fredag 15 november 2019

Ny forskarskola med fokus på lärarutbildning och digitalisering


Nio svenska lärosäten har tilldelats 40 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att utveckla en ny forskarskola för att stärka lärares förmåga att digitalisera undervisningen, enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst. Den nya forskarskolan UPGRADE- Lärarutbildning och skolans digitalisering, blir en fortsättning på den befintliga forskarskolan GRADE och en förstärkning av forskningen kring digitalisering i skolan som många inom högskolans forskningsmiljö LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet, arbetar med redan.

- Inom den befintliga forskarskolan GRADE bedrivs spännande forskning och mycket uppskattade forskarutbildningskurser har utvecklats inom skolans digitalisering. UPGRADE ger oss möjlighet att fortsätta arbetet med digitalisering inom lärarutbildning och skolväsendet i stort, säger Lars Svensson, professor i informatik med inriktning mot AIL och representant för Högskolan Väst i GRADE.

Forskaskolan heter UPGRADE och är ett nationellt samarbete mellan Högskolan i Gävle, KTH, Göteborgs Universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Jönköping, Högskolan Väst, Linneuniversitetet, Mittuniversitetet samt Umeå Universitet som är värduniversitet och samordnare för projektet.

torsdag 14 november 2019

Amazon skapar ny tjänst för lärresurser

Amazon lanserar en ny tjänst, Amazon Ignite, där lärare kan publicera och sälja sina lektioner och andra lärresurser, enligt en artikel på nättidningen Digital Education, Educators Will Soon Be Able to Sell Their Materials on Amazon. Du kan få handla kursmaterial precis som du handlar böcker, elektronik eller strumpor, med recensioner och rekommendationer och läraren får 70% av försäljningspriset.  Tjänsten riktas bara till skollärare i USA just nu men man kan undra om konceptet sprider sig över Atlanten inom kort. En liknande tjänst, Teachers pay teachers, har funnits i flera år nu.

Men bör vi inte dela med oss och hjälpa varandra genom öppna lärresurser i stället?

onsdag 13 november 2019

Webbinarium - Digitala kompetenser och innovation inom högskolepedagogisk utveckling


Hur kan vi synliggöra och belöna lärarnas tillämpning av digitala medier och verktyg i sin undervisning som en integrerad del av lärosätets pedagogiska utveckling? Det är temat på ett webbinarium, Promoting digital skills and innovation in higher education professional development, som arrangeras 4 december 15:00-16:00 i samarbete mellan ITHU (Nätverket för IT i högre utbildning) och Vinnovaprojektet Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning.

Talarna är Keith Smyth, professor i pedagogik, och Alex Walker, pedagogisk utvecklare, från skotska University of the Highlands and Islands (UHI) som berättar om hur de arbetar med pedagogisk meritering och hur användning av digitala medier genomsyrar hela lärosätet.

In this webinar you will learn about UHI’s unique model for higher education, their professional recognition scheme for educational practice, and how through this scheme and other interventions they support teachers’ use of digital technology. This will then lead into an opportunity for you to discuss in small groups how these ideas could be implemented where you are. 

Frågor som kommer att tas upp:
  • Hur kan vi stödja och utveckla lärarnas tillämpning av IKT i sin undervisning?
  • Hur kan vi belöna pedagogisk skicklighet och främja innovativ pedagogik?
  • Hur kan vi bäst använda digitala metoder, plattformar och verktyg för att öka lärarnas engagemang i högskolepedagogik utveckling?
Mer information och anmälan.

tisdag 12 november 2019

Icke-formella certifikat - ny rapport

CC BY-ND Some rights reserved by Deakin University
Idag finns det ett stort utbud av icke-formella nätbaserade kurser som t.ex. MOOCs som ger olika sorters intyg och certifikat. Dessa kallas för micro-credentials och skapar en viss förvirring bland formella utbildningsanordnare och arbetsgivare eftersom det saknas klara länkar mellan dessa och formella certifikat och examensbevis. En ny rapport från Deakin University i Australien, Making micro-credentials work for learners, employers and providers, kartlägger området och ger rekommendationer till utbildningsanordnare, arbetsgivare och studerande.

Rapporten definierar micro-credentials så här:

... a micro-credential is a certification of assessed learning that is additional, alternate, complementary to or a formal component of a formal qualification.

Rapporten rekommenderar nationella och internationella ramverk som ger möjlighet att validera icke-formella kursintyg och koppla dem till det formella utbildningssystemet. Desutom förespråkar rapporten personliga konton för livslångt lärande.

Micro-credentials are not a silver bullet, but with thoughtful implementation they can supplement and complement quality higher education systems and enable opportunities for learners across the lifespan. A society that works towards more granular certified learning to incentivise its citizens to continue to learn and warrant their achievements will be on the path to a happier and healthier culture, and a stronger economy.

fredag 8 november 2019

5 klassiska misstag vid webbmöten


Vill du verkligen misslyckas med ett webbmöte finns det en del allt för vanliga strategier. Dessa beskrivs i en kort men träffande post av Judy Rees, How Many of These Mistakes Do You Make in Your Online Meetings? Med glimten i ögat ger hon följande råd:
  1. Samla de flesta i ett fysiskt rum och bjuda in andra via telefonkonferens eller audiolänk. De som ringer in blir bara flugor på väggen och har svårt att komma till tals. Oftast glöms de bort totalt.
  2. Att inte använda video bäddar för problem. Då tappar man ögonkontakt och kroppsspråk. Du ser inte om deltagarna är intresserade, uttråkade eller till och med inte på plats.
  3. Regelbundna möten utan syfte eller utan konkret dagordning.
  4. Vet alla varför de har blivit kallade till mötet och hur de ska bidra? 
  5. Dålig ljudkvalitet. De som deltar från flygplatser, tåg eller ett kafe kan förstöra ett möte med bakgrundsljud. Dålig bandbredd i trådlösa uppkopplingar bidrar också till sämre ljudkvalitet. Använd mute-knappen!
Det finns ju många andra faktorer som kan förstöra ett möte ... 

onsdag 6 november 2019

ePosters - interaktiva konferensposters

Posters är ett vanligt sätt att kommunicera projektresultat vid större konferenser men ger inga möjligheter till diskussion om du inte tar kontakt via e-post efteråt. Flera konferenser använder ePosters för att skapa mer interaktivitet och möjlighet att bädda in film eller ljud i presentationen. En sådan lösning heter Learning Toolbox ePosters. Här kan författarna skapa en multimediepresentation med text, film, länkar och diskussionskanal som kan nås via valfri enhet. Konferensen sätter upp kortfattade posters med en QR-kod och webblänk där deltagarna får tillgång till hela ePoster. Man kan även använda denna lösning i digitala konferenser eller som kursuppgift.

