söndag 20 september 2020

Skriver ungdomar sämre idag?

Photo by Tom Rogerson on Unsplash

Det har varit en hel del debatt under de senaste veckorna om ungdomars bristande skrivförmåga. Men det saknas tydliga forskningsresultat om att ungdomar skriver sämre idag, enligt Karin Forsling, lektor i specialpedagogik vid Karlstads universitet, i en artikel i Skolvärlden, Forskare: Unga skriver inte sämre. Många skolor arbetar mycket framgångsrikt med att främja skrivande och läsande. 

När någon säger att unga skriver mindre och sämre reagerar jag direkt. Enligt mig är det viktigt att man sätter dessa påståenden i ett sammanhang så att det blir tydligt vad man jämför med. Jag tror inte att unga skriver mindre idag, däremot tror jag att de gör de på ett helt annat sätt.

Kritiken om bristande skrivförmåga fokuserar ofta på skolans användning av digitala plattformar och verktyg och Forsling erkänner att ogenomtänkt användning av digitala verktyg kan påverka negativt men samtidigt finns det många exempel på digitala hjälpmedel som bidrar positivt, speciellt inom specialpedagogik.

Jag har själv jobbat som lärare i 40 år och tror att det bästa man kan göra vid ett eventuellt skuldbeläggande är att inte tappa taget utan att gemensamt försöka förändra och förbättra istället. Jag tror att vi alla lärare har en elev i minnet där vi önskar att vi undervisat annorlunda, men då gäller det att tänka att vi gjorde vårt bästa utifrån de förutsättningar som fanns. Nu gäller det att i kollegial samverkan möta utmaningarna. Nätverka - det finns en uppsjö av skolor där man jobbar mycket framgångsrikt med läsande och skrivande. Jag vet att det fungerar.

Det finns säkert mycket att förbättra men det handlar inte om att peka ut syndabock eller enkla lösningar. Det krävs samarbete och djupare förståelse genom mer forskning. 

torsdag 17 september 2020

Sunetdagarna hösten 2020


SUNETs
höstkonferens, Sunetdagarna Hösten 2020,  blir så klart digital men även utspridd över nästan hela oktober (6-27 oktober). När man arrangerar en digital konferens finns det ju ingen anledning att klämma in allt på ett par tre dagar. I stället finns det både synkrona och asynkrona aktiviteter inom flera arbetsgrupper.

Vi inleder med att första gemensamt pass, 6e oktober, därefter har nästan alla tjänster ett antal olika tillfällen där man kommer presentera och diskutera tjänsten. Vi har valt att lägga ett flertal kortare pass under tre veckor i syfte att underlätta att medverka på de pass som är intressant för dig och din organisation, utan Zoom-trötthet!
Vi avslutar med ett gemensamt pass den 27e oktober då vi tittar tillbaka lite på hur veckorna fungerat.
Konferensen är kostnadsfri.och ingen anmälan krävs.

onsdag 16 september 2020

Obalans mellan forskning och undervisning

Undervisningskvaliteten är avgörande för studenternas lärande och för lärosätets möjligheter att attrahera nya studenter. Men det finns fortfarande för få incitament för lärare att satsa på pedagogisk utveckling eftersom forskning får alltid högre status. Detta problem diskuteras i en artikel i tidskriften Ingenjören, Forskningens höga status drabbar undervisningen.

Mats Ericson, professor på Kungliga tekniska högskolan, KTH, och Mats Viberg, rektor på Blekinge Tekniska Högskola intervjuas i artikeln och både är överens om obalansen inom högre utbildning. Enligt Mats Ericson:
Status får du av att forska. Om du bara satsar på undervisning så blir du inte professor och du får inte bättre lön. Jag som levt parallellt i båda världar har sett hur den här statusskillnaden leder till att många väljer att enbart satsa på forskningen.
Det lönar sig helt enkelt inte för ett lärosäte att satsa stort på pedagogisk utveckling eftersom man får så mycket mer pengar och status på forskning. Men att bryta en tradition som går tilbaka flera hundra år är långt ifrån enkelt även om rektorerna är väl medvetna om problemet. Mats Viberg menar bland annat att forskning är lättare att mäta än undervisning och att forskningen syns mer utanför lärosätet. Men han ser också faran med att satsa för mycket på forskning. 
Om det blir för ensidigt riskerar du att få sämre kvalitet på utbildningen, dels genom att lärare stagnerar, dels genom att vi inte fäster tillräckligt stor vikt vid pedagogisk förmåga vid nyrekryteringar. I förlängningen leder det till att vi får allt svårare att rekrytera studenter och kanske ännu lägre status för utbildningen.

tisdag 15 september 2020

Utökad satsning på distansutbildning och lärcentra

Pressmeddelande från Regeringskansliet.

Nu föreslår regeringen en utökad satsning för fler lärcentrum i hela landet med 40 miljoner kronor för 2021. För att ytterligare öka utbildningsmöjligheterna föreslås en satsning med 15 miljoner kronor nästa år för ökad kvalitet i distansutbildning och stärkt stöd till studieovana personer som studerar på distans. 15 miljoner kronor föreslås för att förstärka möjligheterna till verksamhetsförlagd utbildning på distans, för att möta behoven av utbildad personal i vård och skola i hela landet. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Regeringen vill se fler lärcentrum i hela landet där studerande erbjuds stöd i sitt lärande från lärare och annan personal samt ges möjlighet att möta andra studerande. Regeringen föreslår en satsning på lärcentrum som omfattar 40 miljoner kronor 2021 och 2022 samt 35 miljoner kronor 2023, utöver det befintliga statsbidraget.

Vårens erfarenheter har visat att universitet och högskolor har förutsättningar att klara distansutbildning väl. Samtidigt krävs det samlade insatser för att möjliggöra bättre kvalitet och för att fler ska ta examen. Regeringen föreslår därför en satsning om 15 miljoner kronor 2021 för att höja kvaliteten i distansutbildning och för att stärka stödet till studieovana personer som studerar på distans. På så sätt ska det ges bättre förutsättningar för personer i hela landet att studera vid universitet eller högskolor.

Vårens undervisning på distans i högskolan har tydliggjort behoven av att kunna läsa även praktiska moment på distans såsom verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Regeringen föreslår att 15 miljoner kronor satsas 2021–2022 för att förstärka möjligheterna till VFU via distansutbildning i hela landet. Genom bland annat förbättrade samverkansformer ska studenter i olika delar av landet kunna genomgå distansutbildningar inom VFU och kunna börja arbeta inom vård och skola.

måndag 14 september 2020

Bättre klassrumsdiskussion utan datorer och mobiler? - ny studie

Vad händer i klassrummet när studenter inte får tillgång till datorer eller mobiler? Blir det en djupare diskussion som engagerar flera studenter? Dessa frågor diskuteras i en ny studie vid Köpenhamns universitet, enligt en nyhetsartikel, Lecturer takes laptops and smart phones away and musters student presence. Studien visar bland annat att studenterna blev mer fokuserade utan störningsmoment och de var positiva till idén att stänga av sina datorer. De fick fundera mer i stället för att bara söka svar via Google och de lyssnade mer på andras argument. 

