2021 visas nedan med en mycket bra övergripande analys av möjligheter och utmaningar med hybridundervisning.

Utmaningen är att hybridundervisning är mycket krävande för läraren i synnerhet. Det handlar om att hela tiden ha koll på studenter i rummet och på skärmen och se till att alla känner sig sedda och delaktiga. För att göra detta krävs det flera kameror, skärmar och mikrofoner och även om det finns enklar kontrollpaneler är det svårt att hantera alla tekniska möjligheter och undervisa samtidigt. Ofta är det bäst att ha teknisk support i rummet. 

Många lösningar idag fokusera på traditionella föreläsningar och den här formen går ganska bra i hybridformat. Men om du vill ha aktiva studenter, grupparbete, diskussion och kollaboration då blir det svårt. På grund av detta borde vi ställa några frågor innan vi väljer hybridlösningen.

Firstly, ask why you are teaching synchronously in this format in the first place? Consider whether the lesson can be re-designed or split into different sections. Can any of the one-directional communication of content from the teacher be pre-recorded as video lectures? To be studied as part of a flipped classroom. Secondly, how are the interactions between the online and in-class students managed? Consider using a student moderator to read the back-channel communication, pair students online/offline together and plan and script the whole class carefully.

Det finns ingen optimal lösning för hybridundervisning idag och en hel del experimentation pågår. Till slut komer vi kanske att upptäcka att vi inte behöver samlas på just detta sätt bortsett från väldigt speciella tillfällen.

Pedagogisk användning av digital teknik - norsk rapport

CC BY Some rights reserved by NIFU

Forskningsinsititutet NIFU (Nordisk institutt for studier avinnovasjon, forskning og utdanning) har publicerat en rapport om pedagogisk användning av digital teknik inom norsk högre utbildning, Pedagogisk bruk av digital teknologi i høyere utdanning. Rapporten baseras på en litteraturstudie, en genomgång av aktuella studier, rapporter och datakällor samt intervjuer med pedagogiska utvecklare vid landets universitet och högskolor.

Rapporten visar flera positiva resultat från de senaste årens digitala omställning, inte minst i utvecklingen av aktiva lärande former och pedagogisk utveckling.

Gjennomgangen av datakildene viser til tre overordnede gevinster av bruk av digital teknologi i høyere utdanning. I en slik setting kan digital teknologi bidra til (1) mer studentaktiviserende undervisningsformer, til (2) pedagogisk utvikling, særlig i praksisnære fag, samt til (3) økt tilgjengelighet i høyere utdanning. Dette forutsetter derimot at bruken av digital teknologi er en integrert del av et helhetlig lærings- og undervisningsdesign, og at undervisere og studenter har både forståelse for og kompetanse innen bruk av digitale verktøy i et pedagogisk øyemed.

Precis som i Sverige efterlyser många en starkare samordning av den pedagogiska utvecklingen i synnerhet när det gäller gemensamma riktlinjer för vilka plattform och verktyg som är lämpliga inom högre utbildning samt finansiering av kompetensutveckling för lärare. Lärosäten bör lära av varandra i stället för att satsa på egna lösningar och en bättre delningskultur efterfrågas.

Rapporten har skrivits på uppdrag av Direktoratet for høyere utdanning og kompetanse och NOKUT (Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen).

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Titta på ett inspelat webbinarium om rapporten, 19 januari.

Globala trender som påverkar utbildning - ny OECD-rapport

OECD (Organisation for EconomicCo-operation and Development) har publicerat sin årsrapport om trender inom utbildning, Trends Shaping Education 2022. Rapporten beskriver en omvärld med starka kontraster, stora förändringar och växande osäkerhet och budskapet är att vi måste lära oss hantera en osäker framtid och ge våra studenter lämpliga strategier och verktyg. Dessutom beskriver rapporten hur pandemin har påverkat utbildning runt om i världen.

