fredag 10 juli 2020

Microsoft teams ger nya mötesmöjligheter

Microsoft uppdaterar e-mötesverktyget Teams med flera finesser som kan skapa en bättre närhetskänsla i videomöten. Bland annat finns funktionen Together mode, där deltagarna presenteras utan bakgrund och kan sitta tillsammans i ett rum eller i rader. Det betyder att man inte behöva titta på deltagarnas sovrum, vardagsrum eller virtuell bakgrund och kan fokusera i stället på ansiktet oh gester.

Dessutom finns det flera möjligheter att presentera deltagarna på skärmen och en ökad kapacitet på 1000 deltagare per möte eller upp till 20 000 om det handlar om en föreläsning utan deltagares video och ljud.

Läs mer i en artikel på nättidningen The Verge, Microsoft Teams’ new Together Mode is designed for pandemic-era meetings.

fredag 3 juli 2020

Digital kompetens för lärare - ny öppen kurs

Om du vill lära dig mer om hur man använder digitala plattformar och verktyg i din undervisning kan du gå en öppen nätbaserad kurs, Introduction to Digital Competences for Educators, som går 5 okober - 15 december. Kursen är den första delen i ett miniprogram, Digitally Competent Educators short learning programmepå tre kurser som ger totalt 15 poäng (ECTS). Kurserna ges i samarbete mellan University of Jyväskylä (Finland), FernUniversität in Hagen (Tyskland), Universidade Aberta (Portugal) och Anadolu University (Turkiet).
The first module Introduction to Digital Competences for Educators focuses on using digital technologies for communication, collaboration and professional development as well as enhancing inclusion, personalization and learners active engagement.
Kursens mål är:
  • communicate, contribute/share and collaborate with digital technologies in your learning community
  • reflect on, identify and improve your professional digital competencies
  • identify special needs of learners and employ accessibility solutions
  • use digital technologies to motivate and engage learners to foster active learning
De andra kurserna i serien heter Teaching and learning with digital resources samt Facilitating and assessing learners' digital competencies.

Varje kurs ger 5 ECTS och kostar €15 per poäng. Här ser du en introduktionsfilm.

onsdag 1 juli 2020

Tydligare roll för lärcentra

Ytterligare en satsning på livslångt lärande och bättre tillgång till högre utbildning i hela landet togs av regeringen med en förändring i förordningen om statsbidrag för lärcentra. Ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet förklarar satsningen:
Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag för lärcentrum. Nu blir det tydligare att lärcentrum är en plattform för flera olika utbildningsformer, till exempel universitet och högskola, yrkeshögskola samt kommunal vuxenutbildning (komvux). I och med att det blir tydligare att verksamheten riktar sig till olika utbildningsformer kan mötesplatsen lärcentrum också fungera rekryterande. Kommunerna ges också större frihet att organisera verksamheten. 
Uppbyggnad av lärcentrum i landet gör det möjligt för individer att enklare studera på distans, att få stöd i sina studier och att möta andra studerande och personal i en öppen mötesplats. 
Genom förändringen ökar möjligheterna för människor att studera på olika nivåer vid lärcentrum, till exempel universitet och högskola, yrkeshögskola samt komvux. Kommunerna får även möjlighet att själva välja var lärcentrum ska placeras och hur verksamheten ska organiseras, tidigare har komvux pekats ut som platsen för lärcentrumverksamheten i förordningen. 
– Det ska finnas goda möjligheter att studera i hela landet och genom hela livet. Lärcentrum är en viktig pusselbit för att fler ska ha möjlighet att studera, säger utbildningsminister Anna Ekström. 
– Tillgången till högre utbildning i hela landet ska öka och möjligheterna till distansutbildning ska stärkas. Förändringen är viktig för att överbygga de hinder geografin sätter upp. Var du bor ska inte vara avgörande för dina möjligheter i livet, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. 
Regeringen investerar årligen 50 miljoner kronor i form av ett statsbidrag till kommunerna för utveckling av lärcentrum. Statsbidraget ska bland annat främja tillgång till och genomströmning i utbildning och se till behov av geografisk spridning av lärcentrum.

tisdag 30 juni 2020

Flera studieplatser till hösten - satsning på livslångt lärande och omställning

Regeringen utökar antalet utbildningsplatser till hösten med 1300 och fördelar ytterligare 1500 platser för vidareutbildning och livslångt lärande enligt ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet, Ytterligare förstärkning av möjligheten till studier vid universitet och högskolor i höst
Antalet sökande till högskolan har ökat kraftigt med en rekordstor ökning av antalet sökande till vårdutbildningar. Regeringen stärker därför upp med utbildning av sjuksköterskor, lärare och tekniker som välfärden och arbetsmarknaden så väl behöver. Fler ska kunna studera vid universitet och högskolor och nu fördelas totalt 112 miljoner kronor under 2020 exklusive studiemedel, motsvarande cirka 1 300 helårsstudenter till nya permanenta utbildningsplatser inför hösten. Tillskottet innebär en fördubbling av regeringens permanenta satsning på utbildningsplatser riktade mot bristyrken jämfört med tidigare satsning i vårändringsbudgeten 
För att lärosätena ska kunna erbjuda kurser för vidareutbildning och omställning fördelas 130 miljoner kronor till lärosätena som en särskild satsning på livslångt lärande och omställning. Medel beräknas motsvara cirka 1 500 helårsstudenter under 2020. Det möjliggör studier för personer som behöver vidareutbilda sig eller som är inne i en omställningsprocess. 
– Till hösten, och de kommande åren, förväntas fler söka sig till högskolan för att påbörja en utbildning eller för att omskola sig och utveckla tidigare kompetens. Coronapandemin slår hårt mot arbetsmarknaden, och vi måste göra allt vi kan för att ge möjligheter till utbildning, omskolning och vidareutbildning, och på det sättet komma starkare ur krisen, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. 
För att möta utbildningsbehovet hos yrkesverksamma specialister inom flera fält satsar regeringen också 30 miljoner kronor på korta kurser som nu fördelas till en rad lärosäten. Det ger till exempel personer som blivit permitterade möjlighet att utnyttja permitteringstiden till att vidareutbilda sig. 
Dessa nya satsningar tillsammans med tidigare satsningar i vårändringsbudgeten motsvarar sammantaget en möjlighet för över 12 000 personer att kunna studera på olika typer av utbildningar under 2020. Resursmässigt tillförs universitet och högskolor cirka 1 miljard kronor 2020 inklusive studiemedel.
Här ser du presskonferensen med Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, från Regeringskansliet.

måndag 29 juni 2020

UKÄ får regeringsuppdrag att följa upp konsekvenser för högskolans verksamhet under coronapandemin

Pressmeddelande från Regeringskansliet:

Coronapandemin har inneburit stora utmaningar för högskolans verksamhet som varit hårt belastad och ställt om till nya arbetssätt på mycket kort tid. Universitetskanslersämbetet får nu i uppdrag att följa upp konsekvenser för högskolans verksamhet med anledning av de beslut som fattats och de insatser som gjorts i samband med utbrottet av nya coronaviruset.

I uppdraget ingår att ta hänsyn till effekterna av de insatser som har beslutats av regeringen om exempelvis högskolas utbyggnad, och uppföljningen ska bland annat inkludera frågor om kvalitet, rättssäkerhet och dimensionering.