Based on a systematic qualitative analysis of 100 written evaluations and mapping sessions with five students, this study explores students’ experiences in an undergraduate course in which the teacher restricted the use of digital devices in discussion classes. We found that students expressed mostly positive attitudes towards resulting class engagement and mostly negative attitudes towards taking, sharing, and searching their notes.
Studien avslöjar den gamla myten om multitasking och att vi behöver fokusera för att lära sig. Samtidigt betonar foskarna att de inte förespråkar traditionell undervisning utan datorer, bara att vi måste bli bättre på att använda digitala verktyg och plattformar när de verkligen behövs. Vissa aktiviteter, till exempel djupläsning eller aktiv diskussion, kräver fokus och avstängda datorer och mobiler. Enligt en av forskarna, Katrine Lindvig, Köpenhamns universitet:
It's about identifying what form best supports the content and type of instruction. In our case, screens were restricted during lessons where discussion was the goal. This makes sense, because there is no denying that conversation improves when people look into each other’s eyes rather than down at a screen.
Referens
Herrmann, K. J., Lindvig, K. & Aagaard, J. (2020) Curating the use of digital media in higher education: a case study, Journal of Further and Higher Education, DOI: 10.1080/0309877X.2020.1770205

söndag 13 september 2020

Webbinarium: Metod och verktyg för distansundervisning

Photo by Julia M Cameron from Pexels

Myndigheten för yrkeshögskolan
arrangerar ett webbinarium, Metod och verktyg för distansundervisning, torsdag 17 september 09:00-10:00. Talarna är Kristina Lundén, utbildningsledare, och Inger Lindqvist, IKT-pedagog, båda från YrkesAkademin och de kommer att ge tips om hur du kan använda digitala verktyg i din undervisning.
Vid en övergång från platsbunden undervisning till distans uppstår direkt frågor kring hur man ska ersätta hela eller delar av planerade pedagogiska moment och inslag till distans. En följdfråga är vilka verktyg som gör det möjligt att i så hög utsträckning som möjligt kan återskapa eller ersätta planerade moment. Ett vanligt fel är att man fokuserar på teknikval och verktyg först, och sedan tänker på vad man faktiskt vill göra.
Webbinariet teckenspråktolkas. Webbinariet spelas in, och en textad version kommer att publiceras i efterhand.

fredag 11 september 2020

Tekniktips för studenter

Photo by Oladimeji Ajegbile from Pexels

Det finns ju ett nästan oändligt sortiment verktyg och prylar för studenter och utmaningen är att hitta de lämpligaste för det du vill göra. En bloggpost av Elin Häggberg, Stor guide: Tekniktips till den smarta studenten, ger en mycket bra översikt på utbudet och många nyttiga tips. 

Guiden tar upp val av hårdvaror (laptop, platta eller allt-i-ett), bra headset, laddare, användning av VPN för säkrare uppkoppling samt verktyg för anteckningar, planering, kalender, gruppchatt, referenshantering, videomöten mm.

Nu är höstterminen igång och kanske innebär det för dig en ny termin, eller rent av den första, på en ny utbildning? Oavsett om du pluggar på folkhögskola, komvux, yrkeshögskola, gymnasie, högskola eller universitet så finns det anledning att redan från start tänka igenom hur du kan använda tekniken för att underlätta dina studier.

torsdag 10 september 2020

Administratörer nöjda med den digitala omställningen - debattartikel

Photo by Marcus Aurelius from Pexels
Även under hösten kommer många inom utbildningssektorn att arbeta hemifrån till viss del och flera studier visar att de flesta är nöjda med en ökad flexibilitet. Ytterligare ett bidrag till diskussionen kommer i en ny debattartikel av 7 akademiker från Norges Handelshøyskole (NHH) i norska Khrono, Kan UH-sektoren lære noe av perioden med hjemmekontor? En undersökning bland administratörer inom högre utbildning visar att majoriteten anpassade sig till distansarbete väldigt fort trots att 70% aldrig tidigare hade arbetat på distans. De flesta tyckte att deras digitala plattformar och verktyg fungerade bra och att de arbetade mer effektivt utan störningsmoment. Videomöten blev lyckade även om en del tog tid att vänja sig och många menade att digitala möten blev mycket effektivare. 

Til tross for at opplæringen tilknyttet ulike digitale verktøy hadde vært begrenset, hadde de fleste få tekniske problemer. Over 90 prosent av deltakerne i undersøkelsen sa seg enige i at de hadde tilgang til nødvendig informasjon og IT-systemene de trengte for å gjøre jobben. Like mange uttrykte at digital teknologi hadde bidratt til effektivt samarbeid, og at det var enkelt å ta kontakt med leder og kollegaer ved hjelp av videomøter og samarbeidsplattformer som Microsoft Teams.

Även om många saknade fysiska kontakter och sociala möten på kontoret har många insett att en stor del av arbetet kan göras lika bra eller bättre hemma och detta bör leda till mer flexibla arbetsrutiner framöver. Artikeln upmanar ledningar att redan nu satsa på mer kompetensutveckling inom digitala plattformar och verktyg samt nya rutiner för möten och samarbete. Kontorsarbete kommer inte att gå tillbaka till "det normala" igen och vi måste planera nu för framtidens arbetsplatser.

Gode hjemmekontorordninger krever at ledelsen har tilstrekkelig forståelse for potensielle utfordringer og hvordan disse kan møtes. Ledere bør utvikle retningslinjer som er fleksible og som tar høyde for både individuelle ønsker, ansattes rolle og oppgaver, institusjonens behov, og hvordan man kan tilrettelegge for arbeid og samarbeid gjennom digitale verktøy.

tisdag 8 september 2020

Ta bort störande bakgrundsljud med Krisp

En del videomöten blir svåra eftersom du eller den du pratar med sitter i en miljö med mycket störande bakgrundsljud, t ex musik, trafik, prat osv. Krisp är en enkel applikation som tar bort störande bakgrundsljud i videomöten och kan användas med de flesta datorer, plattor och mobiler samt de vanligaste verktygen för digitala möten. Titta på följande introduktionsfilm.

måndag 7 september 2020

Många vill fortsätta arbeta hemifrån

Photo by RF._.studio from Pexels

Begreppet arbetsplats har kanske förändrats radikalt på grund av pandemin, enligt en artikel i tidskriften Ny Teknik, Undersökning: Majoritet positiva till hemarbete. De flesta som har fått arbeta hemifrån under våren trivs utmärkt och många anser att de kan koncentrerar sig bättre och är mer produktiva. Flera företag som Google och Facebook har redan annonserat att de vill fortsätta med hemarbete och flera börjar ifrågasätta det traditionella kontoret. 

Även om en del har haft koncentrationssvårigheter på grund av trångbodhet och andra familjemedlemmar är de allra flesta nöjda. Intressant också att utåtriktade personer har anpassat sig bra även utan alla sociala kontakter som ingår i kontorsarbete. De har helt enkelt varit bra på att hitta nya kommunikationskanaler och samarbetsytor.

Även om mer extroverta personer har haft lättare att ställa om till hemarbete så har det också varit lite av en skänk från ovan för många mer introverta. Två tredjedelar av dem som inte tyckt om att sitta i öppet kontorslandskap har trivts bättre med att jobba ensamma under corona. Det finns ett samband mellan trivsel i hemmet och att man gillar att sitta i ett eget kontor, visar undersökningen.

Nyckeln till framgång med hemarbetet är bra kommunikation mellan chefer och anställda och regelbundna avstämningsmöten. Framöver ser man allt större flexibilitet i hur och var man vill arbeta.

En brittisk studie från universiteten i Cardiff och Southampton visar bland annat att hela 90% av de tillfrågade vill fortsätta att arbeta åtminstone delvis hemifrån framöver, enligt en artikel från BBC, Coronavirus: 'Nine in 10 would continue working from home'. Artikeln väcker också frågor om hur vi ska planera våra stadskärnor och kontorshus när arbetet blir mer flexibelt. 

Hur ser framtiden ut för våra campus?

torsdag 3 september 2020

Internationella webbinarier i september

Två internationella webbinarier som tar upp angelägna ämnen för alla inom högre utbildning.

