söndag 15 september 2019

Utbildningsreformer som krävs för framtidens arbetsmarknad

En ny rapport från Omställningsfonden, Att utbilda oss genom hela livet, föreslår ett antal reformer som krävs för att klara framtidens kompetensförsörjning. Enligt en ny Sifo-undersökning tror 67% av personer mellan 18-29 år att de kommer att behöva byta karriär någon gång under sitt arbetsliv och då måste det finnas möjligheter till relevant utbildning, var de än bor.

Enligt Omställningsfondens vd, Lars Hallberg:

- Alla måste ges möjlighet att växa med en föränderlig arbetsmarknad. Det är bra för enskilda arbetstagare, för arbetsgivarna och för Sveriges ekonomi. Om man från politikens sida menar allvar med att möjliggöra ett livslångt lärande måste man agera. Ett reformerat utbildningssystem är nödvändigt för att alla som vill ska kunna jobba på framtidens arbetsmarknad.

Rapporten innehåller tre förslag på reformer:
  1. Utbildning under hela livet. Regeringen bör ge högskolan och yrkeshögskolan i uppdrag att aktivt främja omställning för den etablerade arbetskraften, exempelvis genom att kursutbudet i högre grad anpassas för yrkesverksamma. 
  2. Utbildningsplatser i hela landet. Människor ska kunna vidareutbilda sig via vuxenutbildning, distansutbildning eller andra utbildningsvägar i hela landet. 
  3. Utökat studiemedel för yrkesverksamma. En helt avgörande faktor för att människor ska kunna skaffa sig en ny utbildning och karriär är möjligheten att försörja sig under studietiden. 

fredag 13 september 2019

Vad gör en IKT-pedagog?


IKT-pedagoger har en väldigt viktig roll inom utbildning. De ger support till lärarna i hur man bäst använder digitala plattformar och verktyg i undervisningen. Men rollen är ganska ny och ofta utan en tydlig rollbeskrivning eller karriärväg. Är titeln IKT-pedagog lämplig eller finns det andra benämningar.

Dessa frågor diskuteras i en serie artiklar på den brittiska sajten ALT (Association for learning technology), “What makes a Learning Technologist?” – Part 1 of 4: Job titles. Den första artikeln i serien tar upp nämligen namnfrågan. På engelska heter det learning technologist men det finns hela 46 alternativ som har upptäckts i en undersökning. Titeln har förstås ett viktigt signalvärde och det är viktigt att IKT-pedagoger inte ses av kollegor som rena IT-tekniker. Därför har många titlar ord som design, educational och learning och mindre fokus om ren teknik.

Overall, respondents state that they understand the role of a Learning Technologist and regularly carry out the duties of one. However, it remains an ambiguous role in how it should be labelled and packaged, both internally and externally to an organisation. Whilst the purpose and context of the Learning Technologist role remains broadly unchanged, individuals are now calling for further autonomy of their identity that better reflects their work and values.

Hur ser situationen ut i Sverige? Är IKT-pedagogens roll förankrad och tydlig för alla? Vad krävs för en professionalisering av rollen?

tisdag 10 september 2019

Ungar & medier 2019

Photo by bruce mars from Pexels
Barn och ungdomar använder internet allt mer men samtidigt är de missnöjda med sin användning. Det visar årets upplaga av rapporten Unga & medier som publiceras av Statens medieråd, enligt ett pressmeddelande, Unga mer på nätet – men mer missnöjda. Rapporten innehåller statistik på ungas medieanvändning och visar bland annat följande:
  • 95% av barn över 4 år använder internet.
  • Mobilanvändning fortsätter att öka kraftigt. Vid 9 års ålder använder 81 % av unga mobilen dagligen, vid 11 år är siffran 95 %.
  • Användning av datorer och plattor sjunker.
  • Könsskillnader i medieanvändning är tydliga - flickor ägnar sig mer åt mobilen och sociala medier medan pojkar ägnar sig mer åt dataspel.
  • Läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. Även film- och tv-tittandet fortsätter att minska.
  • Fler än någonsin (19%) uppger att de har upplevt någon form av mobbning via nätet.
  • Föräldrar är oroliga om sina barns användning av nätet (46%) och barnen själva är missnöjda med sin egen användning (21%).
Ungar & medier är landets största undersökning av barns och ungas medievanor och har genomförts vartannat år sedan starten 2005. Ungar & medier 2019 och omfattar ett riksrepresentativt urval av barn och unga 0–18 år. Datainsamlingen genomfördes under hösten och vintern 2018 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Statens medieråd. Statens medieråd är expertmyndighet på området barn, unga och medier.

måndag 9 september 2019

Studentcentrerat lärande och kvalitetssäkring - ny rapport

CC BY Some rights reserved by EUA
Studentcentrerat lärande med fokus på kollaboration och studenternas lärandeprocesser implementeras på bred front bland europeiska universitet och högskolor. Men hur bygger vi in detta i våra kvalitetssystem? En ny rapport av EUA (European Universities Association), The quality assurance of student-centred learning: approaches to quality assurance, har undersökt frågan.

This report presents the status of student-centred learning in Europe’s universities and offers considerations for the role of quality assurance processes in ensuring that education provision is geared towards student learning and success. It also suggests an approach to student-centred learning which considers the concept a part of quality culture and reduces the widespread perception of quality assurance as a bureaucratic burden.

