lördag 29 juni 2019

Utlysning: 10 miljoner kronor för att utveckla distansutbildning

UHR (Universitetes- och högskolerådet) har fått regeringens uppdrag att administrera en utlysning av medel för projekt som utvecklar distansutbildning, enligt en nyhet från UHR, Medel för att utveckla distansutbildning. Totalt kommer det att finnas 10 miljoner kronor att söka för universitet, högskolor och yrkeshögskolor. Syten med satsningen är att bredda rekryteringen till högre utbildning, i synnerhet i landsbygdsområden, höja genomströmningen i distansutbildningar och höja kvaliteten på nätbaserade utbildningar. Enligt Karin Röding, generaldirektör för UHR

- Sveriges konkurrenskraft och kompetensförsörjning måste stärkas i hela landet. Därför satsar regeringen på att utveckla distansutbildning, med särskilt fokus på landsbygden och orter utanför campusorterna.

Sista dagen för att lämna in ansökningar är 1 oktober och medlet betalas ut i december. Projekttiden är ett år (2020).

Läs mer om utlysningen av medel för distansutbildning

fredag 28 juni 2019

Alternativ till föreläsning

Trots all forskning kring aktivt studentcentrerat lärande så dominerar fortfarande föreläsningen som undervisningsform inom högre utbildning. Det finns förstås många alternativ som skapar mycket mer engagemang och dynamik i klassrummet och dessa summeras i en artikel på sajten TeachThought, 50 alternatives to lecturing. I listan finns det länkar till många praktiska grupp och parövningar som sätter fokus på studenternas lärande och där läraren finns som facilitator och guide.

Ett exempel som lyfts fram heter Reciprocal learning.

tisdag 25 juni 2019

Texta dina filmer

Textning av filmer hjälper inte bara dem som har nedsatt hörsel. Många vill kunna titta på filmer utan att slå på ljudet och därför är textning nödvändig. Textning på andra språk betyder att din film når andra målgrupper. En bloggpost av Elin Häggberg beskriver hur du kan lägga till textning på filmer på YouTube och Facebook. Hon visar hur du använder YouTubes inbyggda textningsfunktion men ger även länkar till andra nyttiga verktyg.

lördag 22 juni 2019

EU-upphovsrättsdirektivet - riktlinjer för högre utbildning


Ett nytt EU-direktiv om upphovsrätt antogs av EU-parliamentet tidigare i år och nu har varje lands regering fram till 2021 att anpassa direktivet till den egna lagstiftningen. Denna process kommer så klart att påverka högre utbildning och därför har EUA (European University Association) tagit fram ett dokument med riktinjer för universitet och högskolor, EUA guidelines for members to influence national implementation. Dokumentet innehåller bland annat frågor som lärosäten bör driva i den nationella debatten kring direktivet.

- EUA issued a cautious response to the adopted Directive earlier this year. While the Association welcomes the greater clarity for the use of protected material in a digital environment, as well as key exemptions for the educational and scientific activities of European universities, there is concern about the Directive’s impact on other sectors and the wider society.

Ladda ner riktlinjerna som pdf-fil.

lördag 15 juni 2019

Mobilförbud i skolan - debatten fortsätter

CC0 Public domain on Pixnio
Många vill införa ett förbud mot mobiler i skolan efter ett uppmärksammad reportage i DN där en skolklass i Gränna fick ha sina mobiler påslagna under 30 minuters lektiontid och över 2000 notiser strömmade in. En artikel i Lärarnas Tidning, Forskaren vill inte ha ministerns mobilförbud, ger argument för och emot. Det finns ett starkt stöd för ett mobilförbud hos många lärare och i allt flera skolor får eleverna lämna in sina mobiler inför en lektion. Många menar att ett förbud ger studiero och leder till bättre prestation, särskilt bland lågpresterande elever och det finns en del ny forskning som ger stöd till sådana argument.

En som är mer kritisk till ett förbud är Torbjörn Ott, forskare vid institutionen för tillämpad it, Göteborgs universitet. Han forskar i området på uppdrag av Skolverket och menar att vi måste lära oss att hantera mobiler på ett mer hänsynsfullt sätt och hjälpa eleverna att kunna stänga av sina mobiler och sätta de på ljudlöst när de ska koncentrera sig på skolarbete.

- Vi lever i en värld full av mobiltelefoner. Vi måste lära oss att leva med det. Störningarna fanns innan, men då pratade man om kepsar i stället. Det är ingen som pratar om dem längre, det finns en ny skurk i stan

Utbildningsminister Anna Ekström (S) menar att även om ett förbud skulle råda ska lärarna ha möjlighet att tillåta mobiler i klassrummet av pedagogiska skäl.

- I dag kan skolan förbjuda mobiltelefoner, men reglerna är ganska snåriga. Jag vill förenkla för lärarna – och göra det tydligt för eleverna vad som gäller. Jag litar på att lärarna är bäst lämpade att bestämma när mobiltelefoner ska användas. Huvudregeln ska vara att mobiltelefoner ska vara förbjudna i klassrummet, men rektor och lärare ska sedan ha möjligheten att göra undantag från förbudet om mobiltelefoner ska användas i undervisningen.

fredag 14 juni 2019

Örebro universitet scannar in hela campuset

Pressbild, Örebro universitet
Hela campuset på Örebro universitet kommer att scannas under sommaren, såväl utomhus som inomhus, och en digital kopia skapas. Senare kan studenter vandra runt på campuset via datorn eller virtuell verklighet, ungefär som Google Street View. Enligt ett pressmeddelande från Örebro universitetetmyNewsdesk:

I sommar genomförs en digital scanning av Örebro universitet. Dels rör det sig om en invändig scanning av samtliga Akademiska Hus byggnader på Campus Örebro, vilket totalt omfattar drygt 100 000 m2. Dels scannas utemiljön med hjälp av drönare för att skapa en komplett bild av campus. Satsningen är den största i sitt slag i Sverige och den första som omfattar ett helt campusområde. Projektet är ett led i Örebro Campus Lab och det samarbetsavtal som fastighetsägaren Akademiska Hus och Örebro universitet ingick under hösten 2018 med målsättningen att tillsammans verka för att universitetet ska bli landets mest digitaliserade lärosäte.

