fredag 15 november 2019

Ny forskarskola med fokus på lärarutbildning och digitalisering


Nio svenska lärosäten har tilldelats 40 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att utveckla en ny forskarskola för att stärka lärares förmåga att digitalisera undervisningen, enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst. Den nya forskarskolan UPGRADE- Lärarutbildning och skolans digitalisering, blir en fortsättning på den befintliga forskarskolan GRADE och en förstärkning av forskningen kring digitalisering i skolan som många inom högskolans forskningsmiljö LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet, arbetar med redan.

- Inom den befintliga forskarskolan GRADE bedrivs spännande forskning och mycket uppskattade forskarutbildningskurser har utvecklats inom skolans digitalisering. UPGRADE ger oss möjlighet att fortsätta arbetet med digitalisering inom lärarutbildning och skolväsendet i stort, säger Lars Svensson, professor i informatik med inriktning mot AIL och representant för Högskolan Väst i GRADE.

Forskaskolan heter UPGRADE och är ett nationellt samarbete mellan Högskolan i Gävle, KTH, Göteborgs Universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Jönköping, Högskolan Väst, Linneuniversitetet, Mittuniversitetet samt Umeå Universitet som är värduniversitet och samordnare för projektet.

torsdag 14 november 2019

Amazon skapar ny tjänst för lärresurser

Amazon lanserar en ny tjänst, Amazon Ignite, där lärare kan publicera och sälja sina lektioner och andra lärresurser, enligt en artikel på nättidningen Digital Education, Educators Will Soon Be Able to Sell Their Materials on Amazon. Du kan få handla kursmaterial precis som du handlar böcker, elektronik eller strumpor, med recensioner och rekommendationer och läraren får 70% av försäljningspriset.  Tjänsten riktas bara till skollärare i USA just nu men man kan undra om konceptet sprider sig över Atlanten inom kort. En liknande tjänst, Teachers pay teachers, har funnits i flera år nu.

Men bör vi inte dela med oss och hjälpa varandra genom öppna lärresurser i stället?

onsdag 13 november 2019

Webbinarium - Digitala kompetenser och innovation inom högskolepedagogisk utveckling


Hur kan vi synliggöra och belöna lärarnas tillämpning av digitala medier och verktyg i sin undervisning som en integrerad del av lärosätets pedagogiska utveckling? Det är temat på ett webbinarium, Promoting digital skills and innovation in higher education professional development, som arrangeras 4 december 15:00-16:00 i samarbete mellan ITHU (Nätverket för IT i högre utbildning) och Vinnovaprojektet Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning.

Talarna är Keith Smyth, professor i pedagogik, och Alex Walker, pedagogisk utvecklare, från skotska University of the Highlands and Islands (UHI) som berättar om hur de arbetar med pedagogisk meritering och hur användning av digitala medier genomsyrar hela lärosätet.

In this webinar you will learn about UHI’s unique model for higher education, their professional recognition scheme for educational practice, and how through this scheme and other interventions they support teachers’ use of digital technology. This will then lead into an opportunity for you to discuss in small groups how these ideas could be implemented where you are. 

Frågor som kommer att tas upp:
  • Hur kan vi stödja och utveckla lärarnas tillämpning av IKT i sin undervisning?
  • Hur kan vi belöna pedagogisk skicklighet och främja innovativ pedagogik?
  • Hur kan vi bäst använda digitala metoder, plattformar och verktyg för att öka lärarnas engagemang i högskolepedagogik utveckling?
Mer information och anmälan.

tisdag 12 november 2019

Icke-formella certifikat - ny rapport

CC BY-ND Some rights reserved by Deakin University
Idag finns det ett stort utbud av icke-formella nätbaserade kurser som t.ex. MOOCs som ger olika sorters intyg och certifikat. Dessa kallas för micro-credentials och skapar en viss förvirring bland formella utbildningsanordnare och arbetsgivare eftersom det saknas klara länkar mellan dessa och formella certifikat och examensbevis. En ny rapport från Deakin University i Australien, Making micro-credentials work for learners, employers and providers, kartlägger området och ger rekommendationer till utbildningsanordnare, arbetsgivare och studerande.

Rapporten definierar micro-credentials så här:

... a micro-credential is a certification of assessed learning that is additional, alternate, complementary to or a formal component of a formal qualification.

Rapporten rekommenderar nationella och internationella ramverk som ger möjlighet att validera icke-formella kursintyg och koppla dem till det formella utbildningssystemet. Desutom förespråkar rapporten personliga konton för livslångt lärande.