Det är viktigt att lärosätet ser till att studentcentrering genomsyr hela verksamhet och att befintliga kvalitetsprocesser anpassas för att stödja detta. 

fredag 6 september 2019

MOOC om hur man kan hjälpa ungdomar hantera näthat




European Schoolnet lanserar ny öppen nätkurs (MOOC), Hacking hate – How to empower young people to understand and disrupt online hate, som ger stöd till lärrare på alla utbildningsnivåer om hur vi kan hjälpa elever och studenter att hantera näthat. Kursen utgår ifrån ett pågående EU-projekt SELMA (Social and Emotional Learning for Mutual Awareness) som har utvecklat en verktygslåda med utbildningsresurser och guider för lärare. I kursen får du bekanta dig med SELMAs verktygslåda och hur du kan använda resurserna i din undervisning.

Kursens mål är:
  • Understand the approach of Social and Emotional Learning as a way to prevent and tackle online hate.
  • Learn how to create a personal digital portfolio to curate interesting course materials and contributions of other participants.
  • Develop sustainable strategies to effect widespread positive change around online hate speech.
  • Learn about the SELMA Toolkit and other ways to be involved in the SELMA project.
  • Learn how to use the resources of the SELMA Toolkit to create a successful peer-led programme.
Kursen är förstås avgiftsfri och startar 16 september.

torsdag 5 september 2019

Digital kompetens för lärare - ny bok

Bild: Gleerups (med tillstånd)
Vilka kompetenser krävs av dagens lärare i en digitaliserad skola och hur utvecklas dessa? En ny bok, Digital kompetens för lärare (Gleerups), utforskar dessa frågor med artiklar av tolv forskare. Bokens redaktörer, Sylvana Sofkova Hashemi (lektor i ämnesdidaktik och docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot lärande och IT vid Göteborgs universitet) och Anna-Lena Godhe (lektor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet), intervjuas i en nyhet från förlaget GleerupsDigital kompetens för lärare – vad krävs? 

Bokens tolv författare, som alla är forskare inom området lärande och IT, bidrar med sina respektive perspektiv på frågan om skolans digitalisering. Här behandlas bland annat skolans styrdokument, digitala texter som kombinerar olika medier, programmering, kritisk faktainsamling, risker och möjligheter med öppna lärresurser samt professionell utveckling med hjälp av sociala medier.

Boken beskriver, bland annat, hur digitala verktyg och plattformar kan stödja elevernas lärande och beskriver vanliga fallgropar i skolans digitaliseringsarbete. Det är oerhört viktigt att arbeta med källkritik och kompetensen att fatta mogna beslut kring vilka plattformar och verktyg vi använder och hur vi använder dem.

Enligt Sylvana Sofkova Hashemi.

Jag behöver dessutom tänka på hur jag bäddar för tekniken i klassrummet. I min forskning har jag kunnat visa på att just de omkringliggande faktorerna påverkar undervisningen: Vilka tekniska förutsättningar finns? Var ska undervisningen ske och när? Vilka är eleverna och vad har de för förkunskaper? Ger jag eleverna förutsättningar att faktiskt genomföra uppgiften?

onsdag 4 september 2019

Administratör i högskolan - konferens i Stockholm

Bild: CKU, (med tillstånd)
Konferensen Administratör i högskolan äger rum 4-5 december i Stockholm. I programmet finns bland annat:
  • GDPR för administratörer – förstå och tillämpa i praktiken - Monika Wendleby,  jurist och managementkonsult
  • Framgångsrik intern kommunikation vid Linköping universitet - Maria Hugo-Lindén, Jenny Ewen, Linköpings universitet
  • Digital tentamen är för verksamhetsutveckling - Mats Brenner, Högskolan i Gävle
  • Bli en mästare på att kommunicera! - Örjan Grinndal, INSIDE Development 
  • Effektiva texter och samtal: nå fram med klarspråk - Elin Segerstedt, språkkonsult på textbyrån Expressiva
Vill du lära dig att kommunicera inom olika kulturer, intern kommunikation och skriva korrekta texter på engelska? Då ska du anmäla dig till workshopen Administrative Personnel English den 6 december.

tisdag 3 september 2019

Internetkunskap - ny utbildningssatsning om personlig integritet på nätet

Photo by rawpixel.com from Pexels
Internetstiftelsen satsar på att stärka vuxnas digitala kompetens med fokus på den personliga integriteten på internet. Anledningen är en ökad oro bland svenskarna för hur nätjättarna inkräktar på den personliga integriteteten.

Långa och krångliga användarvillkor för sociala nätverk, cookieförfrågningar på webbsidor, eller appar med platstjänster som kartlägger hur du rör dig. Internetanvändare ställs idag ofta inför val kopplade till den personliga integriteten. Kanske oftare än de själva vet om.

– En klar majoritet av internetanvändarna är medvetna om att deras uppgifter samlas in, men väldigt få vet hur insamlingen går till och hur uppgifterna faktiskt används, säger Björn Appelgren, projektledare på Internetstiftelsen.

I undersökningen Svenskarna och internet framgår att oron för att nätjättarna inkräktar på den personliga integriteten har ökat kraftigt över en femårsperiod. Datainspektionens integritetsrapport visar dessutom att tre av fyra svenskar är oroliga för hur deras personuppgifter används, och att många upplever sig ha dålig kunskap kring detta. Det här tar sig nu Internetstiftelsen an genom sin folkbildande och kostnadsfria satsning Internetkunskap.

Utgångspunkten för hela satsningen Internetkunskap är EU:s ramverk för digital kompetens, som identifierar kunskap om den digitala vardagen som alla invånare behöver. Fokus för Internetkunskap är grundläggande digital folkbildning riktad till vuxna i åldrarna 35 år och uppåt. Tidigare kunskapspaket har behandlat källkritik och säkerhet.

måndag 2 september 2019

Sunetdagarna, hösten 2019


SUNET inbjuder personal från SUNET-anslutna organisationer till Sunetdagarna, denna gång till Falun och Högskolan i Dalarna, 21-24 oktober. Under veckan finns det ett varierat program och övergripande teman är nätverksdrift som tjänst och säkerhetsarbete. 

