Pedagogiska utvecklingsarbetet i högskolan ska kartläggas

Pressmeddelande från Regeringskansliet (30 augusti):

Pedagogisk utveckling är centralt för kvaliteten på högre utbildning. Digitalisering och distansutbildning medför nya utmaningar för undervisningen. Därför ger regeringen Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att följa upp det pedagogiska utvecklingsarbetet vid universitet och högskolor.

− Den som undervisar ska ha den pedagogiska kompetens som behövs. Alla utbildningar måste hålla hög kvalitet på undervisningen, oavsett om man pluggar på campus eller på distans. Det gäller hela landet, hela livet, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Pedagogisk skicklighet är ett krav för att anställas som lektor eller professor enligt högskoleförordningen. Många lärosäten har drivit en betydande utveckling på området, med exempelvis kriterier och processer för bedömning av pedagogisk kompetens vid anställning, förbättrad kompetensutveckling och mer forskning på området. Behovet av ytterligare insatser för att stärka den pedagogiska utvecklingen har påtalats av framför allt studentorganisationerna. En uppföljning av det pedagogiska utvecklingsarbetet blir därför ett viktigt underlag för både regeringen och lärosätena.

Enligt uppdraget ska UKÄ följa upp hur universitet och högskolor arbetar med pedagogisk utveckling. UKÄ ska också ge en översiktlig bild om lärosätenas arbete med pedagogisk utveckling samt fördjupningsstudier som bedrivs och vilka resultat som har nåtts.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2019.

Learning Forum 2018

Ytterligare en konferens att notera i almanackan heter Learning Forum 2018 som äger rum i Göteborg 9-10 oktober. Syftet med konferensen är att skapa en mötesplats mellan forskare och lärare med fokus på skolans digitalisering.

Learning Forum är en konferens på Lindholmen Conference Centre i Göteborg som ämnar till att skapa en koppling mellan pågående forskning och utvecklingen av skolans digitalisering. Här kan du delta i ett lärande och kompetensutbyte genom informella, nätverkande och delade aktiviteter, och låta dig inspireras av föreläsare. Konferensen är en mötesplats mellan forskare från en bredd av forskningsfält, samt strategisk personal inom skolans digitalisering och syftar till att skapa en förståelse över den forskning som bedrivs idag, samt till att identifiera vilka behov av forskning som återfinns bland såväl skolhuvudmän som edtechföretag.

Flera välkända forskare och ledare kommer att tala vid konferensen, bl. a. Åke Grönlund (Örebro universitet), Karin Hedman (Skolverket), Carl Heath (RISE), Anna Bjurström (Vinnova), Mattias Arvola (Linköpings universitet). Konferensen arrangeras av RISE, Skolverket, SKL och Vinnova.

Mer information och anmälan.

Här kommer en kort film om konferensen.

Webjets - kollaborativ arbetsyta

Webjets är ett flexibelt verktyg för kollaboration där du och dina kollegor kan lägga upp texter, dokument, filer, länkar och filmer på en gemensam arbetsyta. Webjet liknar Padlet, som många använder idag, men har några finesser som är mycket intressanta. Du kan skapa resurssamlingar (en videolista), skapa tankekartor och för att lägga in en länk, en fil eller annat objekt behöver du bara dra och släpp det från en mapp i datorn. Som vanligt med nätbaserade verktyg är basversionen gratis men om du behöver mer utrymme och flexibilitet, får du betala en månadsavgift.

Introduktionsfilmen visar de flesta finesserna.

Äntligen - en MOOC om katter!

"Ioda geek 1" (CC BY-NC-ND 2.0) by victorillen

Om du skulle skapa en MOOC (Massive Open Online Course) och vill locka det största möjliga antalet deltagare, vilket ämne skulle du satsa på? Katter förstås - och kanske även hundar! Nu lanserar University of Edinburgh en öppen kurs med titeln The truth about cats and dogs. Kursen handlar om katt- och hundbeteende och riktar sig mot alla som vill få en mer vetenskaplig syn på sina husdjurs beteende.

What is your cat revealing to you when she purrs? What is your dog expressing when he yawns or wags his tail? Understanding your cat and dog’s behaviour and the way they communicate with you, will enable you to better understand their needs and strengthen your relationship with them.

Kursen startar snart men det går fortfarande att anmäla sig.

