onsdag 20 februari 2019

IT i skolan - ny rapport



Sedan 2015 har tillgången till datorer i grundskolan ökat. Idag finns det nästan en dator per elev. Lärare undervisar idag mer om källkritik och säker internetanvändning. Deras behov av kompetensutveckling har också minskat på flera områden. Samtidigt finns det teknikproblem. Fyra av tio lärare upplever att krånglande teknik begränsar deras arbete minst en gång i veckan och bara hälften av grundskolorna har tillgång till support samma dag. Det visar en ny omfattande undersökning från Skolverket om digitaliseringen i skolan, enligt ett pressmeddelande: Fler datorer i skolan men teknikkrångel skapar problem.

Rapporten är en uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet som regeringen beslutade om 2017. Cirka 9000 lärare, rektorer, elever, förskolechefer och förskollärare svarade på undersökningen som ligger till grund för rapporten. Som ett resultat av rapporten kommer Skolverket att erbjuda mer stöd till skolor och kommuner om hur man kan höja undervisningskvaliteten och använda digitala resurser på bästa sätt. De fokusera främst på kompetensutvecklingsåtgäder för att stödja skolor som inte har kommit så långt med sin digitaliseringsprocess.
Läs hela rapporten om skolans digitalisering

tisdag 19 februari 2019

Open Education Week 2019

Varje år arrangeras Open Education Week, en vecka fylld med webbinarier och diskussioner om öppen utbildning och öppna lärresurser (OER, Open Educational Resources). Årets evenemang äger rum 4-8 mars. Veckan kan ses som en öppen nätbaserad konferens med bidrag från hela världen som du får fritt välja mellan.

Open Education Week is a celebration of the global Open Education Movement. Its goal is to raise awareness about the movement and its impact on teaching and learning worldwide.

Veckan arrangeras av Open Education Consortium i samarbete med flera internationella organisationer som till exempel EDEN (European Distance and E-learning Network). EDEN arrangerar fem webbinarier under veckan:
  • Måndag, 4 mars, 13.00. Education 2030 – Open knowledge, skills, attitudes and values in Europe and the world.
  • Tisdag, 5 mars, 13.00. The story of the Open University in Europe and the world.
  • Onsdag, 6 mars, 13.00. Ongoing initiatives for Open Education in Europe.
  • Torsdag, 7 mars, 13.00. OER quality assessment.
  • Fredag, 8 mars, 13.00. Researching openness – evidence-based approach.

måndag 18 februari 2019

Swednet och UKÄ arrangerar gemensam konferens i Umeå


Nätverket Swednet, Svenskt nätverk för pedagogisk utveckling inom högre utbildning, arrangerar sin årskonferens 23-24 maj vid Umeå universitet under temat Högskolepedagogisk utveckling – strategi, praktik och forskning. I år är konferensen uppdelad i två: 23 maj hålls en gemensam konferens i samarbete med UKÄ mot en bred målgrupp inom högre utbildning och 24 maj hålls Swednets egen konferens riktad mot Swednet-medlemmar. Du får anmäla dig till en av dagarna eller bägge dagarna.

fredag 15 februari 2019

Includekonferensen 2019


Det nationella nätverket Include, som arbetar med breddad rekrytering och breddat deltagande inom högre utbildning, arrangerar sin årliga konferens vid Karlstads universitet, 14-16 maj. Konferensens tema är Breddat deltagande och digitalisering. Under konferensen presenteras flera intressanta initiativ och projekt inom området, bland annat:
  • Projektet #pluggavidare drivs av Karlskoga kommun med syftet att påverka attityder till skola och utbildning till att bli mer positiva.
  • Dyslexi och högskola, så kan man göra!
    Hur kan man tänka kring högskolestudier och dyslexi? Hur kan man gå tillväga i uppsatsskrivning? Hur kan högskolan förhålla sig till begreppet tillgänglig utbildning och text? Och hur kan man förhålla sig till dyslexi och studieteknik?
  • Linje 14 är ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun som syftar till att fler ungdomar som växer upp i studieovana miljöer ska studera vidare på universitet eller högskola efter gymnasiet.
  • Projektet Rethink: Kau vid Karlstads universitet hittar, utvecklar och testar digitala verktyg som ger studenter bättre förutsättningar att genomföra sin utbildning.
Mer information och anmälan.