Att campus nu scannas innebär att byggnaderna kommer att kunna upplevas både virtuellt på distans, men också på plats där det fysiska rummet sammanfogas och förstärks med den digitala tvillingen via AR-teknik i appar, telefoner och glasögon. Det virtuella campus som skapas möjliggör för de som vistas på campus att digitalt navigera sig genom lokalerna och kunna hitta objekt i byggnaderna. Det digitala underlaget från scanningen kommer också att kunna användas inom olika utbildningar vid Örebro universitet samt möjliggöra att lokalerna kan driftas på helt nya och hållbara sätt.

MOOC trender - dags att avskaffa begreppet?


En bloggpost på Class Central, 4 Takeaways from eMOOCs 2019, summerar de viktigaste slutsatserna från den internationella konferensen eMOOCs 2019 som hölls nyligen i Neapel.
  • De stora MOOC-plattformarna (Coursera, EdX, FutureLearn m fl) har hittat en gemensam affärsmodell där certifiering, handledning, möjlighet till högskolepoäng och i vissa fall även tillgång till kursen är avgiftsbelagda. 
  • MOOC-baserade program har länge varit en ambition hos många universitet men väldigt få verkar lyckas med storskaliga  programutbildningar.
  • De flesta kurserna följer den etablerade mallen med inspelade föreläsningar, uppgifter och en del interaktion i forum. Innovation pågår, framför allt i mer kollaborativa lärmiljöer och mer återkoppling men dessa är oftast i form av avgiftsbelagda tilläggstjänster.
  • Personaliserat lärande, med hjälp av artificiell intelligens, är på frammarsch och kan väl ta över rampljuset från MOOCs inom kort.
Med tanke på dessa trender kan det vara dags att ifrågasätta hela MOOC-begreppet.

Already, the term “MOOC” seems a bit quaint. Most MOOCs are no longer massive or open. None of what we call MOOC platforms refer to themselves in those terms. Only the regional platforms (e.g. ThaiMOOC, FUN MOOC) do that. Is it time to move on from MOOCs in favor of the next thing?

torsdag 13 juni 2019

Innovativ utbildning - ny rapport

CC BY Some rights reserved by EADTU
Vill du få en överblick på innovativa metoder inom utbildning och lärande kan du hitta inspiration i en ny rapport från EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) och projektet Empower, The third envisioning report for Empowering Universities in the uptake of new modes of teaching and learning. Årets rapport innehåller artiklar om områden som fortbildning, öppna lärresurser, studentmobilitet, artificiell intelligens och learning analytics, kvalitetssäkring, studentsupport och kursdesign.

Innovations in education create new opportunities for enhancing the quality of the learning experience in on campus programmes, reaching out to new target groups off campus and offering freely accessible courses nationally or worldwide through the internet. This to enhance the quality of offerings as well as the visibility and reputation of the institution.

fredag 7 juni 2019

Airtable - flexibelt planeringsverktyg

Airtable är ett flexibelt planeringsverktyg för projekt, teamsamordning, kursutveckling eller hantering av kunder och kontakter. Den fungerar som en korsning mellan ett kalkylblad och databas. Du kan lägga in alla uppgifter i ett projekt; deadlines, ansvariga, underlag, kategori, länkar till andra uppgifter mm. Sedan kan verktyget presentera projektet i olika format: kalender, kanban, tabell, galleri eller matris.

Titta på filmen för att se hur Airtable fungerar. Som vanligt finns det en gratisversion som duger för enklare projekt och aktiviteter men vill du ha mer lagring och flera funktioner får du självklart betala.

torsdag 6 juni 2019

Högskolor och universitet allt mer internationella


UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har släppt sin årsrapport med statistik och analys om svensk högre utbildning, enligt ett pressmeddelande från UKÄ. Den tydligaste trenden i år är den ökande internationaliseringen. Enligt Sofia Berlin Kolm, utredare på UKÄ:s analysavdelning och projektledare för framtagandet av Årsrapporten:

– ­Allt fler vill komma till Sverige för att studera och forska, vilket är positivt och berikar högskolevärlden. Det betyder fler kunskapsutbyten på global nivå och skapar förutsättningar för höjd kvalitet inom både forskning och utbildning. ... Vi kan även se att personer som har med sig en utländsk examen etablerar sig väl på arbetsmarknaden efter att de gått en svensk kompletterande utbildning. Rekrytering av utländsk kompetens kan alltså bidra till att lösa kompetensförsörjningen.

En motsatt trend är att svenska studenter som väljer att åka utomlands och studera har minskat. Det kan ha flera orsaker, en är att vissa utbildningar som läkarutbildningen har byggts ut och nu kan ta emot fler studenter. Ytterligare en trend, som varit i flera år, är att vissa grupper inte lockas av högre studier.

– Vi kan se att till exempel svenska män, personer som har lågutbildade föräldrar och utrikes födda som invandrat efter skolstarten är underrepresenterade. Det finns troligen många personer i de här grupperna som både skulle passa för högre studier och berika högskolevärlden och samhället om de kunde lockas att bryta mönstret och studera vidare.

onsdag 5 juni 2019

Global konferens om e-lärande

Organisationen ICDE (International Council for Open and Distance Education) arrangerar konferensen ICDE World Conference on Online Learning 2019 i Dublin, Irland, 3-7 november i samarbete med Dublin City University. Konferensens tema är Transforming Lives and Societies och kommer att fokusera på digitalisering och hållbar utveckling. Konferensens program är under utveckling men det kommer att finnas många olika sätt att delta, från engagerande huvudtalare till intensiva workshops, rundabordsamtal, mikropresentationer och seminarier. Det finns dessutom 3 förkonferens workshops söndagen den 3 november.