Måndag 14 september, 17:00

EDEN (European Distance and E-learning Network) fortsätter med sina webbinarier om årets digitala omställning, Online transformation of universities – having faced the challenges of the pandemic, are they prepared for the new normal?. Talarna är Blaženka Divjak (Former Minister of Science and Education, Croatia), Sir John Daniel (Chancellor, Acsenda School of Management, Canada) och Antonio Teixeira (Universidade Aberta, Portugal)

Tisdag 22 september, 16:00

ICDE (International Council for Distance Education) ger ett webbinarium med titeln International reflections on lessons learned during the COVID-I9 pandemic, med fokus på kvalitetssäkring av bedömning och examination. Talarna är Alan Tait (Professor Emeritus, Open University, United Kingdom), Yaping Gao (Senior Academic Director, Quality Matters) och Dr. Santiago Acosta (Director, Private Technical University of Loja).

onsdag 2 september 2020

Att blanda campus och distans ställer nya tekniska och pedagogiska krav - exempel från Norge

Den norska studentorganisationen vill se en kvalitetshöjning i hur lärare använder digitala plattformar och verktyg i undervisningen. Två artiklar i den norska nättidningen Khrono beskriver olika brister som behöver åtgärdas och man kan enkelt dra paralleller med erfarenheter här i Sverige. 

Den första artikeln, Flere gruer seg til å undervise digitalt. — Må bli mer kreative, intervjuar både studenter och en professor i pedagogik, Arild Raaheim vid Universitetet i Bergen. De menar att det är dags för en kompetenshöjning i distansundervisning och att vi måste bygga vidare på vårens erfarenheter. Det handlar främst om att höja den lägsta nivån och skapa flera möjligheter för aktivt lärande. Enligt Arild Raaheim:

Det er flott med kursing i digitale verktøy. Et mer komplisert spørsmål er hvordan man bruker verktøyene for å oppnå undervisning av høy kvalitet, med god læring. Det vil være nyttig om det legges til rette for møteplasser og ressurssider for utveksling av kunnskap.

Studenterna vill ha flera digitala mötesplatser enligt Andreas Trohjell, ordförande i den norska studentorganisationen NSO:

Vi ser at det har noe å si for motivasjonen og for engasjementet blant studentene. Studentene trenger og noe mer - andre typer møteplasser, oppfølging, faglig veiledning og tilhørighet.

Den andra artikeln, Rapport fra studiestart: Sprekker i den digitale infrastrukturen, är en debattartikel av Arnt Maasø, Universitetet i Oslo. Han lyfter fram problemet med blandade lektioner där en del studenter sitter i salen och resten är på distans. Sådana hybridlektioner ställer höga krav på salsutrustningen och där finns det stora brister.

Det jeg ikke ventet var at ingen av maskinene i undervisningsrommene vi har brukt har fungert ved studiestart, og ingen hadde installert programvaren vi trengte (Teams og Zoom). Heller ingen av konferansekameraene som var bestilt i april og lovet på plass til studiestart var kommet. Fordi jeg har et spesielt krevende opplegg med parallell undervisning i tre-fire fysiske rom og strømming til disse (og hjem) har jeg derfor hatt med min bærbare jobb-Mac, min private Mac, en jobb-iPad, en privat iPad, egne høyttaler og mikrofon til alle tre rommene – pluss backup og ekstra ledninger og overganger.

Allt går faktiskt mycket enklare, menar Maasø, om alla är på distans (eller alla på campus) men om vi ska klara hybridundervisning beövs en rejäl upprustning av läroslar. Ett problem som jag misstänker också finns på svenska lärosäten.

tisdag 1 september 2020

Krav på mobilförbud i skolan saknar forskningsstöd - ny debattartikel

Photo by Adrianna Calvo from Pexels

Mobilförbud i skolan har tagits upp entusiastiskt av politiker i hela världen och i Sverige finns det förslag till en ny lag nästa år. Men en artikel av Björn Tyrefors (forskare vid Institutet för Näringslivsforskning) i nättidningen Kvartal, Mobilförbud är ingen mirakelkur, menar att det saknas vetenskapligt stöd för sådana förslag. De som vill ha ett förbud brukar referera till en brittisk studie som visade förbättrade studieresultat efter ett sådan förbud men Tyrefors menar att studien hade en del brister och är svår att överföra till svenska förhållanden. Han menar att vi behöver flera studier innan vi kan dra större slutsatser och införa förbud. Därför genomförde han och sina kollegor en studie som var mer omfattande än den brittiska och hittade ingen koppling mellan mobilförbud och förbättrade studieresultat.

Vi fann inget stöd för att de existerande mobilförbuden har haft några positiva effekter på elevers studieresultat i den svenska kontexten. För att vara exakt såg vi inga effekter som var större än 1–2 procent av en standardavvikelse i fördelningen av meritpoäng, vilket är en försumbar effekt. ... Oavsett vilken förklaring som är mest tillämplig för vårt nollresultat, så är en rimlig tolkning av denna studie att ett generellt mobilförbud inte skulle ge någon mätbar påverkan på studieresultaten i Sverige.

Många klassrum har redan egna regler för mobilanvändning som verkar fungera bra utan att lagstiftning krävs. Många lärare tillåter mobilanvändning för informationssökning, översättning, quizzar och brainstorming. 

måndag 31 augusti 2020

Tips för aktiva e-möten

Just nu finns det ingen brist på goda råd om hur du genomför effektivare e-möten. En artikel på sajten Toast, 7 top tips 200+ virtual meeting experts rave about, ger flera tips som är enkla men glöms så ofta bort. Något att fundera över inför nästa Zoommöte:

  • Uppvärmningsövningar. E-möten bör starta med en kort, rolig men också meningsfull uppvärmningsövning.
  • Grupparbete, helst i par. Pararbete kräver mindre tid för presentationer och mer tid för diskussion. Alla kommer till tals.
  • Tydlig agenda. Viktig att ange syfte och tid för varje punkt. Gruppen bör vara överens om mötesreglerna.
  • Ytrymme för spontanitet. Kan man kombinera struktur och spontanitet? Ja men det kräver rutin.
  • Enkelhet framför allt. Inte för många olika verktyg. 
  • Hantering av senkomna. Hur hanterar man deltagarna som kommer in sent? 
  • Fysisk aktivitet. Lite gemensam pausgympa? En sång?  Lite dans kanske?

lördag 29 augusti 2020

Nya öppna böcker om nätbaserad undervisning och lärande

CC BY-SA Some rights reserved by Commonwealth of Learning

Vill du hitta nya modeller, metoder och konkreta undervisningstips om nätbaserad utbildning finns det två intressanta öppna (open access) böcker (grattis att ladda ner).

Den första är en antologi som har sammanställts av organisationen Commonwealth of LearningTechnology-Enabled Learning: Policy, Pedagogy and Practice. Här hittar du kapitel som handlar om policyfrågor, fallstudier om implementering av nätbaserad utbildning samt forskning och utvärderingar av initiativ inom området.

