lördag 4 april 2020

Facebookgrupp om distansundervisning växer fort

Photo by Bich Tran from Pexels
Musikläraren Ingrid Tidvall startade en Facebookgrupp, Distansundervisning i Sverige, 15 mars för att skapa en mötesplats för lärare som vill byta erfarenheter under den pågående coronakrisen. En artikel i Lärarnas Tidning, Hon startade Facebookgrupp om distansundervisning: Den blev ett monster, intervjuar henne om den explosiva utvecklingen i gruppen med fler än 17 000 medlemmar på cirka tre veckor.
För mig är det en självklarhet att ha ett forum där man kan diskutera till exempel bedömning och planering. Jag tror mycket på det starka kollegiet, och har sett mycket positiva effekter av vad som händer när man släpper in andra i klassrummet och inte kör skyddad verkstad.
Diskussionen i gruppen är ibland intensiv men stämning är alltid positiv och alla försöker hjälpa varandra. Ganska många inlägg handlar om teknikanvändning med verktyg som Zoom, Google Meet m fl men betoningen är alltid på hur man löser pedagogiska frågor hellre än tekniska detaljer. Ingrids viktigaste råd till sina lärarkollegor är att inte vara för ambitiösa och hålla sig till enkla beprövade metoder.
Att dra ner ambitionsnivån. Man får släppa på kraven att det ska vara snyggt eller jättebra. Jag vill gärna att det eleverna gör i skolan ska utgå från reella frågeställningar, ha en anknytning till den riktiga världen. Men att sänka ambitionsnivån behöver inte betyda att innehållet är sämre, men annorlunda paketerat.

torsdag 2 april 2020

Färre inaktiva studenter i högskolan - ny rapport


Nya statistik från UKÄ (Universitetskanslersämbetet) visar att andelen inaktiva studenter, de som inte deltar i någon  kursrelaterad aktivitet, har minska under de senaste åren (Färre inaktiva studenter i högskolan). Dessa inaktiva studenter har tidigare räknats som avhopp och har bidragit till lägre genomströmning på många kurser och program. Men nu finns det rutiner hos lärosäten att inte räkna studenter som aldrig kommer igång med sin utbildning och det har bidragit till en minskning enligt den nya analysen. UKÄ har ett regeringsuppdrag att följa den här utvecklingen och denna analys visar utvecklingen mellan 2012-2019.
På en majoritet av lärosäten har andelen inaktiva studenter minskat under mätperioden. Särskilt på några av de större lärosätena har andelen minskat vilket har bidragit till att den totala andelen inaktiva studenter är den lägsta hittills. En möjlig orsak kan vara att enskilda lärosäten har gjort insatser för att få ner andelen inaktiva studenter eller har gjort förändringar i hur registreringar sker.
Ladda ner analysen: Uppföljning av studenters aktivitet på kurs: Färre inaktiva studenter i högskolan

onsdag 1 april 2020

Zoom och GDPR

Flera internationella nyhetskällor har skrivit nyligen om säkerhetsrisker med e-mötesverktyget Zoom som används, bland andra, av alla svenska lärosäten. Men för oss i Norden är allt i ordning tack vare det stora avtalet som NORDUnet (inkl svenska SUNET) har med Zoom. Den nordiska Zoomlösningen möter alla krav som ställs av den europeiska datasäkerhetslagstiftningen GDPR, enligt en nyhet från NORDUnet, NORDUnet Zoom: GDPR and Privacy Facts. All data inom den nordiska lösningen lagras inom EU (servrar i Stockholm och Köpenhamn) och följer alla krav på säkerhet och identitetsskydd. Artikeln beskriver klart och tydligt vad som gäller för alla som använder Zoom i nordisk högre utbildning.
The use of video conferencing and teaching via Zoom has accelerated in recent weeks. Many are concerned about GDPR and privacy when using the video service, and NORDUnet receives numerous inquiries. We therefore provide some privacy facts below about the service and outline what NORDUnet has done to be in accordance with GDPR and European privacy directives.
Vi kan fortsätta att zooma tryggt med andra ord.

Nätbaserade lärmiljöer - mer än bara videomöten

Just nu läggs nästan all fokus på synkrona videomöten genom plattformar som Zoom, Skype, Teams osv, för att kunna ersätta klassrumsundervisning. Men sådana möten kräver oftast ganska mycket bandbredd och en del studenter har inte tillgång till obegränsad mobilsurf eller har inte fiber till hemmet. Vi borde därför använda i större utsträckning andra verktyg och plattformar som ger asynkron kommunikation.

En intressant artikel av Daniel Stanford, Videoconferencing Alternatives: How Low-Bandwidth Teaching Will Save Us All, delar upp nätbaserade lärmiljöer i fyra segment beroende på hur mycket bandbredd som krävs och om verktyget ger synkron eller asynkron kommunikation (se bilden nedan). Han menar att vi bör använda flera asynkrona och mindre krävande verktyg och bara använda synkrona videomöten när man måste. För ren informationsöverföring kan en inspelad kort föreläsning plus diskussionstråd i lärplattformen räcka.

Man kommer ganska långt med lågbandbreddslösningar men den viktigaste slutsatsen är att alltid fundera över vilken lärmiljö är bäst lämpad för aktiviteten du planerar.

tisdag 31 mars 2020

Upphovsrättsskolan

Upphovsrättsskolan är en ny sajt med information, guider, filmer, spel och lektioner om olika aspekter av upphovsrätt som berör elever, lärare och lärarstudenter inom grundskolan.
I Upphovsrättsskolan hittar du olika spelliknande uppgifter för undervisning och inlärning av grundläggande upphovsrättsrelaterade begrepp, källhänvisningar och användning av olika typer av verk. Materialet ger många olika verktyg för inlärning av upphovsrätten och kreativt arbete.
Här hittar du som lärare eller lärarstudent material som du kan använda i klassrummet för att undervisa om rättigheter och skyldigheter när du använder andras verk eller själv skapar filmer, webbsidor, bilder och bloggar. Det finns material för alla åldersgrupp från årskurs 1 uppåt och allt material passar för såväl datorer som mobiler och plattor.

Här ser du ett kort reportage om tjänsten.

måndag 30 mars 2020

Minska belastningen på digitala plattformar och verktyg

Photo by Andrea Piacquadio from Pexels
Belastningen på digitala plattformar och verktyg inom utbildning ökar varje dag och även om alla leverantörer försöker utöka kapaciteten kan det löna sig att fundera själv om hur man använder nätbaserade lösningar. Nu har branschorganisationen Swedish Edtech Industry sammanställt en guide om hur lärare, skolledare och it-ansvariga kan bidra till att minska belastningen. Guiden finns tillgänglig vis den nya resurssidan Skola hemma.