onsdag 13 februari 2019

Introduktion till artificiell intelligens - öppen kurs

CC0 Public domain on Pixabay
Artificiell intelligens (AI) i form av intelligenta robotar, självkörande bilar, smarta hus och mycket mer diskuteras flitigt idag. Då är det viktigt att vi får åtminstone en grundläggande kunskap om AI och dess möjligheter. Nu finns det en gratis öppen kurs om AI, Elements of artificial intelligence, som har tagits fram av Helsingfors universitet i Finland. Du behöver inga förkunskaper i datateknik och programmering för att delta i kursen; kursens fokus ligger på baskunskaper om AI och hur den kommer att påverka samhället framöver.

The elements of AI is a free online course for everyone interested in learning what AI is, what is possible (and not possible) with AI, and how it affects our lives – with no complicated math or programming required.

Kursen ges på engelska eller finska just nu men flera språk (förmodligen även svenska) är under utveckling. Du kan börja kursen nr du vill och om du klarar alla kursmoment så får du ett certifikat. Är du student i Finland eller har ett finskt personnummer kan du även få 2 högskolepoäng för kursen

tisdag 12 februari 2019

IBM robot i debatt med topp debattör


Artificiell intelligens bryter ny mark varje vecka och nu kan en robot debattera med en erfaren debattör. Enligt en artikel från CNN, IBM's AI debate computer loses to human champion, har IBMs dator, Project Debator, deltagit i en formell debatt med en prisbelönt debattör, Harish Natarajan. Diskussionsämnet var om förskolan bör subventioneras i USA och även om datorn förlorade debatten denna gång så blev det en bra och realistisk debatt. Datorn har lagrat nyheter och vetenskapliga artiklar och har inte tillgång till internet under debatten. Den ska svara på motståndarens argumentation och bygga egna argument.

Även om publiken röstade för Natarajans argument är det tydligt att AI snart kan hjälpa oss att diskutera fram lösningar på komplexa frågor.

While waiting for the final vote, Natarajan said it was interesting that Project Debater could contextualize information and pull details from research. Combining its skills with those of a human, he said, "could be incredibly powerful."

Snart vinner datorn debatten ...

måndag 11 februari 2019

Utvärdering av examination med fri tillgång till internet

CC BY-NC-ND Some rights reserved  by thekevinchang
Ett försök att tillåta fri tillgång till internet under examination i ett fletal norska gymnasieskolor har nu utvärderats i en rapport från norska Utdanningsdirektoratet, Evaluering av åpent internett til eksamen. Sedan 2012 har flera gymnasieskolor infört examinationer i ett flertal ämnen då eleverna har haft fri tillgång till internet. Anledningen är att de ska få uppgifter som kräver tillgång till information precis som de gör i klassrummet och alla andra situationer i skolan.


Majoriteten av alla tillfrågade lärare och IT-ansvariga var nöjda med provet och få problem rapporterades. Det var också överraskande få rapporter om fusk och plagiering. Flera elever menade att det tog längre tid att fuska än att hitta rätt information. Under examinationen har alla kommunikationsprogram blockerats och skolorna har satsa på tentamensvakter med bra IT-kompetens för att kunna upptäcka eventuella fuskförsök. En viktig faktor är att examinationsuppgifterna ställer mer analytiska frågor som inte går att fuska sig till. En del elever tyckte att tillgången till internet skapade mer stress än en vanlig salstentamen och att källkritik var en stor utmaning.

