tisdag 14 augusti 2018

Rättssäkerhetskonferensen 2018


Rättssäkerhetskonferensen 2018 arrangeras av UKÄ (Universitetskanslersämbetet) 17-18 oktober i Stockholm (Norra Latin). Årets konferens tar upp många frågor kring digitalisering inom utbildning, framför allt den nya dataskyddsförordningen GDPR(General Data Protection Regulation) men också frågor som plagiering och rättssäker examination. Andra ämnen som ska diskuteras är den nya förvaltningslagen och disciplinärenden.

Anmälan är öppen från 28 augusti. Se programmet och mer information.

måndag 13 augusti 2018

Digitalisering, utbildning och design - lärarens roll


En intressant konferens, Digitalisation, Education And Design: The role of the teacher, äger rum måndag 19 november i Sundsvall. Den arrangeras av gruppen Higher Education E-Learning (HEEL) vid Mittuniversitetet och E-Learning Lab (ELL) vid Aalborg universitet. Dagens lärare får ökade krav på effektivitet och har svårt att hinna med fortbildning, i synnerhet när det gäller digitalisering. Hur ser vi till att lärarna får bättre support och kompetensutveckling?

- The aim of this open conference is to bring together researchers, practitioners as well as people from the industry to discuss challenges relating to digitalisation, education and design: the role of the teacher.

Huvudtalarna på konferensen är:
  • Rose Luckin, Professor of Learner Centred Design, UCL Knowledge Lab London, UK
  • Rune Krumsvik, Professor in Educational Science. Department of Education University of Bergen, Norway
  • Sofia Serholt, Post Doc, Interaction Design, Department of Computer Science and Engineering. Chalmers University, Sweden
Konferensens upplägg är att efter varje föreläsning (cirka 30 min) kommer grupparbete där alla får diskutera föreläsningens innehåll och även andra relaterade frågor. Konferensen är avgiftsfri.

lördag 11 augusti 2018

Ny forskning om aktivitetsbaserade arbetsplatser


Många organisationer bygger om sina kontorslokaler till aktivitetsbaserade arbetsplatser där de anställda får välja mellan olika miljöer (tysta rum, kollaborativa ytor, bås för e-möten osv) beroende på arbetsuppgifter. Meningen är att medarbetare blir rörligare och att miljön främjar samarbete och lagkänsla.

En artikel på Forskning.se, Inte mindre stillasittande med aktivitetsbaserade kontor, beskriver en ny studie från Högskolan i Gävle som visar att aktivitetsbaserade arbetsplatser leder till mer rörlighet men inte minskar stillasittandet. Forskarna studerade 500 anställda på Trafikverket under 3 år för att se hur den nya arbetsmiljön skulle påverkar deras beteende på jobbet. De gick från cellkontor eller kontorslandskap till aktivitetsbaserade arbetsplatser. Den nya arbetsmiljön gav inga förbättringar när det gällde hälsan och medarbetarna satt lika mycket som gjorde förr. Prestationsnivån var klart bättre i de tysta områdena och en slutsats var att det måste finnas tydliga avgränsningar mellan de tysta rummen och samarbetsytorna. En positiv effekt var att medarbetarna kände sig mer effektiva om de bytte arbetsplats fyra gånger om dagen eller oftare.

Studien pekar på fyra framgångsfaktorer för aktivitetsbaserade arbetsplatser:
  • att medarbetarna är tillfreds med förutsättningarna för avskildhet
  • att det finns möjligheter för kommunikation
  • att få till växlingar mellan arbetsytor
  • att man inte måste leta efter platser och lägga tid på det
Referens
Hallman, D., Mathiassen, S. & Jahncke, H. (2018). Sitting patterns after relocation to activity-based offices : a controlled study of a natural intervention.

onsdag 8 augusti 2018

Undervisning och lärande i en digital miljö- ny norsk rapport


Lärare inom högre utbildning saknar nödvändig pedagogisk kompetens för att kunna använda digitala plattformar och verktyg för att främja studenternas lärande. Det framgår tydligt i en rapport från norska Kunnskapssenter for utdanning ved Forskningsrådet och SLATE, Senter for læringsanalyse, vid Universitetet i BergenLearning and teaching with technology in higher education - A systematic review. Enligt en artikel om rapporten på Forskning.no, God digital undervisning krever bedre pedagodikk, finns det mycket forskning och goda exempel att följa men ingen övergripande strategi som ser till att alla lärare får den nödvändiga kompetensutvecklingen.

Rapporten ger en omfattande kunskapsöversikt inom området, beskriver de viktigaste trenderna och identifierar tänkbara åtgärder och möjligheter. Framför allt betonas följande:
  • Teaching in higher education appears to be trapped in prescriptive practices, inspired by a behaviorist idea about learning where teaching is perceived as one-way «delivery of content».
  • Technology is adapted to the tradition, not challenging the tradition.
  • Researchers argue that, instead, learning should be student-active. This requires that teachers work collaboratively and know how to develop learning designs.
Även om rapporten utgår ifrån läget i Norge är den lika aktuell för oss i Sverige och kan rekommenderas.

Referens
Sølvi Lillejord, Erik Ruud, Kristin Børte og Katrine Nesje: Learning and teaching with technology in higher education - A systematic review. Kunnskapssenter for utdanning ved Forskningsrådet. 2018.

tisdag 7 augusti 2018

Blended learning verktygslåda


Blended learning handlar om att blanda fysiska möten med nätbaserade lärmiljöer och de allra flesta utbildningar idag blandar digitala och fysiska möten på något sätt. Men konsten att hitta rätt blandning och att kunna välja rätt miljö och verktyg på rätt sätt är inte lätt. Ett amerikanskt initiativ, Blended learning toolkit, har samlat resurser, erfarenheter, forskning och goda exempel som kan hjälpa lärare hitta sin egen blandning. Materialet och resurserna i verktygslådan får kopieras och användas fritt genom en Creative Commons licens.

Det finns även en öppen 6-veckorskurs, Blendkit, som du kan antingen läsa på egen hand eller tillsammans med deltagare från hela världen. Nästa schemalagda kurs går 2019.

Verktygslådan har tagits fram av University of Central Florida och American Association of State Colleges and Universities.