Här kommer en kort informationsfilm från en konferens som använde ePosters.


tisdag 5 november 2019

Framtidens kompetensbehov - stora utmaningar för svensk högre utbildning


En stor del av de offentligt anställda går i pension under de kommande åren och det leder till akuta rekryteringsproblem. En ny rapport från UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har kartlagt kompetensbehoven inom 15 bristyrken inom den offentliga sektorn och ser en stor utmaning för landets högskolor och universitet. För att möta framtidens kompetensbehov måste lärosäten mångafördubbla antalet nya studenter på program inom främst vård och skola. Enligt ett pressmeddelande från UKÄ 

Rapporten visar ett behov av ett årligt antal nybörjare på cirka 37 000 för utbildningar kopplade till de 15 bristyrkena inom offentlig sektor för att kunna möta behoven fram till 2035. Detta betyder en ökning i antalet nybörjare med drygt 9 000 studenter per år under perioden 2023-2035. Detta nybörjarbehov motsvarar 62 procent av alla som slutförde gymnasieskolan med grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier våren 2018.

Rapporten visar att kompetensbristen inte kan lösas endast med nyexaminerade studenter men att aktörer inom den offentliga sektorn måste kompetensutveckla sin personal och rekrytera utifrån.

För verksamheterna i offentlig sektor är den största utmaningen att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. UKÄ bedömer att verksamheterna behöver förbereda sig för ett scenario där det inte går att tillgodose alla delar av framtidens kompetensbehov med ett tillräckligt antal högskoleutbildade.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Framtidens behov av högskoleutbildade.

Hur blir man en IKT-pedagog? Och sedan då?

Photo by Christina Morillo from Pexels
Vilka karriärvägar finns för IKT-pedagoger? En ny bloggpost av Karoline Nanfeldt på brittiska Association for learning technology (ALT),  “What makes a Learning Technologist?” – Part 2 of 4: Career paths, försöker svara på frågan genom att fråga många brittiska IKT-pedagoger. Väldigt få har blivit IKT-pedagog genom en särskild utbildning. De allra flesta har varit lärare som blev intresserade av teknikens möjligheter och till slut började de ägna all sin tid åt support till andra lärare. De kommar från alla ämnesområden men vanligaste bakgrund har varit språk eller datateknik.

Ett problem är att det saknas tydliga karriärvägar för IKT-pedagoger och risken är att de fastnar i rollen utan chans för vidare utveckling. I Storbritannien finns det möjlighet till diplomering genom Certified Membership of the Association of Learning Technologists (CMALT) samt flera certifikat med olika inriktningar. En ny profession håller på att ta form men processen tar tid.

Closing thought: It never ceases to amaze me how people get into learning technology, and how the diversity of their backgrounds benefits the the wider community. I hope the thoughts around progression will spark some interesting discussions. Do you feel like there is a progression as a Learning Technologist? Are there any CPD opportunities or qualifications that you would recommend to others?

Hur ser situationen i Sverige ut? 

Del 1 av denna serie handlade om titelfloran inom området IKT-pedagogi: “What makes a Learning Technologist?” – Part 1 of 4: Job titles.
.

måndag 4 november 2019

Ny bok utvärderar digitaliseringen i skolan och levererar fem konkreta tips


Teresa Cerratto Pargman, Stockholms universitet, och Isa Jahnke, University of Missouri, är redaktörer och medförfattare till en ny antologi om digitaliseringen i skolan: Emergent Practices and Material Conditions in Learning and Teaching with Technologies. I 14 kapitel vill redaktörer och författare lyfta debatten från att handla om de digitala plattformarna som ett separat verktyg till deras plats i hela skolsystemet och undervisningens vardag.

Boken kan sammanfattas i fem konkreta tips för politiker och skolledare:
  1. Förstå lärarens vardag och hur digital teknik passar in
    Införandet av ny teknik tar tid och kräver planering, diskussion och support till lärarna.
  2. Digital teknik kan underlätta nya lärandeaktiviteter
    Digitala verktyg kan öppna upp för helt nya lärandeprocesser och nya möjligheter till kollaboration.
  3. Verktyg som inte är tänkta för undervisning kan skapa nya möjligheter för lärandet
    Ibland kan spel bidra till lärande på oväntade sätt.
  4. Ta hänsyn till värderingar
    Vad ligger bakom ett visst verktyg eller plattform, t.ex. reklam, användarvillkor, företagets syfte mm.
  5. Vi behöver bättre utvärderingar
    Vad ger verktyget för effekt? Hur används det? Hur bidrar det till elevernas inlärning?
Källa: Pressmeddelande från Stockholms universitet.

söndag 3 november 2019

Öppna kursböcker - ny brittisk rapport

CC BY Some rights reserved by OERHub
Det finns ett växande intresse för öppna kursböcker bland både lärare och studenter. Det handlar om kursböcker som skrivs av lärare, finns tillgängligt på nätet och kan laddas ner utan kostnad eller köpas i pappersversion till ett lågt pris. Redan nu finns det många öppna kursböcker i plattformar som OpenStax eller University of British Colombias OpenEd.

En ny brittisk rapport, The UK Open Textbook Report 2019, beskriver ett projekt som undersökte inställningar till öppna kursböcker, spred kunskap om möjligheterna och tog fram rekommendationer för den framtida utvecklingen. Det fanns ett fåtal initiativ men ett växande intresse bland lärarna. Öppna kursböcker kan uppdateras direkt av författarna, är gratis för studenterna och möjliggör framtagning av bra kurslitteratur inom smala ämnen. Rapporten rekommenderar flera nationella projekt för att sprida kunskap och utveckla modeller.

Något för Sverige kanske?

Referens
Pitt, R., Farrow, R., Jordan, K., de los Arcos, B., Weller, M., Kernohan, D., & Rolfe, V. (2019). The UK Open Textbook Report 2019. Open Education Research Hub. The Open University (UK). Available from http://oerhub.net/ reports and http://ukopentextbooks.org.

fredag 1 november 2019

Universitetets roll i samhället - EUA-konferens 2020 i Gdansk


Hur mäter vi högre utbildningens bidrag till samhällsutveckling? Hur kommunicerar vi detta och hur kan vi bidra till att lösa framtidens stora utmaningar? Dessa frågor kommer att diskuteras vid EUAs (European Universities Association) 2020 EUA Annual Conference vid Gdańsk University of Technology i Polen, 16-17 april 2020. Årets tema är Universities building a better Europe och så här beskriver EUA konferensens syfte:

Universities play a crucial role in creating knowledge and fostering democratic and sustainable societies. Their impact on wellbeing and the development of a thriving, competitive Europe stems from educating future leaders, professionals, researchers and citizens. It equally comes from curiosity-driven research aimed at identifying and meeting the broad challenges we all face and outreach to local and global industry and governments to foster much-needed innovation. Yet demonstrating and communicating universities’ impact at the societal level is a challenge in itself. Universities need strong leadership, a focused strategic approach, as well as coordinated efforts across Europe and beyond. The 2020 EUA Annual Conference will provide a platform to explore how universities are making a difference, how their impact can be maximised and how to give visibility to their key role in addressing broad challenges.