Huvudtalaren är Katarina Wetter Edman, Handelshögskolan vid Örebro Universitet och forskningsledare FoU Sörmland, Region Sörmland, som pratar kring temat Hur skapar vi bra tjänster? Dessutom finns det erfarenhetsutbyte, information och workshops kring frågor som molntjänster, säkerhet, SWAMID Shibboleth, ORCID (permanent identifikationssystem för forskare) och framtidens utbildningsstödjande tjänster.

Förutom deltagande i SUSEC-middagen på onsdag kväll så är deltagandet kostnadsfritt för personer från SUNET-anslutna organisationer. Var och en betalar dock sina egna hotell- och resekostnader.

lördag 31 augusti 2019

Skapa större engagemang i digitala möten

Photo by Wes Hicks on Unsplash
I många digitala möten och webbinarier är det bara en liten minoritet som kommer till tals. Samma sak gäller förstås i fysiska möten men i digitala möten är de tysta dessutom ganska osynliga. En kort artikel av Judy Rees, How To Turn Lurkers Into Participants In Your Online Meeting, ger praktiska tips om hur du kan skapa större engagemang och effektivare möten och webbinarier. Bland hennes tips hittar du följande:
  • Ord som möte eller webbinarium skapar fel associationer. Kanske bättre att beskriva aktiviteten som en dialog eller aktiv diskussion
  • Skriv tydligt i inbjudan att man förväntas bidra aktivt till diskussionen
  • Mötets syfte är klart och alla förstår varför deras bidrag är värdefullt
  • Skapa en upvärmningsaktivitet i början av mötet för att aktivera gruppen
  • Se till att alla kommer till tals genom att bjuda in dem med namn om möjligt
  • Ge beröm!

fredag 30 augusti 2019

MOOCs inom europeisk högre utbildning - ny rapport

CC BY Some rights reserved by EADTU
En ny rapport från EADTU (European Assocoation of Distance Teaching Universities) och EU-projektet MOONLITEMOOC status in European HEIs - with special reference to opening up education for refugees, har kartlagt MOOC-utvecklingen i Europa under det senaste året. Totalt 96 lärosäten i 20 länder (inklusive Sverige) svarade på en enkät om MOOC-strategier, utveckling, certifiering och validering och hur MOOCs kan bidra till integration.

Allt fler lärosäten erbjuder MOOCs idag och rapporten visar en mycket stark tillväxt i Turkiet. Flera lärosäten återanvänder egna och andras MOOCs och allt fler integrerar MOOCs i sina ordinarie utbildningar. Motiveringen bakom lärosätenas MOOC-satsningar varierar men den minst intressanta faktorn är att tjäna pengar. De flesta använder MOOCs för att profilera lärosätet externt, bidra till livslångt lärande och att erbjuda utbildning till utsatta grupper. En del länder, som Frankrike, har en nationell strategi för MOOCs medan andra länder har ingen strategi. Många lärosäten ser validering som en nyckelfråga och många arbetar med den.

Referens
Eric Kluijfhout, Piet Henderikx and George Ubachs (2019): MOOC status in European HEIs - with special reference to opening up education for refugees. Status report based on a survey conducted in April-June 2019. EADTU. Retrieved from http://tiny.cc/x7itbz

torsdag 29 augusti 2019

Digital utanförskap bland seniorer - ny rapport


Den digitala utvecklingen i Sverige går fort och lämnar många i ett utanförskap, i synnerhet bland de äldre. En ny rapport av SPF Seniorerna vill få politiker att agera i frågan, enligt en artikel i nättidningen Senioren, Digitaliseringen: ”Alla måste ha rätt att vara med”. Bland de som är 65 år och äldre ligger 10-20% helt utanför det digitala samhället och det saknas ofta incitament och kompetensutveckling för att komma igång. Enligt en studie av Linnéuniversitetet kostar det cirka 7000 kr per år att vara uppkopplad, inklusive utrustning och abonnemang och för många pensionärer är det mycket pengar. Rapporten innehåller bland annat en kravlista på kostnadsfri kompetensutveckling, skattesubventioner, mer medel till stödorganisationer, mer forskning inom området och bättre tillgänglighet när det gäller offentliga tjänster.

Trots det stora utanförskapet kräver samhället i ökande utsträckning att medborgarna ska hantera ärenden och information digitalt.

– Då är det också rimligt att samhället står för en motprestation i form av utbildning och fortbildning, säger SPF Seniorernas generalsekreterare Peter Sikström.

Ladda ner rapporten: Digitalisering handlar om människor.

Nordisk konferens om inklusion


Hur stärker vi samverkan med civilsamhället i Norden? Det är temat för en konferens om inklusion i Norden som arrangeras av NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) i Stockholm, 25 september (mer information, program och anmälan). Hit kommer forskare och viktiga aktörer inom civilsamhället och den offentliga sektorn för att diskutera hur vi kan samverka kring inklusion.

- Norden söker lösningar som kan främja effektiv kompetensutveckling för att säkra den nordiska konkurrenskraften. Strukturändringar och bättre samordning av insatser för integration och inkludering behövs för att ta vara på allas kunskap och kompetenser. Olika områden och länder har olika styrkor och svagheter. Kom och inspirera och få inspiration till det nationella arbetet inom och mellan sektorer!