SUNET-dagarna i Karlstad

"New_DSC_0016" (CC BY 2.0) by Swedish Girls

Sunetdagarna hösten 2018 hålls vid Karlstads universitet 1-4 oktober. Konferensen riktar sig mot alla som arbetar med IT-frågor vid alla SUNET-anslutna lärosäten. På programmet finns flera intressanta pass:

• Erik Johansson från UHR berättar om ”fusk i högskolesektorn”
• Patrik Fältström från Netnod informerar om projekt Särimner, som Sunet och Netnod utför för Post- och Telestyrelsen, med syfte att kunna sprida information till befolkningen vid extrema händelser. 
• Läget med den nya dataskyddsförordningen GDPR
• Blockchain. Att använda blockkedjor för att lösa världsproblem har på senaste tiden varit lika hett som molnlösningar var för ungefär tio år sedan. Vi kommer att få höra ett föredrag om blockkedjor från ett akademiskt perspektiv, några stundtals roliga exempel från projekt som använder blockkedjor, och några av de utmaningar som finns kring att använda blockkedjor idag. 

Förutom deltagande i SUSEC-middagen och passen på torsdag så är deltagandet kostnadsfritt för personer från SUNET-anslutna organisationer. Var och en betalar dock sina egna hotell- och resekostnader. 

Program för veckan och länk för anmälan finns på https://www.sunet.se/evenemang/sunetdagarna-hosten-2018/

En 3D-penna

Tänk att kunna rita 3D bilder i luften. Nu kan du göra det med en 3D penna som heter LIXpen, Pennan "skriver" i plast som härdar direkt och du kan rita ganska komplicerade 3D objekt. Pennan kostar cirka 1000 kronor. Filmen förklarar bäst hur pennan fungerar.

Skolans digitalisering sker på edtechbranschens villkor - debattartikel

"SMART Board in action" (CC BY 2.0) by kjarrett

Det finns en farlig mytbildning kring skolans digitalisering som drivs av kommersiella krafter. Det menar Jenny Maria Nilsson i en debattartikel i Svenska Dagbladet, Skolor luras att digitalisera med falsk marknadsföring. Artikeln är en kritisk analys av edtechbranschens inflytande i svenska skolor där kommuner och skolor övertygas att köpa in dyr utrustning, plattformar och verktyg. Ofta hörs det argument att skolan ligger långt efter i den digitala utvecklingen och att de flesta elever kommer att ha jobb som inte existerar idag. Därför måste skolan hänga med i den tekniska utvecklingen för att se till att eleverna utrustas för en osäker framtid (generaliseringar som upprepas ofta utan vetenskapligt bevis).

Författaren håller med att digitalisering är en viktig del av skolans verksamhet men är kritisk till hur skolan har varit för okritisk till industrins säljargument.

- Digitaliseringen har inte skett utifrån skolans behov, det är inte så kallade pull-faktorer som har fått råda utan push-faktorer: edtech-bolagens behov. Samhällets ambitioner för den utbildning vi ger våra unga bör vara andra än att underordna dem en mytbildning som springer ur kapitalismens sämsta sidor. Skolmyndigheter, politiker, fackliga ledare – de som borde ha värnat skolans oberoende – har sålt ut den, inte bara till marknadsföring utan till falsk marknadsföring, och vi bör intressera oss för hur det drabbar elever, lärare och i förlängningen hela samhället.

Källkritik i skolan - ny studie

"Google Chrome Notebook Pilot" (CC BY-NC-SA 2.0) by rwentechaney

Undervisningen i källkritik i svenska skolor räcker inte för att utrusta eleverna för dagens utmanande medielandskap. Det framgår av en ny studie av Olof Sundin och Hanna Carlsson vid Lunds universitet, Sök- och källkritik i grundskolan – en forskningsrapport, genomförd på initiativ av Internetstiftelsen i Sverige, IIS. Enligt ett pressmeddelande från IIS, Skolans källkritiksundervisning behöver uppdateras, baseras dagens undervisning på traditionell källkritik och saknar viktiga kunskaper om sökmotorer och sociala medier. 

Pressmeddelandet fortsätter:

– Traditionell källkritik är bra, men det räcker inte i en digital vardag. För att kunna värdera information på nätet är det lika viktigt att förstå den infrastruktur som sökmotorer och sociala medier utgör för att vi ska ta del av källor. Det handlar om att få eleverna att kritiskt kunna förhålla sig till de algoritmer som gör urval åt dem när de söker information på nätet, säger Kristina Alexanderson, ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar.

I den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med detta läsår blir digital kompetens en viktig del i alla ämnen. I de nya skrivningarna står det bland annat att eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker, samt för att kunna värdera information.