Se programmet (pdf-fil)
Mer information och anmälan.

torsdag 31 oktober 2019

Utbildning möter arbetsliv - FuNKon2019


Den norska riksorganisationen FuN (Fleksibel utdanning Norge) arrangerar konferensen FuNKon2019 20-21 november i Kongsberg i Norge. Årets konferens fokuserar på arbetsrelaterad utbildning och samverkan mellan högskolor, utbildningsanordnare och näringslivet.

Livslang læring og arbeidslivsrelevant utdanning krever fleksible løsninger og innovativ bruk av teknologi. Våre medlemmer – nettskolene – har lang erfaring med dette og vil på årets konferanse møte arbeidsgivere som nettopp etterspør de fleksible tilbudene. På FunKon19 blir det inspirerende foredragsholdere, konkrete caser som viser hvordan arbeidsgivere og utdanningstilbydere samarbeider om de beste løsningene, diskusjoner og erfaringsutveksling – alt sammen i løpet av to intensive dager på Kongsberg.

tisdag 29 oktober 2019

Brister i digital undervisning i matematik och teknik i skolan - ny granskning


Användning av digitala plattformar och verktyg i matematik- och teknikundervisning på högstadienivå lever inte upp till läroplanens kriterier. Det menar Skolinspektionen i en ny granskning av 27 skolor med elever i årskurs 7-9, Digitala verktyg i undervisningen - matematik och teknik i årskurs 7-9.

Skolinspektionen har granskat om digitala verktyg används som ett medel för lärandet genom att vara ändamålsenliga utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Vidare har vi belyst om användningen utgår från elevernas behov. Granskningen har även tittat på i vilken utsträckning digitala verktyg används i undervisningen i matematik och teknik, där digitala verktyg enligt kursplanen ska ingå. Om och hur rektor och huvudmannen leder och skapar förutsättningar för lärare och skolor att utveckla elevernas lärande och digitala kompetens har också varit en frågeställning.

Rapporten visar att 22 av 27 skolor inte utnyttjar digitala resurser på bästa sätt. I en artikel i nättidningen Lärarnas Tidning, Skolinspektionen: Lärare brister i digital undervisning, menar Ylva Gunnars, utredare på Skolinspektionen, att en del av problemet bottnar i en brist på kompetensutveckling och IKT-pedagogiskt stöd till lärarna:

- De saknar kunskaper om vilka verktyg som finns och hur de fungerar. Dessutom finns det en del teknikproblem, verktyg som inte fungerar, eller program som man inte kan använda. Tekniskt stöd får de ofta, om till exempel datorn går sönder eller det är inloggningsproblem. Men just när det gäller hur man ska använda verktygen i ämnet, så saknar många stöd.

Skolor som har lyckats har en övergripande strategi, en engagerad skolledning och ett delat ansvar för processen där lärarna arbetar i lag.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

måndag 28 oktober 2019

Läranderesurser - skriva, filma, presentera

Jag har tidigare skrivit om olika inspirationsfilmer om IKT-pedagogik av Åsa Kronkvist, Högskolan i Kristianstad. Nu har hon samlat filmerna samt andra lärresurser under rubriken Läranderesurser under följande rubriker:
  • Jobba smart i Word
    Automatisk innehållsförteckning, sidnummer på rätt ställe, försättsblad och andra trick.
  • Poster i A3-storlek
    Du kan använda PowerPoint för att göra layout för en mindre poster.
  • Spela in din presentation
    Gör en muntlig redovisning online genom att spela in dig själv i PowerPoint.
  • Att filma
    Enkla råd för dig som ska filma en fältstudie, VFU-uppgift eller en berättelse.
  • Variera din presentation
    Känner du dig lite trött när du får i uppgift att göra en muntlig presentation?
Bakom varje rubrik finns det många korta instruktionsfilmer smat texter och bilder som inspirerar. Här till exempel ser du en film om presentationsverktyget Sway från samlingen Variera din presentation.

söndag 27 oktober 2019

Student generated content - webbinarium

För ett par veckor sedan skrev jag om begreppet Student generated content, kursmaterial som skapas av studenter (Se När studenter blir lärare). Tisdag 29 oktober (14:00-15:00) arrangerar Högskolan i Gävle ett webbinarium om hur du som lärare kan arbeta med konceptet, med Satish Patel, Umeå universitet, som guide. Han kommer att diskutera frågor som:
  • Hur reagerar studenter när du får skapa eget kursmaterial?
  • Hur blir man en bra facilitator?
  • Hur bedömer man sådana aktiviteter?
- In most undergraduate programs, the default role of students in the learning process is that of content consumer where they are exposed to material produced by others (tutors, professional developers and publishers). Students are then expected to demonstrate that they have gained understanding of the content in some way: oftentimes a single memory based exam. Student generated content (SGC) promotes a digital learning environment where students are prosumers (Sener 2007); that is, both content producers and consumers, co-creating, collaborating and sharing their work with other students. Meanwhile, the tutor takes on the role of facilitator encouraging students to search for a deeper understanding of the subject matter via discussion & analysis in seminars.

Mer information och anmälan (senast 28 oktober)

onsdag 23 oktober 2019

Malmö universitet tar bort aktivitetsbaserade kontor


Malmö universitet har övergett försöket med aktivitetsbaserade kontor i sitt banbrytande hus Niagara, enligt en artikel i nättidningen Ingenjören, Malmö universitet överger aktivitetsbaserade kontor. Huset, som byggdes 2015, har en spännande form och skulle bli ett skyltfönster för nya flexibla arbetsmiljöer både för personal och studenter. Personalen fick inga egna arbetsplatser men arbetade i s.k. aktivitetsbaserade kontor med flexibel möblering och plats för spontana möten. Miljön skulle stimulera kollaboration och kreativitet men resultatet blev det motsatta.

När Niagara som stod klart hösten 2015 visade sig lokalerna fungera dåligt. Många lärare och forskare löste situationen med att jobba så mycket som möjligt hemifrån. Utanför de trånga kontorsytorna fanns stora men omöblerade ytor för studenterna. I brist på sittplatser gick studenterna därför till andra universitetslokaler för grupparbeten och plugg.

Nu byggs huset om för 20 miljoner kronor till en mer traditionell arbetsmiljö. Det finns inte utrymme för egna kontor men delade kontor ska byggas samt plats för möten och samvaro. Ombyggnaden, som kallas för Omtag Niagara, har planerats i samarbete med personalen och studenterna. Även studenternas miljö byggs om. 

måndag 21 oktober 2019

Skapa animerade filmer med Plotagon

Plotagon är ett animeringsverktyg som hjälper dig skapa 3D animerade filmer med många tänkbara tillämpningar inom utbildning. Du kan skapa oändligt många olika figurer och sätta in dem i realistiska miljöer med hjälp av färdiga mallar. Dessutom kan du låta dem tala med hjälp av röstsimulering eller kan du spelar in din egen röst. Introduktionsfilmen nedan ger en bra översikt på möjligheterna.

Plotagon kan provas gratis i början men sedan får du betala per månad. Det finns ett rabatterat pris för alla som jobbar inom utbildning.

fredag 18 oktober 2019

Tipsa gärna om bra verktyg och projekt!