Ladda ner guiden (som pdf-fil): Tips för att minska belastningen - när systemen laggar.

fredag 27 mars 2020

Tips till studenter

Det ligger mycket fokus just nu på lärarnas övergång från campus till distans men vi får inte glömma att övergången är också en utmaning för många studenter. Högskolan Kristianstad har därför skapat en samling resurser för att hjälpa studenter anpassa sig till distansstudier under de närmaste veckorna, Studera på distans. Här finns det information och filmer med följande teman: Arbeta i grupp, Seminarier på distans, Tentamen online, Några ord om teknik, Sök på rätt ställe och Hjälp på distans.

Linnéstudenterna har också en sida med goda råd om distansstudier, Så blir du effektiv på distans.

Här ser du ett smakprov på Högskolan Kristianstads samlingen:

torsdag 26 mars 2020

Internationellt webbinarium om att undervisa på nätet


EDEN (European Distance and E-learning Network) ineder en serie webbinarier över de närmaste veckorna om hur man övergår till nätbaserad undervisning och vilka praktiska problem som läraren står inför just nu. Det första webbinariet äger rum måndag 30 mars 17:00 med titeln How to start teaching online. Gästtalaren är Tony Bates, en av de främsta experterna inom nätbaserad utbildning.
The current pandemic has accelerated a change from what was already beginning to happen anyway, that of the transition from traditional classroom education to its online equivalent. Given this sudden change, the teachers, instructors and faculty are having to adopt new technology and techniques. In this talk some guidelines are covered to help make decisions about online teaching and helping students in the digital age.
Mer information om webbinarieserien och länk till anmälan.

onsdag 25 mars 2020

Bättre distansmöten

En bra lista över enkla metoder för att skapa bättre distansmöten har publicerats av Örebro universitet21 tips för att lyckas med möten på distans. Det handlar om, bland annat, att ha webbkameran i ögonhöjd, undvik solsken eller starka ljuskällor bakom ryggen, stänga av mikrofonen när du inte pratar, använd kroppsspråket och att tänka på vad man har i bakgrunden.

Vill du se en kort film om hur man syns bäst i distansmöten kan du titta på denna kortfilm av Jill Geisler (på engelska).

tisdag 24 mars 2020

Enkla tips om datasäkerhet när du jobbar hemifrån

Nu när de flesta av oss jobbar hemifrån är det viktigt att inse att datasäkerheten hemma inte är så bra som på arbetsplatsen. I ett kort radioreportage från P4 Kalmar (Tips: Så slipper du bli hackad när du jobbar hemifrån) ger Johan Leitet, universitetsadjunkt i datavetenskap på Linnéuniversitetet, tre enkla råd. Det handlar om lösenord, regelbundna uppdateringar och om din arbetsgivare har särskilda riktlinjer för hemarbete.

Klicka nedan för att lyssna på radioreportaget.

måndag 23 mars 2020

Samlingsplats för webbinarier om Zoom, Canvas och Kaltura

Photo by cottonbro from Pexels
Det finns nu många webbinarier för att hjälpa lärare anpassa sig till nätbaserad undervisning och SUNET har startat en samlingssida, Zoom-Canvas-Kaltura café, där du hittar aktiviteter från olika lärosäten. Tanken är att alla som arrangerar webbinarier som kan vara av intresse för lärare utanför det egna lärosätet kan annonsera hos SUNET.
I kristider hjälps vi åt och det här initiativet går under devisen "Sharing is caring". Behöver du planera om din undervisning från campus till distans pga Corona? Arbetar du vid något av de lärosäten i Sverige som använder videomötesverktyget Zoom, lärplattformen Canvas eller mediatjänsten Kaltura? På den här sidan samlar vi information om resurser samt webinar anordnade av lärosätena själva, som alla är välkomna att delta vid.
Bland annat denna vecka kan jag rekommendera ett webbinarium, Zoom hacks, onsdag 25 mars, med tips om smarta funktioner och metoder i Zoom som du inte visste fanns. Om du organiserar ett webbinarium som externa får delta i får du gärna ta kontakt med de ansvariga på SUNET.
Har du erfarenhet av nätundervisning (distans/online osv) och kan tänka dig att dela med dig av dina erfarenheter till andra lärare vid svenska lärosäten? Bra! Lägg in ett pass i dokumentet nedan där du anger datum, tid, rubrik på webinaret, länk till ditt Zoom-rum samt e-post.
Planeringsdokument för att sprida gemensamma lärosätesresurser i Coronatider

lördag 21 mars 2020

Den digitala disputationen är här

Nu när hela Högskolesverige går över till nätbaserad undervisning finns det även andra sammanhang som man tvingas digitalisera, till exempel disputationer. I en artikel på Uppsala universitetets medarbetarportal, Den digitala disputationen - här för att stanna?, intervjuas Peter Wallensteen, seniorprofessor i freds- och konfliktforskning, om hur de arrangerade en disputation via Zoom. Opponenten satt hemma i USA och tekniken fungerade prickfritt. Disputationen genomfördes enligt regelverket och alla var positiva.
Som en allt igenom positiv erfarenhet. Respondenten hanterade situationen prickfritt, interaktionen mellan samtliga deltagare fungerade utmärkt, likaså frågorna från åhörarplats. Jag tog inte del av betygsnämndens överläggning, men min uppfattning är att även det fungerade oklanderligt.
Även när vi får återgå till ordinarie verksamhet tror de att digitala disputationer är här för att stanna, inte minst av miljöskäl för att slippa flyga världen runt bara för några timmars arbete. Enligt Wallensteen:
Det öppnar för internationella disputationer som utan att inskränka kvaliteten kan genomföras utan långa flygresor. Det sparar tid och resurser och innebär framför allt en minskad miljöpåverkan.

onsdag 18 mars 2020

Digital omställning i högre utbildning - ny Facebookgrupp

Utbildningssverige fortsätter att kraftsamla sig för att hantera den stora omställningen till digitala undervisningsformer. Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU) har nu startat en Facebookgrupp för stöd till lärare och IKT-pedagoger inom högre utbildning, Digital omställning i högre utbildning. Här kan man ställa frågor, dela med dig av dina erfarenheter, dela nyttiga länkar och diskutera med kollegor från hela landet. Förhoppningsvis ett bra stöd under dessa oroliga veckor.

Ny läs- och skrivplatta med papperskänsla

Remarkable är en väldigt tun platta med en yta som känns nästan som papper. Du kan skriva och rita på den precis som på papper med skillnaden att allt du gör sparas och du kan sedan komma åt dina anteckningar och ritningar via din dator eller mobil. Dina handskrivna anteckningar kan också konverteras till digitala texter. Du kan dessutom använda Remarkable som en läsplatta och du kan förstås skriva anteckningar i marginalen osv. Ytterligare en fördel är att du slipper alla plingande störningar från e-post och sociala medier.

tisdag 17 mars 2020

Nätundervisning - Skolsverige mobiliserar


Nu när gymnasieskolor och högskolor får bedriva all sin undervisning via nätet på grund av COVID-19-viruset ser vi en imponerande samarbetsvilja och delningskultur bland Sveriges lärare. Under de senaste dagarna har en grupp lärare startat en Facebookgrupp, Distansundervisning i Sverige, som redan har samlat 3500 medlemmar. Här kan du ställa frågor, dela med dig av din erfarenheter och få svar och tips från andra. Diskussionen går intensivt och känslan är att tillsammans klarar vi den här krisperioden.