De viktigaste resultaten i rapporten:

• Undervisning i källkritik har betydelse för elevernas skolgång och för hur de interagerar med information på fritiden. Med källkritik avses i skolan främst de fyra kriterierna äkthet, tid, beroende och tendens.
• En kontextualiserad källkritik – där även förståelse för nätets infrastruktur, användargenererad data och algoritmers betydelse och funktion ingår – är sällsynt.
• Informationssökning som undervisningsinnehåll får stå tillbaka för källkritiken och som bedömningsunderlag är förmågan att söka information i det närmaste frånvarande.
• I skolans undervisning behövs en diskussion om vad som avses med informationssökning och källkritik, inklusive en diskussion kring källkritikens gränser. 

EdTech Sweden 2018

CC BY-NC-SA Some rights reserved by JISC and Matt Lincoln

Den årliga konferensen om teknik inom utbildning, EdTech Sweden 2018, äger rum i Stockholm 15-16 oktober. Det går väldigt bra för den svenska edtech-branschen (se artikeln Stockholm placerar sig på lista över hetaste edtechstäderna i världen) och konferensen samlar de viktigaste aktörerna: företagare och entreprenörer möter utbildningsanordnare och lärare inom såväl den offentliga utbildningssystemet som företagsutbildning och privata utbildningsföretag. Här presenteras nya verktyg, appar, plattformar och lösningar genom föreläsningar, workshops, mässa och diskussioner.

De viktigaste frågorna i år är:

Hur kan Sverige och de nordiska länderna bli internationellt ledande genom att dra fördel av de potentiella effekterna av digitaliseringen?
• Vilka är de specifika möjligheterna och utmaningarna som nordiska företag står inför om de satsar globalt?
• Vad kan de nordiska länderna lära av internationellt hyllade edtech-företag?
• Vilka är globalt de mest intressanta områdena för svensk och nordisk edtech?

Mer information och anmälan.

Jämför utländska och svenska utbildningar direkt på nätet

Universitets- och högskolerådet (UHR) lanserar nu en ny tjänst, Jämförelseguiden, som låter alla som har studerat i Syrien, Irak, Storbritannien (England, Wales, Nordirland), Tyskland eller Polen se vad deras utbildning motsvarar i det svenska systemet, direkt på nätet. Alla med en utländsk utbildning kan idag be att få en individuell bedömning av vad utbildningen motsvarar i Sverige och denna möjlighet används av cirka 23 000 personer per år. Den nya tjänsten underlättar processen så att du kan få ut reslutatet på en pdf som du kan visa för en arbetsgivare. Dessutom kan en arbetsgivare snabbt kontrollera vad en utländsk utbildning motsvarar.

Jämförelseguiden ger ett generellt svar på vad din utländska utbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet. Svaret kan du välja att få som en pdf, som du exempelvis kan visa för arbetsgivare. Hänsyn tas inte till personliga skillnader i utbildningar som till exempel variationer i kurser.

Enligt  Lars Petersson, avdelningschef på UHR:

- Vår förhoppning är att det generella svaret kan användas av den som söker jobb i Sverige eller av den som vill anställa en person med utländsk utbildning. 

Just nu omfattar Jämförelseguiden bara fem länder men flera länder är på gång.

NMC Horizon report 2018

CC BY Some rights reserved by Educause

Vilka tekniktrender ligger inom en femårshorisont för högre utbildning? En del svar hittar du i årets upplaga av NMC Horizon Report: 2018 Higher Education Edition som publicerades av amerikanska Educause denna vecka. Som vanligt ger rapporten en översikt på hur digitalisering kommer att påverka högre utbildning inom tre tidspersktiv: inom ett år, inom 2-3 år och inom 4-5 år.

Rapporten analyserar de olika trenderna och ger många konkreta exempel från lärosäten från hela världen. Dessutom beskriver rapporten de största utmaningarna för högre utbildning under de närmaste fem åren. Helt enkelt nyttig läsning för beslutsfattare inom högre utbildning om vad som kan väntas framöver. Men som alla framtidsprognoser får man också acceptera att vissa prognoser slår fel. Det vi kan vara säkra på är att utvecklingen bara fortsätter i hög takt.

Läs mer om rapporten i en artikel på Campus Technology Higher Ed Horizon Report Highlights Measuring Learning and Redesigning Spaces.
För ett mer kritiskt perspektiv kan du läsa Audrey Watters post, The horizon never moves.