– Forskare, lärare, studenter och annan personal har varit hårt belastade och har fått ställa om till nya arbetssätt på mycket kort tid, framför allt genom övergången till distansundervisning. Vi behöver kunna följa resultaten av insatserna och dra lärdom av effekterna på högre utbildning och forskning på både kort och lång sikt, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Uppdraget ska genomföras i samråd med universitet och högskolor och slutredovisas senast den 1 december 2022.

torsdag 25 juni 2020

Ersättning för lärarnas insatser under våren? Lärarfacket lyfter frågan


Den digitala omställningen inom högre utbildning gick väldigt bra under svåra omständigheter men det har kostat mycket tid och energi av alla lärare och supportpersonal vid landets lärosäten. Fackföreningen SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) tar upp frågan om extra ersättning till lärare som har jobbat mycket övertid under våren i en artikel i medlemstidningen Universitetsläraren, Osäkert om universitetslärare kompenseras för extrajobb.

Lärare visar oftast en stor lojalitet mot sin institution och studenter och därför lägger många lärare ner mycket fritid på att lösa akuta arbetsuppgifter, i synnerhet under de senaste månaderna. Eftersom alla har arbetat hemifrån har många arbetat vidare trots sjukdom. Antonia Ribbing, Södertörns Högskola, menar:
Lärare och forskare sjukskriver sig inte om de inte blir allvarligt sjuka, och när man jobbar på distans så spelar det ju ingen roll om man är förkyld. Men ibland går det för långt och då de blir långtidssjukskrivna.
Problemet är hur arbetsgivarna ska lösa eventuella krav på ersättning. Krav på övertid brukar lösas lokalt och i många fall individuellt så det finns en risk för stora skillnader även inom samma lärosäte. Många institutioner har redan en ansträngd ekonomi så det blir svårt med en rättvis ersättning.
En lösning är att vi lär oss att specificera och dokumentera arbetstiden mer noggrant framöver, enligt SULF:s förhandlingschef Robert Andersson:
Se till att uppdatera tjänstgörningsplanen så att den stämmer någorlunda med verkligheten. Se till att den är så pass detaljerad att det går att säga om det blivit övertid. Dokumentera också ett åläggande att göra fler arbetsuppgifter. Och man måste ställa frågan till sin chef: hur mycket extra tid får jag för det?
När det gäller SULFs syn på problemet fortsätter Robert Andersson:
Nu är det extra synligt att resurstilldelningssystemet kräver att vi varje år producerar bättre undervisning på kortare tid. Lärosätena bör använda sitt myndighetskapital eller gå med förlust för att visa regeringen att systemet måste ändras

tisdag 23 juni 2020

Varför vill man inte synas i videomöten?

Photo by cottonbro from Pexels
Många lärare blir oroliga när studenter/elever inte vill visa sig i bild under ett videomöte. En intressant bloggpost av Maha Bali, About That Webcam Obsession You’re Having…, försöker  skapa förståelse för dem "osynliga" studenterna. Även om det är naturligt att vilja se alla i klassen finns det flera anledningar varför en del inte vill visa sig: byghet, rädsla för mobbning, en stökig hemmiljö, dålig bandbredd, obekväm med att synas i en inspelning mm. Hon föreslår sedan flera praktiska strategier, bland annat:
  • Se till att alla kommer till tals via chatten, olika kollaborativa dokument osv.
  • Ställ flervalsfrågor, kontrollfrågor för att ta tempen i klassen; hänger alla med?
  • Skapa mindre grupper och kanske de vågar visa sig där.
  • Låt de svara endast med ljud
Vi kanske fokuserar för mycket på det visuella i våra möten. Man kan vara engagerad även utan bild och de som visar sig och nickar då och då är inte nödvändigtvis mer aktiva än de osynliga.
Writing this, I see that I am interpreting engagement as contribution rather than head-nodding. I know. But honestly, it seems a lot to ask people to turn their cameras on so you can see them smile and nod their heads. And it seems we need to consider ways of allowing people to “be there” in alternative ways that they are comfortable with and that tell us they are really listening to us and responding in more explicit ways.

måndag 22 juni 2020

Resfria möten kan spara 40 miljoner - ny rapport

En ny rapport av CiscoResfria möten - varför och hur Sverige blir bäst i världen, menar att en 30% ökning på resfria möten i Sverige kunde spara upp till 40 miljoner kronor. Rapporten, som sammanfattas i en artikel i tidskriften Voister, Bäst på resfria möten, beskriver hur vårens krisläge har gett alla organisationer möjligheter att testa möten och konferenser via digitala plattformar. Med denna erfarenhet i bagaget kan vi vidareutveckla konceptet och bli världsledande inom området. Vi ska självklart fortsätta att träffas fysiskt men kan ändå spara väldigt mycket tid och pengar på att mötas smartare. Enligt Anders Johansson, chef för offentlig sektor på Cisco:
Vår rapport visar att 58 procent av svenskarna anser att resfria möten under coronapandemin har funkat bättre än förväntat, bara 4 procent tycker att det varit sämre. Och då är det ändå en omställning som samhället har tvingats till. Därför ser vi en enorm potential i att kunna skapa en positiv omställning på sikt i landet.
Rapporten baseras på intervjuer med 1000 nordiska chefer om sina res- och mötesvanor. Sveriges utgifter för tjänsteresor är bland de högsta i världen och män reser dubbelt så mycket som kvinnor. Det finns alltså flera skäl för att se över våra resvanor. Rapporten lämnar flera rekommendationer för att vidareutveckla resfria möten i Sverige, bland annat genom styrdokument, investeringar och incitament, utveckling av öppna och säkra system och satsningar på kompetensutveckling.

I samband med rapporten arrangerade Cisco en paneldiskussion som visas nedan, med energi- och digitaliseringsminister Anders YgemanAnna Eriksson, generaldirektör för DIGGSara Öhrvall, CDO på SEB, Caroline Henricson, McKinsey & CompanyAnders Johansson, Cisco, och Per Samuelsson, Sverigechef på Cisco.

söndag 21 juni 2020

Citera bättre med Quotebacks

Quotebacks är ett enkelt verktyg som låter dig citera direkt från en webbsida och bädda in citatet på din blogg eller annan webbsida. När du använder Quotebacks får du ett snyggt fönster som tydligt visar varifrån citatet har kommit och hänvisar direkt till originalet, som du ser här:

The web is still a very young medium, and it has been influenced more than anything else by print media design. There is so much more that can be done with text on a screen than is being done today. Citations, drawing, chat, speech-to-text. There are opportunities everywhere, and the bar is low! If we are serious about unlocking the value of knowledge we should consider how to improve every part of the knowledge production stack, and that includes reading. As Laurel Schwulst says: “Imaginative functionality is important, even if it’s only a trace of what was, as it’s still a sketch for a more ideal world.”

Quotebacks kan laddas ner som en app för Chrome och en version för Firefox är på gång. Dessutom skapar du ett bibliotek i Quotebacks som visar alla citat du har använt.

torsdag 18 juni 2020

SULF sätter fokus på akademiskt lärarskap

SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) vill stärka undervisning och akademiskt lärarskap inom högre utbildning och publicerar därför en skrift som lyfter fram förutsättningar för en kvalitetshöjning. Satsningen presenteras i en nyhet från SULF, Akademiskt lärarskap - så möter vi de nya utmaningarna. I skriften utvecklas begreppet akademiskt lärarskap, en svensk motsvarighet till engelskans scholarship of teaching and learning.
Med den här skriften vill SULF bidra till en fortsatt utveckling av den högskolepedagogiska diskussionen. Vi har bett Sveriges två professorer inom det högskolepedagogiska området, Klara Bolander Laksov och Max Scheja, att skriva texten som vi hoppas ska komma till användning på lärosätena.
Lärosäten måste få bättre förutsättningar att satsa på pedagogisk utveckling och förbättra villkoren för sina lärare. Bland annat ska alla lärare få kontinuerlig pedagogisk utveckling, kriterier för pedagogisk meritering och mötesplatser för erfarenhetsutbyte. I nedanstående film ser du en kort diskussion mellan skriftens författare.

