fredag 24 januari 2020

Vilka roller har en IKT-pedagog?

Photo by Christina Morillo from Pexels
Det brittiska nätverket ALT (Association for learning technology) har haft en serie bloggposter med fokus på IKT-pedagogen. Den senaste delen heter “What makes a Learning Technologist?” – Part 3 of 4: Roles and duties, och handlar om alla roller som en IKT-pedagog får sköta. Artikeln visar resultat från en enkätstudie av 33 IKT-pedagoger från olika brittiska lärosäten. Studien visar att arbetsuppgifterna varierar mycket och ingen uppgift dominerar, även om lärplattformstöd är en viktig roll. Vanligaste rollerna är systemstöd, utbildning, pedagogisk utveckling, konsultarbete, utveckling av kursmaterial, omvärldsbevakning och strategi-/policyutveckling.

För ett svenskt perspektiv på IKT-pedagogens roll kan du även läsa en artikel av Chris Allen och David Richardson (Linnéuniversitetet), The role of educational technologists in the provision of language courses in higher education: a case study.

torsdag 23 januari 2020

Webbinarium - vägen framåt för öppna lärresurser


Organisationen UNESCO har nyligen publicerat rekommendationer om hur öppna lärresurser (Open Educational Resources, OER) kan främjas i alla medlemsländer, inklusive Sverige. Vad betyder dessa rekommendationer och hur kan användningen av öppna lärresurser främjas i våra lärosäten och skolor? Detta kommer att diskuteras i ett webbinarium som organiseras av nätverksorganisationen EDEN (European Distance and E-learning Network), UN UNESCO OER Recommendations, the Way Forward for Member Countries, onsdag 29 januari 15:30.

195 UNESCO member states adopted the UNESCO Recommendation for Future International Collaboration in the field of Open Educational Resources (OER) in November 2019. This is a unique and important milestone that offers a great opportunity to promote open education worldwide.
In this webinar, the five key points of the recommendations will be presented and reflected by experts. In addition, the way forward will be worked out by the experts, and there will be time for participants’ reflections and to raise questions.


Under webbinariet kommer du att träffa flera ledande experter inom öppna lärresurser och få möjlighet att ställa frågor.

onsdag 22 januari 2020

Framtidens skolor - ny internationell rapport


En ny rapport från World Economic Forum (WEF)Schools of the Future Defining New Models of Education for the Fourth Industrial Revolution, lägger fram nya modeller för framtidens skola kopplade till goda exempel från olika delar av världen. Rapporten betonar behovet av nya utbildningsmodeller för att rusta våra barn för framtiden.

In the context of job disruption, demand for new skills and increased socioeconomic polarization, primary and secondary school systems have a critical role to play in preparing the global citizens and workforces of the future. Education models must adapt to equip children with the skills to create a more inclusive, cohesive and productive world.

Rapporten utgår ifrån ett ramverk, Education 4.0, som definierar 8 kategorier nyckelfärdigheter och pedagogiker:
  • Globala färdigheter. Större medvetenhet om omvärlden och hur den påverkar oss. Att bli en aktiv medborgare. Bygga ett hållbart samhälle.
  • Innovation och kreativitet. Problemlösning, kreativitet, kritiskt tänkande
  • Tekniska färdigheter. Omfattar även digitala kompetenser, ansvarsfull använding av teknik, programmeringskunskaper.
  • Interpersonell kompetens. Social kompetens, kollaboration, empati.
  • Individanpassat och självstyrt lärande. Bättre elevanpassning och större flexibilitet.
  • Tillgänglighet och inkluderande. Alla ska ha tillgång till bra undervisning och möjligheter att lära sig.
  • Problembaserat och kollaborativt lärande. Större fokus på samarbete och kritiskt tänkande.
  • Livslångt och studentdrivet lärande. Utbildning tar aldrig slut. Konsten att lära sig.
Rapporten utvecklar dessa begrepp och ger flera inspirerande exempel från skolor runt om i världen. Men för att hantera den här utvecklingen krävs samarbete och samordning på alla nivåer: lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

There is an urgent need to update education systems to equip children with the skills to navigate the future of work and the future of societies. The Education 4.0 framework provides a vision for how school systems can be updated to deliver on children’s future needs. This transformation calls for shifts in learning content to include both the technical and human-centric skills needed to build growing and inclusive economies and societies and shifts in learning experiences that more closely mirror the future of work.

tisdag 21 januari 2020

Trygghet och gemenskap nyckelfaktorer för bättre genomströmning i nätkurser


Hur skapar vi en trygg och interaktiv digital lärmiljö som bidrar till bättre genomströmning? En ny rapport av Geir Sand Nilsen, Digital learning arena, beskriver ett projekt mellan norska BI Norwegian Business School (BI) och EdTech Foundry som undersökte olika metoder för att höja genomströmning i nätbaserade kurser. Projektet har kartlagt flera kurser vid BI under en femårs period med enkäter och intervjuer med studenter och lärare för att kunna identifiera framgångskriterier.