Bland talarna finns:
  • Bi Puranen, docent i ekonomisk historia vid Institutet för Framtidsstudier, Sverige.
  • David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden, Sverige
  • Kristian Tronstad, forskare vid Senter for velferds- og arbeidslivsforskning, By- og regionforskningsinstituttet NIBR, Norge
  • Tuomas Pekkarinen, research Professor, VATT Institute for Economic Research, Finland
Konferensen är ett samarbet mellan Nordiskt nätverk för vuxnas lärande, Nordregio och Nordens välfärdscenter – med stöd från Nordiska ministerrådet.

onsdag 28 augusti 2019

5 svenska universitet blir europauniversitet

EU-Kommissionen lanserar nu ett omfattande samarbetsprojekt mellan valda europeiska universitet, European Universities Initiative. Ett nätverk av universitet ska ge studenter och forskare större möjligheter att kombinera studier i flera EU-länder. Enligt kommissionen ska initiativet:

... stärka de strategiska partnerskapen i EU mellan lärosäten och uppmuntra att det senast 2024 ska finnas ett tjugotal ”Europauniversitet” som består av nätverk som skapas av universiteten själva runtom i EU, vilket ger studenter möjlighet att ta examen genom att kombinera studier i flera EU-länder och bidrar till de europeiska universitetens internationella konkurrenskraft.

Enligt ett radioreportage av Sveriges Radio (lyssna på reportaget nedan) har fem svenska lärosäten, Stockholms universitet, KTH, Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet, blivit godkända som medlemmar i initiativet. Initiativet omfattar cirka 900 miljoner kronor under de första tre åren men kommer inte att påverka lärosätenas oberoende. Enligt Eva Wiberg, rektor på Göteborgs universitet.

Det här betyder att vi tillsammans med våra allierade universitet kan stärka samarbetet för forskning, utbildning och innovation inom Europa.

lördag 24 augusti 2019

Ny rapport om digitalisering för lärande i högre utbildning

Förra året genomfördes en stor undersökning hos alla norska lärosäten om hur IKT används inom lärande och undervisning. Rapporten, Digital tilstand 2018, har publicerats, enligt en nyhet från Diku (Direktoratet for internasjonalisering og kvalitetsutvikling i høyere utdanning), Økt bruk av teknologi for læring i høyere utdanning.

Digital tilstand er en kvantitativ, nasjonal undersøkelse som belyser den digitale dimensjonen ved læringsprosesser og kvalitetsutvikling i høyere utdanning. Digital tilstand 2018 er den fjerde undersøkelsen av den digitale tilstanden i høyere utdanning, denne gang med fokus på de fagansatte ved norske universiteter og høyskoler.

Undersökningen har kartlagt fyra olika områden som kan ha betydelse för lärosätenas arbete med digitalisering när det gäller lärande och utbildningskvalitet:
  1. Omfattning och användning av digital teknologi i undervisning och lärande.
  2. Tillgång till digital teknologi och stödfunktioner vid lärosätena.
  3. Kompetensbehov och -utveckling. 
  4. Strategier och ledning.
Rapporten beskriver hur norska lärosäten möten kraven på aktiva och stimulerande lärmiljöer och hur digitala medier används för att höja studenternas engagemang. Rapporten visar att de flesta lärare är positiva till ökad digitalisering och att de flesta lärosäten har en strategi eller policy för området. Men samtidigt har användning av digitala medier inte blivit helt integrerad i lärosätets ordinarie verksamhet och det finns fortfarande ett stort behov av samordnad kompetensutveckling bland lärarna.

Ladda ner rapporten i pdf-format.

fredag 23 augusti 2019

Först i Sverige med webbutbildning för personer med bipolär sjukdom

Pressbild, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Sahlgrenska Universitetssjukhusets nya webbutbildning för personer med bipolär sjukdom har blivit en succé: fler kan delta och färre hoppar av. Nu kan den införas på fler mottagningar i regionen.

Bipolärmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har länge haft en traditionell patientutbildning med föreläsningar och uppföljande diskussioner. Den var viktig och uppskattad men resurskrävande och hade problem med både köer och avhopp.

- Mot bakgrund av detta föddes idén om en nätbaserad utbildning. Så vi tog fram en tillsammans med forskare från Psykiatricentrum. Hösten 2017 började vi använda nätutbildningen, säger Timea Sparding, projektledare och enhetschef för Bipolärmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Utbildningen består av åtta kapitel. Dessutom finns uppgifter som att föra dagbok över sitt stämningsläge och göra en kris- och handlingsplan. Under tiden patienten går utbildningen är tre fysiska besök inbokade hos en sjuksköterska. Anhöriga får gärna följa med på besöken och är uppmuntras också att själva gå utbildningen.

Resultatet, så här långt, är att färre hoppar av och fler kan delta. Ny forskning från Sahlgrenska Akademin visar dessutom att patientutbildningar halverar risken för återfall i sjukdomsskov. På Bipolärmottagningen ser man nu nätutbildningar som ett steg in i framtidens psykiatrivård.

- Jag har föreläst om nätutbildningen på nationella konferenser och intresset har varit väldigt stort, både bland professionella och patientföreningar, säger Timea Sparding.

Fakta: Bipolär sjukdom
Så många som en av hundra drabbas av bipolär sjukdom. Sjukdomen innebär att patienten växlar mellan att vara deprimerad och manisk, eller hypoman, men kan mellan skoven vara symtomfri. Sjukdomen är livslång och kan i värsta fall leda till döden på grund av självmord.

onsdag 21 augusti 2019

MeWe - ett socialt nätverk där du äger din data

MeWe är ett intressant alternativ till Facebook, Twitter osv där du slipper reklam och diverse nyheter som du inte har bett om. Plattformen innehåller nästan alla funktioner som du är van vid från Facebook och du kan även skapa ljudmeddelanden i stället för text. Du kan skapa slutna eller öppna grupper, diskutera via en krypterad privatchatt, dela bilder, filmer och animeringar mm. Den stora skillnaden är att du ser alla meddelanden i ditt flöde i kronologisk ordning, utan algoritmer som bestämmer vad du ser och inte ser.