Ladda ner skriften Akademisk lärarskap som pdf-fil.

onsdag 17 juni 2020

Digital lärarutbildningskonferens

Inom ramen för UKÄs pågående projekt lärarutbildning arrangeras en digital konferens 19-20 oktober. Konferensen, som består av två halvdagssessioner, har teman Lärarförsörjning och Kvalitet i lärarutbildning.
UKÄ redovisar resultat från analyser och utvärderingar samt berättar om vilka regler som styr lärarutbildning. Vid konferensen presenterar UKÄ även en samlad analys av lärarutbildningsområdet. Deltagarna får i samband med det lämna synpunkter på eventuella kunskapsluckor där UKÄ kan bidra med ny kunskap. Representanter från andra myndigheter, nätverk av lärosäten involverade i olika satsningar inom lärarutbildning kommer också att bidra till innehållet tillsammans med studentrepresentanter.
Anmälningslänk och program kommer att finnas tillgängliga på UKÄ:s webbplats från den 1 september.

måndag 15 juni 2020

Rita snygga diagram och flödesscheman

Det finns många verktyg som hjälper dig skapa flödesscheman, nätverksdiagram, processer och organisationsplaner. Här kommer två bra förslag: Lucidchart och Creately. Bägge verktyg innehåller mängder med mallar och symboler och du kan ta fram dina diagram själv eller tillsammans med kollegor. Du kan komma igång med en gratisversion men vill du få tillgång till alla finesser får du självklart betala för en licens.

Här ser du introduktionsfilmer som förklarar de vanligaste funktionerna.



torsdag 11 juni 2020

Ny undersökning om elevers erfarenheter av distansundervisning

Photo by Andrew Neel on Unsplash
Pressmeddelande från ifous:

Längtan efter kompisar men också lättnad över att slippa den sociala pressen – det är några av de upplevelser som gymnasieelever berättar om efter flera veckors distansundervisning. I en enkätundersökning som Ifous låtit göra finns flera svar som visar på en komplex bild av gymnasieelevernas upplevelser.

Nu publiceras resultaten från en enkätundersökning som genomförts inom ramen för Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Digitala lärmiljöer. 2 306 elever i gymnasieskolor i hela landet har svarat på frågor om hur de upplever situationen med distansundervisning i jämförelse med den ordinarie undervisningen i skolan. Undersökningen har fokuserat på hur väl eleverna tycker att de kan koncentrera sig på undervisningen, sociala aspekter, fysiskt och psykiskt välmående och hur de upplever de praktiska omständigheterna.

Svaren varierar. Många saknar lärares stöd och fasta rutiner medan andra tycker att det är skönt att slippa restid och den stress det innebär att passa tider. Några föredrar att studera på distans men saknar ändå skolan och kontakten med kompisarna. Tydligt är att de sociala aspekterna har stor betydelse för elevernas upplevelser.

Resultaten kommer att utgöra ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet i FoU-programmet som syftar till att utveckla den forskningsbaserade kunskapen om fjärr- och distansundervisning.

– Vi kommer att fortsätta undersöka vad som fungerar i både när- och distansundervisning, säger Anna Åkerfeldt, forskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare på Ifous, som är den som har genomfört enkätundersökningen. Hon menar att det är viktigt att dra lärdom av både elevers och lärares erfarenheter som ett led i att höja kvaliteten på all undervisning.

Ladda ner rapporten som pdf-fil:
Delrapporten: Gymnasieelevers uppfattningar av när- och distansundervisning med fokus på undervisningsklimat finns att läsa här.

onsdag 10 juni 2020

Stort intresse för högskolestudier - UKÄs årsrapport 2020

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat sin årsrapport och presenterade innehållet via en webbsändning 9 juni (se inspelningen nedan). Intresset för högre utbildning fortsätter att växa, framför allt bland kvinnor som nu utgör 60% av alla studenter.
Universitetskanslersämbetets årsrapport ger en överblick över högskolesektorns aktuella läge och långsiktiga utveckling. Rapporten bygger på en stor mängd statistiskt material som löpande samlas in och sammanställs i årsrapporten. Materialet finns också i vår statistikdatabas samt i rapporter och analyser som publiceras löpande under året. I anslutning till varje kapitel finns här på webben figur- och tabellunderlag.
Rapporten innehåller statistik och kommentarer om följande områden:
  • Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
  • Internationell studentmobilitet på grundnivå och avancerad nivå.
  • Utbildning på forskarnivå.
  • Utbildning och arbetsmarknad.
  • Högskolans personal.
  • Högskolans ekonomi och finansiering.
  • Högskolans forskning
Rapporten också beskriver och kommenterar olika utvecklingstendenser, bland annat:
  • Intresset för högskolestudier är fortsatt högt
  • Antalet distansstudenter ökar kraftigt
  • Allt fler äldre i högskolan
  • God arbetsmarknad för personer med examen från högskolan
  • Forskarutbildningen inte alltid lönsam för individen
  • Personalen vid landets lärosäten ökar
  • Kostnaderna för högskolans verksamhet ökar och intäkterna minskar
  • Den sociala snedrekryteringen till högskolan fortsätter
Ladda ner årsrapporten som pdf-fil.

Här ser du UKÄs webbsändning med en övergripande presentation av årsrapporten samt frågor och svar.

Digitala möten med VR

Virtuell verklighet (Virtual reality, VR) används allt oftare för att ge nya dimensioner till digitala möten. Här kan man skapa virtuella 3D-miljöer för möten, undervisning och konferenser/utställningar där deltagarna representeras av avatarer. I en sådan miljö kan du umgås, mingla och samarbeta ungefär som man gör fysiskt.

En intressant plattform för detta heter ENGAGE (se introduktionsfilmen nedan).
It empowers educators and companies to host meetings, presentations, classes and events with people across the world. Using the platform, virtual reality training and experiences can be created in minutes. The tools are very easy to use and require no technical expertise. You can choose to host your virtual reality sessions live, or record and save them for others to experience later.



Ytterligare en spännande lösning heter Spatial som integrerar även verktyg för kollaboration och avatarer som bygger på deltagarnas egna foton. Här kan du skaka hand, rita bilder och ta fram dokument med dina fingrar. Du kan också dela det du skriver på din mobil eller dator.