Ytterligare ett intressant initiativ för att hjälpa lärare att hantera en övergång till distansundervisning är sajten skola.hemma, som drivs av forskningsinstitutet RISE på uppdrag av Skolverket och i samverkan med SKR, Swedish Edtech Industry och UR.
Skolahemma.se erbjuder en samlad plats dit skolpersonal kan vända sig för att hitta vidare till myndighetsinformation, pedagogiskt material och stöd för att kunna undervisa på distans med digitala läromedel. På skolahemma.se finns också enklare checklistor som hjälp för att förbereda och organisera för en förändrad verksamhet.
Webbplatsen är under uppbyggnad men ska fungera som en resursbank med undervisningsmaterial, guider och stöd för lärare och skolledare. Läs mer i ett pressmeddelande från UR: Skolahemma.se – nytt stöd för distansundervisning i skolan.

måndag 16 mars 2020

Kraftigt utökad kapacitet i Zoom för Sveriges lärosäten

Förra veckan blev det en del kapacitetsproblem med e-mötesverktyget Zoom som alla universitet och högskolor har tillgång till via SUNET och NORDUnet. Nu har man utökat kapaciteten rejält, från 4000 samtidiga användare till 120 000 samtidiga användare (gäller för hela Norden). Nu när allt fler får arbeta hemifrån är detta en mycket positiv nyhet. Du kan se hur den aktuella belastningen i Zoom ser ut på https://status.nordu.net.

Vill du fördjupa dig i vad som händer när många kopplar upp sig hemifrån till nätbaserade plattformar och verktyg kan du läsa en artikel från sajten Internet2Understanding Network Impacts of Increased Online Learning Activities.

Kaizena - verktyg för interaktiv återkoppling

Kaizena är ett verktyg som ger dig möjlighet att lägga in röstmeddelanden, mini-lektioner och bedömningskriterier i filer som lagras i Google Drive. Kaizena kan enkelt läggas in som tillägg i Google Drive och sedan kan du välja mellan olika former av återkoppling till studenten. Du bara markera det du vill kommentera och spela in ett röstmeddelande. Du kan definiera ett antal bedömningskriterier och sedan visa hur väl studenten uppfyller dessa. Du kan dessutom baka in videoklipp från t ex YouTube i dina kommentarer.

Titta på introduktionsfilmen som beskriver precis hur du ska göra.

söndag 15 mars 2020

Nätbaserad utbildning blir helt plötsligt normen


Det har hänt mycket i utbildningsvärlden denna vecka och anledningen är förstås Coronaviruset COVID-19. Många länder i Europa (bland annat Danmark och Norge) har stängt sina skolor och högskolor och all undervisning sker via digitala plattformar och verktyg. Även i Sverige höjs beredskapet hos alla skolor och högskolor för att eventuellt gå över till nätbaserad undervisning på kort varsel. I slutet av förra veckan upplevde många lärare att olika e-mötesverktyg som Zoom, Skype m fl hade tillfälliga problem när belastningen gick långt över normala nivåer. Arbetet pågår för att höja kapaciteten i dessa verktyg men ett gott råd är att ha flera alternativ att prova (t. ex. Hangouts, WherebyMicrosoft Teams). Flera företag och förlag ger nu lärare kostnadsfri tillgång till sina verktyg och plattformar (t ex Zoom, Screencastify, Kahoot m fl).

I Norge har man sett en riktig explosion av webbplatser, diskussionsgrupper och bloggposter där lärare på alla nivåer hjälper varandra att byta till nätundervisning. En bloggpost av Bjørn Bolstad kallar detta för ett stort pedagogiskt experiment (Korona-Norge: et gedigent pedagogisk eksperiment) där man styr om ett helt land till ganska okänd mark. En Facebookgrupp för lärare, Corona-dugnad for digitale lærere, fått 40 000 medlemmar på bara tre dagar. Här delar man med sig av tips om nätundervisningsmetoder, verktyg och erfarenheter och diskussionen är intensiv.

Det finns oro om att dagens IT-infrastruktur klarar av en så stor belastning som att hela landet bedriver nätbaserad undervisning och alla aktörer håller på att försöka höja kapaciteten på sina nätverk och servrar. Läs mer i en artikel i Khrono, Setter IT-beredskap. Massivt trykk på nettundervisning.

Goda pedagogiska råd om hur man kommer igång med nätundervisning kommer från Charlotta Hilli, lektor i pedagogik vid Åbo Akademi, The good, the bad and the ugly of distance education.

lördag 14 mars 2020

Källkritik - viktigare än någonsin i kristider


Nu när världen grips av oro kring spridningen av viruset COVID-19 finns det ett överflod av information och råd, i synnerhet på nätet. En krönika av Anette Novak, direktör för Statens medieråd, Om sökningar och säkra källor i oroliga tider, ger kloka råd om vilka källor du kan lita på och hur sökresultat och sociala medier kan manipuleras av dem som vill sprida faklska rykten.
Parallellt med pandemiutbrottet började också falska eller missvisande publiceringar, till exempel om vad som dödar och hur enskilda kan skydda sig. Några exempel på falsarier som fått bred spridning är sociala medie-poster som påstår att vitlök, klorin, mineralblandningar och droger skyddar mot covid-19. Dylika påståenden kan, om någon litar på källorna och agerar utifrån råden, vara livsfarliga.
 Det bästa rådet är att ta del av information från trovärdiga källor som:
När det gäller information som sprids via sociala medier bör du alltid ta reda på vem som står bakom informationen, syftet, källor (i synnerhet när det gäller bilder och video) och om samma information också finns på pålitliga sajter.

fredag 13 mars 2020

Asynkrona symposier - hållbara forum för erfarenhetsutbyte

Det går att arrangera internationella symposier utan att träffas synkront, varken på plats eller via nätet. Una Cunningham, professor i språkdidaktik vid Stockholms universitet, har sedan tre år arrangerat webbaserade asynkrona symposier om flerspråkighet, Intergenerational Transmission of Minority Languages Symposium, tillsammans med forskare från hela världen, enligt en artikel i UniversitetslärarenWebbaserade symposier utan gränser för tid och rum.

Forskare skickar in sina bidrag som peer-granskas. Sedan får de spela in sina presentationer. Inspelningarna läggs ut under två veckor och de andra deltagarna får ställa frågor och kommentera presentationerna i ett diskussionsfält för varje bidrag. Symposiet är enkelt att anordna och är kostnadsfritt. Det betyder att forskare från hela världen får presentera, något som inte är möjligt i fysiska konferenser. 