Nesten alle elevene mener at det er nyttig å ha tilgang til internett under eksamen, men at det fortsatt er behov for mer informasjon og tydeligere retningslinjer for hva som betraktes som fusk og plagiat på eksamen. Samtidig oppga 1 av 5 elever at eksamensformen i stor eller svært stor grad hadde bidratt til en mer stresset eksamenssituasjon enn det de var vant med. Dette begrunnes bl. a. med usikkerhet knyttet til riktig kildebruk og/eller bekymring for at de hadde brukt for mye tid på informasjon fra internett.

lördag 9 februari 2019

Webbinarium: Att delta i en MOOC – praktiska erfarenheter


Det europeiska projektet MOONLITE har bland annat genomfört en MOOC (massive open online course) om hur öppen nätbaserad utbildning kan användas för att ge stöd till nyanlända och asylsökande. Projektet arrangerar nu ett webbinarium 27 februari, 15.30-16.30, för att diskutera praktiska erfarenheter av att delta i en sådan MOOC och om sådana öppna nätkurser kan spela en betydelsefull roll framöver som stöd till flyktingar och asylsökande.

fredag 8 februari 2019

Vad menas med blended learning?


Många använder begreppet blended learning men det saknas en tydlig definition. Det finns många olika tolkningar och dessa analyseras i en ny artikel av Stefan Hrastinski (KTH) i tidskriften Tech trends, What do we mean by blended learning? Många tror att det handlar om att blanda klassrumsundervisning med nätbaserade aktiviteter medan andra menar att det handlar mer om att hitta rätt blandning av olika pedagogiska modeller, metoder, verktyg, medier och bedömningsformer. Hrastinskis slutsats är att vi måste beskriva vad vi menar med blended learning när vi skriver om begreppet för att undvika missförstånd. Ännu bättre är att hitta tydligare formuleringar.

Since blended learning seems to mean many things, it is important that researchers and practitioners carefully describe what blended learning means to them. Blended learning is also used to describe other blends, such as combining different instructional methods, pedagogical approaches or technologies, although these blends are not aligned with the most influential blended learning definitions. It was suggested that researchers and practitioners should carefully consider whether using a more specific, descriptive term as a complement or replacement to blended learning when appropriate.

torsdag 7 februari 2019

Storstaden lockar allt fler utbildade


Ett stort samhällsproblem är att landsbygdsbefolkningen minskar hela tiden till fördel för storstadsområden. Ny forskning vid Linköpings universitet visar ett tydligt rörelsemönster över de senaste 20 åren enligt ett radioreportage av P4 Kalmar, Smarta och begåvade lämnar ofta landsbygden. Tidigare har man trott att utflyttningen berodde på sämre infrastruktur, service och arbetstillfällen men den mest avgörande faktorn verkar vara utbildning. De som vill utbilda sig flyttar gärna och kommer inte tillbaka.

Forskningen presenteras även i en nyhet från Linköpings universitet, Klyftor mellan stad och landsbygd beror på befolkningens sammansättning. Enligt Marc Keuschnigg, docent vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet

- Resultaten har stor politisk relevans. De visar att migrationen av välutbildade och begåvade personer har betydelse för regionala ojämlikheter. Det är något att beakta om man vill att hela landet ska växa.

Frågan är hur vi kan motverka trenden genom olika former distansutbildning och samverkan.

Referens
Urban scaling and the regional divide, Marc Keuschnigg, Selcan Mutgan, Peter Hedström (2019). Science Advances 5: eaav0042, DOI: 10.1126/sciadv.aav0042

onsdag 6 februari 2019

Skapa videodiskussioner med Vialogues

Vialogues hjälper dig att skapa interaktivitet och diskussion kring en video, antingen inom en klass eller helt publikt. Du laddar upp en video; din egen eller hämtad från YouTube.Sedan kan du lägga in kommentarer och frågor på flera ställen i filmen som studenterna ska svara på eller kommentera. Sedan sprider du länken till din diskussion och deltagarna kan nu svara på dina frågor och diskutera kring materialet. När du har skapat ett konto kan du se många diskussioner som har publicerats publikt för att få lite inspiration.

Vialogues är gratis och har utvecklats av EdLabs Teacher College, Colombia University i USA.
Här kommer en introduktionsfilm om verktyget av Richard Byrne.

tisdag 5 februari 2019

Varför ser vi skolan som problem?


Om vi ser skolan eller utbildning som problem så tror vi att det finns en lösning. Men vi inser snart att sådana komplexa frågor har inga enkla lösningar och i stället för att betrakta dem som problem borde vi i stället fokusera mer på experiment, visioner och den tysta yrkeskunskapen. Det skriver Anette JahnkeGöteborgs universitet, i en intressant artikel på nättidningen Pedagogiska Magasinet»Vetenskaplig grund räcker inte«.