Better education is often proposed as the solution to these diverse challenges. Examining the future of education in the context of major economic, political social and technological trends is necessary for education to support individuals to develop as persons, citizens and professionals. In a complex and quickly changing world, this might require rethinking the relationship between formal and informal learning and reimagining education content and delivery. In an increasingly digitalised world, these intertwined and evolving trends could affect the very nature of knowledge and learning itself.

Här ser du ett bildspel som sammanfattar de globala trenderna som rapporten berör.

Trends Shaping Education 2022 by Andreas Schleicher from EduSkills OECD

Högskolan i Gävle skannar campuset

Pressbild, Högskolan i Gävle

Högskolan i Gävle skannar alla byggnader på campus för att skapa en digital tvilling, enligt en artikel i nättidningen Voister, Högskola skapar digital tvilling. Alla byggnader skannas in med laserteknik och sedan skapas en 3D kopia som man kan vandra genom ungefär som Google Street View. Dessutom kommer man att navigera med AR-teknik (augmented reality) via mobilen. Sysftet med projektet är att högskolan tillsammans med Akademiska Hus ska kunna koppla den digitala miljön med lokalbokningssystemet och annan statistik och därmed skapa smartare lösningar. Enligt Peter Karlsson, innovationsledare på Akademiska Hus:

Målet är att använda dagens byggnader smartare med data och analyser som den digitala tvillingen genererar. Framför allt vill vi kunna utvärdera om vi har rätt storlek på lokalerna och säkra så att vi nyttjar det befintliga fastighetsbeståndet så pass bra att vi i framtiden slipper att bygga nytt. 

När alla byggnader är klara ska även utemiljön på campuset skannas in med hjälp av drönare. Fredrika Nordahl Westin, lokalhandläggare vid Högskolan i Gävle, ser stora möjligheter:

Den här tekniken kan leda till att det blir lättare att hitta på campus med hjälp av Street View-funktionen, men också till att vi kan arbeta med och använda våra lokaler mer effektivt.

Webbinarium om den pedagogiska utvecklarens roll

"Professional Development Session" (CC BY-NC-ND 2.0) by lewiselementary

Nätverket Swednet arrangerar ett webbinarium, 1 februari 15:00-16:00, med titeln Är det för mycket verkstad och för lite god teori när vi arbetar med utveckling på våra lärosäten? Webbinariet blir en diskussion om arbetet som pedagogisk utvecklare och vilka utmaningar de ställs inför i pandemins spår. Diskussionen leds av Oskar Gedda (Umeå universitet) och Niklas Brinkfeldt (Högskolan Dalarna) med gäst Torgny Roxå (Lunds universitet).

Uppdraget pedagogisk utvecklare – hur rimmar det med den utvecklingsambition som ständigt finns och som brutalt accelererats av pandemi och dess efterverkningar. Detta med mera ska vi diskutera med Torgny Roxå. Andra frågor som vi vill passa på att diskutera med Torgny handlar om pedagogiska utvecklares kompetens och hur han upplevt förväntningar på rollen under sin tid. Vad skulle du vilja beröra i ett samtal med Torgny?

Mobila chattjänster ger ökat engagemang i kursarbete - ny studie

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Användning av meddelandetjänster (Mobile Instant Messaging, MIM) som Whatsapp, Signal, Discord osv är en bra metod att skapa ökad engagemang i kursarbetet och bidrar till en ökad känsla av grupptillhörighet. Dessutom blir diskussioner mer engagerande och inkluderande än dem som sker i lärplattformens forum (Asynchronous Online Discussion, AOD). En ny studie av Ying Tang och Khe Foon Hew, Effects of using mobile instant messaging on student behavioral, emotional, and cognitive engagement: a quasi-experimental study, jämför hur studentdiskussioner i både den mobila appen WeChat och diskussionsforum i lärplattformen (Moodle), användes i kurser. Flera studenter engagerade sig i appdiskussionerna och de gav möjligheter till både socialisering och kursdiskussion. Diskussionerna blev livliga och flera studenter kom till tals men inläggen var oftast ganska korta och familiära. I lärplattformen däremot blev inläggen mer formella och utvecklade men oftast utan kommentarer eller sociala inslag.