Visst påminner dessa lösningar om virtuella världar som Second Life som många av oss testade för cirka 12 år sedan. Second Life lever kvar och erbjuder en rik virtuell miljö men nya plattformar som Spatial och ENGAGE ger en 3D upplevelse och du kan styra miljön med dina händer.


tisdag 9 juni 2020

Den digitala omställningen - internationell rapport

Photo by Bruno Cervera from Pexels
En ny artikel i Asian Journal of Distance Education, A global outlook to the interruption of education due to COVID-19 Pandemic: Navigating in a time of uncertainty and crisis, rapporterar om hur 31 länder, bl a Sverige, har hanterat övergången till distansutbildning under covid-19 krisen. En viktig utgångspunkt för alla diskussioner om krishanteringen är skillnaden mellan de nödlösningar som universitet och skolor har tvingats införa (emergency remote education) och välplanerad och kvalitetssäkrad distansutbildning.
Distance education, for instance, is a planned activity and its implementation is grounded in theoretical and practical knowledge which is specific to the field and its nature. On the other hand, emergency remote education is about surviving in a time of crisis with all resources available, including offline and/or online.
 Det finns förstås stora skillnader mellan länderna men artikeln visar många gemensamma nämnare.
  • Organisationer med lång erfarenhet av distansutbildning med erfarna lärare och bra support klarade sig bäst i omställningen.
  • Studenter med bra studieteknik, tillgång till bra utrustning och en hemmiljö som erbjuder goda studieförhållanden klarade sig bra. 
  • Krisen har avslöjat avgörande klyftor mellan olika studentgrupper i termer av hemmiljö, support, tillgång till internet och utrustning, studieteknik mm.
  • Tillgång till support och gemenskap har varit avgörande.
  • Övergång från summativ till formativ bedömning.
  • Ökat intresse för att dela med sig av lärresurser och större öppenhet.
Rapporten innehåller rapporter från 31 länder på 2-3 sidor per land.

måndag 8 juni 2020

Stockholms universitet undersöker vårens distanslösningar


Stockholms universitet inleder nu en omfattande undersökning om hur studenter och lärare har upplevt den digitala våren med all undervisning på distans, enligt en nyhet, Enkät undersöker vårens distansundervisning. Undersökningen ingår i ett svenskt-amerikanskt projekt, CALIE, med målet att stärka universitetens möjligheter att strategiskt möta nya samhällsutmaningar.
Stockholms universitet genomför nu en enkätundersökning för att ta reda på hur studenter och lärare upplevde att delta i undervisningen respektive undervisa på distans under våren. Eftersom det finns en risk att en del av undervisningen kommer att ske online även i höst vill universitetet utveckla och anpassa undervisningen så att den på bästa sätt stödjer studenters lärande. Enkätsvaren kommer därför att vara mycket betydelsefulla i universitetets fortsatta planering och utveckling av undervisningen.
Enkäten kommer att skickas ut till samtliga institutioner och sedan förmedlas till studenter och lärare. Resultaten kommer att kunna presenteras tidigt i höst.

lördag 6 juni 2020

Digitala lärresurser - ny guide för lärare


Digitala läromedel, lärresurser, lärverktyg, appar, lärspel och quizz. Utbudet av olika appar, digitala läromedel och tjänster växer, samtidigt som nätet är fullt av fria resurser som lärare använder. Nu lanserar edtechbranschen ett stöd, Att välja och värdera digitala lärresurser, för lärare för att kunna välja och värdera digitala lärresurser på ett kvalitativt och tryggt sätt.

För att kunna välja digitala lärresurser för att uppnå syftet med sin undervisning, behövs en viss kunskap om vad olika medier tillför för värde till undervisningen, menar Johanna Karlén, kvalitetschef på Swedish Edtech Industry. Digitala lärresurser skiljer sig åt från analoga, eftersom de, förutom att erbjuda olika möjligheter till interaktion, form, innehåll och funktionalitet, också behöver fungera i den digitala miljön man har. Som lärare behöver du ställa dig ett gäng frågor utifrån det, när du ska välja och använda ett digitalt läromedel eller innehåll.Om man inte varit van att arbeta digitalt, är det nya frågor och dem har vi nu samlat i ett stöd vi hoppas att många ska få nytta av. I ljuset av erfarenheterna många lärare nu har av att undervisa på distans, så vet vi att man nu förbereder sig för en ganska osäker höst i pandemitider och är i full gång med att utveckla sina erfarenheter och digitala undervisning. Detta hoppas vi ska vara ett stöd i det förberedelsearbetet, avslutar Johanna.

Materialet innehåller olika delar för att underlätta för lärare i valet av lärresurser, bland annat olika frågeställningar och checklistor att utgå från.
  • Vilka teoretiska perspektiv kan du vila på när du väljer din lärresurs?
  • Stöd inför inköp av lärresurs och din digitala miljö (finns även som pdf)
  • Frågor att ställa till din digitala lärresurs kopplat till din undervisning
  • Checklista för att avgöra hur du kan och får använda en it-tjänst (finns även som pdf)
Källa: Pressmeddelande från Swedish Edtech Industry, Nu ska det bli lättare att välja och värdera digitala läromedel och resurser.

fredag 5 juni 2020

Digitala disputationer


Under våren har många disputationer fått genomföras digitalt, oftast i Zoom och en artikel i tidskriften Curie, Digitala disputationer skapar nya möjligheter, ger flera erfarenheter och tips. Självklart blir man besviken om man måste disputera digitalt; du får inte träffa och diskutera med opponenten eller gästerna och det blir ingen fest efteråt, åtminstone inga stora festligheter. Men själva disputationen fungerar bra enligt de som intervjuas i artikeln. Gäster som inte hade kunnat åka till en fysisk disputation kan delta i stället via nätet. Om man slipper kostnader för resor och logi kan man välja opponenter från andra sidan världen utan problem.
Det digitala formatet skapar också nya valmöjligheter när det gäller vilka man bjuder in att vara opponent eller vilka som ska ingå i betygskommittén. Mia von Euler menar att man därför bör överväga att ta med sig delar av det digitala formatet till tiden efter coronapandemin.
– Det blir lättare att se ut lämpliga personer till granskningskommittén om de kan delta på distans. Att slippa resa spar både tid och miljö.
Även efter vi har återvänt till campuset och fysiska träffar så kommer framtida disputationer att sändas via nätet framöver för att alla får vara med.

torsdag 4 juni 2020

Kommande evenemang

Photo by Julia M Cameron from Pexels
Här kommer flera tips på kommande webbinarier och konferenser. Den stora konferensen om e-lärande och distansutbildning EDEN 2020 är helt digital i år och det går fortfarande bra att registrera dig.

Måndag 8 juni, 17:00
Developing 21st Century Skills Through Teaching Online: Opportunities and Challenges. Arrangeras av EDEN (European Distance and E-learning Network)

Torsdag 11 juni, 14:00
Covid-19 and changes in learning and teaching.
Arrangeras av EUA (European Universities Association)

18-19 juni
Virtual Mobility for Universities andEuropean University Alliances.
Digitalt seminarium under 2 dagar. Arrangeras av EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) och projektet Open Virtual Mobility E+.

22-24 juni
EDEN 2020 Annual conference.
Hela konferensen är nu digital med ett stort program föreläsningar, workshops, forskningspresentationer och rundabordsamtal. Konferensens tema är  Human and artificial intelligence for the society of the future. Inspiring digital education for the next STE(A)M student generation. Mer information och anmälan på konferensens webbplats.

onsdag 3 juni 2020

Studentåterkoppling via Zoom

När studenter får bedöma varandras arbete under arbetsprocessen (peer review) får de flera förslag än när bara läraren står för återkopplingen. Dessutom lär de sig konsten att ge och ta konstruktiv kritik och att kunna anpassa sitt arbete efter återkopplingen. PeterTörlind, Luleå tekniska universitet, har skrivit en bloggpost, Facilitated peer review, om en metod för peer review som han har utvecklat och hur han anpassade metoden för distansundervisning via Zoom. Studenterna delas upp i breakougrupper där varje grupp granska och ger återkoppling på varandras projektarbete med förslag på förbättringar. De arbetar utifrån en bedömningsmall och får stöd av läraren under processen. 