Technology-Enabled Learning: Policy, Pedagogy and Practice, based mostly on various TEL projects in the last five years, presents diverse experiences of TEL from a critical research perspective, offering lessons that can be deployed elsewhere. The book’s 17 chapters provide success stories about the planned and systematic integration of technology in teaching and learning, and present models for online training at scale using massive open online courses and other platforms.
Den andra boken heter Teaching, Technology, and Teacher Education during the COVID-19 Pandemic: Stories from the Field. Den lyfter fram goda exempel på hur lärare har hanterat den digitala omställningen under 2020 och innehåller många praktiska metoder som kan inspirera lärare inom alla utbildningssektorer.
This AACE and SITE-published, open access eBook contains 133 chapters with over 850 pages documenting best practices, strategies, and efforts by teacher educators, professional developers, researchers, and practitioners. It is divided into seven sections that address pedagogy, collaboration, field experiences, preservice education methods, professional development, digital tools, and equity issues. Chapters are presented as innovations with supporting materials that could be easily replicated or studied.

fredag 28 augusti 2020

Nya funktioner i Zoom på gång

Photo by Karolina Grabowska from Pexels

Zoom
planerar flera spännande nyheter under hösten enligt en artikel på Zoom Blog, Teachers: Top Features for Securing Your Virtual Classrooms & Enhancing Students’ Learning Experiences. Bland anat finns följande finesser:

  • Flexibla breakoutgrupper: deltagare kommer att kunna välja vilken grupp de vill tillhöra och även kunna hoppa mellan grupperna. Lärare kan till exempel döpa grupprummen enligt diskussionstema.
  • Customizable gallery view: läraren kan dra och släpp deltagarnas videorutor för att skapa en fast klassuppsättning. Deltagarna ser då samma vy och man kan gå laget runt på ett enklare sätt än idag.
  • Multi-spotlight: lärare kan välja upp till 9 deltagare som ska vara i fokus för alla deltagare. Till exempel om en grupp ska redovisa ett uppdrag och vi ska fokusera på just dessa studenter.
  • Multi-pinning: en deltagare kan nu välja att fokusera på fler än en person. Till exempel om man har en teckenspråkstolkare så kan en student välja att se både lärare och teckenspråkstolkaren i storbild.
  • Avancerad audio: mycket högre ljudkvalitet, främst inom musikundervisning.

Exakt när dessa funktioner kommer att lanseras är inte fastställd än men här finns det flera efterlängtade nyheter. Ständig utveckling pågår.

torsdag 27 augusti 2020

Rita på papper och datorn samtidigt

Repaper är en lösning för dig som vill kunna rita och skissa med papper och penna men vill samtidigt får en digital version i datorn eller mobilen. Du tar ett papper och sätter det på Repapers speciella platta. Sedan sätter du en ring på pennan och börjar rita eller skriva. Genom appen ser du dina ritningar, bilder och texter direkt på skärmen och slutresultatet kan sparas och bearbetas digitalt. 

Intressanta finesser finns som till exempel möjligheten att skapa en animerad film av hur din ritning skapades eller att skapa flera lagar som visar olika utvecklingsstadier (från skiss till färdig version). Du kan även rita utan uppkoppling och Repaper-plattan lagrar allt för senare överföring.

onsdag 26 augusti 2020

Virtuell odödlighet

Photo by Franck V. on Unsplash
Finns det liv efter döden? Svaret är snart ja om vi ser på den digitala världen enligt det senaste nyhetsbrevet från Futurewise, Virtuell dödlighet. Redan nu kan vi skapa ganska övertygande filmer där kända personer säger saker som de aldrig har sagt (s.k. deep fake). Man kan även ladda up enorma mängder filmer, ljudinspelningar, texter och bilder kring en död person och skapa en avatar som kan röra sig och låta som originalet. En ny film kommer senare i år med James Dean i huvudrollen trots att han dog för 65 år sedan.

De kan ta en text och läsa upp den med olika röster och dialekter på ett så övertygande sätt att det inte går att särskilja från en riktig människa. Medan det tidigare tog timmar att producera endast en minuts tal, sker det numera näst intill i realtid. För att det ska fungera krävs förstås en stor ljudbank med tal från personen i fråga och också omfattande träning innan lösningen är på plats. Faktum är att forskare har visat en lösning där man endast via textinmatning kan få en person i ett videoklipp att säga det som skrivs.

I Sydkorea finns ett företag som skapar avatarer av döda släktingar som du kan "träffa" via virtuell verklighet. En japansk forskare har byggt en robot som ser ut som han själv och har lärt sig tala och röra sig som sin förebild.

En person behöver förstås inte ha avlidit för att man ska skapa en virtuell kopia eller humanoid robot. Om dessa kopior över tid blir allt mer människolika i sin framställning kan det förstås bli väldigt förvirrande om ett par stycken kopior samtidigt går runt och låter som och ser ut som en viss levande person. Men det är sådana tankeexperiment som vi måste börja vänja oss vid.

De etiska frågorna är ju många. Vill du verkligen träffa digitala versioner av avlidna släktingar eller kändisar? Hur påverkar avatarer och digitala kopior sorgprocessen? Vad händer när våra robotkopior börjar tänka själva och agera på egen hand? Spännande, skrämmande och tankeväckande.

Prenumerera på Futurewise nyhetsbrev.

tisdag 25 augusti 2020

Uppkopplad utbildning – en ESO-rapport om högskolans digitalisering


ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Finansdepratementet) har publicerat en rapport om digitalisering inom svensk högre utbildning, Uppkopplad utbildning – en ESO-rapport om högskolans digitalisering, med rekommendationer till myndigheter och lärosäten. Rapporten beskrivs i följande pressmeddelande:

Coronapandemin ledde under våren till att universitet och högskolor hastigt fick ställa om till distansundervisning. Men kompetensen som krävs för att digitalisera högre utbildning är ojämnt fördelad bland de som undervisar. Det menar Kjell Nyman, författare till den nya ESO-rapporten ”Uppkopplad utbildning” som publiceras i dag. 

– De tre huvudsakliga förklaringarna till detta är att undervisningen är traditionsbunden, tidsmässigt pressad och att den påverkas av en statusskillnad mellan forskning och undervisning, säger Kjell Nyman, författare till rapporten. 

I rapporten kartlägger Nyman arbetet med att digitalisera undervisningen vid svenska universitet och högskolor och undersöker vilka utmaningar som lärosätena ställs inför. Förutom att förbättra högskolepedagogiken kan digitala verktyg skapa förutsättningar att nå både glest befolkade delar av landet och grupper som i dag inte söker sig till högre utbildning, men än så länge har det senare inte infriats. Visserligen har svenska lärosäten i många avseenden kommit långt i den digitala utvecklingen, men flera av de initiativ som tagits utnyttjas ännu i liten utsträckning. 

– Exempelvis finns en mängd digitala lärresurser numera tillgängliga via nätet, men de är fortfarande rätt okända och dåligt utnyttjade, menar Kjell Nyman. Flera lärosäten står också utanför de nätverk som har skapats för att stödja digitaliseringsarbetet. 

Det krävs ytterligare åtgärder, inte minst från statligt håll, för att högskolorna bättre ska kunna tillvarata digitaliseringens möjligheter. I rapporten presenteras förslag om att regeringen ska överföra medel från forskning till högskolepedagogisk utveckling och anslå medel för att utveckla nätverk för ökat samarbete mellan lärosäten.

Läs även en debattartikel av Kjell Nyman om rapporten i tidskriften Universitetsläraren: 
Regeringens passivitet begränsar möjligheten att ta tillvara digitaliseringens landvinningar


torsdag 20 augusti 2020

Att spela in effektiva lektioner

Även inspelade föreläsningar och lektioner kan vara interaktiva och variationsrika. En bloggpost och kort film av Brad Nguyen, What makes a good instructional video?, ger praktiska tips om hur du kan skapa mer effektiva och engagerande inspelningar. Det handlar om en tydlig struktur, varierade presentationsformer (växla mellan egen bild, bildspel, papper och penna, andra rekvisiter osv) och pauser då studenterna ska göra något själva. Regelbundna frågor och pauser för praktisk övning bryter upp inspelningen och skapar engagemang även i en asynkron miljö.

I start with my face introducing the lesson, I ask students to prepare their materials, then I provide instruction with pause points interspersed throughout for students to consolidate their understanding with a short activity. Then I summarise what we’ve learned and prompt my students to engage with the independent activity.