The results showed that the MIM group was more behaviorally engaged in discussion activities, producing more messages, more words, and higher rates of participation, task completion, and interaction. Emotionally, no statistically significant difference was found in students’ affective evaluation of course interaction and satisfaction between the two groups. However, MIM appeared to help students with improved intimacy and interpersonal relationships. Cognitively, the MIM group was more engaged than the AOD group. In particular, MIM seemed to facilitate interactive idea exchange and thus contributing to more “creating” activities.

Studenterna såg inlägg i forumet som en del av kursarbetet och skrev bara när de fick tydliga instruktioner att göra det. I appen var stämningen mer personlig och avslappnad och därför bidrog dessa diskussioner till en ökad gemenskapskänsla.

Referens
Tang, Y., Hew, K.F. Effects of using mobile instant messaging on student behavioral, emotional, and cognitive engagement: a quasi-experimental study. Int J Educ Technol High Educ 19, 3 (2022). https://doi.org/10.1186/s41239-021-00306-6 

Webbinarium om pedagogisk användning av IKT

Norska Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse anordnar ett webbinarium 19 januari (kl 10:00), Kvalitetstid: Pedagogisk bruk av digital teknologi. Underlaget för webbinariet är en ny rapport som kartlägger lärosätens pedagogiska utvecklingsverksamhet och rapportens rekommendationer kommer att presenteras och diskuteras.

Korleis kan ein sikre at digitale verktøy blir brukt på ein pedagogisk god måte i høgare utdanning? I dette nettmøtet lanserer vi ein ny NIFU-rapport som tar for seg det spørsmålet.

Statssekreteraren på Kunnskapsdepartementet, Oddmund Løkensgard Hoel, kommer att tala tillsammans med representanter från lärosäten och studentprganisationen.

Klassrumsdesign begränsar pedagogisk utveckling

"Active Learning Space 333" (CC BY-NC-ND 2.0) by queensu

Lärosäten måste skapa flera salar som möjliggör grupparbete och kollaboration om vi ska dra nytta av alla nya insikter om aktivt lärande. Det menar Yngve Røe och Tengel Aas Sandtrø, Oslo Metropolitan University (OsloMet) i en debattartikel i den norska nättidningen, Khrono, Vi må skape gode sosiale rom for digital læring. OsloMet har satsat på att bygga specialanpassade klassrum för laboration i grupper med största möjliga flexibilitet när det gäller möblering och teknik. I början användes dessa salar på ett traditionellt sätt (lärarcentrerat) men sakta men säkert har undervisningen blivit mer aktiv och kollaborativ. Men det behövs ännu flera flexibla lärmiljöer.

For å lykkes med den digitale transformasjonen, er det viktig at universitetene nå tar aktive grep om det fysiske læringsmiljøet, det vil si undervisningsrommene. Det trengs flere store teknologirike undervisningsrom, som gir mulighet for pedagogisk variasjon og som er gode sosiale rom å oppholde seg i.

Forfattarna ser faror med hastigt planerade hybridlösningar som kombinerar campus och distans. Studenter ska lära sig att arbeta i team för att utforska och undersöka samt att träna på att lösa problem. Klassrummets fysiska utformning har ett stort signalvärde och ska bjuda in till kollaboration och aktivitet snarare än passiv mottagning.

Høyere utdanning er en dannelsesreise der studentene må bli kjent med hverandre og lære seg å jobbe i team. La oss skape gode sosiale rom for digital læring som fremmer trivsel og hever utdanningskvaliteten.