Tjänsten är gratis och du har rätt till din data. Affärsmodellen för MeWE är att det finns tilläggstjänster som kostar och en avancerad version för företag.

Vill du även testa ett alternativ till Twitter kan jag rekommendera Mastodon.

Här ser du en kort introduktionsfilm.

tisdag 20 augusti 2019

Djupläsning i skolan - var det bättre förr?


Ett återkommande ämne i skoldebatten är att digitalisering har haft en negativ påverkan på elevernas läsförmåga och att de ägnar mest tid åt ytlig läsning. Förr fanns det mer tid för djupläsning, menar många. Forskning vid Högskolan i Borås visar att den här bilden av en tid då elever läste djupt och koncentrerat i klassrummet inte stämmer. En artikel i Skolvärlden, Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras, beskriver ett projekt som analyserade klassrumsinspelningar från perioden 1967-69 för att undersöka elevernas läsvanor och klassarbete. De undersökte totalt 223 filmade lektioner i svenska i flera västsvenska mellanstadieklasser, men hittade inget bevis på större inslag av fördjupande läsning. Enligt Anna Lundh, docent vid Bibliotekshögskolan i Borås:

- I det här materialet kan vi inte se några bevis för att eleverna ägnade sig åt den här fördjupande typen av läsning. Istället ägnar de sig åt vad som i läroplanen kallas för informationsläsning – alltså att inhämta fakta. Väldigt ofta handlar det om att svara på färdigformulerade frågor i en specifik kontext och den här typen av djupläsning av fiktionstext såg vi väldigt lite av.

Även för 50 år sedan handlade klassrumsläsning om att skumma texter för hitta specifik information, en färdighet som då sågs som viktig men som nu ifrågasätts. 

måndag 19 augusti 2019

Skapa korta och begripliga webbadresser

Om du har en väldigt lång och komplicerad webbadress är det bra att skapa en kortare variant. Det gör du med hjälp av enkla tjänster som Bitly, TinyURL och Yellkey. Du får en kort webbadress men oftast en rad bokstäver som är omöjliga att komma ihåg. En kort film av Richard Byrne på sajten Practical Edtech visar hur du kan använda dessa tjänster för att skapa korta adresser med begripliga namn. Dessutom kan du skapa en kortadress och ange hur länge den ska fungera. Se även Richards bloggpost, How to Create Shortened URLs Students Can Spell.

söndag 18 augusti 2019

Höstens konferenser


Om du vill hämta inspiration och utöka ditt nätverk så finns det många intressanta konferenser under hösten. En del har jag skrivit om tidigare men det är alltid bra med en liten påminnelse.
  • 12-13 september. SVERDs höstkonferens med tema: The Digital Revolution is not about Technology– Its about people. Stockholm.
  • 25-26 september. Höstkonferens 2019 med tema digital högskolepedagogik, Tromsö, Norge. Arrangeras av Diku (Direktoratet for internasjonalisering og kvalitetsutvikling i høyere utdanning).
  • 27 september. Virtuell konferens om högskolepedagogisk utveckling. En virtuell konferens för inspiration, dialog och samverkan kring pedagogiskt utvecklingsarbete i högskolan. Arrangeras av UKÄ (Universitetskanslersämbetet) och ITHU (Nätverket för IT i högre utbildning).
  • 15-17 oktober. NGL 2019 (Next Generation Learning). Vilka kunskaper och resurser kommer lärare i högre utbildning att behöva de närmsta åren? Arrangeras av Högskolan Dalarna, Tällberg.
  • 23 oktober. Rättssäkerhetskonferensen 2019, Stockholm. Arrangeras av UKÄ (Universitetskanslersämbetet).
  • 23-24 oktober. Edtech Sweden 2019, Stockholm. Nordens ledande arena för lärande, digitalisering och innovation. Arrangeras av EdTech Sweden.
  • 5-6 november. Internationaliseringsdagarna 2019, Göteborg. Hur skapar vi goda förutsättningar för att kunna arbeta hållbart med frågor som rör internationalisering? Hur kan internationalisering bidra till att skapa hållbar utveckling? Vilka utmaningar finns och hur bör vi arbeta? Arrangeras av UHR (Universitets- och högskolerådet).
  • 25-26 november. Internetdagarna 2019, Stockholm. För alla som arbetar med internet. Arrangeras av Internetstiftelsen.
Det finns så klart flera intressanta höstkonferenser. Hör gärna av dig med tips om andra!

fredag 16 augusti 2019

Digitala examensbevis vid Linnéuniversitetet

Sedan 2018 har Linnéuniversitetet bara gett ut digitala examensbevis och certifikat och detta har fått internationell uppmärksamhet i en artikel av PIE (Professionals in International Education), Linnaeus U says digital-only credentials a hit. Alla certifikat, intyg och examensbevis är digitala idag och initiativet har fått en mycket positiv respons från studenterna, enligt Ulrika Ehrenstråhle, funktionsansvarig för examen och tillgodoräknande.

- We see this as one of many proofs that students are adaptive to digitisation, and demanding that bureaucracy follows technical developments.