Enligt Una Cunningham:
- Det fina med det hela är att det är väldigt flexibelt, oavsett om man har hundratals presentationer eller fyra, och det kan också byggas på över tid. Det jag skulle vilja göra nu är att samla de fem åren av symposier och presentera dem mer tydligt på samma ställe.

tisdag 10 mars 2020

Corona - många universitet byter till nätbaserad undervisning


I många länder stängs universitet och skolor på grund av coronavirusets framfart. Det betyder att väldigt många utbildningar får hastigt byta till nätbaserade former och faran är att resultatet inte blir särskilt bra. En artikel på nättidningen The ConversationCoronavirus: universities are shifting classes online – but it’s not as easy as it sounds, varnar för enkla ogenomtänkta lösningar. Att undervisa via nätet handlar inte om att bara spela in föreläsningar, det handlar om att skapa en bra gruppkänsla, främja diskussion och ge rätt stöd till studenterna. Lärare som behöva snabb byta till nätundervisning bör först söka upp universitetets supportpersoner inom IKT-pedagogik för att få hjälp med att komma igång.

Även om Sverige har inte ännu tagit sådana drastiska åtgärder bör man kanske redan nu fundera över hur man skulle hantera en sådan situation. Hur ordnar vi undervisning, bedömning och tentamen via nätet? Man vet aldrig vad som kan hända?

Läs också Tony Bates post: Advice to those about to teach online because of the corona-virus.

fredag 6 mars 2020

IT i skolan - ny rapport visar stora brister

Photo by energepic.com from Pexels
En ny rapport av LärarförbundetFelsökning pågår. It i skolan behöver en omstart, visar stora brister i skolans digitalisering, enligt ett pressmeddelande, Lärare larmar om stora brister med it-strul. IT-strul och bristande support är vardagsmat för allt för många lärare i Sverige och Lärarförbundet vill se en tydligare och starkare samordning på nationell nivå.

Lärarförbundets rapport visar bland annat:
  • Var fjärde lärare svarar att deras undervisning störs av att digitala verktyg krånglar på hälften eller fler av lektionerna.
  • 55 procent av lärarna i grundskolan (årskurs 7-9) svarar att deras undervisning störs av att digitala verktyg krånglar på hälften eller fler av lektionerna.
  • 4 av 10 lärare svarar att krångel med digitala verktyg leder till störd studiero på hälften av lektionerna eller fler. Högst är siffran i grundskolan i årskurs 7-9 där 44 procent svarar detta.
  • Nästan var tionde lärare svarar att de inte får någon it-support alls och majoriteten av de som får it-support svarar att de inte får it-support samma dag.
  • Majoriteten av de kommunala huvudmännen ger inte skolorna it-support, it-pedagogiskt stöd eller resurser till kompetensutveckling i den utsträckning som behövs.
Lärarförbundet kräver nu en starkare nationell samordning av digitaliseringen i skolan, och att såväl regering som huvudmän tar ansvar för en likvärdig tillgång och användning av digitala verktyg i skolan. Bland annat ska Skolverket få ett tydligare mandat och ansvar mot huvudmännen och skollagen måste förstärkas.

torsdag 5 mars 2020

Horizon report 2020

CC BY-NC-ND Some rights reserved by EDUCAUSE
Den stora rapporten om trender och prognoser kring användning av IKT inom högre utbildning, 2020 Educause Horizon Report, har publicerats. Rapporten avviker från tidigare utgåvar genom att inte försöka förutse när i framtiden en viss teknik eller metod kommer att slå genom inom utbildning. Nu kommer i stället rapporter om fenomen som är på frammarsch och kommer att påverka högre utbildning framöver (t ex artificiell intelligens, adaptive learning, instructional design). I inledningen finns en översikt på sociala, ekonomiska, politiska och  tekniska trender i världen som påverkar utbildning och lärande.

Rapporten ger dessutom flera scenariobeskrivningar om tänkbar utveckling samt analyser av utvecklingen från olika håll i världen. Genom rapporten finns det konkreta exempel från universitet över hela världen men länkar till artiklar och rapporter. En tankekarta summerar rapportens huvudteman på ett lättillgängligt sätt.

onsdag 4 mars 2020

Skapa snygga animeringar i PowerPoint

En ny instruktionsfilm av Åsa Kronkvist (Högskolan Kristianstad) visar hur du kan skapa riktigt snygga animeringar i PowerPoint. Hon börjar med att visa hur du kan animera hur textrader visar sig i rutan (här finns det många alternativ som jag inte visste om!) och sedan hur du animerar bilder.

måndag 2 mars 2020

Webbinarium om EUs digitala policies och hur de påverkar högre utbildning


Det kommer många intressanta webbinarier just nu. EUA (European Universities Association) arrangerar ett webbinarium, torsdag 19 mars, om hur EUs digitaliseringsarbete påverkar universitet och högskolor, The European Union’s digital policies: what is the role of universities? Under webbinariet får du höra två ledande röster inom EU-kommissionens digitaliseringsarbetet: David Oliva Uribe, EIT Digital, och Silvia Merisio, DG Connect, European Commission. Det kommer att finnas gott om tid för frågor och diskussion.

The ongoing process of digitalization is radically transforming our societies. The possibility for large scale disruption and renewal has stimulated a wave of initiatives from the European Commission. As its measures prioritise issues of competitiveness and innovation, universities can play a central role in delivering the digital policy agenda that Europe needs. Many opportunities are lying ahead, not least in the new Digital Europe Programme that will fund digital skills provision and facilitate technology transfer, but also instruments like the European Institute of Innovation and Technology. The webinar will be an opportunity to learn more.
Mer information och anmälan.

lördag 29 februari 2020

Webbinarieserie om nätbaserad utbildning

Den öppna boken Teaching in a digital age (grattis att ladda ner) av Tony Bates är en av de bästa inom området. Tony Bates ger nu fem webbinarier som fokuserar på olika delar av boken med möjlighet att diskutera och ställa frågor.

During the first 25 minutes of each interactive webinar, I will offer insights, practical advice and guidelines on the topic. The remaining 30 minutes is a moderated question and answer and discussion session with me. My aim is to draw as much on the knowledge and experience of the participants on these topics as on my own experience.