Svensk forskning behöver en myndighet för e-infrastruktur - debattartikel

Photo by National Cancer Institute on Unsplash

Svensk forskning behöver en ny myndighet för e-infrastruktur med verktyg för lagring, analys, storskaliga beräkningar mm. Det menar rektorer för 12 universitet i en debattartikel i nättidningen Ny Teknik, Tolv svenska universitet: ”Akut behov av ny myndighet”. De vill se en samordnad strategi och helhetsperspektiv kring hur svensk forskning kan utvecklas med hjälp av till exempel artificiell intelligens. Idag finns det flera aktörer och en brist på samordning. En samordning behövs inte minst för att kunna hänga med i den internationella utvecklingen.

Lärosätena samverkar i dag väl med de enskilda aktörerna, men dessa har både oklara ansvar och olika huvudmän. Bristande samordning och avsaknad av en nationell strategi leder till ineffektiv resursanvändning och sämre stöd till forskningen. Sverige måste också ha en sammanhållen röst i de allt viktigare internationella sammanhangen. När stora satsningar nu görs på forskningsanknuten e-infrastruktur i Europa är det viktigare än någonsin att svensk forskning kan medverka i sådana samarbeten på ett samordnat och effektivt sätt.

Redan 2020 föreslog Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Vetenskapsrådet en ny myndighet för e-infrastruktur och en ny utredning av Tobias Krantz ger ytterligare stöd till förslaget. Rektorerna vill se en ny myndighet på plats redan till 2023.

Om inte processen startar nu finns det en risk att den svenska e-infrastrukturen för forskning fragmenteras ytterligare och att Sverige tappar mark i den internationella konkurrensen. Därför uppmanar vi regeringen att agera och därmed stärka lärosätenas förutsättningar för en forskning i världsklass.

Effektiva videoinspelningar

"Online Teaching" (CC BY-NC-SA 2.0) by susanvg

Inspelade videolektioner är nu vardagsmat men hur effektiva är dem? En artikel på Media & Learning,  Authentic and Effective: Rescuing Video from Its Role as the Villain of Online Learning, diskuterar hur du kan skapa bra inspelningar som skapar närmare kontakt med dina studenter och ger effektiv undervisning. Artikeln nämner en forskningsöversikt från förra året, Video Improves Learning in Higher Education: A Systematic Review, som konstaterar att det inte finns några tydliga försämringar när det gäller studenternas testresultat:

Other things being equal, our review shows student results are unlikely to decline when using video for teaching. We identified more than 100 randomized trials that had used video in higher education, and on average, videos led to better learning outcomes compared with other methods. ... These results are consistent with previous studies of online learning (broadly defined) that found it to be as good, and sometimes better, than face-to-face teaching. Our results were robust across different settings (e.g., lectures or tutorials), different domains (e.g., science or languages), different types of video (e.g., case demonstrations or recorded lectures), different length interventions, and different follow-up periods.

Det finns två viktiga parametrar i sammanhanget: authenticity (personligt bemötande, genuint intryck, trovärdighet) och efficacy (effektivt förmedlande av ett budskap, sakligt framförande). Många lärare fokuserar för mycket på att förmedla fakta och glömmer bort det personliga. Helst ska man hitta en personlig stil där läraren bjuder lite på sig själv samtidigt som man undervisar på ett pedagogiskt sätt.

Perceptions of online learning content could be improved if instructors and designers practiced more nuance in discussions of the types of educational video produced while aiming toward the creation of video content that merges targeted instructional goals with highly authentic, on-screen educators.

Utbildningspoddar

Photo by Juja Han on Unsplash

Det finns ju många poddar om utbildning men här vill jag lyfta fram två svenska poddar som är väl värda att följa.

Högskolepedagogisk spaning. En högskolepedagogisk podd av lärosäten i samverkan. Hittills har alla avsnitt varit på svenska men det senaste avsnittet är på engelska och handlar om virtuellt utbyte, Virtual Exchanges in Higher Education.

Livslångt. En podd om livslångt lärande av RISE (Research Institutes of Sweden) med hittills 42 avsnitt. Det senaste handlar om varför vi har det så svårt att förändra vårt beteende, med psykolog och ordförande i Psykologförbundet, Kristina Taylor.