Referens
Samantha Adams Becker, Malcolm Brown, Eden Dahlstrom, Annie Davis, Kristi DePaul, Veronica Diaz, and Jeffrey Pomerantz. NMC Horizon Report: 2018 Higher Education Edition. Louisville, CO: EDUCAUSE, 2018.

Har du googlat dig själv på sistone?

CC0 Public domain by Mohamed Hassan on pxhere

Om en kollega eller ny arbetsgivare skulle söka dig via Google, vad skulle de hitta? Förhoppningsvis får de ett positivt intryck men har du kollat själv på sistone? Sue Beckingham har skrivit en bloggpost om detta, The Google yourself challenge, med tips om hur du kan googla dig själv så att du även hittar spår i sociala medier. Vi behöver bli bättre på att ta ansvar för våra digitala fotspår eftersom pinsamma bilder och arga kommentarer ligger kvar och kan dyka upp i framtiden när folk söker information om dig.

You may not be aware of the many times you are searched for as an individual. This could be in the quest to find your contact details, information about your research/projects/teaching, or as a prospective employer to get an overview of your online profile. As social media use ranks highly anyone can quickly find your most recent activity. It is therefore important to understand what information you are sharing is private and what is public; and also how this could impact on your career prospects and overall safety. Giving away too much personal information could result in a stolen identity.

Artikeln har också tips om hur du kan justera sekretessinställningarna på de platformar och webbplatser du använder mest.

Ytterligare ett tips är att prova andra söktjänster än Google. Framför allt kan du prova Duckduckgo, en söktjänst som inte lagrar dina spår och inte säljer din data till annonsörer.

Flipped.se - filmer för flipped classroom

Många lärare skapar filmer och spellistor för att stödja sin undervisning enligt metoden flipped classroom. Dessa filmsamlingar ligger på t. ex. YouTube men kan vara svåra att upptäcka för andra lärare och elever som kan ha nytta av dem. En ny tjänst, Flipped.se, är tänkt som samlingsplats för lärarnas filmsamlingar där man enkelt kan hitta filmer och resurser från svenska lärare.

Flipped är en webbplats för elever och lärare som arbetar med Flipped Classroom som undervisningsmetod. Men det är också en plattform för alla lärare som vill eller behöver använda film i sin undervisning. Till exempel för att möta elever med särskilda behov. Flipped är tänkt att fungera som en hubb mellan vanliga webbtjänster som YouTube, Google, Wikipedia och Office 365. Att använda flipped är helt gratis för både elever och lärare.

Flipped.se lanseras nu och har inte så många aktiva lärare så länge. Men prova själv att dela med dig av dina filmer och se hur det går.

Rättssäkerhetskonferensen 2018

"GDPR & ePrivacy Regulations" (CC BY 2.0) by dennis_convert

Rättssäkerhetskonferensen 2018 arrangeras av UKÄ (Universitetskanslersämbetet) 17-18 oktober i Stockholm (Norra Latin). Årets konferens tar upp många frågor kring digitalisering inom utbildning, framför allt den nya dataskyddsförordningen GDPR(General Data Protection Regulation) men också frågor som plagiering och rättssäker examination. Andra ämnen som ska diskuteras är den nya förvaltningslagen och disciplinärenden.

Anmälan är öppen från 28 augusti. Se programmet och mer information.

Digitalisering, utbildning och design - lärarens roll

"UFV Graphic and Digital Design program" (CC BY 2.0) by University of the Fraser Valley

En intressant konferens, Digitalisation, Education And Design: The role of the teacher, äger rum måndag 19 november i Sundsvall. Den arrangeras av gruppen Higher Education E-Learning (HEEL) vid Mittuniversitetet och E-Learning Lab (ELL) vid Aalborg universitet. Dagens lärare får ökade krav på effektivitet och har svårt att hinna med fortbildning, i synnerhet när det gäller digitalisering. Hur ser vi till att lärarna får bättre support och kompetensutveckling?

- The aim of this open conference is to bring together researchers, practitioners as well as people from the industry to discuss challenges relating to digitalisation, education and design: the role of the teacher.

Huvudtalarna på konferensen är:

• Rose Luckin, Professor of Learner Centred Design, UCL Knowledge Lab London, UK
• Rune Krumsvik, Professor in Educational Science. Department of Education University of Bergen, Norway
• Sofia Serholt, Post Doc, Interaction Design, Department of Computer Science and Engineering. Chalmers University, Sweden

Konferensens upplägg är att efter varje föreläsning (cirka 30 min) kommer grupparbete där alla får diskutera föreläsningens innehåll och även andra relaterade frågor. Konferensen är avgiftsfri.

