tisdag 19 mars 2019

Nationell handlingsplan om skolväsendets digitalisering


SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har överlämnat en nationell handlingsplan med 18 förslag på nationella initiativ till regeringen i syfte att stödja arbetet med skolväsendets digitalisering. Inom projektet #skolDigiplan har SKL, i nära samverkan med Skolverket och RISE, samarbetat med nationella aktörer, akademi och näringsliv. Utöver det har tusentals lärare, förskollärare, skolledare, beslutsfattare, forskare och elever lämnat inspel till handlingsplanen.

- Digitalisering i skolväsendet handlar bland annat om att utveckla undervisningen, arbetet med stöd och anpassningar, färdigheter i källkritik samt att effektivisera och underlätta administrationen. Många av skolans huvudmän arbetar redan framgångsrikt med detta. Det finns vilja och insikt, men ibland saknas förutsättningar för huvudmännen att nå de höga mål som regeringen satt upp för skolväsendet, säger Lena Micko, ordförande för SKL.

Det finns en stark efterfrågan på formaliserad nationell samordning och dialog mellan stat och huvudmän så att resurser och beslut gör största möjliga nytta. Andra behov som lyfts i handlingsplanen handlar bland annat om vägledning och stöd för det lokala utvecklingsarbetet, kompetensutveckling, gemensamma standarder samt mer och flerdisciplinär forskning.
Ladda ner rapporten, Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet.

Källa: pressmeddelande från SKLFrån plan till verkstad – #skolDigiplan

måndag 18 mars 2019

Webbinarium - Ett öppet samtal i demokratins namn

Den 10 april, 09:30-10:30, arrangerar Medieinstitutet Fojo och SKL ett gemensamt webbinarium som gästas av lokala företrädare för politiken och journalistiken. De ska diskutera den allt hårdare tonen i det demokratiska samtalet, om hur politiker och journalister kan verka för en mer positiv utveckling och dialog, med respekt och förståelse för varandras uppdrag.

Medverkande:
Anders Ågren (M), SKL
Niklas Nordström (S), kommunstyrelsens ordförande Luleå kommun
Anna-Karin Thorstensson, redaktionschef SVT Öst 
Hanna Andersson, Medieinstitutet FOJO 
Anna-Lena Pogulis och Greta Berg, SKL


Källa: Pressmeddelande på Cision.se.

torsdag 14 mars 2019

Social snedrekrytering ökar i Sverige - UKÄ-rapport


En ny rapport från UKÄ (Universiteteskanslersämbetet) visar att den sociala snedrekryteringen till högskolan är större i Sverige än i många andra OECD-länder, trots avgiftsfriheten och ett generöst studiestöd, enligt en nyhet från UKÄSocial snedrekrytering i Sverige – trots flexibelt utbildningssystem. Rapporten visar också att andelen kvinnor i eftergymnasial utbildning ökar i de flesta länderna och det leder till att män är kraftigt underrepresenterade.

Marie Kahlroth, utredare på UKÄ, menar:

Ett intressant resultat är just att Sveriges generösa studiestöd och avgiftsfria högskola inte verkar påverka utbildningsnivån särskilt mycket. I flera av länderna med höga studieavgifter har en hög andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning.

Andra intressanta trender i rapporten:
  • andelen med eftergymnasial utbildning i den yngre befolkningen har ökat från 40 till 47 procent i Sverige, med en större ökning bland kvinnor än män. 
  • i Sverige har andelen eftergymnasialt utbildade ökat mindre än för OECD-länderna i genomsnitt. 
  • kvinnor är i majoritet bland nybörjarna i de flesta OECD-länder och deras utbildningsnivå stiger snabbare än männens. I Sverige var 57 procent av nybörjarna i eftergymnasial utbildning kvinnor 2016.
  • svenska studenter tar examen i lägre utsträckning än studenter i många andra länder.
  • ju högre utbildningsnivå föräldrarna har, desto större är sannolikheten att en ungdom påbörjar en eftergymnasial utbildning.

Virtuella fältexkursioner

Fältexkursioner är väldigt viktiga inslag i många utbildningar men hur kan man dela med sig av alla intryck och upptäckter och låta andra följa med på expeditionen utan att behöva resa? Amerikanska Arizona State University har skapat ett öppet bibliotek med virtuella fältexkursioner, ASU Virtual Field Trips. Fältexkusionerna går till flera spännande miljöer som Grand Canyon, Panamas regnskog, Mexikos historiska städer osv. Du ser miljöerna i 360-graders bilder, kan zooma in på intressanta detaljer och får tillgång till miniföreläsningar, quizzar och uppfifter om miljö, geologi, historia eller fysik. Flera av exkursionerna har fotograferats och dokumenterats av studenter och lärare som var på plats och resultatet kan nu användas av andra studenter både vid ASU och i hela världen. Du kan även uppleva exkursionerna genom VR-glasögon.

Läs mer om projektet i en artikel i nättidningen Campus Tech, Arizona State Virtual Field Trips Deliver Interactive Exploration. Här ser du en introduktionsfilm.

tisdag 12 mars 2019

Open book - socialt nätverk som inte spårar dig

Pressbild: Open book
Open book är ett nytt socialt nätverk, utvecklat i Nederländerna, som har öppen källkod (open source), är gratis att använda, har inga reklam och, viktigast av allt, inte spårar dig eller säljer din data till andra parter. Nätverket startar inom kort och du kan redan nu anmäla ditt intresse att vara med från början. Open book erbjuder ett säkrare alternativ till Facebook där du äger din data och bestämmer vad du vill dela och med vem. Idén är att tillräckligt många användare vill betala för en mer avancerad version av plattformen. Vill du testa Open book kan du enkelt importera bilder och annan information från andra sociala nätverk.

One core difference with other social networks is that we put privacy first. We don’t track anything you do or use your data for any other purpose than providing the social networking functionality. We’re also fully transparent about this, all of our code is open-source, so people can see that we do what we say we do. We make the trust our users put in us verifiable.

Här ser du en introduktionsfilm. Vi ser fram emot att börjja testa nätverket.

Förslag till nationell biblioteksstrategi


Strategiska satsningar på skolbiblioteken, nationella minoriteter och digitalisering. Det är några av förslagen i den nationella biblioteksstrategin, Demokratins skattkammare, som Kungliga biblioteket (KB) nyligen har överlämnat till regeringen.

– Utredningen föreslår viktiga satsningar till försvar för demokratin och människors möjlighet att fritt verka i samhället med tillgång till kunskap och litteratur, säger riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg.

Utgångspunkten för arbetet har varit bibliotekslagens portalparagraf Bibliotek för alla som också är strategins vision. Målet är demokrati – alla ska kunna ta del av världens samlade litteratur och kunskap för att verka i samhället på egna villkor.