Här får du en steg-för-steg guide av Brad Nyugen. Även om filmen riktas främst mot skollärare så gäller huvudprinciperna alla utbildningsnivåer. För flera praktiska råd kan du läs ännu en bloggpost av Brad, Making instructional videos.

onsdag 19 augusti 2020

SFS lista över Coronarelaterade studentproblem

Photo by Andrew Neel from Pexels

SFS, Sveriges förenande studentkårer, har bevakat hur studenter har klarat sig under pandemitiden och har skrivit ett dokument, SFS lista över Coronarelaterade studentproblem, som beskriver alla problem som har uppstått och hur de har lösts. Från studenternas perspektiv har krisen hanterats bra under omständigheterna. Samtidigt har en del studenter fallit mellan stolarna, framför allt utländska studenter och studenter med funktionshinder. En del studenter har saknat en bra studiemiljö eller rätt utrustning för att delta fullt i t ex Zoommöten. Det har också varit en del ekonomiska problem för såväl individer som studentkårer.

Examination har varit en svår fråga för alla lärosäten och SFS kommenterar så här:

En av de största svårigheterna vi sett handlar om att ha rättssäker examination som inte kränker studenternas integritet. Även om det finns flera svårigheter kopplade till detta tror vi det är bättre att ställa om än att ställa in och att lärosäten, lärare och studentkårer bör jobba tillsammans för att hitta så välfungerande lösningar som möjligt. Vi studenter kommer behöva acceptera en lägre kvalitet och rättssäkerhet men det ska inte hindra oss från att göra vårt yttersta till att bidra till kvalitetsutveckling. Om legitimiteten av en viss utbildning ifrågasätts på grund av svårigheter i distansexamination, exempelvis i en anställningssituation, blir läget genast mer allvarligt och vi ber er kontakta oss om ni ser detta ske.

tisdag 18 augusti 2020

Studiehandbok för nya studenter

Bild: Linnéuniversitetet
En viktig förutsättning för lyckade studier är att alla studenter förstår vad lärosätet förväntar sig av dem och att de förstår vad de kan förväntar sig av lärosätet. Linnéuniversitetet har tagit fram en enkel och tydlig guide, Studerandehandboken. Allt sammanfattas på ett överskådligt sätt på en sida under följande rubriker: under ansökning/antagning, vid program- eller kursstart, under utbildningen, examinationer, återkoppling och examen.

Andra lärosäten har förmodligen snarlika guider, så ni får gärna tipsa via kommentarsfältet.

måndag 17 augusti 2020

Höstens digitala konferenser - ett axplock

De flesta konferenser kommer att bli digitala åtminstone året ut. Här kommer ett litet axplock. Nästan alla blir helt digitala men en och annan hoppas kunna genomföras åtminstone delvis på plats.

SVERDs höstkonferens har utgångspunkt i UNESCO initiativet Futures of Education, som går förbi SDG och siktar mot utbildning 2050. De vill ha in synpunkter från medborgare och organisationer, därför har SVERD valt att bygga på detta tema, samt att anordna en workshop såsom de förespråkar att man kan bidra, utifrån tre frågeområden under en tim, utifrån speciell given guide.

30 sept - 1 oktober: Nya Vägar-konferensen 2020. Nya vägar för tillgång till högre utbildning i hela landet.
Välkommen till den andra nationella – och delvis internationella – Nya Vägarkonferensen, där vi möts för att diskutera och ta höjd för mer samverkan och strukturerade nationella satsningar på högre utbildning för hela landet. 

Voksnes læring for et grønt, konkurrencedygtigt og socialt bæredygtigt Norden. Konferencen arrangeres af NVL i samarbejde med Nordisk Ministerråds formandskab for 2020, Danmark, Grønland og Færøerne.Temat för konferensen 2020 är Hållbart lärande, med särskilt fokus på kritiskt tänkande, socialt ansvarstagande och breddat deltagande. Med temat sätter vi fokus på målsättningen god utbildning för alla och riktar strålkastarna mot undervisning och lärandemiljöer som är utformade med målet att bidra till ett socialt hållbart samhälle, ett jämställt och jämlikt deltagande i undervisning samt former som uppmuntrar studenter att vara delaktiga i samhällsutvecklingen.

21-22 oktober: World Learning Summit 2020 Digital Beyond Corona: Digital learning: Policy, theory and practice for the future.
We are all living through an extraordinary time, the Corona pandemic defining much of what we do and representing a new level of uncertainty. Considering the situation WLS 2020 will be entirely devoted to sharing experiences and reflections on the meaning of this new and unexpected reality. Please joins us to chart this unknown territory.

21-23 oktober EDEN 2020 Research Workshop, Universidade Aberta (UAb) Lisbon, Portugal, 21-23 oktober. Enhancing the Human Experience of Learning with Technology: New Challenges for Research in Digital, Open, Distance & Networked Education.

18 november: Fleksibel utdanning Norges årskonferanse, Tilbake til den nye normalen?
Hybridkonferens med deltagare på plats i Oslo eller via nätet.

23-24 november: Internetdagarna
Internetdagarna är Sveriges viktigaste kunskapsnav för alla som älskar internet. Konferensen arrangeras av Internetstiftelsen och sker helt digitalt 23–24 november 2020.

lördag 15 augusti 2020

Innovativa lärmiljöer på campus

CC BY-NC-ND Some right reserved by Waxmann
Framtidens campus måste integrera fysiska och digitala lärmiljöer, främja både formella och informella möten och utnyttja campusområdet på ett effektivit och flexibelt sätt. En ny öppen bok, Hybrid environments for universities, ger en guide till hur framtidens campus kan se ut. Boken har tagits fram av flera experter genom en book sprint; gruppen samlades under en intensiv vecka och skrev boken tillsammans på plats. Läs mer om den kreativa processen bakom boken: Hybrid Environments for Universities - A collaborative Book Sprint project

This publication is the result of an international and interdisciplinary expert summit at Technische Universität Berlin, in March 2020. The aim of the expert meeting was to collaboratively write and publish a book, within five days, on the central question: Which organizational structures and processes at universities support a strategic as well as innovative campus development? As experts with an interdisciplinary background including the social sciences, public real estate, urban planning, architecture and landscape architecture, we could examine the question from a holistic perspective and gain new insights.

Boken har en Creative Commons licens och kan laddas ner som pdf-fil helt gratis.
Ladda ner bok som pdf-fil.

fredag 14 augusti 2020

Mingla på en digital konferens

En av de viktigaste aktiviteterna på en konferens är att mingla och träffa nya kollegor. Nu när digitala konferenser är normen tappar vi dessa spontana och värdefulla möten. En ny artikel från MIT, Online Mingling: Supporting Ad Hoc, Private Conversations at Virtual Conferences, beskriver hur en enkel app, Minglr, möjliggör spontana videomöten med andra konferensdeltagare. 

Minglr testades under en konferens i juni med mycket positiva resultat. Med appen kan du söka upp andra konferensdeltagare och be att få prata med dem. Sedan öppnas ett videomöte. Om personen du vill prata med är upptagen kan du stå i kö och vänta. Den första versionen av Minglr ger bara tvåpartssamtal men i framtiden kan man göra det möjligt för flera att delta i ett möte. En annan tänkbar utveckling är att kunna söka efter alla på konferensen som har samma intressen.

Utvecklingen inom detta område lär gå fort.

onsdag 12 augusti 2020

Ny termin med blandning av campus och distans

Kravet på distansutbildning inom högre utbildning har ju tagits bort men den nya terminen kommer att blanda campus och distans ändå eftersom man inte får samla fler än 50 personer i en lokal. Detta diskuteras i ett radioreportage av SR P1-morgonDistansundervisning fortsätter – trots ändrade rekommendationer (lyssna genom nedanstående ruta). I programmet hör du Hans Adolfsson (rektor, Umeå universitet) , Douglas Drake (student, Umeå universitet) och Jonas Tosteby (vice rektor, Högskolan i Dalarna).