Dokumenten tas fram i pdf-format med en e-signatur och detta kan verifieras elektroniskt. Fördelen är att studenter kan nu snabbt och enkelt skicka sina certifikat till arbetsgivare och andra. Dessutom kan de spara alla sina certifikat i originellt format på ett ställe. Även studenter som tidigare har fått papperscertifikat hör av sig för att nu få en elektronisk version.

tisdag 13 augusti 2019

Bättre distansmöten


Allt fler möten sker med hjälp av e-mötesverktyg för att slippa dyra och onödiga resor. Många distansmöten är tyvärr ineffektiva, tråkiga och ibland väldigt frustrerande. Men med lite planering kan man skapa effektivare möten där alla känner sig delaktiga. En ny artikel av Judy ReesThe Frustrated Facilitators' Guide to Great Remote Meetings, ger många bra tips om hur du kan skapa bra distansmöten. Artikeln riktar sig mest mot företagsvärlden men metoderna fungerar säkert lika bra inom utbildning. Guiden består av korta moduler under följande rubriker:
  • Good meeting basics
  • Overcoming the horrors of hybrid meetings
  • Setting up your own great meeting space
  • Choices for organisations.
Instead of bringing people together as they should, all too often remote meetings end in irritation, misunderstandings and people feeling left out. In this path, you'll learn how to get your remote meetings working, by paying attention to human factors ahead of the tech.

fredag 9 augusti 2019

Människa eller robot? Nytt program avslöjar bot-konton på Twitter

Photo by Markus Spiske temporausch.com from Pexels
Enligt uppskattningar är upp till 25% av alla meddelanden på Twitter skrivs automatiskt av s. k. bot-konton. Ett forskningsprojekt mellan Linnéuniversitetet och Östra Finlands universitet har tagit fram ett program som kan identifiera robotgenererade meddelanden på flera språk, enligt en nyhet från LinnéuniversitetetNytt program kan spåra robot-inlägg på Twitter oavsett språk. Många automatiska bot-konton används för att sprida falska nyheter och extrema åsikter och det nya programmet kan bidra positivt till kampen mot desinformation. Programmet fungerar oavsett språk men det återstår vidare forskning för att kunna säkerställa detta.
Enligt Jonas Lundberg, lektor i datavetenskap vid Linnéuniversitetet:

– Algoritmen i programmet undersöker enbart parametrar som är både språk- och landsoberoende i den metadata som följer med varje tweet. Texten, själva meddelandet, används inte. Detta gör algoritmen språkoberoende och möjlig att tillämpa även på mindre språk och på datamängder som använder flera olika språkg.

Resultaten är lovande. Efter att programmet hade tränats på svenska och finska tweetar, kunde det korrekt klassificera 98,2 % av alla tweetar på ett tredje språk, engelska. Men utvecklingsarbetet fortsätter.

– Mycket arbete återstår. Vi behöver träna och testa algoritmen på fler språk innan den kan anses som tillförlitlig, säger Jonas Lundberg.

Läs artikeln Towards a language independent Twitter bot detector som presenterades vid konferensen 4th Digital Humanities in the Nordic Countries.

torsdag 8 augusti 2019

Virtuell konferens om högskolepedagogisk utveckling

Public domain by Polyclick Visitor on Pexels
UKÄ (Universitetskanslersämbetet) arrangerar en virtuell konferens  om högskolepedagogisk utveckling, 27 september (09:00-14:30) i samarbete med ITHU (Nätverket för IT inom högre utbildning). Konferensen är avgiftsfri och helt nätbaserad så att du kan delta varifrån som helst, så länge du har en bra internetuppkoppling. Konferensen sker i e-mötesplattformen Zoom och alla sessioner ger dig möjlighet att delta i diskussioner via chatt och i många sessioner blir det diskussioner  med ljud och bild i smågrupper.

På konferensen kan du delta i inspirationsverkstäder, bland annat om Flipped Classroom-pedagogik, aktivt lärande och Open networked learning. SFS, SUHF, Sulf, UHR och andra viktiga aktörer i högskolesektorn belyser hur de på olika sätt arbetar med frågor som rör pedagogisk utveckling. Dessutom presenterar UKÄ sin kartläggning över hur lärosätena i Sverige arbetar med högskolepedagogisk utveckling och vill ha din hjälp att dra slutsatser och tolka resultaten.

Programmet kommer att bjuda på såväl föredrag som seminarier och workshops i smågrupper. Under pauserna erbjuds interaktiva sociala aktiviteter. Hela programmet presenteras längre fram.

tisdag 6 augusti 2019

Skapa referenser med Citationsy


Citationsy är ett väldigt praktiskt och enkelt verktyg som skapar referenser för artiklar, webbsidor, böcker, podcasts, bilder mm. Första skapar du ett gratiskonto, startar ett nytt projekt och börjar samla referenser till projektet. Du skriver bara in webbadressen och Citationsy skapar automatiskt en referens på flera referensstilar (APA, Chicago, MLA, Vancouver m fl).

torsdag 1 augusti 2019

Verktyg som hjälper dig hitta rätt beslutsmetod

Photo by You X Ventures on Unsplash
Det finns många metoder för att diskutera fram ett beslut men fel metod i fel sammanhang kan ha katastrofala konsekvenser. Ett enkelt verktyg, The Decider, hjälper dig välja den lämpligaste metoden för din diskussionsprocess. The Decider guidar dig fram till den lämpligaste av 8 diskussionsmetoder (Autocratic, Avoidant, Consensus, Consent, Consultative, Delegation, Democratic, Stochastic).  Sedan får du förslag på hur du kan lägga upp diskussionen, skapa gruppövningar och beslutsprocessen. Diskussionen och aktiviteterna sker i det fysiska mötet, verktyget genererar bara förslag till hur du bäst leder processen, beroende på flera faktorer.

Verktyget kan användas för beslutsprocesser i projektmöten, avdelningsmöten, ledningsmöten osv.

onsdag 31 juli 2019

Ny lista över världens MOOC-plattformar

Photo by Pixabay from Pexels
ClassCentral har uppdaterat sin lista över världens MOOC-plattformar (Massive List of MOOC Providers Around The World) och listan uppgår nu till 35 stycken, både kommersiella globala konsortier som Coursera och FutureLearn och nationella plattformer som drivs med statlig finansiering. Här hittar du kurser på många språk från över 900 universitet runt om i världen. Förutom de stora globala konsortierna som Coursera, EdX och FutureLearn finns det idag MOOC-plattformar i länder som Frankrike, Spanien, Tyskland, Italien, Ryssland, Kina, Indien, Taiwan, Indonesien, Thailand, Japan, Korea och Ukraina.