Photo by AbsolutVision on Unsplash
På denna blogg skriver jag om nya intressanta verktyg, projekt och forskning men jag tar gärna emot tips! Har du ett verktyg eller plattform som fungerar bra i din undervisning eller känner till ett intressant nytt projekt så kan du skriva om det som kommentar eller ta kontakt med mig via Twitter (@alacre). Det ska helst vara något som jag inte har skrivit om här på Flexspan, passar de allra flesta datorer, plattor och mobiler och ska vara gratis eller till ett rimligt pris för en lärare.

Vi hörs!

European Distance Learning Week 2019

För fjärde året i rad arrangeras European Distance Learning Week, 11-15 november, i samarbete mellan EDEN (European Distance and E-learning Network), USDLA (United States Distance Learning Association) och ODLAA (Open and Distance Learning Association of Australia). Under veckan finns det webbinarier med internationella experter och forskare om olika perspektiv på distansutbildning, från frågor om kvalitet och bedömning till framtida visioner och artificiell intelligens. Alla webbinarier är öppna för alla och avgiftsfria men anmälan krävs. De europeiska sessionerna som arrangeras av EDEN (mer information och anmälan) är som följande:

  • Måndag, 11 november, 11:00
    Why is digital learning relevant for curriculum transformation in Higher Education?
  • Måndag, 11 november, 15:00
    Distance Education: Challenges on the European and the Global Level.
  • Tisdag, 12 november, 18:00
    What might the future hold for distance education universities?
  • Onsdag, 13 november, 13:00
    Future perspective in open routes: the quality and assessment dimension.
  • Torsdag, 14 november, 17:00
    Artificial intelligence in higher education.
  • Fredag, 15 november, 13:00
    The journey to social justice and openness in online and distance learning.
De amerikanska webbinarierna ser du hos USDLA, National Distance Learning Week 2019.

torsdag 17 oktober 2019

När studenter blir lärare

Begreppet flipped classroom är nu bekant för de flesta men vad sägs om att flippa lärarrollen genom att be studenterna skapa sina egna korta föreläsningar med läraren som resurs och facilitator? Vi kan hjälpa studenterna skapa egna lärresurser (föreläsningar, quizzar, bildspel mm) och därmed låta dem bli mer delaktiga i kursens utformning. Dessutom kan studenternas material återanvändas i kommande kurser (med tillstånd).

Satish Patel, lärare vid Umeå universitet, har arbetat mycket med Student Generated Content och har skapat en sajt om ämnet med goda exempel, verktyg, guider, tips och referenser för lärare som vill ge sina studenter större möjligheter till kollaborativt lärande.

- Student generated content (SGC) promotes a digital learning environment where students are prosumers; that is, both content producers and consumers, co-creating, collaborating and sharing their work with other students. Meanwhile, the tutor takes on the role of facilitator encouraging students to search for a deeper understanding of the subject matter via discussion & analysis in seminars. For students, a wide range of cognitive disciplines are needed to successfully filter subject reading material and to identify content useful for: presentation to their peers; peer assessment; and course examination. 

En kort introduktion till Student generated content.

onsdag 16 oktober 2019

Högskolan i Halmstad ger poddkurs om AI

Photo by Henry Be on Unsplash
Högskolan i Halmstad lanserar en introduktionskurs om artificiell intelligens (AI) som en serie poddar som du kan ladda ner och lyssna på varifrån som helst, enligt ett pressmeddelande. Poddserien, Human-Centered Machine Learning, består av 12 avsnitt på cirka 40 minuter per avsnitt. Kursen ger dig en bra introduktion till AI  och hur tekniken kan användas för att utveckla nya tjänster. Enligt Pontus Wärnestål, docent i informatik och projektledare för projektet DAP (Digital Design and Artificial Intelligence Podcast):

- Vi vill göra kunskap om AI tillgänglig på ett enkelt sätt och bidra till ett livslångt lärande. Högskolan i Halmstad ska som lärosäte vara relevant för människor under hela det yrkesverksamma livet, inte bara under studietiden. Dessutom ser vi ett stort behov av att konkretisera begreppet AI och skära igenom ”hypen” som råder kring ämnet.

Poddserien kan laddas ner från kursens hemsida eller via Apple Podcasts, Google Play och Spotify och du kan lyssna när du vill. Bra kompetensutveckling när du pendlar till och från jobbet.

tisdag 15 oktober 2019

Svenskarna och internet 2019

Internetstiftelsen 2019
Nästan alla i Sverige använder internet – men hur meningsfull är all den tid vi lägger? När Internetstiftelsen för första gången i rapporten Svenskarna och internet frågar om meningsfullhet syns stora skillnader vad gäller hur väl använd tiden för olika aktiviteter anses. Bara en fjärdedel tycker att tiden de lägger på sociala medier är meningsfull. 

Andra intressanta fakta från rapporten:
  • Hela 83% av befolkningen använder nu sociala medier men många har blivit mer försiktiga med vad de delar under det senaste året.
  • Det digitala utanförskapet sjunker men det finns fortfarande cirka en miljon svenskar som inte använder internet dagligen.
  • Digitala samhällstjänster används allt oftare och 85% tycker att dessa tjänster underlättar.. Populäraste var Skatteverkets tjänster. 
  • Smarta prylar i hemmet ökar. 54% har någon uppkopplad pryl i hemmet.
  • Nära hälften av användarna känner sig övervakade på nätet och cirka 14% har upplevt näthat och trakasserier.
Ladda ner rapporten som pdf-fil: Svenskarna och internet 2019.

lördag 12 oktober 2019

UNESCO lanserar initiativ om framtidens utbildning

UNESCO lanserar ett globalt initiativ för att ta fram en global vision om framtidens lärande och hur utbildning ska bidra till en bättre värld, Futures of Learning: Learning to become. Initiativet tar avstamp i dagens stora utmaningar: klimatkrisen, ökande intolerans, konflikter, inkomstklyftor, social orättvisa mm. Hur kan kunskap, utbildning och livslångt lärande bidra till att skapa en mer positiv framtid? Vilken roll kommer nya teknikområden som artificiell intelligens och bioteknik att spela? Vilka möjligheter och utmaningar skapas genom den snabba tekniska utvecklingen?

This initiative will mobilize the many rich ways of being and knowing in order to leverage humanity’s collective intelligence. It relies on a broad, open consultative process that involves youth, educators, civil society, governments, business and other stakeholders. The work will be guided by a high-level International Commission of thought-leaders from diverse fields and different regions of the world. In November 2021 the commission will publish a report designed to share a forward looking vision of what education and learning might yet become and offer a policy agenda. The Futures of Education: Learning to Become initiative will catalyze a global debate on how knowledge and learning can shape the future of humanity and the planet.

Vill du följa debatten eller till och med delta får du bara anmäla din e-postadress.