Inför varje webbinarium är det bra att läsa den relevanta delen av boken (se webbsidan för detaljerna).

torsdag 27 februari 2020

UKÄ får regeringsuppdrag att utvärdera breddad rekrytering till högskolan

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har nu ett regeringsuppdrag att utvärdera lärosätenas arbete kring breddad rekrytering, enligt ett pressmeddelande från UKÄ: Regeringsuppdraget om breddad rekrytering igång. Alla universitet och högskolor ska, enligt Högskolelagen, arbeta med breddad rekrytering för att minska den sociala snedrekryteringen som finns inom högre utbildning. Flera initiativ har togits under de senaste åren och nu ska UKÄ utvärdera resultaten.
UKÄ genomför uppdraget som en tematisk utvärdering bestående av två delar. I den ena delen utvärderas lärosätenas arbete med breddad rekrytering och i den andra delen presenterar UKÄ en statistisk analys om breddad rekrytering i Sverige. Sammantaget bidrar delarna till att ge en nationell bild av snedrekryteringen.
Just nu samlas en bedömningsgrupp med representanter från lärosäten, arbetslivet och studentorganisationer och de kommer att ge återkoppling på lärosätenas självbedömningar under hösten.
Den 3 april 2020 hålls utvärderingens upptaktsmöte, då utvärderingen presenteras. Mötet genomförs digitalt och inbjudan med länk till mötet skickas direkt till lärosätena. Dessutom anordnas en workshop med fokus på att arbeta med självvärderingen. Workshoppen äger rum den 21 april 2020, i direkt anslutning till Includes (Nationellt nätverk för breddad rekrytering) workshop. Detta är också dagen efter UHR:s konferens Kvalitetsdrivet på samma tema.
Uppdraget ska redovisas till utbildningsdepartementet 1 mars 2021.

onsdag 26 februari 2020

Webbinarium om digitala konferenser

Photo by John Schnobrich on Unsplash
Det finns ett växande intresse för digitala konferenser, inte minst på grund av klimatkrisen, och i Sverige har vi redan en del erfarenheter. ITHU och UKÄ arrangerade en digital konferens om högskolepedagogisk utveckling i september 2019 och en uppföljningskonferens planeras 6 mars.

Onsdag 18 mars (15:30-16:30) arrangerar ITHU ett webbinarium i samarbete med EDEN (European Distance and E-learning Network) med titeln, Organising digital conferences – experience and opportunities, där du får diskutera ämnet och ta del av praktiska erfarenheter från Andrea Amft (UKÄ), Birgitta Hemmingsson (Mittuniversitetet/ITHU), Markus Schneider (Karlstads universitet/ITHU) och med mig som moderator. Webbinariet är på engelska.

Frågor som ska diskuteras:
  • Vilka utmaningar finns?
  • Hur skapar vi en ny möteskultur (från fysiska till digitala möten)?
  • Hur kan digitala konferenser och möten främja tillgänglighet och inkludering?
Mer information och anmälan (EDENs webbplats)

tisdag 25 februari 2020

Använd mikrofonen

Photo by Skitterphoto from Pexels
Många känner sig obekvämma med en mikrofon när de ska tala inför publik. En del tycker att deras röst är stark nog för att höras och väljer bort mikrofonen. Men den som har nedsatt hörsel hör inte dig och vågar sällan protestera. En artikel av Jessie B Ramey, A Note From Your Colleagues With Hearing Loss: Just Use a Microphone Already, ber alla kollegor att alltid använda mikrofon i större möten för att visa hänsyn till dem som har svårt att höra. Om en mikrofon finns i salen, använd den utan att fråga.
If our colleagues and students can’t hear in meetings or in classrooms, they can’t participate. Those of us with low hearing, a hearing impairment, or a hearing-assistive device need you to speak into the microphone so we can fully understand your words. In a crowded or large space, amplification makes it possible for everyone to engage and learn.

måndag 24 februari 2020

Getspel satte Skövde på kartan

Pressbild, Goat Simulator
Det galna spelet Goat Simulator, med över 400 miljoner kronor i intäkter, har satt Skövde på världskartan när det gäller spelutveckling och Högskolan i Skövde ligger bakom flera nya spelutvecklingsföretag i staden, enligt en artikel i nättidningen DiGITAL, Geten satte Skövde på världskartan – nu jobbar 700 i spelbranschen. Idag jobbar cirka 700 inom spelbranschen och högskolan har cirka 500 studenter inom spelutveckling. Per Micael Nyberg, affärsutvecklare på Skövde Science Park, ser att högskolans tidig satsning på spel ligger bakom utvecklingen och nu finns det ett helt ekosystem i staden:
Jag trodde aldrig någonsin att jag skulle kunna flytta tillbaka till mina hemtrakter och jobba med dataspel. Jag har inte sett någon annan plats i spelvärlden som har ett sådant här ekosystem – du har universitet, forskning, startups, business, investeringar och näringskedjan omkring det.

lördag 22 februari 2020

Lärarens inställning till teknik behöver revideras


Robotar kommer inte att ersätta läraren men kan ta över många rutinuppgifter och avlasta läraren för mer kvalificerade uppgifter som att leda och guida eleverna. Så menar Åke Grönlund, professor i informatik, Örebro universitet, i en artikel i nättidningen Framtidens lärande, Lärarna och robotarna – om lärarprofessionens framtid. Robotar och artificiell intelligens hotar bara dem som ser lärarens uppgift att förmedla faktakunskaper. En mycket viktigare fråga är att lärarna får en tydligare ledarroll; att leda eleverna men också att leda teknikanvändningen. Idag används tekniken på ett ogenomtänkt sätt och inte för att stödja lärande.
Ledarskap i klassrummet betyder idag inte bara att leda eleverna, det handlar också om att leda tekniken. Det vill säga att låta den göra det jobb den kan utföra, och själva ägna sig åt att lösa de problem som bara människor kan lösa. Som att motivera eleverna, se till att de jobbar med rätt saker, återkoppla på deras arbete och leda dem förbi de hinder som dyker upp.
Ytterligare en farlig utveckling är myten om digitala infödingar; att dagens ungdomar redan kan det digitala och inte behöver stöd. Ett exempel som tas upp är att återinföra maskinskrivning som ämne eftersom många elever skriver långsamt på sina datorer, oftast med bara pekfingret. Men det viktigaste är att se över lärarens förhållande till IKT:
Dagens stora test är lärarnas förhållande till tekniken. Hittills har den i mycket präglats av slavens inställning – misstänksamhet och konkurrens. Om professionen ska resa sig ur denna underdåniga inställning måste den ta på sig ledartröjan. Det är vi lärare som leder eleverna och tekniken i arbetet mot att skapa bättre villkor för elevernas lärande.

torsdag 20 februari 2020

Svenskt molnbaserat alternativ till Officepaketet

Pressbild,City Network
De flesta av oss använder Microsofts Officepaket i vårt dagliga arbete för dokument, kalkyler, e-post och inte minst presentationer. Nu kommer en svensk utmanare, City Network, som lanserar ett molnbaserat paket, Compliant Office, som lagras inom EU och följer gällande lagstiftning om datasäkerhet och datahantering, GDPR. Enligt ett pressmeddelande riktas tjänst främst mot den offentliga sektorn och med säkerhet som en viktig säljargument.