Utanför listan finns det många flera kurser som ges via universitetens egna plattformar och regionala initiativ.

måndag 29 juli 2019

Resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse

Riksrevisionen har publicerat en ny studie som visar att svenska universitet och högskolor klarar sig bra i jämförelse med lärosäten i de andra nordiska länderna, Resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse (RiR 2019/21). Studien omfattade 68 nordiska lärosäten (därav 27 svenska) och jämför lärosätenas resurseffektivitet och produktivitet. Flera svenska lärosäten finns bland de mest effektiva i norden men samtidigt finns det svenska lärosäten med stor förbättringspotential.

Riksrevisionen har granskat resurseffektivitet och produktivitet för nordiska lärosäten. Granskningens övergripande slutsats är att de studerade svenska lärosätena står sig väl i en jämförelse med andra lärosäten i Norden när det gäller resurseffektivitet och produktivitet. För vissa lärosäten finns dock en större förbättringspotential för hela den studerade perioden 2011–2016. I jämförelse med Riksrevisionens tidigare granskning av effektiviteten för svenska lärosäten visar resultaten i den här granskningen en liknande förbättringspotential.

En slutsats är att lärosäten med hög personalomsättning visar lägre effektivitet än andra.
Studien har också undersökt hur lärosäten arbetar för att öka genomströmningen på sina program. Det finns många metoder för att tackla låg genomströmning men en vitkig slutsats är att få lärosäten gör en systematisk uppföljning på åtgärderna.

Riksrevisionen lämnar utifrån granskningens iakttagelser och slutsatser följande rekommendationer: 
  • Universitet och högskolor som enligt granskningen uppvisar stor förbättringspotential bör identifiera de faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet och därefter vidta lämpliga förbättringsåtgärder.
  • Universitet och högskolor bör systematiskt följa upp genomströmningen samt effekterna av de åtgärder som genomförs för att öka genomströmningen.

lördag 20 juli 2019

Vidareutbildning på distans en nyckelfråga för industrin - debattartikel

En debattartikel av Klas Wåhlberg, Teknikföretagen, och Martin Linder, Unionen, i DN, Högskolans försämrade utbud slår mot industrin, vill se en kraftig ökning av distansutbildningar för yrkesverksamma. Sju ut av tio tjänstemän vill helst kunna få vidareutbildning på distans men utbudet hos landets universitet och högskolor har minskat med en fjärdedel sedan 2010. Även om regeringen har gjort begränsade satsningar inom området på sistone så räcker det inte. Det krävs en mycket mer systematisk omställningsprocess inom svensk högre utbildning.

Författarna ger fyra förslag på reformer som behövs under denna mandatperiod:
  • Inför ett uppdrag om vidare­utbildning och omställning i högskolelagen
  • Avskaffa den prestationsbaserade ersättningen
  • Ge öronmärkta resurser för utbildningar riktade till yrkesverksamma utanför takbeloppet
  • Inför särskilda sökbara resurser för utveckling av vidareutbildning
Det är nu en ödesfråga för industrins konkurrenskraft och därmed för Sveriges välstånd att regering och riksdag ger högskolan ett tydligt uppdrag och rätt förutsättningar, att tillhandahålla ett utbildningsutbud som ger yrkesverksamma möjlighet att höja sin kompetens i takt med den tekniska utvecklingen. Nu måste det vara slut på den politiska passiviteten. Det är dags att agera. Utvecklingen väntar inte på någon.

fredag 19 juli 2019

Jobba smart i Word - ny videosamling

Är du bra på Microsoft Word eller använder du programmet ungefär som du gjorde för 10 år sedan? De flesta av oss skulle säkert behöva uppdatera våra kunskaper. Nu har Åsa Kronkvist, Högskolan i Kristianstad, skapat en filmserie som heter Jobba smart i Word. Filmerna visar hur du skapar innehållsförteckning, sidbrytning, avsnittsbrytning, försättsblad och automatisk referenshantering. Filmerna riktas främst mot studenter som ska skriva uppsatser och rapporter men kan också fungera som stödmaterial till lärare.

Här ser du Åsas introduktionsfilm till serien.

lördag 29 juni 2019

Utlysning: 10 miljoner kronor för att utveckla distansutbildning

UHR (Universitetes- och högskolerådet) har fått regeringens uppdrag att administrera en utlysning av medel för projekt som utvecklar distansutbildning, enligt en nyhet från UHR, Medel för att utveckla distansutbildning. Totalt kommer det att finnas 10 miljoner kronor att söka för universitet, högskolor och yrkeshögskolor. Syten med satsningen är att bredda rekryteringen till högre utbildning, i synnerhet i landsbygdsområden, höja genomströmningen i distansutbildningar och höja kvaliteten på nätbaserade utbildningar. Enligt Karin Röding, generaldirektör för UHR

- Sveriges konkurrenskraft och kompetensförsörjning måste stärkas i hela landet. Därför satsar regeringen på att utveckla distansutbildning, med särskilt fokus på landsbygden och orter utanför campusorterna.

Sista dagen för att lämna in ansökningar är 1 oktober och medlet betalas ut i december. Projekttiden är ett år (2020).

Läs mer om utlysningen av medel för distansutbildning

fredag 28 juni 2019

Alternativ till föreläsning

Trots all forskning kring aktivt studentcentrerat lärande så dominerar fortfarande föreläsningen som undervisningsform inom högre utbildning. Det finns förstås många alternativ som skapar mycket mer engagemang och dynamik i klassrummet och dessa summeras i en artikel på sajten TeachThought, 50 alternatives to lecturing. I listan finns det länkar till många praktiska grupp och parövningar som sätter fokus på studenternas lärande och där läraren finns som facilitator och guide.