Ladda ner broschyren som pdf-fil: Futures of learning: Learning to become.

torsdag 10 oktober 2019

Stora regionala skillnader i övergången till högskolestudier


Det finns stora regionala och sociala skillnader när det gäller rekrytering till högre utbildning i Sverige enligt UKÄs nya rapport: Statistisk analys: Rekryteringen till högskolestudier från Sveriges län och kommuner. De som söker sig till högskolan har oftast högutbildade föräldrar och bor i storstadsområden och man ser att andelen ungdomar som går direkt från gymnasiet till högskolan fortsätter att sjunka. Allt flera kvinnor söker sig till högre utbildning idag och andelen män som söker sjunker stadigt.

Andelen sökande från landsbygden är fortfarande låg och visar inga tecken på förbättring. Till exempel hade 18,7% av alla 19-åringar i Uppsala län påbörjat högskolestudier under 2019 medan motsvarande siffra i Gotlands län var 4,8%. Skillnaderna är ännu skarpare på kommunnivå:

Mellan kommunerna var skillnaderna ännu större. Högst övergång hade 19-åringarna i Lunds kommun i Skåne län, 24,8 procent, medan övergången var lägst i Bergs kommun i Jämtlands län, 1,3 procent. Bland 24-åringarna var övergången högst i Danderyds kommun i Stockholms län, 82,4 procent och lägst i Jokkmokks kommun i Norrbottens län, 17,4 procent.

Enligt Sofia Berlin Kolm, ansvarig utredare för analysen på UKÄ:

- Analysen visar att föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för om personer påbörjar högskolestudier, men att det finns stora skillnader mellan länen bland ungdomar med liknande social bakgrund. Det innebär att det är andra faktorer som är kopplade till regionen som också påverkar övergången i väldigt hög grad. Det kan vara geografiska faktorer som avståndet till en högskola liksom möjligheterna att hitta ett passande arbete efter en akademisk examen.

onsdag 9 oktober 2019

Hög digital kompetens nödvändig för lärare - ny avhandling


Under de senaste åren har många lärare med utländska lärarexemen gått kompletterande utbildningar för att kunna börja som lärare i Sverige. En ny avhandling av Annika Käck, Stockholms universitetDigital Competence and Ways of Thinking and Practising in Swedish Teacher Education Experiences by teachers with a foreign teaching degree, har undersökt vilka nya koncept och metoder som dessa lärare måste ta till sig för att lyckas som lärare i Sverige. Den vitkigaste framgångsfaktor enligt studien är lärarens digital kompetens och förmågan att använda digitala medier och verktyg i sin undervisning. Studien visar att de utländska lärarstudenter har en mycket varierande syn på sin roll som lärare, elevens roll och sambandet mellan skola och samhället. Men den svåraste frågan är att möta de krav som ställs på digital kompetens, något som även gäller inhemska lärarstudenter.

The analysis shows that all teachers, not only teachers with a migrant background, need digital competence at an advanced level to develop digital competence among students. Thus, educators must identify unfamiliar ways of thinking and practising, plan for authentic competence development, and address the diversity in digital competence. This thesis contributes to empirical findings, developing tools and models to assist teacher educators to change monocultural teaching to an inclusive practice in which diversity is integrated.

tisdag 8 oktober 2019

Ingenjörsstudenten - stora skillnader mellan marknadsföring och verklighet enligt ny studie


Idealbilden av en ingenjörsstudent som presenteras på många lärosätens hemsidor stämmer inte med verkligheten enligt en artikel i Ny Teknik, Sportiga ingenjörsstudenter har ersätt tekniknörden. En ny studie (In search of the new engineer: gender, age, and social class in information about engineering education) har undersökt hur sex universitet och högskolor marknadsför sina program i maskinteknik och bilden som lyfts fram är ganska ensidig och stereotyp. Alla visar upp en bild av aktiva, karriärmedvetna kvinnor och den traditionella bilden av en inåtriktad manlig tekniker är helt bortblåst. Enligt forskaren Marie Berge vid Umeå universitet:

- Jag tror att det finns en vilja att få fler kvinnor att söka, och det är en sympatisk tanke. Men om vi lockar med något som inte stämmer med verkligheten så blir frågan hur vi hanterar det här när studenterna väl börjar sin utbildning, ... Det finns en risk för en falsk bild, och kanske även killar blir förvånade när de kommer till en klass med bara män.

En annan tydlig tendens är att studenterna som intervjuas på lärosätenas hemsidor betonar individuella karriärvägar som den största motivationsfaktorn och det finns sällan spår av samhällsansvar och hållbar utveckling. Dessutom saknas exempel på äldre studenter med arbetslivserfarenhet i marknadsföringen. En stereotyp har helt enkelt ersatts med en ny och forskarna efterlyser en mer nyanserad bild i stället.

Referens
Berge, M., Silfver, E., Danielsson, A. (2018) In search of the new engineer: gender, age, and social class in information about engineering education. European Journal of Engineering Education https://doi.org/10.1080/03043797.2018.1523133

lördag 5 oktober 2019

Webbinarier om utveckling av öppna lärresurser


Hur ser utvecklingen av öppna lärresurser (OER) ut i andra nordeuropeiska länder? Vilka prioriteringar råder och vad kan vi lära oss av varandra? Experter från tre länder (Tyskland, Sverige och Finland) delar sina erfarenheter i tre webbinarier med start tisdag 8 oktober. Möten arrangeras av det tyska nätverket OERinfo.
  • Tisdag, 8 Oktober 2019 kl 13-14
  • Måndag, 11 November 2019 kl 13-14
  • Måndag, 2 December 2019 kl 13-14
Vill du delta i dessa webbinarier kan du hitta länken till mötesplatsen via projektets blogg (publiceras samma dag som webbinariet) och via OERinfo’s kanaler i Twitter  och Facebook.

fredag 4 oktober 2019

Global Moodlekonferens i Barcelona

En global konferens för alla som arbetar med lärplattformen Moodle, Moodlemoot Global 2019, hålls i Barcelona 18-20 november. Konferensen bygger väldigt mycket på erfarenhetsutbyte i workshops samt nyheter om nya möjligheter i plattformen. Tidigare har Moodleanvändarna hållit regionala konferenser men denna gång satsar man på en global konferens. Ett utmärkt tillfälle för egen kompetensutveckling och nätverksbyggande. Nedan ser du en film om vårens konferens i Manchester.

Mer information och anmälan.

torsdag 3 oktober 2019

Nytt samarbetsprojekt kring kognitiv tillgänglighet


Vilka krav på tillgänglighet ur ett kognitivt perspektiv behövs för digitala tjänster i skolan, till exempel för digitala läromedel? Vinnova finansierar ett nytt 2-årigt projekt mellan förlaget Gleerups och konsultbolaget Funka som ska ta fram testbara kriterier för kognitiv tillgänglighet som på sikt kan ligga till grund för internationell standardisering och därmed europeisk lagstiftning, enligt ett pressmeddelande från Gleerups, I projektet ingår partners från kommersiell, offentlig och ideell sektor för att säkerställa alla relevanta perspektiv.

- Dagens standarder för webbtillgänglighet som den europeiska lagstiftningen pekar på omfattar till stor del behov hos personer med fysiska nedsättningar, vilket innebär att stora målgrupper lämnas utanför regelverket, säger Susanna Laurin, chef för Forskning och innovation på Funka.

Tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Svenska Institutet för Standarder och Stockholms Universitet har Funka under 2018 genomfört en förstudie, som nu har resulterat i att genomförandet av själva projektet finansieras av Vinnova.

– I projektet kommer vi att välja ut och testa kriterier ur flera aspekter. Dels ska de verkligen göra nytta för målgruppen, dels ska de hålla för lagstiftning. Därför har vi stort fokus på användartester och tekniska tester, säger Susanna Laurin.

Kognitiv tillgänglighet
Med kognitiv tillgänglighet menas att digitala tjänster ska kunna nås och användas av alla oavsett specifika färdigheter eller förmågor. Kognitiv tillgänglighet är inte bara viktigt för personer med en intellektuell funktionsnedsättning, utan är lika viktigt för personer med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).

onsdag 2 oktober 2019

Digital konferens, Next Generation Learning


Högskolan Dalarna arrangerar en digital konferens med fokus på framtidens lärare, Next Generation Learning 2019, onsdag 16 oktober. Konferensen sker helt via nätet och kommer att innehålla möjligheter till diskussion och nätverkande.

Huvudtalarna är Sylvi Vigmo, universitetslektor och doktor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet och Peter Parnes, professor vid Institutionen för system- och rymdteknik, Luleå tekniska universitet. Dessutom finns det flera parallella sessioner med teman som, bland annat, bedömning av studentgenererat innehåll, videoexamination, virtuella studiebesök, Lärares erfarenheter av flexibla lärandemiljöer samt reflekterande samtal över undervisning i högre utbildning med video som underlag.

Konferensen är avgiftsfri men kräver anmälan.

tisdag 1 oktober 2019

Webbinarieserie: Introduktion till transformativa lärandecirklar och To-Do-metoden

To-do-metoden ger riktlinjer för hur man leder framgångsrika lärandecirklar. NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) har tagit fram en handbok för lärare och arrangerar därför en webbinarieserie om metoden med start 6 november 15:00-16:00, Introduktion till transformativa lärandecirklar och To-Do-metoden. Det första webbinariet introducerar handboken och de efterföljande sessionerna handlar om tillämpning och erfarenheter.

- To-do arbetsmetoden hjälper dig att genomföra lokala seminarier om gemensamma utmaningar, som genom samskapande främjar lokal handlingskraft och demokratiskt deltagande. Handboken presenterar de reflektioner och överväganden man bör göra när man planerar och implementerar To-do seminarier. Arbetssättet kan vidareutvecklas och anpassas till olika syften, målgrupper och sammanhang.

söndag 29 september 2019

”Formell utbildning har fått för stor betydelse”

Livslångt lärande ligger i fokus idag och det finns mängder med rapporter, rekommendationer, strategier och debattartiklar om hur utbildningsstrukturer kan anpassa sig till en ny syn på utbildning och validering. En ny studie från Malmö universitet har granskat policydokument och vägledning kring livslångt lärande från t.ex. EU, UNESCO och OECD och tittat på hur de har påverkat pedagogiska styrdokument i både Sverige och Danmark, enligt en artikel på Forskning.se”Formell utbildning har fått för stor betydelse”.

Simon Schulin, som har skrivit avhandlingen, pekar på stora skillnader mellan de två länderna kring hur de har implementerat rekommendationerna.

- Danmark är mycket auktoritetstroget och implementerade alla policydokument fullständigt. I Danmark har utbildningsministeriet tydliggjort för ungdomsskolan att formell utbildning och examen är en förutsättning för livslångt lärande. Här finns också ett vägledningsinstitut, direkt under utbildningsministeriet. Sverige däremot är mycket mer decentraliserat ... I Sverige ger exempelvis Skolverket bara rekommendationer.

Ytterligare ett problem som lyfts är att livslångt lärande är så starkt förknippat med anställbarhet och att bildning och informellt lärande inte värdesätts tillräckligt. De som inte har formella examen riskerar att exkluderas.

- Risken är att formell utbildning har fått för stor betydelse ... De som saknar formell utbildning och examen exkluderas och på det sättet reproduceras utanförskap.


Referens
Schulin, S. (2019) Livslang læring och livslang vejledning – en kompetencediskurs : dannelse og kompetence som sprog og policy i Norge, Sverige og Danmark. Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle. https://doi.org/10.24834/isbn.9789186295851

lördag 28 september 2019

Sociala nätverk som inte spårar dig

Efter alla skandaler kring de stora jättarna inom sociala medier finns det ett ökande intresse för nätverk med öppen källkod som inte säljer användarnas data eller lever på reklamintäkter. En artikel på sajten Opensource.com, 3 open source social platforms to consider, ger tre intressanta exempel.
  • Pixelfed är en fototjänst i stil med Flickr men med fokus på integritetsskydd. Du kan lagra och dela dina bilder och se andras bilder som ligger på ett nätverk av servrar. Du bestämmer hur dina bilder ska synas och kan lägga på egna filter utan att algorytmer bestämmer åt dig. Tjänsten är helt reklamfri.
  • Okuna är ett icke-kommersiellt socialt nätverk som fungerar på mobiler, plattor och datorer. Drivs genom crowd-funding. Titta på följande introduktionsfilmen.

  • Mahara är en e-portfoliotjänst där du kan lagra och dela din utbildning, erfarenheter och arbete. Lite i stil med LinkedIn fast utan reklam och andra kommersiella intressen. Mahara kan även implementeras av utbildningsorganisationer som en tjänst för studenter.

onsdag 25 september 2019

Dags för nationell lärplattform i skolan?


Lärarnas Riksförbunds (LR) ordförande Åsa Fahlén vill se en nationella lärplattform som används av alla skolor, enligt en artikel i Skolvärlden, LR vill se nationell digital plattform: "Ett enormt slöseri". Idag finns det många olika lärplattformar i drift bland landets kommuner och det finns en växande frustration bland lärarna. En del kommuner har utvecklat egna plattformar medan andra har köpt in kommersiella. Åsa Fahlén ser detta som ett slöseri med skattemedel och förespråkar ett nationellt system.

- Valfriheten att man själv ska kunna bestämma vilket system man vill ha, går den före hur vi använder våra skattepengar? Och möjligheten att följa en elev genom en hel skolgång? Där tycker jag svaret borde vara att våra skattepengar och nyttan för eleverna går före.

tisdag 24 september 2019

SnackVids - skapa text från YouTube-filmer

SnackVids är ett enkelt webbaserat verktyg som omvandlar tal till text på YouTube och låter dig söka efter nyckelord. Du lägger in bara webbadressen til filmen och SnackVids omvandlar tal till text. Om filmen är en presentation eller har en tydlig struktur kan SnackVids även dela upp manuset i avsnitt. Sedan kan du söka efter nyckelord i texten och kan hoppa fram i filmen till just det ord eller begrepp du söker.