Mer information och anmälan.

Ny forskning om aktivitetsbaserade arbetsplatser

"Headshift business card discussion" (CC BY-SA 2.0) by Lars Plougmann

Många organisationer bygger om sina kontorslokaler till aktivitetsbaserade arbetsplatser där de anställda får välja mellan olika miljöer (tysta rum, kollaborativa ytor, bås för e-möten osv) beroende på arbetsuppgifter. Meningen är att medarbetare blir rörligare och att miljön främjar samarbete och lagkänsla.

En artikel på Forskning.se, Inte mindre stillasittande med aktivitetsbaserade kontor, beskriver en ny studie från Högskolan i Gävle som visar att aktivitetsbaserade arbetsplatser leder till mer rörlighet men inte minskar stillasittandet. Forskarna studerade 500 anställda på Trafikverket under 3 år för att se hur den nya arbetsmiljön skulle påverkar deras beteende på jobbet. De gick från cellkontor eller kontorslandskap till aktivitetsbaserade arbetsplatser. Den nya arbetsmiljön gav inga förbättringar när det gällde hälsan och medarbetarna satt lika mycket som gjorde förr. Prestationsnivån var klart bättre i de tysta områdena och en slutsats var att det måste finnas tydliga avgränsningar mellan de tysta rummen och samarbetsytorna. En positiv effekt var att medarbetarna kände sig mer effektiva om de bytte arbetsplats fyra gånger om dagen eller oftare.

Studien pekar på fyra framgångsfaktorer för aktivitetsbaserade arbetsplatser:

• att medarbetarna är tillfreds med förutsättningarna för avskildhet
• att det finns möjligheter för kommunikation
• att få till växlingar mellan arbetsytor
• att man inte måste leta efter platser och lägga tid på det

Referens
Hallman, D., Mathiassen, S. & Jahncke, H. (2018). Sitting patterns after relocation to activity-based offices : a controlled study of a natural intervention.

Undervisning och lärande i en digital miljö- ny norsk rapport

".Net Gadgeteer Workshop at Northumdria U" (CC BY 2.0) by dumbledad

Lärare inom högre utbildning saknar nödvändig pedagogisk kompetens för att kunna använda digitala plattformar och verktyg för att främja studenternas lärande. Det framgår tydligt i en rapport från norska Kunnskapssenter for utdanning ved Forskningsrådet och SLATE, Senter for læringsanalyse, vid Universitetet i Bergen: Learning and teaching with technology in higher education - A systematic review. Enligt en artikel om rapporten på Forskning.no, God digital undervisning krever bedre pedagodikk, finns det mycket forskning och goda exempel att följa men ingen övergripande strategi som ser till att alla lärare får den nödvändiga kompetensutvecklingen.

Rapporten ger en omfattande kunskapsöversikt inom området, beskriver de viktigaste trenderna och identifierar tänkbara åtgärder och möjligheter. Framför allt betonas följande:

• Teaching in higher education appears to be trapped in prescriptive practices, inspired by a behaviorist idea about learning where teaching is perceived as one-way «delivery of content».
• Technology is adapted to the tradition, not challenging the tradition.
• Researchers argue that, instead, learning should be student-active. This requires that teachers work collaboratively and know how to develop learning designs.

Även om rapporten utgår ifrån läget i Norge är den lika aktuell för oss i Sverige och kan rekommenderas.

Referens
Sølvi Lillejord, Erik Ruud, Kristin Børte og Katrine Nesje: Learning and teaching with technology in higher education - A systematic review. Kunnskapssenter for utdanning ved Forskningsrådet. 2018.

Blended learning verktygslåda

"IMG_3224" (CC BY-SA 2.0) by lancefisher

Blended learning handlar om att blanda fysiska möten med nätbaserade lärmiljöer och de allra flesta utbildningar idag blandar digitala och fysiska möten på något sätt. Men konsten att hitta rätt blandning och att kunna välja rätt miljö och verktyg på rätt sätt är inte lätt. Ett amerikanskt initiativ, Blended learning toolkit, har samlat resurser, erfarenheter, forskning och goda exempel som kan hjälpa lärare hitta sin egen blandning. Materialet och resurserna i verktygslådan får kopieras och användas fritt genom en Creative Commons licens.

Det finns även en öppen 6-veckorskurs, Blendkit, som du kan antingen läsa på egen hand eller tillsammans med deltagare från hela världen. Nästa schemalagda kurs går 2019.

Verktygslådan har tagits fram av University of Central Florida och American Association of State Colleges and Universities.