Öppen bok om öppen utbildning

CC BY Some rights reserved by EdTech Books

Om du vill utöka din förståelse av öppen utbilding och öppna lärresurser finns det nu en intressant öppen bok (gratis att ladda ner), An introduction to open education. Boken skrivs löpande av många ledande experter inom området och flera kapitel tillkommer under den närmaste tiden. Boken består av flera delar med artiklar om aktuell forskning, framtidsprognoser, möjligheter och utmaningar med öppna lärresurser samt studentpresentationer.  Eftersom boken är öppen med en Creative Commons licens får du kopiera och återanvända materialet så länge du anger källan på rätt sätt.

Boken ingår i en samling öppna böcker, EdTech Books, där du hittar flera titlar om användning av IKT inom utbildning.

Praktiska metoder för att skapa engagemang och kollaboration

Photo by FORTYTWO on Unsplash

Letar du efter nya metoder för att skapa bättre gruppdynamik och större engagemang i dina kurser denna termin. En bra inspirationskälla är en resurssamling, Community building activities, som har skapats i samarbete mellan Equity unbound och OneHE. Här hittar du praktiska tips om kollaborativa aktiviteter som uppvärmningsövningar, socialiseringsaktiviteter, dialogskapande aktiviteter och hur du skapar en kollaborativ kultur i gruppen. Om du har en bra metod som du vill dela med dig kan du även bidra till samlingen.

Each of these resources includes a video or text demonstrating or describing the activity or exercise for community-building. We also include descriptive text, slides you can reuse/adapt where relevant, and links to additional resources. We also show you how much time, what kind of resources you need, and different variations on the activity to help you adapt it for your purposes.

Som mer teoretisk bakgrund till resurserna finns en serie korta föreläsningar om gemenskap och kollaboration, Exploring community building activities, med experter som Maha Bali (American University of Cairo, Egypten), Mia Zamora (Kean University, USA) och Autumn Caines (University of Michigan, USA).

Prefekten har en nyckelroll i pedagogiska utvecklingsprojekt - ny artikel

"dminlsf1 cohort works in small groups" (CC BY-SA 2.0) by Portland Seminary

Många lärarlag söker medel (både interna och externa) för pedagogiska utvecklingsprojekt men om dessa projekt ska leda till hållbara förändringar på sikt beror till stor del på prefektens engagemang och organisationens inställning till pedagogisk utveckling. Om detta skriver Klara Bolander Laksov, Stockholms universitet, i en ny artikel i tidskriften International Journal for Academic Development: In partnership with heads of department for sustainable educational development. Artikeln bygger på intervjuer med lärare och prefekter om sina erfarenheter med olika pedagogiska utvecklingsprojekt och om hinder och möjligheter. 

En viktig faktor är prefektens engagemang i projekten och om det finns en öppen och tydlig kultur inom undervisning och lärande. Hon beskriver tre olika kulturer som finns inom institutioner när det gäller pedagogik: en skärgård av isolerade öar där varje lärare arbetar på sitt sätt, kollegialla bollplankor där en grupp kollegor diskuterar pedagogisk utveckling men endast inom en begränsad krets och slutligen konkurrerande grupper med väldigt tydliga mtsättningar.

University teachers funded to engage in educational development projects have been found to become increasingly engaged in the scholarship of teaching and learning. However, research also points to obstacles such as departmental culture, lack of support from management, and unhelpful administrative processes. In this study, I interview university teachers and their heads of departments in an educational development grants scheme, to explore dimensions of sustainable educational development. The results show how the sustainability of projects is influenced by the way heads of departments work in partnership with university teachers in relation to local educational cultures, engagement of peers, and legitimacy.

Referens
Bolander Laksov, K. (2021) In partnership with heads of department for sustainable educational development, International Journal for Academic Development, DOI: 10.1080/1360144X.2021.2016414