Processen beskrivs i mer detalj i en artikel från 2019: 
Törlind, P. (2019). Improving Written Communication: Implementation at Industrial Design Engineering. Proceedings of the 15th International CDIO Conference, Aarhus University, Aarhus, Denmark, June 25 –27, 2019.

tisdag 2 juni 2020

Bedömning på lektionstid, även på distans

Lärare på Katedralskolan i Uppsala har sedan två år tillbaka arbetat enligt principen att allt examinerande arbete sker i klassrummet. Under coronakrisen har de fortsatt med denna princip och det har bidragit till mindre stress för eleverna och säkrare bedömning, enligt en artikel av SkolverketBedömning på lektionstid underlättar vid distansundervisning.
Grunden för arbetssättet är att allt bedömningsunderlag inhämtas under lektionstid. Det ger eleverna tydliga ramar för när och var arbetet ska ske, samt tillgång till lärares och kamraters hjälp och återkoppling. Eleverna får tydliga begränsningar. Två konkreta exempel är att laborationsrapporter och PM-skrivning numera genomförs på lektionstid.
Lärarna arbetar i lag och ser till att examinationsuppgifterna bygger på elevernas vardag och erfarenheter så mycket som möjligt. Artikeln ger exempel på hur bedömningsuppgifter har anpassats inom olika ämnen som idrott, matematik och historie- och samhällskunskap.

Artikeln slutar med att ge följande råd för bedömning på distans:
  • Arbeta kollegialt med planering och genomförande av undervisning.
  • Ge dina elever tillfällen att visa vad de kan under lektionstid.
  • Hämta bedömningsunderlag på olika sätt: seminarier, korta prov, längre skrivuppgifter på lektionstid, delavstämningar och redovisning av praktiska moment via videolänk.
  • Kommunicera kontinuerligt med dina elever, både under de muntliga genomgångarna och under det enskilda arbetet.
  • Variera och anpassa sätten att kommunicera med eleverna.
Titta på en kort intervju med två lärare från Katedralsskolan.

måndag 1 juni 2020

Tillbaka till det nya normala


Krav på distansundervisning vid svenska lärosäten upphör 16 juni men alla måste följa de rådande restriktioner kring coronaviruset. Höstterminen blir inte helt normal och vi kan redan ana en ny roll för användning av digitala plattformar och verktyg.

En bloggpost av UKÄs generaldirektör Anders Söderholm, Från antingen eller till... både och? Det ”nya normala” och UKÄ:s förslag, ser fram emot en större blandning av digitala och fysiska möten. Stora föreläsningar kommer att ersättas med inspelade medan praktiska övningar och laborationer kommer att ske på campus, fast i mindre grupper. Större variation mellan fysiska och digitala möten kommer att känneteckna högre utbildning framöver och han ser även en större flexibilitet för studenterna att välja hur de vill studera.
I en annan version av det ”nya normala” kanske den enskilde studenten löpande kan välja att följa sin utbildning på campus eller on-line. En termin på campus, en termin från någon helt annan ort, eller kanske från vecka till vecka. Det är det som brukar kallas blended learning.
En sak är dock säker; vi behöver satsa på en nationell digitaliseringsstrategi inom högre utbildning och en satsning på högskolepedagogisk utveckling enligt UKÄs förslag tidigare i år.

lördag 30 maj 2020

Tentamensövervakning på nätet skapar oro


Det finns många varianter på hemtentamen men ett stort problem är hur man kan övervaka studenterna och förebygga eventuell fusk. Det finns flera företag som erbjuder fjärrövervakning av hemtentamen, på engelska remote proctoring, som går ut på att studenten övervakas via webbkamera och mikrofon av en person hos företaget. Studenten installerar företagets program som låser datorn och som övervakar tangentbordstryckningar och registrerar avvikande beteendemönster. Allt som studenter gör, både fysiskt och digitalt, spelas in.

En artikel i den australiensiska tidningen Sydney Morning Herald, 'You’re being watched and recorded, every breath': Students unsettled by exam software, beskriver studenternas känslor inför sådana tentamenstillfällen där de får visa sitt sovrum för en främmande människa och där allt spelas in under skrivningen. Många påverkas negativt av övervakningen och har svårt att prestera. Enligt en student:
It’s not fun, knowing you’re being watched and recorded, every breath and movement. It’s even more invasive than a normal exam. Someone is staring at just you, but you have no idea who it is.
Artikeln beskriver erferenheter med systemet ProctorU men det finns flera program på marknaden. Dessa system används redan av hundratals universitet och verkar fungera bra men i Australien i alla fall har det blivit en del protester.

fredag 29 maj 2020

Konferens om skolans digitala omställning våren 2020

En digital konferens, Skola hemma, vad tar vi med oss framåt? som arrangerades av RISE och UR, spelades in den 7 maj på IVA:s konferenscenter i Stockholm. Nu finns alla inspelade sessioner tillgängliga via kanalen UR Samtiden.

Konferensen diskuterar lärdomar och utmaningar i samband med distansundervisning i Sveriges skolor under coronakrisen våren 2020. Här finns det många olika perspektiv som, till exempel: att vara elev på distans, lärarens roll på distans, virtuella laborationer och bedömning på distans, att främja närvaro och barn och ungas trygghet på nätet.

Här ser du ett pass om att vara lärare på distans med flera intervjuer.

torsdag 28 maj 2020

Elevers textskapande främjas av digitala resurser - ny avhandling

Photo by Julia M Cameron from Pexels
Digitala verktyg stärker elevernas textskapande men en avgörande faktor är tillgång till internet och datorer i hemmet, enligt en ny avhandling av Helene Dahlström, Mittuniversitetet. I en artikel i Skolporten, Digitala resurser stärker elevers textskapande, berättar hon om hennes forskning med mellanstadieelever. Bland annat har hon jämfört hur eleverna skriver berättelser både med papper och penna och med hjälp av digitala resurser på en platta. Hon har sedan intervjuat eleverna om sina preferenser och sedan har hon undersökt elevernas multimodala textskapande. Den viktigaste insikten i studien var:
Att digitala resurser verkligen har betydelse för elevers meningsskapande när de skapar text. När elever får använda olika uttryckssätt, som bild, ljud och video, ökar deras möjlighet att skapa en berättelse.
Ett tydligt problem är hur eleverna har olika tillgång till digitala resurser utanför skolan och hur det påverkar deras textskapande.
Tydligt är att elevernas ojämlika tillgång till och erfarenheter av digitala resurser påverkar deras förutsättningar för textskapande. Det finns elever som utan vidare sätter igång och gör en videofilm i skolan. Men det finns också många med väldigt begränsade erfarenheter och som behöver mycket hjälp att komma igång. Det här innebär att digitala verktyg bara blir tillgängliga för de elever som har tillräckliga kunskaper för att behärska dem.
Den digitala klyftan är fortfarande en avgörande faktor i elevernas utveckling.

Referens
Dahlström, H. (2020). Förutsättningar för elevers textskapande : En studie om digitala resurser, multimodalitet och elevers handlingsmöjligheter (PhD dissertation). Mid Sweden University, Sundsvall. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38444

onsdag 27 maj 2020

Flera Zoomtips!

Tips om hur man använder Zoom i undervisning är inte precis en bristvara just nu. Men amerikanska Steve Dotto driver eget företag inom utbildningsteknologi, Dottotech, och skapar regelbundna och ganska underhållande filmer om olika verktyg och plattformar. Bland annat har han många filmer om Zoom: om säkerhet, inställningar, finesser och jämförelser med andra plattformar som t ex Google Meet. Här ser du ett smakprov med tips om hur du använder Zoom på din mobil eller platta.

tisdag 26 maj 2020

Utbildningsteknologibranschen - mitt i stormens öga

Photo by Julia M Cameron from Pexels
Mitt under coronakrisens skolstängningar släpper branschen för utbildningsteknologi, Swedish Edtech Industry, sin första branschrapport, Marknadsöversikt och branschbarometer över svensk edtech - en bransch mitt i stormens öga, med en kartläggning över vad edtech omsätter på den svenska marknaden, ett omdebatterat ämne i det offentliga samtalet. Rapporten omfattar en branschbarometer där företagens syn på framtiden och behov för en effektiv digitalisering av skola lyfts, både före och under coronakrisen.