Håll utkick på nyheter på konferensens webbplats. Vill du anmäla dig med early bird-rabatt ska du göra det före 1 juli. Här ser du välkomstfilmen.

tisdag 4 juni 2019

U-Multirank tar tempen på svenska lärosäten i innovativ global rankingsystem

Pressbild, U-Multirank
U-Multirank har publicerat sina rankinglistor för 2019 där över 1700 lärosäten från 96 länder har bedömts enligt flera kriterier som undervisning och lärande, kunskapsöverföring, forskning, internationalisering och samverkan. En interaktiv karta visar de högstrankade lärosätena i världen.

U-Multirank is a unique, multidimensional and international ranking of higher education institutions. It compares university performance across teaching and learning, research, knowledge transfer, international orientation and regional engagement. It is the largest and most inclusive ranking showcasing the diversity in higher education around the world. It is not a league table and does not use composite indicators, nor reputation weights. Therefore, there is no one best university in UMultirank.

42 svenska lärosäten ingick i studien och resultaten kan du läsa i bilagan U-Multirank 2019 Swedish universities in global comparison. Varje lärosäte bedöms enligt kriterierna i bilden till höger och då får man fram lärosätets profil som ett hjul med de fem bedömningsområdena. Svenska lärosäten är särskilt starka inom forskning och samverkan. Sex lärosäten fick fler än 10 toppbetyg (A): Chalmers (17), KTH (12), Karolinska Institutet (11). Lund, Göteborg, Uppsala och Handelshögskolan (10 var). 

Idén med U-Multirank är att komma bort från konkurrens och ligatabeller och i ställer visa en helhetssyn på varje lärosätes styrkor och svagheter.

torsdag 30 maj 2019

Digitalisering i högre utbildning - debattartikel kräver helhetssyn

CC0 Photo by Mikael Kristenson on Unsplash
Digitalisering i högre utbildning är viktigare än någonsin men ett stort problem är att diskussionerna pågår i flera forum som sällan möter varandra och det leder till en splittrad syn på en fråga som kräver större övergripande samarbete. Detta framgår av en debattartikel av Cathrine E. Tømte (Universitetet i Agder) i den norska nättidningen Khrono, Hvor er det faglige lederskapet i digitaliseringsdebattene i akademia?. Artikeln handlar om läget inom norsk högre utbildning men den speglar till viss del situationen i Sverige. Hon menar att det finns flera konferenser per år om digitalisering men med olika målgrupper och det finns väldigt få möjligheter där lärarna får diskutera med ledare, administratörer och teknikansvariga..

- Disse konferansene, som alle handler om digitalisering og herunder også undervisning og læring i høyere utdanning, deler seg i to løp; ett for ledere, teknologer og administratorer – og ett for ildsjeler blant fagansatte som underviser.

Det som fattas är en helhetssyn på digitalisering och en övergripande diskussion mellan alla parter. Initiativ som kommer från engagerade lärare får sällan uppmärksamhet hos ledningen och många digitala lösningar som kommer uppifrån saknar förankring hos lärarna.

- Digitalisering av undervisning skjer ikke av seg selv, og verken strategier, administrasjon, teknologer eller ildsjeler i fagkollegiet kan klare dette alene. Vi trenger med andre ord å tenke sammen på hvilke utfordringer digitaliseringen kan løse når det gjelder undervisning og læring – og eventuelt hvilke nye utfordringer som kan oppstå i kjølvannet av digitaliseringen.

onsdag 29 maj 2019

Riktlinjer för studentstöd i digitala lärmiljöer


Brittiska JISC har tagit fram en guide med riktlinjer för hur ett lärosäte kan skapa bra digitala lärmiljöer för sina studenter och stödja studenternas användning av digitala plattformar och verktyg. Guiden heter Jisc NUS roadmap for supporting students to improve their digital experience at university and college, och tanken är att den ska bli ett underlag för diskussioner mellan lärosätet och studentrepresentanter. Guiden bygger på en omfattande undersökning av över 35 000 studenter och 87 lärosäten som genomfördes i fjol av JISC i samarbete med NUS (national Union of Students), Digital experience insights survey 2018: findings from students in UK further and higher education.

The roadmap helps student representatives to discuss and review specific aspects of the student experience in your organisation. It focuses on the digital environment for learning and how digital tools and resources are used to support learning in courses of study. It can be used to start conversations and contribute to improvements at your university or college.

Guiden har ett antal områden (lärosätets digitalisering, studenternas inställning, digitalisering på kursnivå och studenternas digitala liv) och för varje område finns det flera kriterier under följande rubriker: första steg, under utveckling, utvecklat och utmärkt. Mötesdeltagarna ska gå genom alla kriterier och identifiera det som lärosätet redan gör, vad som saknas och vad som kan förbättras.

tisdag 28 maj 2019

Hållbar internationalisering - UHR-konferens i Göteborg

CC0 Photo by Porapak Apichodilok from Pexels
Internationaliseringsdagarna 2019 arrangeras i Göteborg 5-6 november av UHR (Universitets- och högskolerådet) i samarbete med Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. temat för i år är hållbar internationalisering med bland annat begrepp som virtuell mobilitet och internationalisering på hemmaplan:

Hur skapar vi goda förutsättningar för att kunna arbeta hållbart med frågor som rör internationalisering? Hur kan internationalisering bidra till att skapa hållbar utveckling? Vilka utmaningar finns och hur bör vi arbeta? Dessa och liknande frågor vill Internationaliseringsdagarna 2019 synliggöra och belysa. Det övergripande temat i år är Hållbar internationalisering.