Utifrån detta definierar strategin sex arbetsområden eller medel för att nå målet och föreslår att 250 miljoner kronor läggs årligen på dessa:
  • Stärkta skolbibliotek
  • Stärkta bibliotek för nationella minoriteter och urfolk
  • Stärkt mångspråkig biblioteksverksamhet
  • Stärkta nationella digitala bibliotekstjänster
  • Stärkt nationell biblioteksmyndighet
  • Stärkt nationell struktur för kompetensutveckling inom biblioteksväsendet
Enligt Erik Fichtelius, nationell utredare:

- Bibliotekens roll för en fungerande demokrati är större i tider av propaganda och falska nyheter. Vi har publicerat flera forskningsrapporter som tydligt visar hur rätt bemannade och utrustade skolbibliotek främjar elevernas lärande. Dessutom föreslår vi statliga insatser för medieförsörjningen och åtgärder för att stärka kompetensen för lärare, rektorer och bibliotekarier med inriktning på integrering av skolbiblioteken i den pedagogiska verksamheten.

Läs förslaget: Demokratins skattkammare – förslag till en nationell biblioteksstrategi.

Läs reaktioner på strategiförslaget i en artikel på Biblioteksbladet: Biblioteksstrategin: branschens ris och ros.

Källa: Pressmeddelande från Kungliga Biblioteket, Demokratins skattkammare – förslaget till en nationell biblioteksstrategi.

måndag 11 mars 2019

Unhangout - för interaktiva videomöten

Unhangout är ett gratis och öppet e-mötesverktyg (öppen källkod) som har utvecklats av MIT Media Lab i USA. Du kan enkelt skapa ett rum för möten där alla ser och hör alla andra och kan även kommunicera via en chatt. Du kan också skapa grupper kring olika frågor och be deltagare gå med i den grupp som verkar mest intressant. I grupprummen finns även tillgång till ett kollaborativt dokument för gemensamma anteckningar. Unhangout ska helst användas för diskussioner och samarbete hellre än föreläsningar.

Titta på den här informationsfilmen för att se hur Unhangout fungerar.

fredag 8 mars 2019

Uppsatstävling om livslångt lärande

Photo by Startup Stock Photos from Pexels
Encell, Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande vid Jönköping university, utlyser en tävling för studenter vid svenska lärosäten som skriver kandidat-, magister- och masteruppsatser som blivit färdigställda under höstterminen 2018 samt vårterminen 2019. Uppsatsen ska handla om livslångt lärande och de två bästa uppsatserna belönas med stipendier på 10 000 kronor vardera.

Samhället står idag inför en kritisk situation då det gäller kunskapsnivåer och kompetensförsörjning. Detta är en nyckelfråga för landets fortsatta utveckling, tillväxt och därmed möjlighet att säkerställa välfärdssamhället. Förmågan att hela tiden fortsätta utvecklas och lära sig är centralt för både individens och samhällets tillväxt.

För att stimulera intresset för olika aspekter av det livslånga lärandet har Encell inrättat en uppsatstävling där de två bästa uppsatserna belönas. Syftet med priset är att uppmuntra till studier som genom sina resultat ska bidra till en positiv samhällsutveckling.

Läs mer om tävlingen.

torsdag 7 mars 2019

Mobilen som verktyg för lärande - ny avhandling


Samtidigt som det finns förslag på att föbjuda mobiler i skolan kommer forskning som visar att användningen av mobiler i ett pedagogiskt sammanhang kan bli ett viktigt stöd i undervisningen. En ny avhandling av Jörgen Holmberg, Högskolan i Gävle, beskriver hur lärare vid fyra gymnasieskolor har använt IKT för att skapa större autenticitet i sina utbildningar (läs mer i en nyhet från Högskolan i Gävle, Gävleforskare: Så blev mobilen ett verktyg för lärande). Det handlar om vilka pedagogiska mervärden som kan skapas genom användning av IKT där eleverna får använda sina mobiler och datorer för att hitta källor, dokumentera, samla in bilder från fältarbete och ta kontakt med externa aktörer.

- Man kan lämna ganska stor frihet till eleverna och det blir spännande och kul, inte bara som ett skolämne utan som livskunskap. I ett sådant här arbetssätt blir mobilerna ofta helt nödvändiga vilket är intressant mot bakgrund av de diskussioner om mobilförbud som nu förs. Det är ingen tvekan om att mobilanvändning kan leda till distraktion men rätt använd kan den också bli ett verktyg för lärande.

En överraskning i arbetet var att eleverna behövde ganska mycket stöd i sin användning av digitala verktg och tjänster och det sätter krav på lärarnas digitala kompetenser. Visst kan mobilen vara ett verktyg för lärande men bara i rätt pedagogiskt sammanhang. Läraren behöver därför support för att kunna intergrera mobilanvändning i sin undervisning.

Referens
Holmberg, J. (2019). Designing for added pedagogical value: A design-based research study of teachers’ educational design with ICT (PhD dissertation). Department of Computer and Systems Sciences, Stockholm University, Stockholm. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29113 

onsdag 6 mars 2019

Studenter behöver stöd för att hantera komplex information på nätet - ny avhandling

Photo by Startup Stock Photos from Pexels
Hur hanterar studenter och elever den stora informationsmängden som finns på nätet idag, speciellt när de undersöker stora kontroversiella samhällsfrågor? En ny avhandling av Anne Solli, Göteborgs universitet, har studerat hur gymnasieelever och högskolestudenter söker efter relevant information inom sociovetenskapliga frågor när de skriver uppsatser och projektarbete. Sollis forskning summeras i en nyhet från Göteborgs universitetStudenter behöver stöd för att hantera komplex information på nätet. Framför allt har hon tittat på studenternas svårigheter att hitta trovärdig information inom dessa kontroversiella områden.

- Inte minst vad gäller stora komplexa frågor, som genetiskt modifierade växter, GMO, massvaccinationer av ungdomar, naturgasproduktion eller klimatförändringarnas orsaker, finns en uppsjö av tillgängligt material från olika genrer och discipliner att tillgå på nätet.

Studien visar att studenterna lär sig att hitta trovärdiga vetenskapliga källor och sortera bort åsikter och politik från sina källor men studien visar okså att det krävs ett ständigt arbete inom skolor och högskolor att utveckla denna förmåga.

Hon visar i avhandlingen hur svårt läraruppdraget är och presenterar ingen lösning på hur lärare bör agera. Resultaten av studien antyder dock att undervisning som innefattar de dialogiska visualiseringsverktygen verkar lovande för att analysera material på webben och för att hantera komplexiteten som de sociovetenskapliga kontroverserna introducerar.