En avgörande faktor för studenterna är en känsla av trygghet och gemenskap i kursen och i de olika lärmiljöerna. För att skapa detta har projektet undersökt fördelar och nackdelar med flera plattformer i hur de skapar förutsättningar för dialog och gemenskap. De har undersökt lärplattformar som Canvas, its learning och Moodle samt mer sociala plattformar som Slack, Whatsapp, Facebook och egna verktyg.

Särskilt viktigt är kursintroduktionen och veckorna före kursstart. Studenterna måste känna sig välkomna och få rätt information i tid. Om man kan skapa en trygg miljö och en vi-känsla redan i början av kursen så finns det bra förutsättningar för en lyckad kursgång.

- Considerable emphasis should be placed on coordinated efforts on social and academic onboarding. The student journey should have clear ownership and be anchored as part of the student induction. It is especially important to emphasize the weeks and months before the start of the semester when a large proportion of the unwanted dropout is originated.

Bland rekommendationerna finns följande:
  • Regler behövs för kommunikation och man får gärna skapa olika kanaler för det akademiska innehållet och informella diskussioner. 
  • Se till att alla studenter känner sig sedda redan från början. 
  • Hjälpa studenterna att skapa sociala relationer inom kursen, till exempel med digitala mentorer.
  • Ta kontakt med studenter som inte visar sig eller verkar halka efter.
  • Skapa bra kommunikationskanaler mellan lärarna.

måndag 20 januari 2020

Netflix för högskolan - dags för en nationell videoplattform?

Photo by Joseph Redfield from Pexels
Nästan alla lärosäten har idag en egen Playtjänst för allt videomaterial som produceras (föreläsningar, reportage, intervjuer, lektioner mm). Tänk om man kunde skapa en gemensam nationell plattform för dessa filmer? Ett sådant förslag undersöks nu av en grupp lärosäten i Norge enligt en artikelt på nättidningen Khrono, Ønsker en felles kanal for formidling. Universitetet i Bergen (UiB) leder en grupp på fem lärosäten som undersöker möjligheten att skapa en norsk plattform för utbildningsfilmer som är fritt tillgängligt för alla. Genom en sådan kanal kan lärosäten få reglerad tillgång till varandras material och även andra utbildningsområden som gymnasieskolor och vuxenutbildning kan ha stor glädje av dessa resurser. Idén lanseras som ett slags Netflix för högskolan.

Enligt UiBs vicerektor för utbildning, Oddrun Samdal:

Som sektor bør vi være opptatt av formidling, åpen publisering og av å ta eierskap til egne data. For oss ved Universitet i Bergen er dette et prosjekt som tar disse tingene på alvor, og som både handler om å ta vare på store historiske verdier og å skape en plattform for fremtidige innovasjoner i formidlingsarbeidet til UH-sektoren.

Dags för en sådan diskussion här i Sverige?

fredag 17 januari 2020

ICED 2020 - hur rustar vi våra studenter för framtiden?

Hur ser vi till att våra studenter är rustade för framtidens utmaningar? Vilken sorts pedagogik och vilka metoder är lämpligaste? Hur ska våra lärmiljöer designas för att främja studenternas lärande?Dessa frågor diskuteras vid konferensen ICED 2020, 15-18 juni i Zurich, Schweiz. Konferensen arrangeras av International Consortium for Educational Development (ICED) i samarbete med ETH Zurich.

Konferensens tema är The future-ready graduate.

Today’s world is in a state of permanent and radical change which is affecting society, science and the economy in equal measure. In this process universities, as research institutions, are major and active protagonists. To prepare their graduates, however, they must also adapt their teaching to the new scenario of change. They must set new objectives, and be ready to deploy innovative approaches to teaching, learning and curriculum design.