Huvudtalaren är Pam Fredman, ordförande i International university association (IAU), och det finns förstås många spännande workshops, diskussioner och föreläsningar att välja mellan.


måndag 27 maj 2019

Öppna kurser om FNs globala hållbarhetsmål


Om du vill lära dig mer om FNs globala hållbarhetsmål finns det många öppna nätkurser (MOOCs) och en sammanställning finns på sajten Human Rights Careers, UN Sustainable Development Courses. 17 universitet har bidragit till initiativet och erbjuder kurser som ska öka förståelse för målen och skapa engagemang för en hållbar framtid.

Coursera is the primary platform where these courses are offered for the general public in the form of online classes with the hope of increasing participation in the work being done towards these goals. The courses often provide a hands-on experience with an NGO or international organization who is working to achieve the SDGs through their work. The participating universities hope to offer a global education on these goals and ways to get involved.

söndag 26 maj 2019

Genomströmningsstatistik i svensk högre utbildning


UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat nya tabeller med statistik om prestationsgraden och examensfrekvens i högskoleutbildningen på grundnivå och avancerad nivå (Nya tabeller om genomströmningen på högskolan).

Prestationsgraden är ett mått som visar hur många högskolepoäng studenter tar av de antal högskolepoäng de är registrerade för under ett visst läsår. För prestationsgrad publiceras fyra nya tabeller som beskriver prestationsgraden uppdelat på kön, program/kurs, svenska/inresande studenter, ålder, campus/distans och lärosäte. Siffrorna visar bland annat att studenterna har blivit bättre på att ta de högskolepoäng som de registrerat sig för, prestationsgraden har ökat till 83 procent 2016/2017, jämfört med 2008/2009 då motsvarande siffra var 79 procent.

När det gäller genomströmningssiffror för distansutbildningar ser vi tydliga förbättringar mellan 2008 och 2017. Distansutbildningar 2017 har en prestationsgrad på 65% mot 86% på campus. Det finns ju flera förklaringar på skillnaden, främst att distansstudenter oftast kombinerar studier med arbete och familj och studerar på deltid, men det finns också förbättringspotentiell med en ökad fokus på bättre kursdesign och kvalitetshöjande åtgärder. Värt att notera är att skillnaden är minimal när det gäller yrkesexamensprogram med en prestationsgrad på 88% på distans mot 90% på campus. Prestationsgraden är lägst på fristående kurser med 51% på distans och 70% på campus. Överlag ser vi en högre prestationsgrad för kvinnor än för män.

lördag 25 maj 2019

Wikimania 2019 i Stockholm


Den internationella konferensen om öppna kunskapsprojekt (Wikipedia, Wikibooks, Wikimedia Commons, Wiktionary m fl), Wikimania, hålls 14-18 augusti vid Stockholms universitet. Under konferensen får du delta i många diskussioner, workshops och möten och det finns fortfarande tid att skicka in ett bidrag (sista datum 1 juni). I år ligger fokuset på hur Wikimediarörelsen bidrar till hållbarhetsmålen.

Have you ever thought about the Wikimedia movement in terms of sustainable development? How free knowledge could have the potential to radically change peoples’ lives? Or how we through cooperation, innovation and passion actually could build a better world? Perhaps you haven’t, but we want to think about it and start a conversation. The theme of Wikimania 2019 will be: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals. The theme will permeate the program and guide our communication, cooperation and outward work.

fredag 24 maj 2019

Inkludering och digitalisering nyckelfrågor inom pedagogisk utveckling

UKÄ (Universiteteskanslersämbetet) har ett regeringsuppdrag att undersöka hur högskolepedagogisk utveckling bedrivs vid svenska lärosäten och undersöka förbättringsområden. En nyhet från UKÄ, Inkludering och digitalisering viktiga frågor för pedagogisk utveckling, ger en lägesbeskrivning. Bland annat har de genomfört en enkätundersökning om hur lärosätena arbetar med pedagogisk utveckling och två framtidsutmaningar lyftes fram: breddad rekrytering och digitalisering. Dagens studenter är mycket mer heterogena än förr och ställer nya krav på flexibilitet och support. Dessutom finns det en starkare fokus på studentcentrerad undervisning och aktivt lärande, både i klassrummet och digitalt.

Digitaliseringsarbetet varierar mycket mellan lärosäten och det finns krav på bättre samordning och övergripande strategi. Enligt UKÄs utredare och projektledare Andrea Amft:

- De digitala medlen måste vara verktyg för att förbättra lärandet och här har pedagogerna en viktig roll. Det är ingen vits att digitalisera för digitaliseringens skull. Vi ser att en del satsningar drivs av ensamma eldsjälar och att det inte alltid finns ett systematiskt arbete för att säkerställa fortsatt utveckling.

Nästa steg i uppdraget är fördjupande intervjuer med sju lärosäten för att identifiera system och strategier som kan förnya och utveckla den pedagogiska utvecklingen framöver. De utvalda lärosätena är: Blekinge tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Kungl. Tekniska högskolan, Sophiahemmet högskola, Umeå universitet och Örebro universitet.

Här ser du en kort intervju om uppdraget med Sveriges enda professor i högskolepedagogik, Max Scheja vid Stockholms universitet.

torsdag 23 maj 2019

Appar lika effektiva som läs- och skrivträning - ny studie

Elever som har läs- och skrivsvårigheter kan lära sig läsa och skriva lika effektivt genom att använda appar än med traditionell undervisning. Så visar en ny studie av Idor Svensson, psykologiprofessor vid Linnéuniversitetet, enligt en artikel i Skolvärlden, Forskaren: Appar lika effektiva som läs- och skrivträning. Studien följde över 100 elever med läs- och skrivsvårigheter under ett år. De delades i två grupper: den ena fick traditionell undervisning och den andra tränade via valda appar, s. k. assistensteknik. Träning via appar visade sig vara lika effektiv som traditionell undervisning men bara med elever som hade tydliga svårigheter. Enligt Idor Svensson:

- Har du en elev som inte har problem med att lära sig läsa och skriva så går det lättare på det traditionella sättet i dagsläget, ingen tvekan om det. Men om man ser på de som har stora svårigheter så är detta ett fantastiskt alternativ, även om det tar längre tid än för dem utan svårigheter.