Enligt City Networks VD, Johan Christenson:
I hela EU, och inte minst i Sverige, har offentlig sektor, politiker och organisationer flitigt debatterat behovet av molntjänster och i vilken utsträckning de är lagliga att använda. I vissa kommuner har det gått så pass långt att man gör egna riskbedömningar och väljer att aktivt trotsa den rådande lagstiftningen. Med Compliant Office möter vi lagkraven utan eftergifter och ger Europa ett tydligt alternativ till etablerade tjänster som Office 365.

onsdag 19 februari 2020

Open education week 2020

Open Education Week, 2-6 mars, omfattar ett program aktiviteter som skapar uppmärksamhet kring öppen utbildning och hur öppna lärresurser kan användas inom utbildning och lärande runt om i världen. Det finns ett brett sortiment webbinarier, bloggposter och resurser från utbildningsorganisationer i olika delar av världen och här i Europa arrangerar EDEN (European Distance and E-learning Network) följande webbinarier:

måndag 17 februari 2020

Virtuell konferens om Canvas

SUNET och Sveriges Canvaslärosäten anordnar tillsammans en virtuell konferens, 12 mars (09:00-15:00), med fokus på lärplattformen Canvas. Konferensen är öppen för alla som arbetar med lärplattformen eller vill veta mer om den. Under dagen finns det många workshops att välja mellan där du kan få diskutera och prova olika funktioner och möjligheter med plattformen. Canvas-experter är på plats för att guida dig och svara på frågor. Under pauserna och lunchen får du fika och delta i sociala aktiviteter.

Konferensen är kostnadsfri och du kan delta hela dagen eller bara välja de delar som mest intresserar dig.

fredag 14 februari 2020

Låg digital allmänbildning i Sverige - ny undersökning

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash
Den allmänna kunskapsnivån om internet ligger förvånansvärt låg trots att cirka 70% anser sig själva som ganska eller mycket digitala. Det visar en ny rapport som har gjorts av Novus på uppdrag av Svensk biblioteksförening, Kungliga Biblioteket och Digitalt förstBibliotek, internet och demokrati - En undersökning om svenskars digitala kunskaper.

Syftet med undersökningen är att undersöka allmänhetens inställning till och kunskap om sekretessfrågor online, sociala medier, integritet på internet. Därtill tittar vi på allmänhetens syn på medievanor på nätet kopplat till betalningsvilja samt vad man tycker är det bästa och sämsta med internet.

Bland annat var det ganska få som visst vilka aktörer som liger bakom vanliga internettjänster och plattformar som Blocket, Swish, Spotify, Hitta m fl. Medvetenhet om internetsäkerhet är också ganska låg och överlag följer internetkunskapna både kön och utbildningsnivå. Särskilt intressant är att ungdomar är mer bekymrade om integritetshot än äldre.

Rapporten diskuteras i en artikel i BiblioteksbladetDigital allmänbildning låg bland svenskar, där man också funderar över hur bibliotekets roll har förändrats. Enligt Karin Linder, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening:

- Den stora insikten är att vi har ganska dålig koll. Vi tror att vi vet ganska mycket, men det gör vi inte.

Läs också en bra bloggpost om rapporten av Britt Stakston, Bildning behövs väl inte när internet finns?

onsdag 12 februari 2020

Webbinarium om pedagogisk utveckling

groupwork by tom clearwood, on Flickr
"groupwork" (CC BY-NC-SA 2.0) by tom clearwood
Nätverket Swednet inleder en serie webbinarier med titlen Pedagogisk utvecklare 360 för att diskutera rollen som pedagogisk utvecklare utifrån olika perspektiv. Det första webbinariet hålls onsdagen den 4 mars, 15:00-16:00 med Professor Klara Bolander Laksov, Stockholms universitet, som gäst.

Hon kommer att presentera resultatet av sin studie med titeln: Lessons learned – towards a framework for integration of theory and practice in academic development (2018). Studien är en genomgång av forskning som hon varit engagerad i under de senaste 10 åren och beskriver hur hon arbetat med integration av teori och praktik på tre olika nivåer; intrapersonell, interpersonell och organisationell nivå. I artikeln identifierar hon tre spänningsfält som är viktiga att vara medveten om för att arbeta strategiskt med pedagogisk utveckling.

Ingen anmälan behövs. Länk till mötesrummet finns i Swednets nyhet.

tisdag 11 februari 2020

Nöjdhet inte lika med lärande - debattartikel

Photo by Kat Jayne from Pexels
När vi ber studenter att utvärdera en kurs eller utbildning finns det ofta en risk att vi mäter hur nöjda de är i stället för hur mycket de har lärt sig. Den här problematiken diskuteras i en debattartikel i den norska nättidningen Khrono, Vi vil ha full revolusjon: Studiebarometeret 2.0! I Norge finns det en årlig undersökning om studenternas syn på sina utbildningar och lärarnas undervisning, Studiebarometern, och resulteterna får stor medieuppmärksamhet. Debattartikeln menar att undersökningen mäter nöjdhet hellre än lärande och kräver en radikal revidering med fokus på lärande, support, lärmiljöer, eget ansvar osv.

Det finns ingen tydlig koppling mellan nöjdhet och lärande menar författarna. Aktivt lärande ger djupare förståelse men får ofta sämre betyg av studenter eftersom det känns krävande och komplicerat i jämförelse med till exempel traditionella föreläsningar. 

Læring er nemlig hardt arbeid, og hardt arbeid fører ikke nødvendigvis til trivsel. Den beste læringen skjer når vi utfordres og konfronteres, når vi tvinges til å koble ulike kunnskaper, når vi må bruke kunnskapen i nye situasjoner. God læring innebærer altså at studentene settes i situasjoner der de må jobbe selv, tenke selv, ta valg, der det ikke finnes noen fasit, og der de kan ta feil. God læring skjer dessuten ofte i samarbeid med andre, noe som betyr at egen kunnskap og ikke minst usikkerhet eksponeres. Det kan føles ubehagelig.

Artikeln kräver att frågorna i framtiden ska fokusera på undervisningskvalitet och lärande och kopplas mot kvalitetskriterier. Dessutom bör även lärare, studieadministratörer och IKT-stödpersonal ingå i undersökningen för att få en bra helhetsbild.

måndag 10 februari 2020

SUNETdagarna våren 2020

SUNET inbjuder personal från SUNET-anslutna organisationer till Sunetdagarna, 21-23 april vid Stockholms Universitet. Konferensen är en mötesplats för alla som arbetar med IT-infrastruktur och IT-tjänster vid svenska universitet och högskolor. Under konferensen finns det flera parallella spår med föreläsningar och workshops om, till exempel, utbildningsstödjande tjänster (Kaltura, Zoom m fl), molntjänster, campusnät, SWAMID osv.