Micro-credentials are not a silver bullet, but with thoughtful implementation they can supplement and complement quality higher education systems and enable opportunities for learners across the lifespan. A society that works towards more granular certified learning to incentivise its citizens to continue to learn and warrant their achievements will be on the path to a happier and healthier culture, and a stronger economy.

fredag 8 november 2019

5 klassiska misstag vid webbmöten


Vill du verkligen misslyckas med ett webbmöte finns det en del allt för vanliga strategier. Dessa beskrivs i en kort men träffande post av Judy Rees, How Many of These Mistakes Do You Make in Your Online Meetings? Med glimten i ögat ger hon följande råd:
  1. Samla de flesta i ett fysiskt rum och bjuda in andra via telefonkonferens eller audiolänk. De som ringer in blir bara flugor på väggen och har svårt att komma till tals. Oftast glöms de bort totalt.
  2. Att inte använda video bäddar för problem. Då tappar man ögonkontakt och kroppsspråk. Du ser inte om deltagarna är intresserade, uttråkade eller till och med inte på plats.
  3. Regelbundna möten utan syfte eller utan konkret dagordning.
  4. Vet alla varför de har blivit kallade till mötet och hur de ska bidra? 
  5. Dålig ljudkvalitet. De som deltar från flygplatser, tåg eller ett kafe kan förstöra ett möte med bakgrundsljud. Dålig bandbredd i trådlösa uppkopplingar bidrar också till sämre ljudkvalitet. Använd mute-knappen!
Det finns ju många andra faktorer som kan förstöra ett möte ... 

onsdag 6 november 2019

ePosters - interaktiva konferensposters

Posters är ett vanligt sätt att kommunicera projektresultat vid större konferenser men ger inga möjligheter till diskussion om du inte tar kontakt via e-post efteråt. Flera konferenser använder ePosters för att skapa mer interaktivitet och möjlighet att bädda in film eller ljud i presentationen. En sådan lösning heter Learning Toolbox ePosters. Här kan författarna skapa en multimediepresentation med text, film, länkar och diskussionskanal som kan nås via valfri enhet. Konferensen sätter upp kortfattade posters med en QR-kod och webblänk där deltagarna får tillgång till hela ePoster. Man kan även använda denna lösning i digitala konferenser eller som kursuppgift.

Här kommer en kort informationsfilm från en konferens som använde ePosters.


tisdag 5 november 2019

Framtidens kompetensbehov - stora utmaningar för svensk högre utbildning


En stor del av de offentligt anställda går i pension under de kommande åren och det leder till akuta rekryteringsproblem. En ny rapport från UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har kartlagt kompetensbehoven inom 15 bristyrken inom den offentliga sektorn och ser en stor utmaning för landets högskolor och universitet. För att möta framtidens kompetensbehov måste lärosäten mångafördubbla antalet nya studenter på program inom främst vård och skola. Enligt ett pressmeddelande från UKÄ 

Rapporten visar ett behov av ett årligt antal nybörjare på cirka 37 000 för utbildningar kopplade till de 15 bristyrkena inom offentlig sektor för att kunna möta behoven fram till 2035. Detta betyder en ökning i antalet nybörjare med drygt 9 000 studenter per år under perioden 2023-2035. Detta nybörjarbehov motsvarar 62 procent av alla som slutförde gymnasieskolan med grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier våren 2018.

Rapporten visar att kompetensbristen inte kan lösas endast med nyexaminerade studenter men att aktörer inom den offentliga sektorn måste kompetensutveckla sin personal och rekrytera utifrån.

För verksamheterna i offentlig sektor är den största utmaningen att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. UKÄ bedömer att verksamheterna behöver förbereda sig för ett scenario där det inte går att tillgodose alla delar av framtidens kompetensbehov med ett tillräckligt antal högskoleutbildade.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Framtidens behov av högskoleutbildade.

Hur blir man en IKT-pedagog? Och sedan då?

Photo by Christina Morillo from Pexels
Vilka karriärvägar finns för IKT-pedagoger? En ny bloggpost av Karoline Nanfeldt på brittiska Association for learning technology (ALT),  “What makes a Learning Technologist?” – Part 2 of 4: Career paths, försöker svara på frågan genom att fråga många brittiska IKT-pedagoger. Väldigt få har blivit IKT-pedagog genom en särskild utbildning. De allra flesta har varit lärare som blev intresserade av teknikens möjligheter och till slut började de ägna all sin tid åt support till andra lärare. De kommar från alla ämnesområden men vanligaste bakgrund har varit språk eller datateknik.

Ett problem är att det saknas tydliga karriärvägar för IKT-pedagoger och risken är att de fastnar i rollen utan chans för vidare utveckling. I Storbritannien finns det möjlighet till diplomering genom Certified Membership of the Association of Learning Technologists (CMALT) samt flera certifikat med olika inriktningar. En ny profession håller på att ta form men processen tar tid.