Som vanligt handlar det inte om antingen-eller men studien visar att användning av appar ger ett bra stöd till elever och bidrar till deras utveckling. En svaghet finns när det gäller taligenkänning och det är vissa dialekter eller om eleven har talsvårigheter.

- När du talar in i de här assisteringsredskapen så är de känsliga för dialekter, eller hur tydligt du talar eller om det är oväsen i bakgrunden. Det beror på hur bra uttalet är. Vissa elever har talsvårigheter och då fungerar det kanske inte, jag provade på en särskola nyligen och där blev det riktigt tydligt.

Samtidigt har Linnéuniversitetet startat ett projekt som ska utveckla en app som hjälper barn med talsvårigheter, t.ex. Downs syndrom och autism, att kommunicera mer effektivt, Ny app ska hjälpa barn med talsvårigheter. Projektet finansieras av Vinnova och ska pågå till juli 2020.

måndag 20 maj 2019

Witeboard - kollaborativ arbetsyta utan inloggning

Witeboard är kanske det enklaste verktyget som finns om du och dina kollegor (eller klass) behöver en snabb gemensam arbetsyta för brainstorming. Så fort du klickar på länken skapar du en ny tavla. Du skickar länken till dina kollegor och så kan ni börja rita eller skriva - ingen inloggning behövs och alla är anonyma. Du kan rita figurer och skriva text i olika färger. Med ett gratis konto kan du spara dina tavlor. Så enkelt är det!

fredag 17 maj 2019

Ny handbok om aktivt lärande

"Classroom session in Solent Creatives" by Solent Creatives is licensed under CC BY 2.0
Hur skapar man aktivt lärande och större engagemang hos studenter? En praktisk guide inom detta område finns i form av en ny bok, An Active Student Participation Companion, av Sanna Barrineau, Sanna Engström och Ulrike Schnaas vid Uppsala universitet. Boken är gratis att ladda ner och innehåller många idéer om hur du som lärare kan skapa kollaborativa gruppaktiviteter och göra studenterna mer delaktiga i kursen samt bidra till kursen utveckling. Boken bygger på praktiska exempel från svensk högre utbildning.

This companion aims to inspire those who want to approach new ways of learning in order to create a better course, as well as those who are out to challenge conventional forms of teaching and learning norms. It summarises a range of experiences in Swedish higher education and provides concrete examples of how students and educators can learn together. By reading this companion, you will meet a variety of voices and perspectives - from students and educators - both via text and through links to a rich collection of media.

torsdag 16 maj 2019

Nya modeller för kollaboration och studentmobilitet - ny rapport och webbinarier

CC BY Some rights reserved by EADTU
EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) arrangerar en serie webbinarier 21-23 maj för att presentera och diskutera en ny rapport om studentmobilitet i Europa, Innovative Models for Collaboration and Student Mobility in Europe. Rapporten beskriver en ny syn på mobilitet som kan bestå av fysisk, virtuell och blandade former och ger goda exempel på innovativa initiativ inom europeisk högre utbildning.

Education can be organized in face to face, blended or online modes. This is also the case for mobility which always goes together with it. It can be short and long term, synchronous and asynchronous. ICT modes of teaching and learning amplify the potential of education and the mobility related to it. 
None of the forms of mobility is an alternative for replacing the other. Each form is adding to the enrichment of education, offering students the opportunity to learn international competences and skills. Hence, all forms of mobility can be offered separately or in a combination throughout a student’s study career.

Syftet med webbinarierna är att sprida rapportens resultat, visa goda exempel och skapa diskussion om framtidens möjligheter inom studentmobilitet.

  • Tisdag 21 maj, 14:00-15:30. Innovative models for International Collaboration and Mobility in Europe. Report from the EADTU Task Force and a Peer Learning Activity on Virtual Mobility. (Piet Henderikx, EADTU, The Netherlands).
    KU Leuven - Stellenbosch University Think Tank (Katrien Vanelven, KU Leuven, Belgium)
  • Onsdag 22 maj, 14:00-15:30. Open Virtual Mobility Skills – Research Results & Application in the Design of Massive Open Online Courses (MOOCs) (Ilona Buchem, Beuth Hochschule für Technik, Germany)
    Designing for virtual mobility: lessons learned from piloting a new approach to distance teaching (Olga Firssova, OUNL, the Netherlands).
  • Torsdag 23 maj, 14:00-15:30. Paneldiskussion om rapporten och vägen framåt.

Mer information om webbinarierna och anmälan.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

onsdag 15 maj 2019

Korta öppna kurser med FOCUS på Östersjön

Vill du lära dig mer om turism och marinbiologi i Östersjöområdet finns det ett utbud av korta öppna näkurser som tagits fram av ett Interreg South Baltic projekt, FOCUS,  Kurserna (se kursutbudethar utvecklats i ett samarbete mellan lärare från de deltagande lärosätena: Klaipeda University, Litauen, Lithuania Business University of Applied Sciences, Litauen, Linnéuniversitetet, Sverige, University of Gdansk, Polen och Roskilde Business College, Danmark.