Konferensen är kostnadsfri för anställda från SUNET-anslutna organisationer utom den gemensamma konferensmiddagen 21 april.

söndag 9 februari 2020

EADL-konferens i Berlin


EADL (European Association for Distance Learning) arrangerar sin årliga konferens 14-15 maj i Berlin. Konferensens tema är Digital transformation in flexible learning och blir en blandning av föreläsningar, workshops och diskussioner kring bland annat digital entreprenörskap, blockchain, chatbots och nya möjligheter inom undervisning och lärande. EADL-konferensen är inte så storskalig som andra internationella konferenser inom området med fördelen att man hinner diskutera med de flesta deltagarna inklusive huvudtalarna.

Mer information och anmälan.

torsdag 6 februari 2020

Open Networked Learning, våren 2020


Vårens omgång av Open Networked Learning, den öppna nätkursen för lärare som vill lära sig mer om nätbaserad undervisning och lärande, startar 24 februari. Kursen vänder sig till lärare, kursutvecklare och IKT-pedagoger främst inom högre utbildning. Du får möjlighet att utforska och testa kollaborativt lärande i en öppen (publik) nätbaserad lärmiljö tillsammans med kollegor från olika universitet, discipliner och kulturer (både nationellt och internationellt). Kursen går på engelska och bygger på problembaserat lärande i internationella studiegrupper med regelbundna videomöten.

Under kursen kommer du att arbeta med följande:
  • Hur skapar vi kollaborativa och flexibla lärmiljöer på nätet?
  • Prova på problembaserat lärande via öppna plattformar
  • Utöka ditt professionella nätverk
  • Prova olika digitala verktyg och metoder i ett pedagogiskt sammanhang
  • Ta del av den senaste forskningen och nya trender inom nätbaserat lärande
  • Arbeta i internationella studiegrupper
Se kursöversikten.

Vårens kurs omfattar följande lärosäten: Karolinska Institutet, Lunds universitet, Linnéuniversitetet, Stockholmsuniversitet, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Mälardalens högskola, Luleå tekniska universitet (Sverige), Aalto University, Arcada University of Applied Sciences (Finland), University of Oldenburg (Tyskland), Educor, IIE Varsity College (Sydafrika) och National University of Singapore. Tillhör du ett av dessa lärosäten får du anmäla dig internt. 

Om du inte tilhör någon av dessa partnerorganisationer kan du anmäla dig till kursen som open learner (registrering för open learners). Kursen är kostnadsfri.

onsdag 5 februari 2020

Universitetet i Oslo hyrde tågvagn till konferens


Många lärosäten ser över sina klimatmål och försöker minska framför allt antalet flygresor. Universitetet i Oslo tog ett intressant initiativ gemon att hyra en hel tågvagn så att alla lärare och forskare kunna åka tillsammans till en stor konferens i hållbar utveckling i Bergen, enligt en artikel i Khrono, Frakter ansatte i egen togvogn til bærekraftkonferanse i Bergen.

Genom att alla satt i samma vagn kunde de genomföra en egen mini-konferens med föreläsningar och diskussioner samt att alla deltagare hann lära känna varandra inför den riktiga konferensen. Universitetsledningen har bestämt att CO2-utsläppet från anställdas flygresor ska reduceras med 10% varje år framöver. Tågresan var ett exempel på hur man kan göra detta men visade också att man kan arbeta smartare på vägen till och från konferensen. Enligt Anne Kveim Lie vid Universitetet i Oslo:

- Det er et problem at de som jobber med bærekraft ved UiO ikke vet om hverandre. Dette var en god anledning for studenter, forskere og andre ansatte til å bli bedre kjent på tvers av miljøene.

tisdag 4 februari 2020

Tre perspektiv på livslångt lärande - ny rapport

Vad innebär egentligen livslångt lärande, hur har det sett ut historiskt och vilka delar ingår i det svenska utbildningssystemet? Dessa frågor diskuteras i en ny rapport av Cecilia Bjursell, ENCELL (Nationellt centrum för livslångt lärande), Tre perspektiv på livslångt lärande. Rapporten handlar om livslångt lärande som policy, teori och utbildningssystem och utgår ifrån att lärande sker i olika former: formellt, icke-formellt och informellt.

- De tre perspektiven utgår också från att lärande sker i många olika sammanhang, samt förekommer i både organiserad form och löpande i vardagen. Individens lärande relateras vanligtvis till tre övergripande områden: att utvecklas som människa, i arbetslivet och som samhällsmedborgare. De betydelser som läggs i begreppet livslångt lärande kan särskiljas genom de tre perspektiven, men det finns också ett tydligt samspel mellan politiska intentioner (uttryckta i policy), pedagogisk filosofi (uttrycka i teoretiska ramverk) och praktiska arrangemang (uttrycka som ett utbildningssystem). Av dessa tre är det framför allt livslångt lärande som pedagogisk filosofi som kan ge viktiga insikter för utveckling av livslångt lärande i arbetsliv och i samhället.

Ladda ner rapporten: Bjursell, C. 2020. Tre perspektiv på livslångt lärande. Encell rapport 1:2020.

Här beskriver Cecilia Bjursell begreppet livslångt lärande utifrån tre välkända teorier.

lördag 1 februari 2020

Medieborgarpodden – guidar till medveten medieanvändning

Bild: Statens Medieråd
Vill du bli bättre på att navigera i en allt mer digitaliserad värld? Vill du höja din kunskap om medier och medieanvändning, och hålla dig uppdaterad om vad som rör sig på nätet? Lyssna gärna på en nya poddserie från Statens medieråd, Medieborgarpodden. Podden är främst tänkt för dig som är vuxen och intresserad av mediefrågor – som förälder, som pedagog, eller bara som nyfiken medborgare.

Poddens syfte är att tillsammans med lyssnarna bygga kunskap i ämnet medie- och informationskunnighet (MIK) för att öka förståelsen för och kunskaper om mediernas roll och påverkan i ett demokratiskt samhälle.

Vill du få igång ett samtal hemma eller i klassrummet om hur algoritmer fungerar, eller hur sökkritisk du egentligen bör vara? Eller lära dig känna igen dold reklam? Vill du kunna genomskåda vinklade budskap, falska påståenden och konspirationsteorier - och i stället nyttja internets fantastiska möjligheter konstruktivt? Då är den nya Medieborgarpodden något för dig.

Podcasten produceras och programleds av Statens medieråd. Podden finns tillgängligt via Spotify, iTunes och Libsyn.

fredag 31 januari 2020

Video inom distansutbildning - ny avhandling

Photo by Sam McGhee on Unsplash
Hur används video inom högre utbildning idag och vilka krav ställs på lärarens kompetens för att kunna använda video på rätt sätt? Dessa frågor utforskas i en ny avhandling vid Göteborgs universitet av Lena Dafgård (Högskolan Dalarna)Digital Distance Education – A Longitudinal Exploration of Video Technology.

- Den forskning som finns om distansutbildning idag fokuserar mycket på text-baserad kommunikation, exempelvis diskussionsforum. Medan däremot forskning om användning av video är mer sällsynt. Kommunikationssättet video har ännu inte nått sin fulla potential inom undervisning och lärande och mer forskning behövs för att förstå hur man på bästa sätt kan använda video för studenters lärande.