Referens
Solli, A. Handling socio-scientific controversy:Students' reasoning through digital inquiry. University of Gothenburg, 2019. 

tisdag 5 mars 2019

Högskolan och samhället - konferens i Borås

CC BY-SA Some rights reserved by Klenis on Wikimedia Commons
Hur kan vi inom högre utbildning bidra till en positiv och hållbar samhällsutveckling där alla kan bidra? Vad är högskolans roll i samhället när det gäller etiska frågor, socialt ansvar och jämställdhet? Dessa frågor diskuteras när Högskolan i Borås arrangerar konferensen Praxis in higher education – With a focus on the Nordic context, 22-24 maj.

What is needed is focused consideration of important and urgent questions: How can we make academic work and educational practices more informed, sustainable, inclusive, equitable, and responsive to student and societal needs? How are ideals such as ethics, equality, and social responsibility realised (or how can they be realised) in higher education? What opportunities exist and/or can be created to ensure that arrangements and practices within our institutions enable, rather than work against, the realisation of praxis-oriented intentions?

Huvudtalarna är Professor Eva Bendix Petersen, Roskilde University, Denmark, och Professor Petri Salo, Åbo Akademi, Finland.

måndag 4 mars 2019

Ska man blockera streamingtjänster på campus?


Amerikanska Purdue University har bestämt sig för att blockera streamingtjänster som Netflix, HBO, iTunes m. fl. på campus för att studenterna inte ska kunna använda dem i klassrum eller andra lärmiljöer, enligt en artikel i tidskriften Inside Higher Ed, Lecture Halls for Learning, Not Watching Netflix. Det handlar om universitetets trådlösa nät och syftet är främst för att spara på bandbredd. De har haft problem i klassrum där nätbaserade undervisningsaktiviteter inte fungerar som tänkt eftersom flera studenter streamar filmer samtidigt. När streamingtjänsterna var tillåtna var universitetets lärplattform Blackboard den 79:e populäraste webbplats i klassrummet och nu hamnar den i de tio mest använda. Streamingtjänsterna ska självklart vara tillgängliga i studentbostäder och via kabelanslutningar.

Åtgärden har frigjort en hel del bandbredd men flera lärare ser andra positiva effekter.

Kelly Blanchard, an economics lecturer at Purdue, said the ban has helped some students focus and pay more attention in class because they're no longer being distracted by classmates watching movies or playing games.

Hur gör vi här hemma?

söndag 3 mars 2019

Multitasking vanligare bland nätbaserade studenter


Studenter som läser nätkurser har svårare att koncentrera sig på en uppgift än dem som läser på campus, enligt en artikel på Inside Higher Ed, Online Students Multitask More (Not in a Good Way). En ny amerikansk studie undersökte cirka 300 studenter som hade studerat både på campus och via nätet och frågat dem om vilka andra aktiviteter de gjorde när de studerade (t ex läsa e-post, kolla sociala medier, lyssna på musik, titta på video, spela spel osv). Det var förstås ingen överraskning att multitasking förekom oftare på nätkurser än i klassrummet. Även studenter som brukade köra flera aktiviteter samtidigt undvek multitasking i klassrummet, mest för att slippa kritik från klasskamrater och läraren.

Studien har fått en del kritik eftersom det är oklart vilka typer nätkurser som studien omfattar och om man jämför lika med lika. Det finns nätkurser som har många synkrona aktiviteter som kräver studenternas full uppmärksamhet men det finns andra som handlar mest om överföring av innehåll. Om man jämför en storskalig nätkurs med en mindre grupp i klassrum blir jämförelsen svår. Enligt George Veletsianos (Canada Research Chair in Innovative Learning and Technology vid Royal Roads University):

"A better (and fairer) comparison for this study," Veletsianos said in an email, "would have been between courses of the same modality that included variations in something like class size or pedagogy. Such an investigation would allow us to evaluate the question of whether students are more likely to multitask when enrolled in larger vs. smaller class sizes. Or, whether pedagogy has an impact on multitasking, which I suspect it does (e.g., are you more likely to multitask when listening to a lecture or when actively working in a group to develop a solution to a posed problem?)"

Ett sätt att förebygga multitasking är att skapa aktiviteter som bygger på kollaboration i mindre grupper, gärna inom en begränsad tid. Realistiska och krävande gruppuppgifter ger ingen tid för störande aktiviteter medan mer passiva uppgifter som att bara lyssna på en föreläsning inbjuder till multitasking.

Referens
Lepp, A., Barkley, J. E., Karpinski, A. C., & Singh, S. (2019). College Students’ Multitasking Behavior in Online Versus Face-to-Face Courses. SAGE Open. https://doi.org/10.1177/2158244018824505

fredag 1 mars 2019

Horizon report 2019


Educause Horizon Report kommer ut varje år med en översikt på IKT-trender inom högre utbildning samt de viktigaste utmaningarna. En kort version av årets rapport, Horizon Report Preview 2019, har nyligen publicerats i väntan på den fullständiga rapporten som kommer om några veckor. Rapporten innehåller tekniker, metoder och begrepp som redan finns och försöker placera dem på en tidslinje när de kommer att slå genom i stor skala inom högre utbildning (inom 2 år, inom 3-5 år och över 5 år).

The EDUCAUSE Horizon Report Preview provides summaries of each of the upcoming edition’s trends, challenges, and important developments in educational technology, which were ranked most highly by the expert panel. This year’s trends include modularized and disaggregated degrees, the advancing of digital equity, and blockchain.

Rapporten ser bland annat följande trender:
1-2 års sikt: Nya lärmiljöer för aktivt lärande, nya tolkningar av begreppet blended learning.
3-5 års sikt: Innovationskultur, tillämpning av learning analytics
Längre sikt: Nya modeller för högre utbildning, nya meriteringssystem.

Bland utmaningarna finns utvecklingen av lärarnas digitala kompetenser, hur vi bäst utnyttjar digitala lärmiljöer och hur vi kan bedöma studenternas lärande.

torsdag 28 februari 2019

Nordisk konferens om vuxnas lärande


Det livslånga lärandet står i fokus för många debatter inom utbildning idag och frågan är hur vi kan se till att alla får möjlighet att lära sig nya kunskaper och färdigheter mitt i karriären och familjelivet. Detta ska diskuteras i en nordisk konferens i Köpenhamn 13-15 maj, 8th Nordic Conference on Adult Education and Learning. Konferensen arrangeras av Danmarks institut for Pædagogik og Uddannelse (DPU) vid Aarhus universitet i Köpenhamn.

This conference focuses on how we as adult education researchers and practitioners enter into a dialogue with the future that we want our work to inform and shape. How can we build on the strong traditions of adult education and contribute to sustainable solutions to the current and future dilemmas facing society, organisation and individuals.