Målgrupperna för dessa kurser är alla som arbetar inom turism och miljöfrågor i Östersjöområdet och kurserna ger dig insikter i viktiga aktuella frågor.
Du kan delta i egen takt och varje kurs består av inspelade föreläsningar, artiklar att läsa, quizzar och inlämningsuppgifter.

tisdag 14 maj 2019

Ökande stress för högskolelärare - ny rapport

Lärarnas arbetsbelastning ökar hela tiden och detta leder till stress och dålig arbetsmiljö. Det visarnnen ny rapport från SULF, Det akademiska skruvstädet - om it-stress och all annan press. Rapporten bygger på en enkätstudie som skickades ut till över 17 000 universitets- och högskolelärare med fokus på negativ stress på grund av IT-användning. Resultaten visar att även om teknikrelaterad stress är ett stort problem så upplever två av tre lärare stress på grund av ökande arbetsbelastning. Läs mer i en artikel i SULFs tidning Universitetsläraren, Två av tre universitetslärare stressade av arbetet..

Många upplever att de inte har kontroll över sin arbetssituation med stora krav på tillgänglighet, ökande administration och IT-relaterade problem.

Enligt rapporten gör tid avsatt för forskning det möjligt för individen att få kontroll över arbetssituationen. Ju mer forskning i tjänsten desto bättre kontroll, och ju mer undervisning i tjänsten desto mindre kontroll över arbetssituationen.

Studien visar att många lärosäten inte har en policy för IT-tillgänglighet och att många saknar bra support.

SULF anser också att det behövs bättre teknik och teknikstöd och det måste finnas rutiner för när lärare och forskare ska var tillgängliga. Det är också nödvändigt med ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete.

Rapporten avslutas med en lista rekommendationer för att kunna arbeta utan att riskera hälsan, riktade mot regeringen, myndigheter och lärosäten.

Läs rapporten: Det akademiska skruvstädet – om it-stress och all annan press

måndag 13 maj 2019

Folkbildningens betydelse för samhället


Över 1,2 miljoner människor deltog i någon form av folkbildning 2018 enligt en ny rapport från Folkbildningsrådet, Folkbildningens betydelse för samhället – Folkbildningsrådets samlade bedömning 2018. Folkbildningen ger utbildningsmöjligheter till många som har svårt att delta i det formella utbildningssystemet och har större möjligheter att individanpassa utbildningar till individens behov.

Vi kan tydligt se att folkbildningen bidrar till ett Sverige som håller ihop. Folkbildningen finns i Sveriges alla kommuner och når och engagerar en stor del av befolkningen. Inom folkbildningen samlas kvinnor och män, med olika bakgrund, i olika åldrar och med olika förutsättningar. Folkbildningen är en arena där vi gemensamt kraftsamlar mot populism, kunskapsförakt, främlingsfientlighet och exkludering.

Rapporten redovisar svensk folkbildning ur fyra perspektiv: demokratisyftet, påverkanssyftet, utbildnings- och bildningssyftet samt kultursyftet.

lördag 11 maj 2019

Örebro universitet erbjuder korta distanskurser om artificiell intelligens

Örebro universitet erbjuder flera korta flexibla kurser inom artificiell intelligens, speciellt anpassade för yrkesverksamma som vill lära sig mer om detta viktiga område. Kursutbudet, Smarter, omfattar 8 st. tre-poängskurser som har utvecklats av det internationellt erkända forskningscentret AASS, som arbetar med forskning inom artificiell intelligens (AI), robotik och autonoma system, i samarbete med flera företag som är aktiva inom AI-området. Kurserna, som går antingen på kvartsfart eller halvfart, är webbaserade men innehåller ett fåtal fysiska träffar antingen på campus eller hos ett av flera partnerföretag.

Vi på Örebro universitet vill bidra till det livslånga lärandet. Yrkesverksamma kan till exempel läsa våra AI-kurser på distans, vid sidan av det ordinarie arbetet. Vår uppgift är att tillsammans med dig utveckla utbildningar efter ditt behov.

Här ser du en kort informationsfilm om kurserna. Mer information hitta du här.

fredag 10 maj 2019

Ny e-tjänst: Vad motsvarar din utländska utbildning i Sverige?

Nu finns det en e-tjänst som gör det möjligt att se vad en utländsk utbildning motsvarar i Sverige. Tjänsten har tagits fram av UHR (Universitets- och högskolerådet) och ska göra det lättare för många att komma in i arbetsmarknaden. Enligt ett pressmeddelande från UHR:

Det är viktigt att ta tillvara kompetensen hos de hundratusentals personer i Sverige som har en utbildning från ett annat land, säger Karin Röding, generaldirektör för UHR. UHR:s nya så kallade bedömningstjänst gör det lättare för både arbetssökande och arbetsgivare att förstå vad en utländsk utbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet. För arbetsgivare innebär det att de lättare kan rekrytera personer med rätt kompetens.

I bedömningstjänsten finns information om vad en utländsk gymnasieutbildning, eftergymnasial yrkesutbildning eller högskoleutbildning motsvarar i Sverige. Svaret kan laddas ner som en pdf, som den som söker arbete kan skicka till arbetsgivare tillsammans med sina utbildningsdokument. I tjänsten finns bedömningar av närmare 500 utbildningar från 37 länder.

– Tjänsten ger snabbt och enkelt besked om vad en utländsk utbildning innebär, säger Lars Petersson, avdelningschef vid UHR. Vår förhoppning är att framför allt arbetssökande och arbetsgivare ska ha nytta av den, men även personer som vill studera i utlandet ska kunna se vad olika utbildningar motsvarar i Sverige.


Länk till bedömningstjänsten.

torsdag 9 maj 2019

Pedagogisk innovation i klassrummet - ny rapport


Det finns många nya pedagogiska modeller och metoder samt digitala plattformar och verktyg men hur ser det ut i klassrummet egentligen? Hur långt har vi kommit med innovativ undervisning och lärande? Dessa frågor ligger till grund för en ny rapport från OECD, Measuring Innovation in Education 2019. Rapporten, med underrubriken vad har hänt i klassrummet?, undersöker om de senaste årens innovationsvåg inom pedagogik och teknik har lett till konkreta resultat. Rapporten fokuserar på grundskola och gymnasium men berör även lärarfortbildning.