En oro hos leverantörerna som sticker ut är just kommunernas köpkraft, där prognosen i coronans kölvatten blivit ännu sämre. Man frågar sig hur de skolor och kommuner som idag inte varit tillräckligt påklädda digitalt, skall klara av att stå rustade för kommande osäkra läsår. Coronakrisen har visat att vi varit väl rustade i Sverige med god tillgång till verktyg och kompetens, med robusta system som klarat det extrema trycket, men krisen har också visat att likvärdigheten har stora brister. Skillnaderna mellan de som har och de som inte har har ökat.

Rapporten lyfter fem aspekter som påverkar hur man framöver kan ta tillvara på digitaliseringens möjligheter samt behov branschorganisationen ser kopplat till dessa: skolors föråldrade teknik, den strategiska kompetensen, kommunernas ekonomi, den osunda konkurrensen samt erfarenheterna från coronapandemin.

lördag 23 maj 2020

Hur du kan skapa ökat engagemang i webbinarier

Photo by Julia M Cameron from Pexels
E-möten och webbinarier har nu blivit vardag för de flesta inom utbildning och det finns många metoder för att skapa större interaktivitet och engagemang bland deltagarna. En bloggpost av Lisa Nielsen, Foster Connection and Interaction in Webinars, ger många nyttiga råd för att främja gemenskap och aktivt lärande, före, under och i slutet av ett möte. Här kommer ett axplock:

Före
  • Spela musik för att skapa rätt stämning (helst musik med Creative Commons licens, se Jamendo, SoundCloud).
  • Ställ en fråga om deras inställning till webbinariets ämne.
  • Skapa en gemensam yta för idéer, frågor, förväntningar (t ex whiteboard, forum osv).
I början
  • Förklara syftet med sessionen och ge deltagarna möjlighet att reagera och ställa följdfrågor.
  • Använd en whiteboard för dynamiska frågor - t ex alla som tycker si ställ era markörer till höger och ni som tycker så ställ er till vänster.
Under
  • Ställ frågor och ge regelbundna pauser för frågor och reflektioner.
  • Skapa frågetävlingar i t ex Kahoot.
  • Grupparbete med tydliga syften och avrapportering.
I slutet
  • Vad vill du veta mer om?
  • Var fortsätter diskussionen?

torsdag 21 maj 2020

Kommande internationella webbinarier

Photo by Anna Shvets from Pexels
Det finns ju många webbinarier just nu och jag vill lyfta fram två som kommer nästa vecka.

Måndag 25 maj, 17:00-18:00.
Use of OER & OEP in the Online PivotEDENs populära webbinarieserie fortsätter och nu handlar det om öppna lärresurser (OER) och hur vi arbetar med öppen utbildning i stort (OEP Open Educational Practices). Webbinariet blir en diskussion mellan två välkända experter inom området, Catherine Cronin (Strategic Education Developer, National Forum for the Enhancement of Teaching Learning in Higher Education, Ireland) och Martin Weller (Professor of Educational Technology, The Open University UK). Sedan får deltagarna ställa frågor.

Torsdag 28 maj, 14:00-15:00
Key issues in effective curriculum design. EUA (European Universities Association) arrangerar detta webbinarium som diskuterar effektiv programdesign. Programmet ser ut så här:
  • Introduction – Tia Loukkola, Director, Institutional Development, EUA
  • Elements of an “ideal curriculum” – Oliver Vettori, Director of Programme Management and Teaching and Learning Support, Vienna University of Economics and Business, Austria
  • Additional considerations for ensuring curricular coherence – Helene Peterbauer, Policy & Project Officer, Institutional Development, EUA
  • Including the student voice in curriculum design and enhancement – Nina de Winter, Executive Committee Member, European Students’ Union (ESU)
  • Q&A

onsdag 20 maj 2020

Hösttermin 2020 - campus eller digitalt?


Göteborgs universitet och Högskolan i Borås har förlängt distansundervisning till november medan andra lärosäten avvaktar och planerar för en terminssart på campus i första hand. Det osäkra läget betyder att lärosäten måste planera för olika scenarion och det kan leda till stress för många medarbetare, enligt en artikel i fackförbundet STs tidning Publikt, Lärosäten förbereder sig för distansarbete i höst. Till exempel, Lunds universitet har ännu inte tagit ställning och planerar för två tänkbara terminsstart och STs sektionsordförande EvaLena Moser vill helst ha ett klart besked så snart som möjligt.
Ju snabbare vi kan få ett besked av universitetsledningen om hur nästa termin kommer att genomföras desto bättre, så att verksamhetsplaneringen inte behöver ta höjd för båda.
 Vid Göteborgs universitet däremot har man beslutat att fortsätta på distans fram till slutet av oktober och det underlättar för planeringen enligt STs sektionsordförande Peter Brandt:
Eftersom det har gått så långt in på terminen har många redan börjat planera för båda delarna. Det här klara beskedet från ledningen underlättar för verksamheten.
Samtidigt i England har anrika Cambridge University beslutat att fortsätta med distansundervisning fram till sommaren 2021. Läs mer i tidningen The Guardian: Cambridge University moves all lectures online until summer 2021.

tisdag 19 maj 2020

Distansundervisning i gymnasieskolor - rektorernas erfarenheter

Photo by Andrea Piacquadio from Pexels
Skolinspektionen ger ut en delredovisning om hur gymnasieskolorna hittills har klarat omställningen till distansundervisning, enligt en nyhet, En första delredovisning av distansundervisningen på gymnasieskolor. Delredovisningen bygger på intervjuer med 45 rektorer men målet med granskningen är att intervjua 250 rektorer. De släpper en delredovisning nu eftersom intresset är så stort men betonar att man inte kan dra så många slutsatser från rapporten, även om den visar en del intressanta tendenser.
De rektorer vi hittills intervjuat lyfter intressanta beskrivningar och exempel på hur läget ser ut och hur de arbetar. Under samtalen har vi fått inblick i hur det arbete som nu pågår kan se ut. Eftersom det finns ett stort intresse för vad som framkommit i de första inspektionssamtalen väljer Skolinspektionen att publicera en promemoria där olika bilder från rektorers beskrivningar lyfts fram.
 Rapporten lyfter fram bland annat följande preliminära observationer:

  • Omställningen har fungerat bra och undervisningen har kunnat fortsätta i en strukturerad digital miljö och med schemalagd undervisning.
  • Det har dock krävt ett stort engagemang hos lärarna och supportpersonal för att skapa en trygg och strukturerad skolgång på distans.
  • Vissa elevgrupper har drabbats av omställningen: de som saknar bra studiemiljö hemma eller har koncentrationssvårigheter. Många elever saknar skolans sociala sammanhang och möjligheten till motion och umgänge.
  • Det har varit svårt för lärarna att skapa en balanserad bedömning av elevernas arbete och vissa moment har varit svåra att åstadkomma i en digital miljö.
  • Det kan bli svårt att behålla elevernas motivation och engagemang ju längre de studerar hemifrån.

lördag 16 maj 2020

Stor satsning på distansundervisning och öppen nätbaserad utbildning

Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet:

Regeringen satsar 60 miljoner kronor för att universitet och högskolor ska kunna stärka sin distansundervisning och erbjuda mer öppen nätbaserad utbildning för att möta coronavirusets konsekvenser för arbetsmarknaden. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Coronavirusets konsekvenser för ekonomin och arbetsmarknaden gör att rekordmånga söker sig till studier. Samtidigt har också all högskoleutbildning övergått till att bedrivas på distans viket medför ökat behov av stöd för både personal och studenter, till exempel ökad it-support. Därför fördelas nu 30 miljoner kronor till att stärka upp distansundervisningen, varav 10 miljoner kronor föreslås fördelas till SUNET (Swedish University computer Network).