Som vanligt med automatiska tal-till-text verktyg så fungerar det bäst på engelska och när talaren talar tydligt. Men oftast får du en ganska bra text som du sedan kan redigera. Läs mer på Richard Byrnes bloggpost om SnackVids och titta på hans korta instruktionsfilm nedan.

måndag 23 september 2019

Nitusdagarna i Danmark

NITUS, nätverket för kommunala lärcentra, arrangerar sitt höstmöte, Nitusdagarna 2019, i Roskilde, Danmark, 6-7 november. Konferensen lyfter fram flera perspektiv på samverkan mellan näringsliv, den offentliga sektorn och högre utbildning med talare från ett flertal lärosäten och andra utbildningsorganisation i Sverige och Danmark. Bland annat kommer Lina Bjerke och Sara Johansson, Internationella handelshögskolan i Jönköping, att presentera aktiell forskning inom området. dessutom kommer talare från TCO och danska  Fagbevægelsens Hovedorganisation (FH).

Nitusdagarna tar sitt avstamp i samverkan med det omgivande samhället. Hur ser det ut gällande eftergymnasial utbildning, forskning och utveckling? Vad finns det för framtidsplaner hos våra samarbetspartners inom eftergymnasial utbildning? Hur gör man idag? Vad behövs, och vad kan vi göra för att underlätta en positiv utveckling?

Se programmet

söndag 22 september 2019

Webbinarium: Öppen utbildning - vägen framåt


EDEN (European Distance and E-learning Network) arrangerar ett webbinarium som diskuterar framtiden för öppen utbildning, Widening access to open education – the way forward, onsdag den 2 oktober, kl 15:30.

Idag finns det ett stort utbud av öppna lärresurser på många språk samt gratis öppna nätbaserade kurser. Det finns enorma möjligheter att kunna erbjuda utbildning till grupper som idag inte har möjlighet att studera. Trots denna utveckling har öppen utbildning inte slagit genom som man hade tänkt. Traditionella modeller dominerar och de flesta kurser, kursmaterial och forskningsresultat ligger i slutna lösningar, bakom lösenord. Hur kan vi främja öppen utbildning framöver?

Webbinariet kommer dels att dra slutsatser från EU-projektet MOONLITE (MOOCs for social inlusion and employability) och skapa en diskussion om hur öppen utbildning kan utvecklas framöver. Följande frågor kommer i fokus:
  • If education is a basic human right then why is so much knowledge / educational content locked away in not-for-free sources?
  • Open education, in the sense of resources and practices, seems to offer a solution to the access problem. So why is it not more widely used or appreciated?
  • Are MOOCs the educational panacea they were once thought to be, or just another step on the evolutionary ladder toward next-generation teaching and learning, being inevitably forgotten and overlooked with time?
Webbinariet leds av Timothy Read (UNED, Madrid) och mig och vi hoppas på en spännande diskussion.


lördag 21 september 2019

Alla tentamen vid Jönköping University skrivs på fasta datorer

Pressbild, Jönköping University, Vanessa Vera Forsberg
Sedan terminsstart hösten 2019 skriver alla studenter vid Jönköping University (JU) sina
digitala tentamina på skolans fasta datorer, enligt ett pressmeddelande från JU. Detta innebär ett mer rättssäkert förfarande kring tentamen och minskar radikalt möjligheten att kunna fuska.

Under de senaste åren har ca. 16 000 digitala salstentamina skrivits på studenternas privata datorer. Erfarenheterna har varit goda, men nackdelarna med egna datorer har påverkat kvalitén vid tentamens uppstart, rättssäkerheten och jämlikheten för studenterna. Exempelvis uppstod det ofta tekniska problem med studenternas egna datorer vilket blev ett störande moment för övriga studenter.

Därför har Jönköping University nu installerat ca 430 fasta datorer i dedikerade tentamenssalar. Detta undanröjer att studenter skulle kunna preparera sina datorer och fuska rent mjukvarumässigt. Att alla nu har samma standard avseende datorns snabbhet och utrustning minimerar dessutom risken för störande tekniska problem som fördröjer och skapar stress. Studenterna kan nu fokusera helt på själva tentamen och för Jönköping University kan resurserna koncentreras till att förbättra och utveckla hela tentamensprocessen.

-Vi tror, och kan redan se, att detta leder till frånvaro av störningar vid uppstarten av tentamenstillfällen. Alla studenter möts av goda och likvärdiga förutsättningar runt tentamensskrivandet, säger Morgan Holm, systemförvaltare vid Jönköping University.

torsdag 19 september 2019

Kompetensförsörjning av digital spetskompetens - nytt uppdrag för UKÄ

UKÄ och Tillväxtverket ska utreda hur kompetensförsörjningen av digital spetskompetens kan utvecklas, enligt en nyhet från UKÄUKÄ får nytt uppdrag - kompetensförsörjning av digital spetskompetens.

Genom att myndigheterna startar en dialog om samverkan mellan berörda aktörer på området ska tillgången på digital spetskompetens öka. I uppdraget ingår att förbättra tillgången till statistik och prognoser över efterfrågan och tillgången på digital spetskompetens på svensk arbetsmarknad.

Uppdraget som ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 31 oktober 2022, ska genomföras i dialog med berörda aktörer, särskilt företrädare för universitet och högskolor, arbetslivsaktörer, aktörer med regionalt utvecklingsansvar samt andra myndigheter.

Läs uppdraget.

tisdag 17 september 2019

Regeringen lanserar fyra samverkansprogram

Under sommaren lanserade regeringen fyra viktiga samverkansprogram med syfte att stärka samverkan mellan näringsliv, akademi och regering, enligt ett pressmeddelande från Regeringskansliet. Bland dessa program finns området kompetensförsörjning och livslångt lärande och vi kan vänta oss en kraftig satsning inom detta område under de närmaste åren.

Samverkansprogrammen bygger på målsättningen att kraftsamla för att stärka Sveriges globala innovations- och konkurrenskraft och möta de stora samhällsutmaningarna.

De fyra programmen ligger inom följande eområden:
  • Näringslivets digitala strukturomvandling
  • Hälsa och life science
  • Näringslivets klimatomställning
  • Kompetensförsörjning och livslångt lärande
Enligt näringsminister Ibrahim Baylan:

- Sverige står inför stora utmaningar i en snabbt föränderlig värld. Genom att samla näringsliv, akademi och det offentliga i samverkansprogrammen tar vi nu ytterligare steg för att stärka Sveriges konkurrenskraft och innovationsförmåga på en rad viktiga områden.

måndag 16 september 2019

Praktiska tekniktips för studenter

Photo by rawpixel.com from Pexels
Nu när en ny termin kommer igång kan det vara värt att se över vilka verktyg, datorer och plattor man använder som student, eller lärare. Elin Häggberg har skrivit en bra guide, Stor guide: Tekniktips till den smarta studenten, med tips om datorer, plattor, prylar och verktyg för anteckningar, lagring, kollaborativt skrivande, planering och gruppkommunikation. En del lösningar är kända, andra mindre kända men hon skriver ofta om funktioner i kända verktyg som du inte trodde fanns. Guiden är nyttig för studenter på alla nivåer och många lärare dessutom.