Varje lärosäte har sina egna strategier och balansen mellan campus och distans varierar. Vid de flesta lärosäten kommer första årsstudenter att prioriteras på campus så att de får komma igång med sina studier i rätt miljö. Annars kommer stora föreläsningar att ske via nätet medan laborationer och seminarier kommer att ske på campus så mycket som möjligt. Hösten blir inte som vanligt men man får hela tiden anpassa sig efter utvecklingen och beredskapen ska vara hög.

tisdag 11 augusti 2020

Seglivade utbildningsmyter

Det finns en del seglivade myter inom utbildning som vi har svårt att överge, trots att det inte finns vetenskapligt bevis för dem. Tio sådana populära men helt ovetenskapliga teorier listas i en artikel av Paul KirschnerThe Ten Deadly Sins of Education. Bland annat hittar du lärstilar, digitala infödingar, multitasking, att skolan dödar kreativiteten, att man kan lära sig problemlösning genom att lösa problem och att barn inte behöver lära sig fakta eftersom de kan googla allt. Oftast handlar det om generaliseringar som stämmer till viss del och låter bra. Det som är farligt är om vi bygger vår pedagogik kring sådana myter.

måndag 10 augusti 2020

Prezi Video - video och bildspel i samma ruta

Nu finns det en app, Prezi Video, som ger nya möjligheter när du ska presentera i Zoom. Prezi Video låter dig visa din Prezi-presentation i samma ruta som din egen video. Ditt bildspel läggs ovanpå din video,ungefär som i ett nyhetsprogram på TV, och du får bättre kontakt med de andra deltagarna.

Appen gäller bara för presentationsverktyget Prezi men det kommer förhoppningsvis en liknande lösning för PowerPoint inom kort. Här ser du en kort introduktionsfilm.

onsdag 5 augusti 2020

Scenarioplanering för skolor under Coronapandemin

CC BY Some rights reserved by RISE
Eftersom ingen kan förutse hur covid-19 kommer att utvecklas under hösten behöver alla utbildnings-organisationer strategier för att kunna hantera olika situationer. Nu finns det en guide för skolor, Scenarioplanering - ett stöd för skolan under Coronapandemin, som har tagits fram av organisationerna som ligger bakom sajten SkolaHemma.se (Skolverket, SKR, UR, RISE m fl). 

Guiden beskriver tre tänkbara scenarios som skolor står inför: öppna skolor med beredskap, flexibla skolor med en blandning av klassrum och distansundervisning, skolor med omfattande restriktioner. Materialet ger konkreta tips på nationell nivå, huvudmannanivå och skolnivå.
 För att understödja det svenska skolväsendet har RISE inom ramen för samverkan i Skola Hemma under försommaren genomfört ett scenarioplaneringsarbete. Syftet med arbetet har varit att ta fram ett stödmaterial för det svenska skolväsendet på nationell nivå, huvudmannanivå och skolnivå. Materialet kan läsas som det är, men för störst effekt rekommenderas att varje berörd organisation på egen hand arbetar vidare med materialet. Stöd för hur ett sådant arbete kan gå till finns i materialet.
Guiden finns nu även på engelska: Scenario planning for schools during Covid-19.

måndag 3 augusti 2020

Omvandla handskrivna anteckningar till digital text i Google Drive

Nu kan du ladda upp dina handskrivna anteckningar till Google Drive och automatiskt få en digital version. En kort bloggpost och film av Richard ByrneConvert Handwritten Notes Into Google Documents, visar hur du gör. Du tar en bild på dina anteckningar och sedan ladda upp bildfilen till Google Drive. Sedan öppnar du filen med Google Docs. Det nya dokumentet visar din bild plus texten i bilden, så länge du har skrivit någorlunda tydligt. Fungerar på de flesta språk!

onsdag 29 juli 2020

Automatisk textning i PowerPoint - nu på svenska

Sedan en tid tillbaka har du kunnat få automatisk texning på flera språk när du presenterar i PowerPoint. Nu går det på svenska. I följande film förklarar Åsa Kronkvist (Högskolan Kristianstad) hur du kommer igång med automatisk textning. Du behöver bara en internetuppkoppling så sköts textning och även översättning automatiskt. Du gäller att du talar tydligt så att textningen hänger med.

Automatisk översättning finns för ganska många språk och även om den misstolkar då och då så går det att förstå det mesta.

fredag 10 juli 2020

Microsoft teams ger nya mötesmöjligheter

Microsoft uppdaterar e-mötesverktyget Teams med flera finesser som kan skapa en bättre närhetskänsla i videomöten. Bland annat finns funktionen Together mode, där deltagarna presenteras utan bakgrund och kan sitta tillsammans i ett rum eller i rader. Det betyder att man inte behöva titta på deltagarnas sovrum, vardagsrum eller virtuell bakgrund och kan fokusera i stället på ansiktet oh gester.

Dessutom finns det flera möjligheter att presentera deltagarna på skärmen och en ökad kapacitet på 1000 deltagare per möte eller upp till 20 000 om det handlar om en föreläsning utan deltagares video och ljud.

Läs mer i en artikel på nättidningen The Verge, Microsoft Teams’ new Together Mode is designed for pandemic-era meetings.

fredag 3 juli 2020

Digital kompetens för lärare - ny öppen kurs

Om du vill lära dig mer om hur man använder digitala plattformar och verktyg i din undervisning kan du gå en öppen nätbaserad kurs, Introduction to Digital Competences for Educators, som går 5 okober - 15 december. Kursen är den första delen i ett miniprogram, Digitally Competent Educators short learning programmepå tre kurser som ger totalt 15 poäng (ECTS). Kurserna ges i samarbete mellan University of Jyväskylä (Finland), FernUniversität in Hagen (Tyskland), Universidade Aberta (Portugal) och Anadolu University (Turkiet).
The first module Introduction to Digital Competences for Educators focuses on using digital technologies for communication, collaboration and professional development as well as enhancing inclusion, personalization and learners active engagement.
Kursens mål är:
  • communicate, contribute/share and collaborate with digital technologies in your learning community
  • reflect on, identify and improve your professional digital competencies
  • identify special needs of learners and employ accessibility solutions
  • use digital technologies to motivate and engage learners to foster active learning
De andra kurserna i serien heter Teaching and learning with digital resources samt Facilitating and assessing learners' digital competencies.

Varje kurs ger 5 ECTS och kostar €15 per poäng. Här ser du en introduktionsfilm.

onsdag 1 juli 2020

Tydligare roll för lärcentra

Ytterligare en satsning på livslångt lärande och bättre tillgång till högre utbildning i hela landet togs av regeringen med en förändring i förordningen om statsbidrag för lärcentra. Ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet förklarar satsningen:
Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag för lärcentrum. Nu blir det tydligare att lärcentrum är en plattform för flera olika utbildningsformer, till exempel universitet och högskola, yrkeshögskola samt kommunal vuxenutbildning (komvux). I och med att det blir tydligare att verksamheten riktar sig till olika utbildningsformer kan mötesplatsen lärcentrum också fungera rekryterande. Kommunerna ges också större frihet att organisera verksamheten. 
Uppbyggnad av lärcentrum i landet gör det möjligt för individer att enklare studera på distans, att få stöd i sina studier och att möta andra studerande och personal i en öppen mötesplats. 
Genom förändringen ökar möjligheterna för människor att studera på olika nivåer vid lärcentrum, till exempel universitet och högskola, yrkeshögskola samt komvux. Kommunerna får även möjlighet att själva välja var lärcentrum ska placeras och hur verksamheten ska organiseras, tidigare har komvux pekats ut som platsen för lärcentrumverksamheten i förordningen. 
– Det ska finnas goda möjligheter att studera i hela landet och genom hela livet. Lärcentrum är en viktig pusselbit för att fler ska ha möjlighet att studera, säger utbildningsminister Anna Ekström. 
– Tillgången till högre utbildning i hela landet ska öka och möjligheterna till distansutbildning ska stärkas. Förändringen är viktig för att överbygga de hinder geografin sätter upp. Var du bor ska inte vara avgörande för dina möjligheter i livet, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. 
Regeringen investerar årligen 50 miljoner kronor i form av ett statsbidrag till kommunerna för utveckling av lärcentrum. Statsbidraget ska bland annat främja tillgång till och genomströmning i utbildning och se till behov av geografisk spridning av lärcentrum.