Det ändrade läget på arbetsmarknaden gör också att fler kan behöva stärka upp sin kompetens inom specifika områden under en kortare tid. Därför skjuter regeringen till ytterligare 30 miljoner kronor för att möjliggöra för fler att ta del av öppen nätbaserad utbildning. Öppen nätbaserad utbildning är avgiftsfri undervisning som universitet och högskolor kan erbjuda och som är öppen för allmänheten.

Totalt innebär regeringens förslag i vårändringsbudgeten att 60 miljoner kronor satsas för att förstärka möjligheter till distansundervisning och öppen nätbaserad utbildning under 2020, varav 10 miljoner kronor föreslås fördelas till SUNET. Regeringen presenterar nu med förbehåll för riksdagens beslut om vårändringsbudgeten för 2020 fördelningen av de medel som föreslås fördelas till universitet och högskolor.

fredag 15 maj 2020

Digital konferens om digital inkludering

Photo by Scott Webb from Pexels
En öppen digital konferens om digital inkludering, Digin, för alla som arbetar inom den offentliga sektorn äger rum tisdag 26 maj, enligt en nyhet från Myndigheten för Digital Förvaltning (DIGG), Nätverksdagen Digin blir ett digitalt arrangemang öppet för alla.
Digin är en kostnadsfri och digital nätverksdag för dig som arbetar inom offentlig sektor. Syftet är att erbjuda en plattform för gemensamma frågor och utmaningar kopplat till digital inkludering och tillgänglighet.
Konferensen planerades som en fysisk sådan i Stockholm men nu genomförs den digitalt med alla talare och seminarier som man ursprungligen hade planerat. Delar av programmet kommer att direktsändas via konferensens webbplats digin.nu och kommer självklart att inkludera teckenspråkstolkning, syntolkning och direkttextning. De fördjupande spåren har dock ett begränsat antal platser.
Direktsändningen av Digin kommer att ske från Norra Latin i Stockholm och leds av moderatorerna Beata Wickbom och Staffan Taylor. Talarna företräder bland annat Digitaliseringsrådet, Statistiska centralbyrån, Internetstiftelsen, Begripsam, Skellefteå kommun, Helsingborg stad, Skatteverket och Microsoft.
Digin arrangeras av DIGG i samarbete med Post- och telestyrelsen (PTS) och Myndigheten för delaktighet (MFD).

Mer information och anmälan.

torsdag 14 maj 2020

Praktiska tips om kursdesign - EDEN-webbinarium

Photo by William Iven on Unsplash
EDENs serie webbinarier om nätbaserad undervisning i coronartider fortsätter måndag 18 maj 17:00-18:00 med ett pass om kursdesign, Practical Tips for Learning and Instructional Design. Talarna denna gång är Joyce Seitzinger (Learning Design Director, RMIT Online), Gerald Evans (Head of Learning Design, Open University UK) och Gilly Salmon (Academic Director at Online Education Services OES).

Frågor som kommer att diskuteras under webbinariet:
  • How to transfer f2f courses to online environments?
  • What are the necessary elements of an online course?
  • Is there a difference between learning outcomes (LO) in f2f and online and how to assess LO in the online environment?
  • How to organize students’ activities to be in correlation with LO and ECTS points of the course?
  • How to make sure that an online course is not just a repository of learning materials?
  • How to ensure effective communication with students in the online environment? What should be the ratio between synchronous and asynchronous communication?
  • What kind of audio and video resources can be used, and how many of them to add to the course?
EDENs webbinarieserie fortsätter i stort sätt varje måndag och du kan se alla kommande evenemang på deras webb (Upcoming events), om jag inte hinner förmedla alla.

tisdag 12 maj 2020

Dags för brusreducerande hörlurar?

Nu finns det ett bra sortiment brusreducerande hörlurar för alla som har svårt att koncentrera sig i bullriga miljöer: på tåget, i kaféer, även i öppna kontorslandskap. En bra guide till dessa finns på Elin Häggbergs utmärkta blogg, TeknifikDet stora inlägget om brusreducerande hörlurar. Hörlurarna reducerar bakgrundsljud genom en teknik som heter active noise-cancelling (ANC). Det blir inte heltyst men många störande ljud tas bort eller reduceras kraftigt så att du kan koncentrera dig på läsning eller skrivande.
Det är främst bakrundsbrus och buller som stängs ut. Konsekventa ljud. Som en brummande fläkt eller flygplansmotor. Du kommer fortfarande höra, om än svagt, personer som pratar, smällar, någon som klappar händer och så vidare.
Artikeln förklarar tekniken och beskriver fem olika produkter med både fördelar och nackdelar. Elin slutar med några goda råd: var beredd att betala för bra kvalitet, prova olika hörlurar i affären och välj den som känns bäst. Här ser du en film som förklarar tekniken. jag kommer definitivt att köpa ett par inom kort!

måndag 11 maj 2020

Hur man planerar ett 3-dagars projektmöte på nätet

Photo by Julia M Cameron from Pexels
Många projekt, nätverk och organisationer tvingas välja mellan att ställa in sina möten och konferenser eller genomför dem på nätet via till exempel Zoom. Det europeiska projektet ECCOE (European credit clearinghouse for opening up education), som utvecklar möjligheter för internationell validering av öppen utbildning, har nyligen hållit ett 3-dagars projektmöte via Zoom och beskriver planeringsprocessen i en bloggpost, Online transnational project meetings – the ECCOE experience. 

Projektmötet var en succé tack vare noggrann planering med tydliga mål för varje punkt på agendan, rättvis rollfördelning och ansvarsområden och hänsyn till varje deltagares vardag (pauser för att ta hand om barn, hämta energi mm).
We demonstrated empathy, trust, respect and flexibility. In the preparation stage, we understood that some partners might have family commitments not compatible with the meeting schedule, and adapted where necessary. We discussed the implications for people in a different time zone. During the meeting itself, we listened attentively, and collaborated fully in the work that was set by each of the output leaders. We paid attention to surfacing different visions and addressed these respectfully. As one partner said:“Our disagreements are soooo constructive!”
För att nå alla mål med mötet krävdes mycket tydlig styrning och att alla repekterade de angivna tidsramarna. Ordföranderollen var mycket viktig. Enligt en deltagare:
“I think it requires a lot more discipline than in a F2F meeting, and it puts a lot more stress on the organiser to be polite but brutal with time management!”

fredag 8 maj 2020

Variera din presentation

CC0 av Åsa Kronkvist

Använder du PowerPoint på samma sätt som du gjorde för 10 år sedan? Vill du kunna skapa proffsiga presentationer med animering, röst och interaktiva inslag? Nu finns det en omfattande guide, Variera din presentation, som har skapats av Åsa Kronkvist, Högskolan i Kristianstad. Guiden delas upp i följande avsnitt: planera din presentation, tips och tricks i PowerPoint, visualisera ditt budskap, musik och röst, alternativa presentationsverktyg samt låt åhörarna interagera via sina mobiler. Varje avsnitt i sin tur består av flera moduler med filmer och text.