Hon skriver hur vi överför till exempel matematikens logik, att ett problem ska ha en lösning, till orelaterade områden som skolan. I skoldebatten kommer ständigt nya lösningar som i sin tur skapar flera, oftast oväntade, problem. Vi ska acceptera att problem alltid ska finnas och fokusera på att skapa en vision om hur vi vill ha det och sedan prova olika metoder för att börja gå mot visionen.

I stället för att frustreras över att problemen aldrig ser ut att försvinna kan vi låta oss fascineras av och finna en vila i den fantastiskt spännande verksamhet som utbildning utgör. Vi kan börja se framåt och utveckla en föreställningsförmåga om hur utbildning skulle kunna vara – då kan experimenten, innovationerna och visionerna ta fart för att utveckla skolans utbildning.

måndag 4 februari 2019

Nationellt behörighetsprov planeras


UHR (Universitets- och högskolerådet) har fått uppdraget att förbereda utvecklingen av ett nationellt behörighetsprov för grundläggande behörighet som en väg till högskolestudier för dem som saknar gymnasial utbildning eller motsvarande, enligt ett presmeddelande från UHR, Nationellt behörighetsprov kan komma 2025. Digitala prov av den här storleken finns inte i Sverige idag men UHR ska bland annat titta på nationella behörighetsprov i Kanada och Österrike. Provet beräknas vara klart till 2025.

Det nationella behörighetsprovet kommer att påverka antagningen till högskolan och det kan leda till positiva effekter för enskilda som vill vidare i sin utveckling och som inte har grundläggande behörighet, säger UHR:s generaldirektör Karin Röding. Samtidigt innebär det stora utmaningar att ta fram ett nationellt behörighetsprov. Att ta fram ett prov som mäter behörighet uttryckt i kompetenser är nytt och komplext på många plan. En stor utmaning är att utforma provet så att det mäter det som provet är avsett att mäta, en annan är att skapa förutsättningar för rättssäkra och likvärdiga bedömningar av provet.

lördag 2 februari 2019

Sunetdagarna i Växjö

Bild: Pressbild, Anders Runesson Linnéuniversitetet
SUNET inbjuder personal från SUNET-anslutna organisationer till Sunetdagarna, denna gång till Linnéuniversitetet i Växjö, 1-4 april. Under veckan kan du träffa kollegor som arbetar med IT-infrastruktur och tjänster samt utbildningsstödjande tjänster som e-möten och streaming. Under veckan finns det många workshops och seminarier och konferensens huvudtalarna är Ove Landberg och Anna Wibom från PTS (Post- och telestyrelsen) som pratar om Robusthet och beredskap i elektroniska kommunikationsnät, och Börje Shameti Lewin från Skolverket som informerar om planerna på digitala nationella prov. Datainspektionen kommer också att stå för ett pass.

- Utöver ovanstående kommer vi även att prata rätt mycket om möjligheterna till nätverksdrift ”som tjänst”, gemensamt säkerhetsarbete etc, tillsammans med rapporter från olika Sunet-anknutna projekt.

Konferensen är avgiftsfri för representanter från SUNET-anslutna lärosäten.

fredag 1 februari 2019

Skärmförbud i klassrummet på prov

Photo by Aaron Burden on Unsplash
Studenter på juristprogrammet vid Uppsala universitet har gått med på ett skärmförbud i klassrummet, enligt en artikel på SVT Nyheter Uppsala, Skärmförbudet för studenter vid universitetet utökas. Under sina seminarier får de inte använda datorer eller mobiler med syftet att skapa ett bättre samtalsklimat, fri från störningsmoment. En majoritet av de tillfrågade studenterna positiva till att förbudet ska fortsätta. Studenter med särskilda behov undantas.

Även om många studenter är positiva så finns det andra som vill få välja hur de ska föra anteckningar. Enligt Anna Liliebäck, ordförande i Juridiska föreningen:

- Många påpekar i sina svar att det här innebär merarbete som skapar stress – man måste strukturera upp och kanske renskriva sina anteckningar från seminarierna. De signaler vi får är att studenterna vill välja sin studieteknik själva.