tisdag 30 juni 2020

Flera studieplatser till hösten - satsning på livslångt lärande och omställning

Regeringen utökar antalet utbildningsplatser till hösten med 1300 och fördelar ytterligare 1500 platser för vidareutbildning och livslångt lärande enligt ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet, Ytterligare förstärkning av möjligheten till studier vid universitet och högskolor i höst
Antalet sökande till högskolan har ökat kraftigt med en rekordstor ökning av antalet sökande till vårdutbildningar. Regeringen stärker därför upp med utbildning av sjuksköterskor, lärare och tekniker som välfärden och arbetsmarknaden så väl behöver. Fler ska kunna studera vid universitet och högskolor och nu fördelas totalt 112 miljoner kronor under 2020 exklusive studiemedel, motsvarande cirka 1 300 helårsstudenter till nya permanenta utbildningsplatser inför hösten. Tillskottet innebär en fördubbling av regeringens permanenta satsning på utbildningsplatser riktade mot bristyrken jämfört med tidigare satsning i vårändringsbudgeten 
För att lärosätena ska kunna erbjuda kurser för vidareutbildning och omställning fördelas 130 miljoner kronor till lärosätena som en särskild satsning på livslångt lärande och omställning. Medel beräknas motsvara cirka 1 500 helårsstudenter under 2020. Det möjliggör studier för personer som behöver vidareutbilda sig eller som är inne i en omställningsprocess. 
– Till hösten, och de kommande åren, förväntas fler söka sig till högskolan för att påbörja en utbildning eller för att omskola sig och utveckla tidigare kompetens. Coronapandemin slår hårt mot arbetsmarknaden, och vi måste göra allt vi kan för att ge möjligheter till utbildning, omskolning och vidareutbildning, och på det sättet komma starkare ur krisen, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. 
För att möta utbildningsbehovet hos yrkesverksamma specialister inom flera fält satsar regeringen också 30 miljoner kronor på korta kurser som nu fördelas till en rad lärosäten. Det ger till exempel personer som blivit permitterade möjlighet att utnyttja permitteringstiden till att vidareutbilda sig. 
Dessa nya satsningar tillsammans med tidigare satsningar i vårändringsbudgeten motsvarar sammantaget en möjlighet för över 12 000 personer att kunna studera på olika typer av utbildningar under 2020. Resursmässigt tillförs universitet och högskolor cirka 1 miljard kronor 2020 inklusive studiemedel.
Här ser du presskonferensen med Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, från Regeringskansliet.

måndag 29 juni 2020

UKÄ får regeringsuppdrag att följa upp konsekvenser för högskolans verksamhet under coronapandemin

Pressmeddelande från Regeringskansliet:

Coronapandemin har inneburit stora utmaningar för högskolans verksamhet som varit hårt belastad och ställt om till nya arbetssätt på mycket kort tid. Universitetskanslersämbetet får nu i uppdrag att följa upp konsekvenser för högskolans verksamhet med anledning av de beslut som fattats och de insatser som gjorts i samband med utbrottet av nya coronaviruset.

I uppdraget ingår att ta hänsyn till effekterna av de insatser som har beslutats av regeringen om exempelvis högskolas utbyggnad, och uppföljningen ska bland annat inkludera frågor om kvalitet, rättssäkerhet och dimensionering.

– Forskare, lärare, studenter och annan personal har varit hårt belastade och har fått ställa om till nya arbetssätt på mycket kort tid, framför allt genom övergången till distansundervisning. Vi behöver kunna följa resultaten av insatserna och dra lärdom av effekterna på högre utbildning och forskning på både kort och lång sikt, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Uppdraget ska genomföras i samråd med universitet och högskolor och slutredovisas senast den 1 december 2022.

torsdag 25 juni 2020

Ersättning för lärarnas insatser under våren? Lärarfacket lyfter frågan


Den digitala omställningen inom högre utbildning gick väldigt bra under svåra omständigheter men det har kostat mycket tid och energi av alla lärare och supportpersonal vid landets lärosäten. Fackföreningen SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) tar upp frågan om extra ersättning till lärare som har jobbat mycket övertid under våren i en artikel i medlemstidningen Universitetsläraren, Osäkert om universitetslärare kompenseras för extrajobb.

Lärare visar oftast en stor lojalitet mot sin institution och studenter och därför lägger många lärare ner mycket fritid på att lösa akuta arbetsuppgifter, i synnerhet under de senaste månaderna. Eftersom alla har arbetat hemifrån har många arbetat vidare trots sjukdom. Antonia Ribbing, Södertörns Högskola, menar:
Lärare och forskare sjukskriver sig inte om de inte blir allvarligt sjuka, och när man jobbar på distans så spelar det ju ingen roll om man är förkyld. Men ibland går det för långt och då de blir långtidssjukskrivna.
Problemet är hur arbetsgivarna ska lösa eventuella krav på ersättning. Krav på övertid brukar lösas lokalt och i många fall individuellt så det finns en risk för stora skillnader även inom samma lärosäte. Många institutioner har redan en ansträngd ekonomi så det blir svårt med en rättvis ersättning.
En lösning är att vi lär oss att specificera och dokumentera arbetstiden mer noggrant framöver, enligt SULF:s förhandlingschef Robert Andersson:
Se till att uppdatera tjänstgörningsplanen så att den stämmer någorlunda med verkligheten. Se till att den är så pass detaljerad att det går att säga om det blivit övertid. Dokumentera också ett åläggande att göra fler arbetsuppgifter. Och man måste ställa frågan till sin chef: hur mycket extra tid får jag för det?
När det gäller SULFs syn på problemet fortsätter Robert Andersson:
Nu är det extra synligt att resurstilldelningssystemet kräver att vi varje år producerar bättre undervisning på kortare tid. Lärosätena bör använda sitt myndighetskapital eller gå med förlust för att visa regeringen att systemet måste ändras

tisdag 23 juni 2020

Varför vill man inte synas i videomöten?

Photo by cottonbro from Pexels
Många lärare blir oroliga när studenter/elever inte vill visa sig i bild under ett videomöte. En intressant bloggpost av Maha Bali, About That Webcam Obsession You’re Having…, försöker  skapa förståelse för dem "osynliga" studenterna. Även om det är naturligt att vilja se alla i klassen finns det flera anledningar varför en del inte vill visa sig: byghet, rädsla för mobbning, en stökig hemmiljö, dålig bandbredd, obekväm med att synas i en inspelning mm. Hon föreslår sedan flera praktiska strategier, bland annat:
  • Se till att alla kommer till tals via chatten, olika kollaborativa dokument osv.
  • Ställ flervalsfrågor, kontrollfrågor för att ta tempen i klassen; hänger alla med?
  • Skapa mindre grupper och kanske de vågar visa sig där.
  • Låt de svara endast med ljud
Vi kanske fokuserar för mycket på det visuella i våra möten. Man kan vara engagerad även utan bild och de som visar sig och nickar då och då är inte nödvändigtvis mer aktiva än de osynliga.
Writing this, I see that I am interpreting engagement as contribution rather than head-nodding. I know. But honestly, it seems a lot to ask people to turn their cameras on so you can see them smile and nod their heads. And it seems we need to consider ways of allowing people to “be there” in alternative ways that they are comfortable with and that tell us they are really listening to us and responding in more explicit ways.