Två studier har genomförts som underlag till avhandlingen: en nationell enkätstudie riktad mot kursansvariga lärare för alla distanskurser på studera.nu samt intervjuer med lärare som använder videokonferens. Tre olika användningsområden har också studerats: video som läromedel, inspelad undervisning och videokonferens. Video används mest som komplement till annat material och är ett sätt att skapa mer närhet i distansutbildningar. Men lärarna behöver särskild kompetensutveckling för att kunna använda video på ett pedagogiskt sätt i sina utbildningar.

Läs mer i ett pressmeddelande från Göteborgs universitetForskning om digital distansutbildning visar på möjligheter och begränsningar med video.

Referens
Dafgård, L. (2020) Digital Distance Education – A Longitudinal Exploration of Video Technology. Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/62810.

torsdag 30 januari 2020

Bologna Digital 2020 - ny rapport

CC BY-SA Some rights reserved by  Hochschulforum Digitalisierung
Det kommer många stora rapporter just nu om högskolans digitalisering och ytterligare ett exempel kommer från den tyska organisationen Hochschulforum Digitalisierung, Bologna Digital 2020. Rapporten är resultatet av flera workshops med representanter från många europeiska organisationer och nätverk inklusive studentrepresentanter.

Digitalisering har tidigare betraktats som ett eget område men nu inser många universitet att digitalisering genomsyr och påverkar alla delar av verksamheten. Den här rapporten ger en bra översikt på hur digitaliseringsarbetet genomförs inom europeisk högre ytbildning och dessutom blickar framåt.

This paper focuses on current developments and the discourse to be sharpened by 2020, but looks to the future of higher education. It follows the vision that in 2030, universities and colleges of higher education offer courses of study that are much more flexible and offer different learning pathways recognising the diversity of the student population. They are central institutions of lifelong learning, on campus and on digital platforms. The university will be a networked and open institution in 2030, which cooperates much more closely with other universities as well as the community and jointly develops and provides educational programmes.

Rapporten fokuserar på sex områden:
  1. Proaktiva metoder för att förbereda nya studenter för högskolan inklusive antagning och övergång  
  2. Digitala färdigheter för framtiden 
  3. Nya mobilitetsformer: virtuell mobilitet och blandad mobilitet 
  4. Validering 
  5. Kvalitetssäkring 
  6. Strategier för undervsining och lärande
För varje område finns det en beskrivning av möjligheter och utmaningar som digitalisering innebär och sedan kommer exempel på befintliga initiativ ino området.

onsdag 29 januari 2020

600 år av svenskt tryck ska digi­ta­li­se­ras


Hela den svenska tryckproduktionen från 1400-talet fram till i dag ska göras digitalt tillgänglig. Det är målet med en avsiktsförklaring som undertecknas av Kungliga biblioteket och universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Målet är att digitalisera och tillgängliggöra det samlade svenska trycket med gemensamma insatser. Det innebär att samtliga böcker, tidningar, tidskrifter, läromedel och rapporter som getts ut i Sverige ska finnas digitalt tillgängliga.

– Forskningen och allmänheten efterfrågar allt mer digitaliserat material. Genom att våra sex bibliotek nu samverkar säkerställer vi att vi utnyttjar våra gemensamma resurser på ett effektivt sätt vilket ökar farten i digitaliseringen, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

I första fasen digitaliseras material som är katalogiserat och fritt från upphovsrätt. Parallellt ska biblioteken även arbeta för att digitalisera och tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material och okatalogiserat äldre tryck. Arbetet kommer att genomföras i delprojekt under längre tid.


tisdag 28 januari 2020

Digitala möjligheter i klassrummet - ny bok

Bild: Liber (med tillstånd)
Enligt Skolverket ska alla som jobbar i skolan förstå vilka möjligheter som digitala plattformar och verktyg erbjuder samt vilka begränsningar som finns. En ny bok från LiberDigitala möjligheter - i en lärmiljö för alla, ger goda exempel på hur du som lärare kan skapa en bra studiemiljö för dina elever med hjälp av digitala verktyg.

I den här boken får du som lärare tips och idéer om hur du med enkla medel och små förändringar kan skapa en tillgänglig lärmiljö via digitala verktyg i klassrummet. Med hjälp av appar, program och webbtjänster kan du möta elevernas behov i undervisningen på ett enkelt och tydligt sätt. ”Det som är nödvändigt för vissa är bra för alla" är bokens genomgående tes.

Boken ger många praktiska exempel på god undervisning med hjälp av digitala verktyg och avslutas med frågor att diskutera och reflektera över tillsammans med kollegor.

fredag 24 januari 2020

Vilka roller har en IKT-pedagog?

Photo by Christina Morillo from Pexels
Det brittiska nätverket ALT (Association for learning technology) har haft en serie bloggposter med fokus på IKT-pedagogen. Den senaste delen heter “What makes a Learning Technologist?” – Part 3 of 4: Roles and duties, och handlar om alla roller som en IKT-pedagog får sköta. Artikeln visar resultat från en enkätstudie av 33 IKT-pedagoger från olika brittiska lärosäten. Studien visar att arbetsuppgifterna varierar mycket och ingen uppgift dominerar, även om lärplattformstöd är en viktig roll. Vanligaste rollerna är systemstöd, utbildning, pedagogisk utveckling, konsultarbete, utveckling av kursmaterial, omvärldsbevakning och strategi-/policyutveckling.

För ett svenskt perspektiv på IKT-pedagogens roll kan du även läsa en artikel av Chris Allen och David Richardson (Linnéuniversitetet), The role of educational technologists in the provision of language courses in higher education: a case study.

torsdag 23 januari 2020

Webbinarium - vägen framåt för öppna lärresurser


Organisationen UNESCO har nyligen publicerat rekommendationer om hur öppna lärresurser (Open Educational Resources, OER) kan främjas i alla medlemsländer, inklusive Sverige. Vad betyder dessa rekommendationer och hur kan användningen av öppna lärresurser främjas i våra lärosäten och skolor? Detta kommer att diskuteras i ett webbinarium som organiseras av nätverksorganisationen EDEN (European Distance and E-learning Network), UN UNESCO OER Recommendations, the Way Forward for Member Countries, onsdag 29 januari 15:30.

195 UNESCO member states adopted the UNESCO Recommendation for Future International Collaboration in the field of Open Educational Resources (OER) in November 2019. This is a unique and important milestone that offers a great opportunity to promote open education worldwide.
In this webinar, the five key points of the recommendations will be presented and reflected by experts. In addition, the way forward will be worked out by the experts, and there will be time for participants’ reflections and to raise questions.


Under webbinariet kommer du att träffa flera ledande experter inom öppna lärresurser och få möjlighet att ställa frågor.