Closing thought: It never ceases to amaze me how people get into learning technology, and how the diversity of their backgrounds benefits the the wider community. I hope the thoughts around progression will spark some interesting discussions. Do you feel like there is a progression as a Learning Technologist? Are there any CPD opportunities or qualifications that you would recommend to others?

Hur ser situationen i Sverige ut? 

Del 1 av denna serie handlade om titelfloran inom området IKT-pedagogi: “What makes a Learning Technologist?” – Part 1 of 4: Job titles.
.

måndag 4 november 2019

Ny bok utvärderar digitaliseringen i skolan och levererar fem konkreta tips


Teresa Cerratto Pargman, Stockholms universitet, och Isa Jahnke, University of Missouri, är redaktörer och medförfattare till en ny antologi om digitaliseringen i skolan: Emergent Practices and Material Conditions in Learning and Teaching with Technologies. I 14 kapitel vill redaktörer och författare lyfta debatten från att handla om de digitala plattformarna som ett separat verktyg till deras plats i hela skolsystemet och undervisningens vardag.

Boken kan sammanfattas i fem konkreta tips för politiker och skolledare:
  1. Förstå lärarens vardag och hur digital teknik passar in
    Införandet av ny teknik tar tid och kräver planering, diskussion och support till lärarna.
  2. Digital teknik kan underlätta nya lärandeaktiviteter
    Digitala verktyg kan öppna upp för helt nya lärandeprocesser och nya möjligheter till kollaboration.
  3. Verktyg som inte är tänkta för undervisning kan skapa nya möjligheter för lärandet
    Ibland kan spel bidra till lärande på oväntade sätt.
  4. Ta hänsyn till värderingar
    Vad ligger bakom ett visst verktyg eller plattform, t.ex. reklam, användarvillkor, företagets syfte mm.
  5. Vi behöver bättre utvärderingar
    Vad ger verktyget för effekt? Hur används det? Hur bidrar det till elevernas inlärning?
Källa: Pressmeddelande från Stockholms universitet.

söndag 3 november 2019

Öppna kursböcker - ny brittisk rapport

CC BY Some rights reserved by OERHub
Det finns ett växande intresse för öppna kursböcker bland både lärare och studenter. Det handlar om kursböcker som skrivs av lärare, finns tillgängligt på nätet och kan laddas ner utan kostnad eller köpas i pappersversion till ett lågt pris. Redan nu finns det många öppna kursböcker i plattformar som OpenStax eller University of British Colombias OpenEd.

En ny brittisk rapport, The UK Open Textbook Report 2019, beskriver ett projekt som undersökte inställningar till öppna kursböcker, spred kunskap om möjligheterna och tog fram rekommendationer för den framtida utvecklingen. Det fanns ett fåtal initiativ men ett växande intresse bland lärarna. Öppna kursböcker kan uppdateras direkt av författarna, är gratis för studenterna och möjliggör framtagning av bra kurslitteratur inom smala ämnen. Rapporten rekommenderar flera nationella projekt för att sprida kunskap och utveckla modeller.

Något för Sverige kanske?

Referens
Pitt, R., Farrow, R., Jordan, K., de los Arcos, B., Weller, M., Kernohan, D., & Rolfe, V. (2019). The UK Open Textbook Report 2019. Open Education Research Hub. The Open University (UK). Available from http://oerhub.net/ reports and http://ukopentextbooks.org.

fredag 1 november 2019

Universitetets roll i samhället - EUA-konferens 2020 i Gdansk


Hur mäter vi högre utbildningens bidrag till samhällsutveckling? Hur kommunicerar vi detta och hur kan vi bidra till att lösa framtidens stora utmaningar? Dessa frågor kommer att diskuteras vid EUAs (European Universities Association) 2020 EUA Annual Conference vid Gdańsk University of Technology i Polen, 16-17 april 2020. Årets tema är Universities building a better Europe och så här beskriver EUA konferensens syfte:

Universities play a crucial role in creating knowledge and fostering democratic and sustainable societies. Their impact on wellbeing and the development of a thriving, competitive Europe stems from educating future leaders, professionals, researchers and citizens. It equally comes from curiosity-driven research aimed at identifying and meeting the broad challenges we all face and outreach to local and global industry and governments to foster much-needed innovation. Yet demonstrating and communicating universities’ impact at the societal level is a challenge in itself. Universities need strong leadership, a focused strategic approach, as well as coordinated efforts across Europe and beyond. The 2020 EUA Annual Conference will provide a platform to explore how universities are making a difference, how their impact can be maximised and how to give visibility to their key role in addressing broad challenges.

Se programmet (pdf-fil)
Mer information och anmälan.