Nu är höstterminen igång och kanske innebär det för dig en ny termin, eller rent av den första, på en ny utbildning? Oavsett om du pluggar på folkhögskola, komvux, yrkeshögskola, gymnasie, högskola eller universitet så finns det anledning att redan från start tänka igenom hur du kan använda tekniken för att underlätta dina studier.

Jag kan också passa på och tipsa om vår guide till kollaborativa verktyg, Samarbeta smartare (Linnéuniversitetet).

söndag 15 september 2019

Utbildningsreformer som krävs för framtidens arbetsmarknad

En ny rapport från Omställningsfonden, Att utbilda oss genom hela livet, föreslår ett antal reformer som krävs för att klara framtidens kompetensförsörjning. Enligt en ny Sifo-undersökning tror 67% av personer mellan 18-29 år att de kommer att behöva byta karriär någon gång under sitt arbetsliv och då måste det finnas möjligheter till relevant utbildning, var de än bor.

Enligt Omställningsfondens vd, Lars Hallberg:

- Alla måste ges möjlighet att växa med en föränderlig arbetsmarknad. Det är bra för enskilda arbetstagare, för arbetsgivarna och för Sveriges ekonomi. Om man från politikens sida menar allvar med att möjliggöra ett livslångt lärande måste man agera. Ett reformerat utbildningssystem är nödvändigt för att alla som vill ska kunna jobba på framtidens arbetsmarknad.

Rapporten innehåller tre förslag på reformer:
  1. Utbildning under hela livet. Regeringen bör ge högskolan och yrkeshögskolan i uppdrag att aktivt främja omställning för den etablerade arbetskraften, exempelvis genom att kursutbudet i högre grad anpassas för yrkesverksamma. 
  2. Utbildningsplatser i hela landet. Människor ska kunna vidareutbilda sig via vuxenutbildning, distansutbildning eller andra utbildningsvägar i hela landet. 
  3. Utökat studiemedel för yrkesverksamma. En helt avgörande faktor för att människor ska kunna skaffa sig en ny utbildning och karriär är möjligheten att försörja sig under studietiden. 

fredag 13 september 2019

Vad gör en IKT-pedagog?


IKT-pedagoger har en väldigt viktig roll inom utbildning. De ger support till lärarna i hur man bäst använder digitala plattformar och verktyg i undervisningen. Men rollen är ganska ny och ofta utan en tydlig rollbeskrivning eller karriärväg. Är titeln IKT-pedagog lämplig eller finns det andra benämningar.

Dessa frågor diskuteras i en serie artiklar på den brittiska sajten ALT (Association for learning technology), “What makes a Learning Technologist?” – Part 1 of 4: Job titles. Den första artikeln i serien tar upp nämligen namnfrågan. På engelska heter det learning technologist men det finns hela 46 alternativ som har upptäckts i en undersökning. Titeln har förstås ett viktigt signalvärde och det är viktigt att IKT-pedagoger inte ses av kollegor som rena IT-tekniker. Därför har många titlar ord som design, educational och learning och mindre fokus om ren teknik.

Overall, respondents state that they understand the role of a Learning Technologist and regularly carry out the duties of one. However, it remains an ambiguous role in how it should be labelled and packaged, both internally and externally to an organisation. Whilst the purpose and context of the Learning Technologist role remains broadly unchanged, individuals are now calling for further autonomy of their identity that better reflects their work and values.

Hur ser situationen ut i Sverige? Är IKT-pedagogens roll förankrad och tydlig för alla? Vad krävs för en professionalisering av rollen?

tisdag 10 september 2019

Ungar & medier 2019

Photo by bruce mars from Pexels
Barn och ungdomar använder internet allt mer men samtidigt är de missnöjda med sin användning. Det visar årets upplaga av rapporten Unga & medier som publiceras av Statens medieråd, enligt ett pressmeddelande, Unga mer på nätet – men mer missnöjda. Rapporten innehåller statistik på ungas medieanvändning och visar bland annat följande:
  • 95% av barn över 4 år använder internet.
  • Mobilanvändning fortsätter att öka kraftigt. Vid 9 års ålder använder 81 % av unga mobilen dagligen, vid 11 år är siffran 95 %.
  • Användning av datorer och plattor sjunker.
  • Könsskillnader i medieanvändning är tydliga - flickor ägnar sig mer åt mobilen och sociala medier medan pojkar ägnar sig mer åt dataspel.
  • Läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. Även film- och tv-tittandet fortsätter att minska.
  • Fler än någonsin (19%) uppger att de har upplevt någon form av mobbning via nätet.
  • Föräldrar är oroliga om sina barns användning av nätet (46%) och barnen själva är missnöjda med sin egen användning (21%).
Ungar & medier är landets största undersökning av barns och ungas medievanor och har genomförts vartannat år sedan starten 2005. Ungar & medier 2019 och omfattar ett riksrepresentativt urval av barn och unga 0–18 år. Datainsamlingen genomfördes under hösten och vintern 2018 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Statens medieråd. Statens medieråd är expertmyndighet på området barn, unga och medier.

måndag 9 september 2019

Studentcentrerat lärande och kvalitetssäkring - ny rapport

CC BY Some rights reserved by EUA
Studentcentrerat lärande med fokus på kollaboration och studenternas lärandeprocesser implementeras på bred front bland europeiska universitet och högskolor. Men hur bygger vi in detta i våra kvalitetssystem? En ny rapport av EUA (European Universities Association), The quality assurance of student-centred learning: approaches to quality assurance, har undersökt frågan.

This report presents the status of student-centred learning in Europe’s universities and offers considerations for the role of quality assurance processes in ensuring that education provision is geared towards student learning and success. It also suggests an approach to student-centred learning which considers the concept a part of quality culture and reduces the widespread perception of quality assurance as a bureaucratic burden.

Det är viktigt att lärosätet ser till att studentcentrering genomsyr hela verksamhet och att befintliga kvalitetsprocesser anpassas för att stödja detta. 

fredag 6 september 2019

MOOC om hur man kan hjälpa ungdomar hantera näthat




European Schoolnet lanserar ny öppen nätkurs (MOOC), Hacking hate – How to empower young people to understand and disrupt online hate, som ger stöd till lärrare på alla utbildningsnivåer om hur vi kan hjälpa elever och studenter att hantera näthat. Kursen utgår ifrån ett pågående EU-projekt SELMA (Social and Emotional Learning for Mutual Awareness) som har utvecklat en verktygslåda med utbildningsresurser och guider för lärare. I kursen får du bekanta dig med SELMAs verktygslåda och hur du kan använda resurserna i din undervisning.

Kursens mål är:
  • Understand the approach of Social and Emotional Learning as a way to prevent and tackle online hate.
  • Learn how to create a personal digital portfolio to curate interesting course materials and contributions of other participants.
  • Develop sustainable strategies to effect widespread positive change around online hate speech.
  • Learn about the SELMA Toolkit and other ways to be involved in the SELMA project.
  • Learn how to use the resources of the SELMA Toolkit to create a successful peer-led programme.
Kursen är förstås avgiftsfri och startar 16 september.