The report casts light on systemic innovation in primary and secondary education, with a focus on pedagogical innovation. Has the use of technology spread? Have assessments become more important in pedagogical practices? Are students given more agency in their learning? Are they still asked to memorise facts and procedures? Do teachers increasingly engage students in peer learning activities?

Den första delen handlar om innovation inom 150 olika utbildningsmoment (utveckla färdigheter inom olika ämnen, generiska kompetenser osv) och del två handlar om innovation ino olika utbildningsnivåer och lärandemål. Sist i rapporten finns beskrivningar av innovationsnivån i särskilda länder och du hittar Sverige på sida 288.

Referens
Vincent-Lancrin, S., et al. (2019), Measuring Innovation in Education 2019: What Has Changed in the Classroom?, Educational Research and Innovation, OECD Publishing, Paris,https://doi.org/10.1787/9789264311671-en.

onsdag 8 maj 2019

Rapport om norsk högre utbildning 2019

Bild: Diku
Varje år kommer en övergripande rapport om norsk högre utbildning, Tilstandsrapport for høyere utdanning, sammanställt av Diku (Direktoratet for internasjonalisering og kvalitetsutvikling i høyere utdanning). Här hittar du rapporter och statistik om utbildningar, doktorandsutbildning och forskning, ekonomi och HR-frågor. Ett särskilt fokus läggs i år på hur universitet och högskolor arbetar med FNs hållbarhetsmål och miljöarbetet.

Årets temakapittel tar utgangspunkt i FNs bærekraftsmål og arbeidet med å gjennomføre det grønne skiftet. Kapittelet belyser høyere utdanningssektorens arbeid med disse temaene, og viser at det jobbes bredt i sektoren med å inkludere perspektiver knyttet til det grønne skiftet og bærekraft i utdanning og forskning, så vel som i investeringer og drift. Temakapittelet skiller seg fra resten av rapporten ved at det i større grad er basert på kvalitative vurderinger og dialog med nøkkelpersoner.

tisdag 7 maj 2019

Tillgång till högre utbildning i hela landet - debattartikel

"Studying 2" by Michael Rienstra is licensed under CC BY-NC-SA 2.0
Regeringen vill att hela landet ska få tillgång till högre utbildning oavsett var man bor, enligt en debattartikel i Värmlands Folkblad av Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning (S) och Gunilla Svantorp, ordförande Utbildningsutskottet (S) och riksdagsledamot från Värmlands län. Många landsbygdskommuner har problem med kompetensförsörjning eftersom de som behöver utbildning måste flytta till en högskoleort och kommer sällan tillbaka till hemkommunen efter utbildningen. Därför behöver lärosäten erbjuda flera distansutbildningar inom områden där det finns rekryteringsbehov.

Vi vill främja en ännu bättre och mer utvecklad distansutbildning som också tar hänsyn till glesbygdens behov. Därför investerar regeringen nu särskilt för detta i vårbudgeten. Det övergripande målet medsatsningen är att utveckla formerna för distansutbildning för att förbättra kvaliteten i utbildningen och göra den mer attraktiv. Det är ett första steg i arbetet med Januariavtalets punkt om att möjligheterna till distansutbildning ska stärkas.

söndag 5 maj 2019

Världens bibliotek – fri onlinetjänst för mångspråkiga böcker

Photo by Breakingpic from Pexels
Nu lanseras Världens bibliotek, en onlinetjänst för e-böcker och ljudböcker på sju språk. Tjänsten är under utveckling och kommer att byggas ut med både fler språk och titlar. Men redan nu kan alla som bor i Sverige ta del av böckerna helt gratis.

Världens bibliotek främjar läsning och jämlik tillgång till litteratur bland personer i Sverige som talar något av de stora migrantspråken. För närvarande finns cirka 700 böcker på arabiska, bosniska, kroatiska, serbiska, persiska, somaliska och tigrinska. Böckerna går att läsa eller lyssna på direkt i webbtjänsten.

Tjänsten är resultatet av ett nordiskt samarbete mellan Kungliga biblioteket (KB) och nationalbiblioteken i Norge och Danmark. KB har gett Malmö stadsbibliotek och Stockholms stadsbibliotek i uppdrag att driva och vidareutveckla Världens bibliotek under 2019. De två biblioteken får 5,2 miljoner kronor från Kulturrådets satsning Stärkta bibliotek för att fortsätta projektet.

Målet är att förbättra upplevelsen för den som använder tjänsten och att fylla på med fler språk och böcker. Planen är också att samarbeta med folkbibliotek, skolor och andra aktörer för att nå ut till fler användare.

– Vi ser fram emot att fortsätta utveckla Världens bibliotek. Med hjälp av den här tjänsten får personer med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sitt språk och läsintresse. Det ligger helt i linje med reformförslagen i den nationella biblioteksstrategin, säger Anna Lundén, enhetschef för Nationell bibliotekssamverkan på KB.

Världens bibliotek är öppet för alla som befinner sig i Sverige och helt gratis att använda. För att använda tjänsten, gå till varldensbibliotek.se och registrera dig med din e-postadress. Därefter har du tillgång till innehållet utan begränsningar.

torsdag 2 maj 2019

Hitta bilder du får använda

"P1020241" by sinapsiaren argazkiak is licensed under CC BY-NC-SA 2.0 
En ny version av CC Search är nu igång och här kan du söka bland över 300 miljoner bilder som har Creative Commons licens. Du får kopiera dessa bilder och använda dem som du vill så länge du länkar till originalet, erkänner upphovsmannen och följer licensvillkoren. En bloggpost från Creative Commons beskriver hur den nya tjänsten fungerar, CC Search is out of beta with 300M images and easier attribution. Just nu kan du bara söka efter bilder men tanken är att senare lägga in musik och öppna kursböcker.