Mer information och anmälan. Här ser du en kort film om konferensen och staden Zurich.

torsdag 16 januari 2020

Norsk konferens om kvalitetsutveckling i högre utbildning


Kvalitetsutveckling i högre utbildning är huvudtemat for norska Dikus (Direktoratet for internasjonalisering og kvalitetsutvikling i høgare utdanning) årskonferens, som går av stapeln i Kristiansand 24-25 mars,.Diku-konferansen for høyere utdanning.

Norsk høyere utdanning står overfor store endringer. Hvilke krav stiller dette til ledelsen og fagmiljøene ved institusjonene? Hvordan må sektoren utvikle seg for å kunne tilby en mest mulig relevant utdanning i fremtiden?

Konferensens huvudtalare är: 
  • Professor Dennis Hayes (University of Derby, UK)
    The Paradox of Quality: Must the process of ‘quality enhancement’ undermine quality in higher education? 
  • Morten Goodwin, førsteamanuensis ved UiA og nestleder for Centre for Artificial Intelligence Research
    Læringsprosesser + kunstig intelligens = sant 
Huvuddelen av konferensen består av flera parallella sessioner inom följande områden: studentaktivt lärande, mobilitet, internationellt samarbete, innovation, utbildningskvalitet, arbetsliv och livslångt lärande, samarbete och praktik.

onsdag 15 januari 2020

Det digitala kompetenshjulet

Photo by timothy muza on Unsplash
Det digitale kompetenshjul har utvecklats av danska Center for Digital Dannelse och är ett självvärderingsverktyg som kartlägger dina digitala kompetenser med utgångspunkt i EU-kommissionens European Digital Competence Framework (DigComp).

Formålet med det Digitale Kompetencehjul er at give overblik over hvilke digitale kompetencer der findes og bør løftes, samt konkret inspiration til hvordan de mest relevante digitale kompetencer forbedres.

Verktyget kartlägger kompetenser inom fyra huvudområden (information, kommunikation, produktion och säkerhet) var och en med många underkategorier (läs mer om teorin bakom verktyget, Hvad er digital kompetence?). Verktyget kan användas för att kartlägga medarbetares digitala kompetenser i en organisation och kan vara ett underlag för att planera kompetensutvecklingsinsatser. Du kan prova hjulet själv utan kostnad men en prenumeration krävs om verktyget ska användas inom en organisation. Med en prenumeration får organisationen tillgång till övningar och möjligheten att skräddarsy kompetenskriterierna mot organisationens verksamhet. Kompetenshjulet finns på fem språk just nu: danska, engelska, tyska, spanska och isländska.

tisdag 14 januari 2020

Är kommersiella digitala plattformar ett hot mot universitetets oberoende?


Kommersiella lärplattformar och andra verktyg lagrar stora mängder data om studenter och lärare vid varje universitet och högskola. Detta ses som ett stort hot mot högskolans oberoende menar 15 nederländska rektorer i en debattartikel som summeras i den norska nättidningen Khrono, Nederlandske rektorer mener digitale plattformer truer universitetene. Oppropet støttes av UiO-rektor Stølen (se debattartikeln, på holländska). Flera norska rektorer delar oron och menar att lärosäten måste använda plattformar där data lagras lokalt.

Plattformar som Blackboard, Canvas samt anti-plagieringsverktyget Turnitin pekas ut i artikeln som problematiska eftersom de har tillgång till enorma mängder data om studenter och lärare. Rektorerna ser att lärosäten blir allt mer beroende av och inlåsta i dessa kommersiella plattformer. De vill se mer samarbete mellan europeiska lärosäten kring gemensamma alternativ med bra skydd för all data som samlas.

For å sikre at studentene og de ansattes rettigheter sikres og at retten til offentlig innsyn ivaretas, oppfordrer de nederlandske rektorene at institusjoner og myndigheter går sammen mot de kommersielle gigantene på europeisk nivå.

måndag 13 januari 2020

Högre utbildning och flygresor - dags att nödbromsa

Photo by Ethan McArthur on Unsplash
Högre utbildning präglas av internationella konferenser, projektmöten och utbytesresor, nästan alltid med flyg. Det betyder att branschens koldioxidavtryck är mycket högt och en artikel i University World NewsTime to cut international education’s carbon footprint, föreslår radikala ändringar i vår syn på internationella resor. 