Jag har tidigare tipsat om delar av den här produktionen men nu är allt på plats och kommer säkert att inspirera oss alla.

torsdag 7 maj 2020

Lärosätenas roll för det livslånga lärandet ska tydliggöras och den akademiska friheten främjas

Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet

Livslångt lärande blir allt viktigare med en snabbt föränderlig arbetsmarknad. Möjligheten till att ställa om genom utbildning har aktualiserats ytterligare i en tid när coronaviruset slår mot arbetsmarknaden. Nu remitteras förslag om att tydliggöra i högskolelagen gällande lärosätenas roll för livslångt lärande. Samtidigt betonas vikten av att akademisk frihet främjas och värnas.

Ändringar i högskolelagen ska tydliggöra lärosätenas roll för det livslånga lärandet, både gentemot studenter och arbetsliv. Behovet av vidareutbildning och omställning kommer att öka i takt med att arbetslivet förändras och fler kommer behöva arbeta längre upp i åldrarna.

– Arbetslivet förändras i snabb takt, och nu tydliggörs behoven av omställning än mer av coronavirusets slag mot arbetsmarknaden. Det är så viktigt i dessa tider att lärosätena arbetar aktivt med att erbjuda möjligheter till livslångt lärande, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning är grundläggande för forskning och utbildning på vetenskaplig grund, och därför föreslås också ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska friheten.

– Akademisk frihet är en förutsättning för att universitet och högskolor ska kunna uppfylla sitt samhällsuppdrag. Lärosätena ska kunna vara en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället, säger Matilda Ernkrans.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Studenternas syn på den digitala omställningen


En ny rapport från Göteborgs universitets studentkårerStudiesituationen underCovid-19 vid Göteborgs universitet, sammanfattar studenternas upplevelser av distansundervisningen under de två senaste månaderna. Den fokuserar på fem områden: undervisning, examination, arbetsmiljö, teknik och studentinflytande. Även om många är positiva till hur omställningen har hanterats så finns det fortfarande problem med bristande planering, examinationsformer och bristande möjligheter för kontakt med läraren.

Rapporten avslutas med följande rekommendationer:
1. Säkerställ att samtliga kurser genomför motsvarande undervisning som kursen annars hade innehållit digitalt. 2. Ge examinationer utformade som hemtentamen i största möjliga mån och utforma digitala salstentamen på ett pedagogiskt sätt. 3. Ökat stöd och information till studenter i omställning till distansundervisning, med fokus på hälsofrämjande och proaktivt arbete.4. Säkerställ teknisk support under examination. 5. Skapa fler tillfällen för informellt studentinflytande och öka informationen till studenter.

onsdag 6 maj 2020

Distansundervisning synliggör den digitala klyftan


Omställningen till distansundervisning synliggör den digitala klyftan enligt en nyhet från SVT Nyheter, Distansundervisning blottar digitalt utanförskap. De som klarar omställningen har tillgång till bredband, rätt utrustning och en bra studiemiljö hemma medan många andra saknar dessa grundförutsättningar, i synnerhet en lugn studiemiljö. En del elever har bara sina mobiler och ett begränsat kontantkort. En ny enkätstudie av Lärarförbundet visar att sju av tio lärare anser att det är mycket svårt att hålla en bra kvalitet i undervisningen när eleverna har så olika förutsättningar och möjligheter att delta i den dagliga undervisningen. Enligt Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet:
Vi skulle önska att regeringen istället gick ut med en mer realistisk ambitionsnivå. Många lärare känner att ingenting blir ordentligt gjort. Man är ”all over the place”, måste täcka upp för kollegor, måste förbereda sig för en annan situation där skolorna är stängda. Dessutom har det legat outtalade krav på att man ska förse elever som är hemma med olika lösningar. Allt det på samma tid som man vanligtvis lägger på undervisningen.
Lärarförbundet har nu gått ut med ett upprop till regeringen att sätta en realistisk ambitionsnivå för lärare med justerade krav på skolorna under krisen.

tisdag 5 maj 2020

Källkoll corona - ny serie från UR

Under den pågående krisen kommer alldeles för många konspirationsteorier och grundlösa påståenden. Samtidigt kan vi lära oss mer om källkritik genom att undersöka dessa rykten och det är syftet med en ny serie av UR, Källkoll corona. Serien består av 14 korta avsnitt (6-7 minuter) och riktas mot elever i grundskolan och gymnasiet men alla kan få stor nytta av den.
Vi följer de erfarna journalisterna Åsa Larsson och Jack Werner som arbetar med att sortera i de mängder av information som väller över oss i denna historiska tid. Programmen spelas in och publiceras samma dag. I varje avsnitt går Åsa och Jack på djupet i nyhetsfloden, tittar närmare på trender i sociala medier och tipsar om hur du kan bli bättre på källkritik och källtillit.
Här kommer det första avsnittet.

måndag 4 maj 2020

Moodle - nu över 200 miljoner användare

GNU General Public License by Moodle.org on Wikimedia Commons
Lärplattformen Moodle har nu över 200 miljoner användare och är med stor marginal den populäraste lärplatform i världen. En nyhet i nättidningen LMS Pulse, Moodle Reaches 200 Million Users - Moodle 3.9, 4.0 Readying For The Next 200, ger aktuell statistik över Moodles globala fotavtryck. Plattformen finns idag i 241 länder med 151 000 sajter och 24 miljoner kurser. Världens största Moodleland är Spanien med hela 11 667 sajter, sedan kommer USA, Mexiko och Tyskland. Siffrorna räknas stiga ännu högre under coronakrisen när många utbildningsorganisationer tvingas undervisa på distans och behöver hitta en lärplattform. Artikeln berättar även om kommande uppdateringar med nästa års lansering av Moodle 4.0 som höjdpunkt.

fredag 1 maj 2020

Nationell plattform för öppna tidskrifter

CC BY-SA Some rights reserved by PLoS on Wikimedia Commons
Svenska vetenskapliga tidskrifter behöver bli synligare och den forskning som publiceras där ska bli mer tillgänglig för alla. Därför utvecklar Kungliga biblioteket (KB) en nationell plattform för öppna vetenskapliga tidskrifter, enligt ett pressmeddelande. regeringens mål är att all offentligt finansierad forskning ska vara tillgänglig för alla (open access) från och med i år och KB arbetar för att bygga upp tjänsten.

Ambitionen är en nationell plattform som synliggör var och en av tidskrifterna, men samtidigt gör det möjligt att söka i material från samtliga publikationer. Målet är också att underlätta för redaktörerna genom att erbjuda funktioner för deras arbetsflöden.

– Kraven på funktionalitet och användarvänlighet är höga. Det är viktigt att innehållet är lätt att hitta på nätet och via olika databastjänster, utan att vi kompromissar med den vetenskapliga kvaliteten, säger Sofie Wennström, som leder arbetet med den nya plattformen.

En del svenska tidskrifter ges ut på förlag, medan andra sköts av lärda sällskap eller redaktörer som arbetar på ideell basis. Med en plattform som drivs av KB skulle utgivarna inte längre behöva bekosta en egen webbplats. Istället kan de lägga mer resurser på att förbereda materialet för publicering.

– Vår förhoppning är att plattformen ska ha funktioner för att skapa arbetsflöden som är spårbara och främjar transparens i det redaktionella arbetet. Det finns publiceringsetiska riktlinjer för arbetet med vetenskapliga tidskrifter som vi gärna ser att redaktörerna anammar och som på det här sättet blir lättare att följa, säger Sofie Wennström.