Nästan alla bilder i denna blogg har jag hittat via CC Search och här ser du också hur jag hänvisar till verket och gällande licens.

onsdag 1 maj 2019

Webbinarier om tillgänglighet inom utbildning

Global Accessibility Awareness Day äger rum torsdag den 16 maj och Blackboard arrangerar fyra webbinarier om tillgänglighet inom högre utbildning. Dessa webbinarier sprids över hela dygnet så att hela världen har möjlighet att delta. Schemat ser ut så här men om du anmäler dig se till att kontrollera tiden.

16 maj kl 05:00 CEST (14:00 AEST)
From Awareness to Action – Disability Inclusion in Higher Education
Matt Brett, Director, Academic Governance and Standards, Deakin University, Australia

16 maj 16:00 CEST (11:00 ET)
Atlantic Cape Community College: Journey to a More Inclusive Campus 
Chad Bullock, Senior Manager, Center for Accessibility, Michelle Perkins, Director, Instructional Technology, Mike Barnes, Director, Center for Accessibility. Atlantic Cape Community College (USA)

16 maj 18:00 CEST (13:00 ET)
How The University of Toledo is Developing a Digital Accessibility Culture
Melissa M. Gleckler, M.L.S. Educational Technologist, Adjunct Instructor, Department of Communication, Vice-chair, UT Professional Staff Council, The University of Toledo (USA)

16 maj 24:00 CEST (17:00 CT)
Tips and Tricks of Inexpensive Accessibility Testing
Elizabeth Simister, Product Accessibility Manager, Blackboard Inc.

Se alla evenemang som arrangeras under dagen.

tisdag 30 april 2019

Hur kan vi analysera och visualisera åsikter och attityder i sociala medier - ny avhandling

Bild: Kostiantyn Kucher, Linnéuniversitetet
Det skrivs enorma mängder text i sociala medier och det betyder att det har blivit omöjligt att få en övergripande bild på hur den politiska diskussionen utvecklar sig och vilka tentenser finns. Hur kan man hitta och förstå åsikter och känslor i den enorma mängden texter i sociala medier? En ny avhandling av Kostiantyn Kuchers vid Linnéuniversitetet beskriver hur man kan analysera och visualisera stora mängder data i sociala medier, enligt ett pressmeddelande från LinnéuniversitetetNy forskning visualiserar åsikter och attityder i sociala medier.

Kostiantyn Kuchers forskning bidrar till att visualisera exempelvis den allmänna opinionen i politiska frågor i tweetar över tid. I framtiden kan analys och visualisering av åsikter och attityder bidra till uppgifter som att upptäckta hatiska uttalanden och falska nyheter.

- Min forskning visar hur man kan undersöka och förstå åsikter och känslor i samlingar av textdata, genom att kombinera metoder för datoriserad textutvinning och interaktiva visuella representationer, det vill säga speciella typer av diagram och grafer.

Som en del i ett forskningsprojekt vid namn StaViCTA har Kostiantyn med kollegor skapat verktyg att användas för undersökningar online, vilka nu används av forskare, studenter och andra intresserade av textvisualisering (http://textvis.lnu.se och http://sentimentvis.lnu.se). De har utformat och implementerat flera visuella analysmetoder som har hjälpt medarbetare i lingvistik och datorlingvistik i deras forskning inom analys av attityder.

Metoderna som presenteras i avhandlingen kan tillämpas inom akademisk forskning, affärsinformation, övervakning av sociala medier och journalistik. Förutom texter i sociala medier kan dessa metoder också användas för att visualisera attityder i exempelvis böcker och företagsrapporter.

Läs avhandlingen: Sentiment and stance visualization of textual data for social media (Visualisering av åsikter och attityder i textdata i sociala medier).

måndag 29 april 2019

Clips - smidig app för korta filminspelningar

Clips är en enkel app som hjälper dig producera korta videoklipp som passar väldigt bra i sociala medier som Facebook och Instagram. Den fungerar på iPhone och iPad och innehåller de vanligaste redigeringsverktygen samt automatisk textning, möjlighet att lägga in egna bilder och flera effekter.
En bloggpost av Elin HäggbergNya appen Clips gör det enkelt att skapa sociala videoklipp, beskriver hur appen fungerar och innehåller många bra tips. Elins korta demofilm om Clips visas nedan.

Ladda ner appen Clips från iTunes.

fredag 26 april 2019

Fokus på framtidens lärare i nationell konferens - NGL2019


NGL2019 (Next Generation Learning), den årliga konferensen om framtidens undervisning och lärande, hålls vid Högskolan Dalarna i Falun 15-17 oktober. Årets teman är rum, redskap, relationer och reportoar.

Huvudtalaren, Carl Anders Säfström, professor i pedagogisk forskning, kommer att prata om förmågan att undervisas (läs mer i artikeln Förmågan att undervisas ligger bakom framgång):

Jag kommer tala om läraren som ett uttryck för den näst intill omstörtande idén om att det inte är medfödda privilegier som skall bestämma din plats i samhället utan snarare din förmåga till att undervisas.

Du kommer också att få höra Wei Hing, forskare och lektor på Högskolan Dalarna, som pratar om kritiskt tänkande och interkulturell kompetens som nyckelfärdigheter för att utveckla lärandet (läs mer i artikeln Kritiskt tänkande viktig faktor i framtidens lärande).

Utbildning under 2000-talet står inför utmaningar som plötslig globalisering och internationalisering. Hur man utbildar studenter till att bli kompetenta yrkesutövare i denna globaliserade värld är en av de mest avgörande angelägenheterna för alla utbildningsinstitut.

Sista datum för att lämna in bidrag till konferensen är 1 juni.