Artikeln menar att korta utbytesresor som byger på flygresor ska bytas ut mot virtuell mobilitet. Dessutom måste vi satsa mycket mer på digitala möten och konferenser. Det finns flera fördelar till att träffas digitalt: tidsbesparingar, möjlighet att träffas oftare, sänkta kostnader och möjligheten för de som inte har råd att resa att delta i internationella aktiviteter. Fysiska möten behövs även framöver men inte så ofta som idag. Vi har helt enkelt inte råd att fortsätta som vi gör.

The time has come to develop and implement radical initiatives that will significantly reduce international education’s impact on the climate and boost internationalisation on campuses around the world.
First, we must significantly curb short-term study abroad that is not carbon neutral and, second, we must devote substantial resources to ‘internationalisation at home’.
Internationalisation has to make the shift from being mobility driven and elitist to targeting all students through curriculum development and an intensive use of technology.

torsdag 9 januari 2020

Utbildning som nyckelfaktor i nordisk glesbygdsutveckling - ny rapport

Add caption
Vilka framgångsfaktorer ligger bakom lyckade utbildningssatsningar i regioner utan universitet eller högskola? Hur gynnas individen och samhällsutvecklingen av högre tillgång till flexibel utbildning? Dessa frågor undersöks ur ett nordiskt perspektiv i en ny rapport från NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande), Utdanningstiltak - Bærekraft og langtidseffekter for enkeltmennesker og samfunn.

Rapporten, som har tagits fram av ett Nordplusprojekt som jag medverkade i, beskriver 15 exempel från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Åland, Färöarna och Island och ger rekommendationer till myndigheter och utbildningsanordnare. Rapporten lyfter fram lärcentra som viktiga noder i samspelet mellan individer, kommunen, utbildningsanordnare och näringslivet.

- Hvordan får de som bor langt fra utdanningsinstitusjoner tilgang til utdanning? I denne rapporten fortelles det om femten ulike tiltak og prosjekter i Norden, hvor utdanningstilbudene er organisert slik at deltakerne kan utdanne og videreutdanne seg der de bor. For hvert av casene er det vurdert tre sider ved tiltaket: bærekraft - suksessfaktorer - utfordringer. På grunnlag av dette har prosjektgruppen som står bak rapporten trukket noen konklusjoner, som også er et godt grunnlag for videre diskusjon. Prosjektgruppen gir uttrykk for håp om at diskusjonen kan bidra til økt satsing på voksnes læring og desentraliserte utdanningstiltak.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

onsdag 8 januari 2020

ViS vuxenutbildningskonferens 2020


Organisationen ViS (Vuxenutbildning i Samverkan) arrangerar sin årliga konferens, ViS vuxenutbildningskonferens 2020, 30-31 mars i Stockholm. Temat är hur vi kan skapa ännu bättre vuxenutbildning i Sverige. Årets konferens skiljer sig från tidigare omgånger då man byter ut längre föreläsningar mot korta inspirerande inlägg sedan möjligheter till fördjupande diskussioner. Dessutom ska konferensen skapa ett gemensamt dokument med rekommendationer som ska skickas till politker och beslutsfattare.

- Nu vill ViS gå från bra till bättre! ViS vuxenutbildningskonferens 2020 behåller några kända inslag men byter delvis utseende. Presentationer kommer att varvas med reflektion och möjligheten att tillsammans arbeta fram alternativa förslag på hur regler, villkor och förutsättningar borde se ut. Efter konferensen samlar ViS alla tankar och synpunkter i ett större förslagsdokument som kommer att skickas till regering och riksdag, samt användas i ViS fortsatta påverkansarbete.

tisdag 7 januari 2020

Återkoppling med IKT


Studenter behöver mycket återkoppling och digitala verktyg ger stora möjligheter för läraren att kommentera, uppmuntra och utmana. En artikel i tidskriften Chronicle of Higher Education, How to Give Your Students Better Feedback With Technology, ger många tips om hur du kan ge bättre återkoppling, både formativt och summativt.

Framför allt bör du prova muntlig återkoppling med hjälp av ett skärminspelningsverktyg. På detta sätt kan du prata direkt med studenten och gå genom en uppgift på skärmen. Muntlig återkoppling är mer personlig än skriftlig återkoppling och kan stärka bandet mellan student och lärare, framför allt i distansutbildningar. Återkoppling ska helst ges så ofta och vara så specifik som möjligt samt vara balanserad och i tid. Artikeln beskriver också hur du kan jobba med peer review där studenterna ger återkoppling till varandra med hjälp av en mall.