Huvudtalarna vid konferensen är:
Bjarne Wahlgren (Aarhus universitet): Assessment and transformation of competence
Jeppe Læssøe (Aarhus universitet): The concept of sustainability; dilemmas and educational approaches.
Silvia Gherardi (Trento universitet, Italien): A post humanist approach to practices of sustainable development.


onsdag 27 februari 2019

Läkarutbildning med 360-graders video

Användning av 360-graders video hjälper läkarstudenter förbereda sig för sin sjukhuspraktik enligt forskning vid engelska Leicester Medical School. En artikel på ALTs (Association for Learning Technology) blogg, Learning about Hospital Ward Rounds with 360-Degree Video, beskriver metoden där flera scenarios spelades in med 360-graders kamera i sjukhusmiljö och med skådespelare och studenter i rollerna. Det som spelas upp i filmerna baseras på verkliga händelser och med hjälp av 3D-glasögon kan studenterna vara mitt i händelseförloppet och titta omkring sig. Studenterna får en känsla av närvaro och flera tester visade att de som använde 3D-video kände sig bättre förberedda för sin praktik än dem som hade förberett sig på ett mer traditionellt sätt. Filmerna var dessutom en bra utgångspunkt för diskussion.

Our research showed that all participating students found the 360 videos to be an engaging way to learn, especially when compared with more traditional methods like PowerPoint slides. 75% of participants felt that learning from the videos helped them to consider how they could show empathy. Watching these videos were not seen as helpful to learn to document correctly, however. Because of this finding, the students decided to add into the 360 videos some further text which helps to ‘signal’ what they need to be noticing and learning about documenting, during that point in the scenario.

Här kan du titta på en av filmerna, som visar hur en läkare pratar med en anhörig till en döende patient. Använd musen för att titta åt olika håll, speciellt när det händer saker bakom dig. Filmen är i 3D och därför är den lite suddig i 2D..

onsdag 20 februari 2019

IT i skolan - ny rapport



Sedan 2015 har tillgången till datorer i grundskolan ökat. Idag finns det nästan en dator per elev. Lärare undervisar idag mer om källkritik och säker internetanvändning. Deras behov av kompetensutveckling har också minskat på flera områden. Samtidigt finns det teknikproblem. Fyra av tio lärare upplever att krånglande teknik begränsar deras arbete minst en gång i veckan och bara hälften av grundskolorna har tillgång till support samma dag. Det visar en ny omfattande undersökning från Skolverket om digitaliseringen i skolan, enligt ett pressmeddelande: Fler datorer i skolan men teknikkrångel skapar problem.

Rapporten är en uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet som regeringen beslutade om 2017. Cirka 9000 lärare, rektorer, elever, förskolechefer och förskollärare svarade på undersökningen som ligger till grund för rapporten. Som ett resultat av rapporten kommer Skolverket att erbjuda mer stöd till skolor och kommuner om hur man kan höja undervisningskvaliteten och använda digitala resurser på bästa sätt. De fokusera främst på kompetensutvecklingsåtgäder för att stödja skolor som inte har kommit så långt med sin digitaliseringsprocess.
Läs hela rapporten om skolans digitalisering

tisdag 19 februari 2019

Open Education Week 2019

Varje år arrangeras Open Education Week, en vecka fylld med webbinarier och diskussioner om öppen utbildning och öppna lärresurser (OER, Open Educational Resources). Årets evenemang äger rum 4-8 mars. Veckan kan ses som en öppen nätbaserad konferens med bidrag från hela världen som du får fritt välja mellan.

Open Education Week is a celebration of the global Open Education Movement. Its goal is to raise awareness about the movement and its impact on teaching and learning worldwide.

Veckan arrangeras av Open Education Consortium i samarbete med flera internationella organisationer som till exempel EDEN (European Distance and E-learning Network). EDEN arrangerar fem webbinarier under veckan:
  • Måndag, 4 mars, 13.00. Education 2030 – Open knowledge, skills, attitudes and values in Europe and the world.
  • Tisdag, 5 mars, 13.00. The story of the Open University in Europe and the world.
  • Onsdag, 6 mars, 13.00. Ongoing initiatives for Open Education in Europe.
  • Torsdag, 7 mars, 13.00. OER quality assessment.
  • Fredag, 8 mars, 13.00. Researching openness – evidence-based approach.

måndag 18 februari 2019

Swednet och UKÄ arrangerar gemensam konferens i Umeå


Nätverket Swednet, Svenskt nätverk för pedagogisk utveckling inom högre utbildning, arrangerar sin årskonferens 23-24 maj vid Umeå universitet under temat Högskolepedagogisk utveckling – strategi, praktik och forskning. I år är konferensen uppdelad i två: 23 maj hålls en gemensam konferens i samarbete med UKÄ mot en bred målgrupp inom högre utbildning och 24 maj hålls Swednets egen konferens riktad mot Swednet-medlemmar. Du får anmäla dig till en av dagarna eller bägge dagarna.

fredag 15 februari 2019

Includekonferensen 2019


Det nationella nätverket Include, som arbetar med breddad rekrytering och breddat deltagande inom högre utbildning, arrangerar sin årliga konferens vid Karlstads universitet, 14-16 maj. Konferensens tema är Breddat deltagande och digitalisering. Under konferensen presenteras flera intressanta initiativ och projekt inom området, bland annat:
  • Projektet #pluggavidare drivs av Karlskoga kommun med syftet att påverka attityder till skola och utbildning till att bli mer positiva.
  • Dyslexi och högskola, så kan man göra!
    Hur kan man tänka kring högskolestudier och dyslexi? Hur kan man gå tillväga i uppsatsskrivning? Hur kan högskolan förhålla sig till begreppet tillgänglig utbildning och text? Och hur kan man förhålla sig till dyslexi och studieteknik?
  • Linje 14 är ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun som syftar till att fler ungdomar som växer upp i studieovana miljöer ska studera vidare på universitet eller högskola efter gymnasiet.
  • Projektet Rethink: Kau vid Karlstads universitet hittar, utvecklar och testar digitala verktyg som ger studenter bättre förutsättningar att genomföra sin utbildning.
Mer information och anmälan.

onsdag 13 februari 2019

Introduktion till artificiell intelligens - öppen kurs

CC0 Public domain on Pixabay
Artificiell intelligens (AI) i form av intelligenta robotar, självkörande bilar, smarta hus och mycket mer diskuteras flitigt idag. Då är det viktigt att vi får åtminstone en grundläggande kunskap om AI och dess möjligheter. Nu finns det en gratis öppen kurs om AI, Elements of artificial intelligence, som har tagits fram av Helsingfors universitet i Finland. Du behöver inga förkunskaper i datateknik och programmering för att delta i kursen; kursens fokus ligger på baskunskaper om AI och hur den kommer att påverka samhället framöver.

The elements of AI is a free online course for everyone interested in learning what AI is, what is possible (and not possible) with AI, and how it affects our lives – with no complicated math or programming required.