måndag 22 juni 2020

Resfria möten kan spara 40 miljoner - ny rapport

En ny rapport av CiscoResfria möten - varför och hur Sverige blir bäst i världen, menar att en 30% ökning på resfria möten i Sverige kunde spara upp till 40 miljoner kronor. Rapporten, som sammanfattas i en artikel i tidskriften Voister, Bäst på resfria möten, beskriver hur vårens krisläge har gett alla organisationer möjligheter att testa möten och konferenser via digitala plattformar. Med denna erfarenhet i bagaget kan vi vidareutveckla konceptet och bli världsledande inom området. Vi ska självklart fortsätta att träffas fysiskt men kan ändå spara väldigt mycket tid och pengar på att mötas smartare. Enligt Anders Johansson, chef för offentlig sektor på Cisco:
Vår rapport visar att 58 procent av svenskarna anser att resfria möten under coronapandemin har funkat bättre än förväntat, bara 4 procent tycker att det varit sämre. Och då är det ändå en omställning som samhället har tvingats till. Därför ser vi en enorm potential i att kunna skapa en positiv omställning på sikt i landet.
Rapporten baseras på intervjuer med 1000 nordiska chefer om sina res- och mötesvanor. Sveriges utgifter för tjänsteresor är bland de högsta i världen och män reser dubbelt så mycket som kvinnor. Det finns alltså flera skäl för att se över våra resvanor. Rapporten lämnar flera rekommendationer för att vidareutveckla resfria möten i Sverige, bland annat genom styrdokument, investeringar och incitament, utveckling av öppna och säkra system och satsningar på kompetensutveckling.

I samband med rapporten arrangerade Cisco en paneldiskussion som visas nedan, med energi- och digitaliseringsminister Anders YgemanAnna Eriksson, generaldirektör för DIGGSara Öhrvall, CDO på SEB, Caroline Henricson, McKinsey & CompanyAnders Johansson, Cisco, och Per Samuelsson, Sverigechef på Cisco.

söndag 21 juni 2020

Citera bättre med Quotebacks

Quotebacks är ett enkelt verktyg som låter dig citera direkt från en webbsida och bädda in citatet på din blogg eller annan webbsida. När du använder Quotebacks får du ett snyggt fönster som tydligt visar varifrån citatet har kommit och hänvisar direkt till originalet, som du ser här:

The web is still a very young medium, and it has been influenced more than anything else by print media design. There is so much more that can be done with text on a screen than is being done today. Citations, drawing, chat, speech-to-text. There are opportunities everywhere, and the bar is low! If we are serious about unlocking the value of knowledge we should consider how to improve every part of the knowledge production stack, and that includes reading. As Laurel Schwulst says: “Imaginative functionality is important, even if it’s only a trace of what was, as it’s still a sketch for a more ideal world.”

Quotebacks kan laddas ner som en app för Chrome och en version för Firefox är på gång. Dessutom skapar du ett bibliotek i Quotebacks som visar alla citat du har använt.

torsdag 18 juni 2020

SULF sätter fokus på akademiskt lärarskap

SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) vill stärka undervisning och akademiskt lärarskap inom högre utbildning och publicerar därför en skrift som lyfter fram förutsättningar för en kvalitetshöjning. Satsningen presenteras i en nyhet från SULF, Akademiskt lärarskap - så möter vi de nya utmaningarna. I skriften utvecklas begreppet akademiskt lärarskap, en svensk motsvarighet till engelskans scholarship of teaching and learning.
Med den här skriften vill SULF bidra till en fortsatt utveckling av den högskolepedagogiska diskussionen. Vi har bett Sveriges två professorer inom det högskolepedagogiska området, Klara Bolander Laksov och Max Scheja, att skriva texten som vi hoppas ska komma till användning på lärosätena.
Lärosäten måste få bättre förutsättningar att satsa på pedagogisk utveckling och förbättra villkoren för sina lärare. Bland annat ska alla lärare få kontinuerlig pedagogisk utveckling, kriterier för pedagogisk meritering och mötesplatser för erfarenhetsutbyte. I nedanstående film ser du en kort diskussion mellan skriftens författare.

Ladda ner skriften Akademisk lärarskap som pdf-fil.

onsdag 17 juni 2020

Digital lärarutbildningskonferens

Inom ramen för UKÄs pågående projekt lärarutbildning arrangeras en digital konferens 19-20 oktober. Konferensen, som består av två halvdagssessioner, har teman Lärarförsörjning och Kvalitet i lärarutbildning.
UKÄ redovisar resultat från analyser och utvärderingar samt berättar om vilka regler som styr lärarutbildning. Vid konferensen presenterar UKÄ även en samlad analys av lärarutbildningsområdet. Deltagarna får i samband med det lämna synpunkter på eventuella kunskapsluckor där UKÄ kan bidra med ny kunskap. Representanter från andra myndigheter, nätverk av lärosäten involverade i olika satsningar inom lärarutbildning kommer också att bidra till innehållet tillsammans med studentrepresentanter.
Anmälningslänk och program kommer att finnas tillgängliga på UKÄ:s webbplats från den 1 september.

måndag 15 juni 2020

Rita snygga diagram och flödesscheman

Det finns många verktyg som hjälper dig skapa flödesscheman, nätverksdiagram, processer och organisationsplaner. Här kommer två bra förslag: Lucidchart och Creately. Bägge verktyg innehåller mängder med mallar och symboler och du kan ta fram dina diagram själv eller tillsammans med kollegor. Du kan komma igång med en gratisversion men vill du få tillgång till alla finesser får du självklart betala för en licens.

Här ser du introduktionsfilmer som förklarar de vanligaste funktionerna.



torsdag 11 juni 2020

Ny undersökning om elevers erfarenheter av distansundervisning

Photo by Andrew Neel on Unsplash
Pressmeddelande från ifous:

Längtan efter kompisar men också lättnad över att slippa den sociala pressen – det är några av de upplevelser som gymnasieelever berättar om efter flera veckors distansundervisning. I en enkätundersökning som Ifous låtit göra finns flera svar som visar på en komplex bild av gymnasieelevernas upplevelser.

Nu publiceras resultaten från en enkätundersökning som genomförts inom ramen för Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Digitala lärmiljöer. 2 306 elever i gymnasieskolor i hela landet har svarat på frågor om hur de upplever situationen med distansundervisning i jämförelse med den ordinarie undervisningen i skolan. Undersökningen har fokuserat på hur väl eleverna tycker att de kan koncentrera sig på undervisningen, sociala aspekter, fysiskt och psykiskt välmående och hur de upplever de praktiska omständigheterna.

Svaren varierar. Många saknar lärares stöd och fasta rutiner medan andra tycker att det är skönt att slippa restid och den stress det innebär att passa tider. Några föredrar att studera på distans men saknar ändå skolan och kontakten med kompisarna. Tydligt är att de sociala aspekterna har stor betydelse för elevernas upplevelser.

Resultaten kommer att utgöra ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet i FoU-programmet som syftar till att utveckla den forskningsbaserade kunskapen om fjärr- och distansundervisning.

– Vi kommer att fortsätta undersöka vad som fungerar i både när- och distansundervisning, säger Anna Åkerfeldt, forskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare på Ifous, som är den som har genomfört enkätundersökningen. Hon menar att det är viktigt att dra lärdom av både elevers och lärares erfarenheter som ett led i att höja kvaliteten på all undervisning.

Ladda ner rapporten som pdf-fil:
Delrapporten: Gymnasieelevers uppfattningar av när- och distansundervisning med fokus på undervisningsklimat finns att läsa här.