Kursen ges på engelska eller finska just nu men flera språk (förmodligen även svenska) är under utveckling. Du kan börja kursen nr du vill och om du klarar alla kursmoment så får du ett certifikat. Är du student i Finland eller har ett finskt personnummer kan du även få 2 högskolepoäng för kursen

tisdag 12 februari 2019

IBM robot i debatt med topp debattör


Artificiell intelligens bryter ny mark varje vecka och nu kan en robot debattera med en erfaren debattör. Enligt en artikel från CNN, IBM's AI debate computer loses to human champion, har IBMs dator, Project Debator, deltagit i en formell debatt med en prisbelönt debattör, Harish Natarajan. Diskussionsämnet var om förskolan bör subventioneras i USA och även om datorn förlorade debatten denna gång så blev det en bra och realistisk debatt. Datorn har lagrat nyheter och vetenskapliga artiklar och har inte tillgång till internet under debatten. Den ska svara på motståndarens argumentation och bygga egna argument.

Även om publiken röstade för Natarajans argument är det tydligt att AI snart kan hjälpa oss att diskutera fram lösningar på komplexa frågor.

While waiting for the final vote, Natarajan said it was interesting that Project Debater could contextualize information and pull details from research. Combining its skills with those of a human, he said, "could be incredibly powerful."

Snart vinner datorn debatten ...

måndag 11 februari 2019

Utvärdering av examination med fri tillgång till internet

CC BY-NC-ND Some rights reserved  by thekevinchang
Ett försök att tillåta fri tillgång till internet under examination i ett fletal norska gymnasieskolor har nu utvärderats i en rapport från norska Utdanningsdirektoratet, Evaluering av åpent internett til eksamen. Sedan 2012 har flera gymnasieskolor infört examinationer i ett flertal ämnen då eleverna har haft fri tillgång till internet. Anledningen är att de ska få uppgifter som kräver tillgång till information precis som de gör i klassrummet och alla andra situationer i skolan.


Majoriteten av alla tillfrågade lärare och IT-ansvariga var nöjda med provet och få problem rapporterades. Det var också överraskande få rapporter om fusk och plagiering. Flera elever menade att det tog längre tid att fuska än att hitta rätt information. Under examinationen har alla kommunikationsprogram blockerats och skolorna har satsa på tentamensvakter med bra IT-kompetens för att kunna upptäcka eventuella fuskförsök. En viktig faktor är att examinationsuppgifterna ställer mer analytiska frågor som inte går att fuska sig till. En del elever tyckte att tillgången till internet skapade mer stress än en vanlig salstentamen och att källkritik var en stor utmaning.

Nesten alle elevene mener at det er nyttig å ha tilgang til internett under eksamen, men at det fortsatt er behov for mer informasjon og tydeligere retningslinjer for hva som betraktes som fusk og plagiat på eksamen. Samtidig oppga 1 av 5 elever at eksamensformen i stor eller svært stor grad hadde bidratt til en mer stresset eksamenssituasjon enn det de var vant med. Dette begrunnes bl. a. med usikkerhet knyttet til riktig kildebruk og/eller bekymring for at de hadde brukt for mye tid på informasjon fra internett.

lördag 9 februari 2019

Webbinarium: Att delta i en MOOC – praktiska erfarenheter


Det europeiska projektet MOONLITE har bland annat genomfört en MOOC (massive open online course) om hur öppen nätbaserad utbildning kan användas för att ge stöd till nyanlända och asylsökande. Projektet arrangerar nu ett webbinarium 27 februari, 15.30-16.30, för att diskutera praktiska erfarenheter av att delta i en sådan MOOC och om sådana öppna nätkurser kan spela en betydelsefull roll framöver som stöd till flyktingar och asylsökande.

fredag 8 februari 2019

Vad menas med blended learning?


Många använder begreppet blended learning men det saknas en tydlig definition. Det finns många olika tolkningar och dessa analyseras i en ny artikel av Stefan Hrastinski (KTH) i tidskriften Tech trends, What do we mean by blended learning? Många tror att det handlar om att blanda klassrumsundervisning med nätbaserade aktiviteter medan andra menar att det handlar mer om att hitta rätt blandning av olika pedagogiska modeller, metoder, verktyg, medier och bedömningsformer. Hrastinskis slutsats är att vi måste beskriva vad vi menar med blended learning när vi skriver om begreppet för att undvika missförstånd. Ännu bättre är att hitta tydligare formuleringar.

Since blended learning seems to mean many things, it is important that researchers and practitioners carefully describe what blended learning means to them. Blended learning is also used to describe other blends, such as combining different instructional methods, pedagogical approaches or technologies, although these blends are not aligned with the most influential blended learning definitions. It was suggested that researchers and practitioners should carefully consider whether using a more specific, descriptive term as a complement or replacement to blended learning when appropriate.

torsdag 7 februari 2019

Storstaden lockar allt fler utbildade


Ett stort samhällsproblem är att landsbygdsbefolkningen minskar hela tiden till fördel för storstadsområden. Ny forskning vid Linköpings universitet visar ett tydligt rörelsemönster över de senaste 20 åren enligt ett radioreportage av P4 Kalmar, Smarta och begåvade lämnar ofta landsbygden. Tidigare har man trott att utflyttningen berodde på sämre infrastruktur, service och arbetstillfällen men den mest avgörande faktorn verkar vara utbildning. De som vill utbilda sig flyttar gärna och kommer inte tillbaka.

Forskningen presenteras även i en nyhet från Linköpings universitet, Klyftor mellan stad och landsbygd beror på befolkningens sammansättning. Enligt Marc Keuschnigg, docent vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet

- Resultaten har stor politisk relevans. De visar att migrationen av välutbildade och begåvade personer har betydelse för regionala ojämlikheter. Det är något att beakta om man vill att hela landet ska växa.

Frågan är hur vi kan motverka trenden genom olika former distansutbildning och samverkan.

Referens
Urban scaling and the regional divide, Marc Keuschnigg, Selcan Mutgan, Peter Hedström (2019). Science Advances 5: eaav0042, DOI: 10.1126/sciadv.aav0042

onsdag 6 februari 2019

Skapa videodiskussioner med Vialogues

Vialogues hjälper dig att skapa interaktivitet och diskussion kring en video, antingen inom en klass eller helt publikt. Du laddar upp en video; din egen eller hämtad från YouTube.Sedan kan du lägga in kommentarer och frågor på flera ställen i filmen som studenterna ska svara på eller kommentera. Sedan sprider du länken till din diskussion och deltagarna kan nu svara på dina frågor och diskutera kring materialet. När du har skapat ett konto kan du se många diskussioner som har publicerats publikt för att få lite inspiration.

Vialogues är gratis och har utvecklats av EdLabs Teacher College, Colombia University i USA.
Här kommer en introduktionsfilm om verktyget av Richard Byrne.

tisdag 5 februari 2019

Varför ser vi skolan som problem?


Om vi ser skolan eller utbildning som problem så tror vi att det finns en lösning. Men vi inser snart att sådana komplexa frågor har inga enkla lösningar och i stället för att betrakta dem som problem borde vi i stället fokusera mer på experiment, visioner och den tysta yrkeskunskapen. Det skriver Anette JahnkeGöteborgs universitet, i en intressant artikel på nättidningen Pedagogiska Magasinet»Vetenskaplig grund räcker inte«.

Hon skriver hur vi överför till exempel matematikens logik, att ett problem ska ha en lösning, till orelaterade områden som skolan. I skoldebatten kommer ständigt nya lösningar som i sin tur skapar flera, oftast oväntade, problem. Vi ska acceptera att problem alltid ska finnas och fokusera på att skapa en vision om hur vi vill ha det och sedan prova olika metoder för att börja gå mot visionen.

I stället för att frustreras över att problemen aldrig ser ut att försvinna kan vi låta oss fascineras av och finna en vila i den fantastiskt spännande verksamhet som utbildning utgör. Vi kan börja se framåt och utveckla en föreställningsförmåga om hur utbildning skulle kunna vara – då kan experimenten, innovationerna och visionerna ta fart för att utveckla skolans utbildning.

måndag 4 februari 2019

Nationellt behörighetsprov planeras


UHR (Universitets- och högskolerådet) har fått uppdraget att förbereda utvecklingen av ett nationellt behörighetsprov för grundläggande behörighet som en väg till högskolestudier för dem som saknar gymnasial utbildning eller motsvarande, enligt ett presmeddelande från UHR, Nationellt behörighetsprov kan komma 2025. Digitala prov av den här storleken finns inte i Sverige idag men UHR ska bland annat titta på nationella behörighetsprov i Kanada och Österrike. Provet beräknas vara klart till 2025.

Det nationella behörighetsprovet kommer att påverka antagningen till högskolan och det kan leda till positiva effekter för enskilda som vill vidare i sin utveckling och som inte har grundläggande behörighet, säger UHR:s generaldirektör Karin Röding. Samtidigt innebär det stora utmaningar att ta fram ett nationellt behörighetsprov. Att ta fram ett prov som mäter behörighet uttryckt i kompetenser är nytt och komplext på många plan. En stor utmaning är att utforma provet så att det mäter det som provet är avsett att mäta, en annan är att skapa förutsättningar för rättssäkra och likvärdiga bedömningar av provet.

lördag 2 februari 2019

Sunetdagarna i Växjö

Bild: Pressbild, Anders Runesson Linnéuniversitetet
SUNET inbjuder personal från SUNET-anslutna organisationer till Sunetdagarna, denna gång till Linnéuniversitetet i Växjö, 1-4 april. Under veckan kan du träffa kollegor som arbetar med IT-infrastruktur och tjänster samt utbildningsstödjande tjänster som e-möten och streaming. Under veckan finns det många workshops och seminarier och konferensens huvudtalarna är Ove Landberg och Anna Wibom från PTS (Post- och telestyrelsen) som pratar om Robusthet och beredskap i elektroniska kommunikationsnät, och Börje Shameti Lewin från Skolverket som informerar om planerna på digitala nationella prov. Datainspektionen kommer också att stå för ett pass.

- Utöver ovanstående kommer vi även att prata rätt mycket om möjligheterna till nätverksdrift ”som tjänst”, gemensamt säkerhetsarbete etc, tillsammans med rapporter från olika Sunet-anknutna projekt.

Konferensen är avgiftsfri för representanter från SUNET-anslutna lärosäten.

fredag 1 februari 2019

Skärmförbud i klassrummet på prov

Photo by Aaron Burden on Unsplash
Studenter på juristprogrammet vid Uppsala universitet har gått med på ett skärmförbud i klassrummet, enligt en artikel på SVT Nyheter Uppsala, Skärmförbudet för studenter vid universitetet utökas. Under sina seminarier får de inte använda datorer eller mobiler med syftet att skapa ett bättre samtalsklimat, fri från störningsmoment. En majoritet av de tillfrågade studenterna positiva till att förbudet ska fortsätta. Studenter med särskilda behov undantas.

Även om många studenter är positiva så finns det andra som vill få välja hur de ska föra anteckningar. Enligt Anna Liliebäck, ordförande i Juridiska föreningen:

- Många påpekar i sina svar att det här innebär merarbete som skapar stress – man måste strukturera upp och kanske renskriva sina anteckningar från seminarierna. De signaler vi får är att studenterna vill välja sin studieteknik själva.

onsdag 30 januari 2019

Appar hjälper mot svår dyslexi


Elever med svår dyslexi kan ha stor nytta av läs- och skrivappar, enligt en ny studie av Idor Svensson vid Linnéuniversitetet. En artikel på webbplatsen Specialpedagogik, Läsappar hjälper vid svår dyslexi, beskriver hur läsförmågan hos elever med grav dyslexi kan förbättras med hjälp av appar. Studien visar att elever som fick använda appar visade minst lika bra läsförmåga som dem som fick traditionell undervisning. Apparna blev till och med en sorts livlina för att kunna fortsätta sina studier.

- Många lärare är rädda för att eleverna ska tappa i språklig förmåga om de använder assisterande teknik. Men de som har allra svårast har upplevt tekniken som ett sätt att hänga med i skolan.

Frågan är när man ska sätta in assisterande teknik om traditionella metoder inte visar resultat. Studien visar att elever med måttliga svårigheter ska få traditionell undervsining men med inslag av assisterande teknik. De med grav dyslexi behöver dock det digitala stödet från början. Enligt Idor Svensson:

- Hur länge får man vara en svag läsare innan man tappar motivationen för skolarbetet? Har man tränat ljud-bokstavskombinationer i tre år utan resultat kanske det är dags för appar i stället.

Han tror att det kommer att bli allt vanligare att tala in eller lyssna på text och därför ska vi börja prata om att ta till oss text.

Titta på en film om Idor Svenssons arbete med läs- och skrivappar.

tisdag 29 januari 2019

Ingen handuppräckning - alla ska svara

Adult education class raising hands to a by USDAgov, on Flickr
"Adult education class raising hands to a" (CC BY 2.0) by USDAgov

Om läraren ställer en fråga ska eleven räcka upp handen för att kunna svara. Men de som räcker upp handen är de som förmodligen vet svaret och inte är rädda att tala inför klassen. De andra räcker aldrig upp handen och läraren får inte veta hur mycket de har förstått. Risken är att handuppräckningsmetoden bara bekräfter kunskapsglappet i klassrummet. En bloggpost på sajten Pedagog Malmö, No hands up- formativt förhållningssätt i klassrummet eller inga elever under radarn, beskriver en metod som går ut på att sluta helt med handuppräckningar och i stället använda någon sorts slumpgenerator eller lotteri för att välja vem som ska få chansen att svara på en fråga.

Tanken bakom metoden är att alla ska delta i lektionen

Fördelen med detta är att man skapar ett engagerande klassrumsklimat där det blir svårare för elever att utveckla undvikandestrategier. Man tillåter helt enkelt inte elever att räkna med att läraren inte ska fråga dem så länge de inte räcker upp handen. Detta gör eleverna mer koncentrerade på lektionen och gör så att de anstränger sig mer för att faktiskt ha något att svara.

Konceptet kommer från Dylan Williams arbete med formativt förhållningssätt i klassrummet, läs mer i artikeln The Right Questions, The Right Way. Du kan även titta på en kort film om Williams arbete i klassrummet.

Ytterligare ett sätt att fånga upp allas svar och reflektioner är att låta alla svara skriftligt via verktyg som Mentimeter, AnswerGarden, Padlet eller via ett slutet chattrum. De som aldrig räcker upp handen kan svara skriftligt i stället och så får du syn på allas funderingar.

måndag 28 januari 2019

Pedagogisk utveckling inom högre utbildning - ny rapport

CC BY-NC Some rights reserved by  European University Association
Utvecklingen av utbildningskvalitet är ett stort fokusområde inom högre utbildning idag. EUs ministerkonferens förra året tog upp frågan i sin 2018 Paris Communiqué med löfte att:

... promote and support institutional, national and European initiatives for pedagogical training, continuous professional development of higher education teachers and explore ways for better recognition of high quality and innovative teaching in their career.

Som ett bidrag till denna process har EUA (European Universities Association) tagit fram en ny rapport, Continuous Development of Teaching Competences: Thematic Peer Group Report. Rapporten, som har tagits fram av en fokusgrupp av experter inom området, beskriver ett antal utmaningar till regeringar, myndigheter och lärosäten och rekommenderar flera konkreta åtgärder. De största utmaningarna är:

  • Lärare behöver incitament och meritering för pedagogisk utveckling.
  • Forskning behövs för att visa effekterna av pedagogisk utvecklingsarbete kopplad till rådande kvalitetssäkringssystem
  • Tvärvetenskaplig metodutveckling inom lärande och pedagogik

söndag 27 januari 2019

Trender som påverkar utbildning - ny rapport



OECD har publicerat en ny rapport som beskriver de viktigaste megatrenderna som påverkar utbildning och lärande, Trends shaping education 2019. Rapporten analyserar hur förutsättningarna för utbildning och lärande påverkas av följande megatrender:
  • Globalisering och den globala arbetsmarknaden. Hur utrustar vi dagens studenter för dessa utmaningar?
  • Demokrati och medborgarskap i en globaliserad värld, inklusive det moderna medielandskapet. Krav på mediekompetens och kritiskt tänkande.
  • Säkerhet, såväl på den nationella som på den privata nivån. Hur lär vi oss att hantera verkliga och upplevda hot?
  • Ökande livslängd och livslångt lärande. Ökande intresse för kompetensutveckling bland friska äldre.
  • Kultur och livsstil. Digitalisering påverkar livsstil, hur vi umgås och hur vi kommunicerar.
Läs mer om rapporten i Stefan Pålssons blogg, Veckans spaning vecka 4.

lördag 26 januari 2019

EADL conference 2019 – Connected Learning


European Association for Distance Learning arrangerar sin årskonferens, EADL conference 2019, i Tallinn, Estland, 23-24 maj. Årets tema är connected learning och huvudtalarna är Steve Wheeler och Jeff Staes. Programmet är inte publicerat än men mer information om talarna samt anmälningsformuläret finns här.

onsdag 23 januari 2019

IKT och utbildning - framgångsfaktorer


Digitala plattformar och verktyg används dagligen på alla utbildningsnivåer men orsakar fortfarande mycket frustration och förvirring, oftast på grund av bristande strategi, kompetensutveckling och support. En artikel av Neil Selwyn, Teachers and technology:time to get serious, diskuterar varför så många lärare fortfarande ser IKT som problem snarare än möjlighet. Han ger sju viktiga råd till lärare och skolledare:
  • Var tydlig med vad du vill åstadkomma med IKT. Hur ska det nya verktyget främja min undervisning och stödja elevernas lärande?
  • Sätt realistiska förväntningar. En ny plattform/verktyg/pryl kommer inte att revolutionisera din utbildning men kan leda till förbättringar.
  • Ta små steg framåt. Fokusera i början på hur IKT kan hjälpa dig att effektivisera det du redan gör i din undervisning.
  • Se helheten. Alla utbildningsorganisationer är komplexa och IKT är bara en del i helheten. Hur passar en viss teknik in med allt annat som pågår i skolan?
  • Tänk på oväntade konsekvenser. Vem gynnas av nya IKT-lösningar och vem missgynnas? Var lagras all data och hur ser integritetsskyddet ut?
  • IKT är en gemensam angelägenhet. IKT är inte längre något som eldsjälar driver men berör alla i organisationen. Utvecklingen ska involvera alla parter.
  • Var skeptisk mot mirakellösningar och fagra löften från leverantörer. Testa och prova själv i mindre skala och lär av varandra.
The most useful education technology knowledge does not come from globe-trotting ‘gurus’, keynote speakers and product evangelists. Instead, the best technology advice can often come from simply trying things out for yourself and/or speaking with colleagues working in similar situations and circumstances. There is still a lot to be said for teachers drawing on local knowledge and trusting their own judgement.

tisdag 22 januari 2019

Konferens om källkritik i skolan

Skolporten arrangerar en konferens, Källkritik i fokus, torsdag 2 maj i Stockholm (Hotel Birger Jarl). Konferensen riktar sig mot lärare i grundskolan och gymnasiet samt skolbibliotekarier. Huvudtalarna är Nina Rung (kriminolog), Johan Waara (Uppsala universitet), Hugo Ewald (journalist, Dagens Nyheter) och Åsa Wikforss (Stockholms universitet).

Under dagen kommer följande områden att diskuteras.
  • Avslöja nätets falska påståenden – praktiska verktyg och inspirerande metoder.
  • Källkritik är viktigt, men hur är det med källtillit?
  • Är det sant eller inte? Vilka psykologiska faktorer påverkar hur vi människor ser på given information?
  • Grooming och falska avsändare - hur kan sexuella övergrepp förebyggas genom källkritiskt förhållningssätt?
Mer information och anmälan.

måndag 21 januari 2019

Livslångt lärande - hur hinner vi?


Dagens arbetsmarknad kräver en bra anpassningsförmåga och vi kommer att behöva regelbunden kompetensutveckling för att hänga med. Livslångt lärande är åter i fokus men samtidigt blir det allt svårare för många att hinna med utbildning på grund av pressade arbetsscheman och allt högre krav på effektivitet. En artikel på bloggen Collearn, Tid för livslångt lärande, diskuterar detta problem och konstaterar att ansvaret för kompetensutveckling landar ofta på individen hellre än arbetsgivaren. Om arbetgivare inte ger sina anställda tid för utbildning så blir det inget livslångt lärande.

Från vuxnas lärande vet vi att det är svårare för vuxna att prioritera studier eftersom arbete, familj och andra ansvarsområden konkurrerar om tiden. Samtidigt finns ett stort behov av nya kunskaper. Om ett livslångt lärande ska få genomslag på allvar, kommer vi att behöva arbetsgivare som avsätter tid för kompetensutveckling.

fredag 18 januari 2019

Webbinarium om digital källkritik i skolan

Skolinspektionen arrangerar ett webbinarium om digital källkritik i årskurs 7-9, tisdag 22 januari, 15.00-16.00

Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen om källkritiskt förhållningssätt på 30 skolor i årskurs 7–9. Granskningen visar att många skolor arbetar med källkritiska metoder men att eleverna inte tränas i att värdera digitala källor i tillräcklig utsträckning. Granskningen visar att elever får söka information digitalt, men att de inte tränas i att värdera de särskilda egenskaper som digitala källor har. Till exempel att digitala källor är föränderliga och hur sökmotorer styr resultat. Det kan leda till att eleverna får sämre grunder för att fatta informerade beslut.

Under webbinariet kommer Roger Thuring från Skolinspektionen, som ansvarat för granskningen, att berätta om resultaten. Du får också möjlighet att ställa frågor till honom, Anette Holmqvist från Skolverket, Thomas Nygren som är forskare vid Uppsala universitet och Maria Jersby som är lärare på Karlbergsskolan i Köping.

Open Networked Learning (ONL191) startar i februari


Vårens omgång av den öppna nätkursen för lärare som vill lära sig mer om nätbaserad undervisning och lärande, Open Networked Learning, startar 18 februari. Kursen vänder sig till lärare, kursutvecklare, IT-pedagoger och kursdesigners främst inom högre utbildning. Den kommer att ge dig möjlighet att utforska och testa kollaborativt lärande i en öppen (publik) nätbaserad lärmiljö tillsammans med kollegor från olika universitet, discipliner och kulturer (både nationellt och internationellt). Kursen går på engelska och bygger på problembaserat lärande i internationella studiegrupper med regelbundna videomöten.

Under kursen kommer du att arbeta med följande:
  • Hur skapar vi kollaborativa och flexibla lärmiljöer på nätet?
  • Prova på problembaserat lärande via öppna plattformar
  • Utöka ditt professionella nätverk
  • Prova olika digitala verktyg och metoder i ett pedagogiskt sammanhang
  • Ta del av den senaste forskningen och nya trender inom nätbaserat lärande
  • Arbeta i internationella studiegrupper
Kursen är ett samarbete mellan universitet och andra utbildningsorganisationer i Sverige (Lunds universitet, Karolinska institutet, Linnéuniversitetet, Linköpings universitet, Mälardalens Högskola, Stockholms universitet), Finland, Irland, Sydafrika, Schweiz och Singapore. Om du tillhör en av dessa organisationer ska du anmäla dig via din kontaktperson. Om du vill anmäla dig som open learner finns det en särskild formulär. Information och länkar för anmälan finns på Registration ONL191.

torsdag 17 januari 2019

Designa för nätbaserat samarbete - ny avhandling

Photo by rawpixel.com from Pexels
Vi samarbetar allt mer via digitala plattformar och verktyg men ändå finns det tekniska och designrelaterade problem som tar tid att lösa. En ny avhandling av Stefan Nilsson (Högskolan Väst), Designing for technology-mediated collaboration (Göteborgs universitet), studerar hur vi samarbetar via nätet och föreslår nya digitala miljöer som kan underlätta processen. Enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst:

När man samarbetar behöver deltagare kunna koordinera sitt arbete, och för att kunna koordinera sig så behöver man vara medveten om de andra deltagarna och deras aktivitet. I en situation som gäller samarbete runt ett bord så kan vi göra detta på många olika sätt.

- Vi kan till exempel se de andra deltagarna och vi kan föra en diskussion sinsemellan. Vi kan skaffa oss en uppfattning om vad de gör för tillfället, var deras uppmärksamhet är och peka på saker för att leda de andras uppmärksamhet mot något, bara för att nämna några saker som är viktiga för koordination av samarbete. 

Stefan Nilsson har därefter utvecklat prototyper för ett antal designmönster avsedda att användas för koordinering av samarbete i en synkron, delad arbetsyta. Dessa är baserade på vad han kallar ”self-awareness”. Det innebär att det i ett samarbete inte bara är viktigt att se vad andra gör för stunden, utan också visualisera tillbaks en användares egna handlingar och dess påverkan på gruppen, till användaren själv.

Sekundärt behandlar avhandlingen även de problem som uppstår i utvärdering av sociala system och frågor som rör kommunikation av resultat.

Källa: Pressmeddelande på myNewsdesk, Samarbete på distans behöver underlättas.

onsdag 16 januari 2019

Blended learning för utveckling av lärarkompetens


Hur kan blended learning integreras och tränas inom högskolepedagogisk utbildning och hur kan tillämpningen av metoden det omvända klassrummet (flipped classroom) gynna studenternas lärande? Dessa frågor har undersökts i en ny projektrapport av Susanne Pelger och Marita Ljungqvist (Lunds universitet), Blended learning för utveckling av lärarkompetens. Rapporten beskriver hur lärare har fått träning i blended learning och flipped classroom som en integrerad del av sin högskolepedagogiska kompetensutveckling.

Projektets avsikt har varit att utveckla, introducera och analysera effekterna av en fördjupad satsning på digital kompetens inom högskolepedagogisk utbildning, med det övergripande syftet att undersöka och skapa förutsättningar för lärares kompetensutveckling inom blended learning.

Lärarna har fått arbeta med olika digitala plattformer och verktyg och fått reflektera över hur dessa kan främja studenternas lärande och förbättra undervisningen. Arbetet delades upp i tre delprojekt som har:
  • producerat videofilmade föreläsningar i högskolepedagogik
  • utvecklat och genomfört en workshop om omvänt klassrum inom en högskolepedagogisk kurs 
  • analyserat hur effekten av de två första delprojekten kommer till uttryck i kursdeltagarnas egen planerade undervisning.
Erfarenheterna från projektet är väldigt positiva och rapporten betonar vikten av samarbete mellan lärarna i kursplanering och undervisning. I rapporten hittar du även detaljerade bilagor som redovisar de tre delprojekten. Författarna har även summerat projektets resultat som en haiku:

Mångfaldens pensel 
målar kunskapens färger 
Frammanar tanken