Ett exempel som lyfts fram heter Reciprocal learning.

tisdag 25 juni 2019

Texta dina filmer

Textning av filmer hjälper inte bara dem som har nedsatt hörsel. Många vill kunna titta på filmer utan att slå på ljudet och därför är textning nödvändig. Textning på andra språk betyder att din film når andra målgrupper. En bloggpost av Elin Häggberg beskriver hur du kan lägga till textning på filmer på YouTube och Facebook. Hon visar hur du använder YouTubes inbyggda textningsfunktion men ger även länkar till andra nyttiga verktyg.

lördag 22 juni 2019

EU-upphovsrättsdirektivet - riktlinjer för högre utbildning


Ett nytt EU-direktiv om upphovsrätt antogs av EU-parliamentet tidigare i år och nu har varje lands regering fram till 2021 att anpassa direktivet till den egna lagstiftningen. Denna process kommer så klart att påverka högre utbildning och därför har EUA (European University Association) tagit fram ett dokument med riktinjer för universitet och högskolor, EUA guidelines for members to influence national implementation. Dokumentet innehåller bland annat frågor som lärosäten bör driva i den nationella debatten kring direktivet.

- EUA issued a cautious response to the adopted Directive earlier this year. While the Association welcomes the greater clarity for the use of protected material in a digital environment, as well as key exemptions for the educational and scientific activities of European universities, there is concern about the Directive’s impact on other sectors and the wider society.

Ladda ner riktlinjerna som pdf-fil.

lördag 15 juni 2019

Mobilförbud i skolan - debatten fortsätter

CC0 Public domain on Pixnio
Många vill införa ett förbud mot mobiler i skolan efter ett uppmärksammad reportage i DN där en skolklass i Gränna fick ha sina mobiler påslagna under 30 minuters lektiontid och över 2000 notiser strömmade in. En artikel i Lärarnas Tidning, Forskaren vill inte ha ministerns mobilförbud, ger argument för och emot. Det finns ett starkt stöd för ett mobilförbud hos många lärare och i allt flera skolor får eleverna lämna in sina mobiler inför en lektion. Många menar att ett förbud ger studiero och leder till bättre prestation, särskilt bland lågpresterande elever och det finns en del ny forskning som ger stöd till sådana argument.

En som är mer kritisk till ett förbud är Torbjörn Ott, forskare vid institutionen för tillämpad it, Göteborgs universitet. Han forskar i området på uppdrag av Skolverket och menar att vi måste lära oss att hantera mobiler på ett mer hänsynsfullt sätt och hjälpa eleverna att kunna stänga av sina mobiler och sätta de på ljudlöst när de ska koncentrera sig på skolarbete.

- Vi lever i en värld full av mobiltelefoner. Vi måste lära oss att leva med det. Störningarna fanns innan, men då pratade man om kepsar i stället. Det är ingen som pratar om dem längre, det finns en ny skurk i stan

Utbildningsminister Anna Ekström (S) menar att även om ett förbud skulle råda ska lärarna ha möjlighet att tillåta mobiler i klassrummet av pedagogiska skäl.

- I dag kan skolan förbjuda mobiltelefoner, men reglerna är ganska snåriga. Jag vill förenkla för lärarna – och göra det tydligt för eleverna vad som gäller. Jag litar på att lärarna är bäst lämpade att bestämma när mobiltelefoner ska användas. Huvudregeln ska vara att mobiltelefoner ska vara förbjudna i klassrummet, men rektor och lärare ska sedan ha möjligheten att göra undantag från förbudet om mobiltelefoner ska användas i undervisningen.

fredag 14 juni 2019

Örebro universitet scannar in hela campuset

Pressbild, Örebro universitet
Hela campuset på Örebro universitet kommer att scannas under sommaren, såväl utomhus som inomhus, och en digital kopia skapas. Senare kan studenter vandra runt på campuset via datorn eller virtuell verklighet, ungefär som Google Street View. Enligt ett pressmeddelande från Örebro universitetetmyNewsdesk:

I sommar genomförs en digital scanning av Örebro universitet. Dels rör det sig om en invändig scanning av samtliga Akademiska Hus byggnader på Campus Örebro, vilket totalt omfattar drygt 100 000 m2. Dels scannas utemiljön med hjälp av drönare för att skapa en komplett bild av campus. Satsningen är den största i sitt slag i Sverige och den första som omfattar ett helt campusområde. Projektet är ett led i Örebro Campus Lab och det samarbetsavtal som fastighetsägaren Akademiska Hus och Örebro universitet ingick under hösten 2018 med målsättningen att tillsammans verka för att universitetet ska bli landets mest digitaliserade lärosäte.

Att campus nu scannas innebär att byggnaderna kommer att kunna upplevas både virtuellt på distans, men också på plats där det fysiska rummet sammanfogas och förstärks med den digitala tvillingen via AR-teknik i appar, telefoner och glasögon. Det virtuella campus som skapas möjliggör för de som vistas på campus att digitalt navigera sig genom lokalerna och kunna hitta objekt i byggnaderna. Det digitala underlaget från scanningen kommer också att kunna användas inom olika utbildningar vid Örebro universitet samt möjliggöra att lokalerna kan driftas på helt nya och hållbara sätt.

MOOC trender - dags att avskaffa begreppet?


En bloggpost på Class Central, 4 Takeaways from eMOOCs 2019, summerar de viktigaste slutsatserna från den internationella konferensen eMOOCs 2019 som hölls nyligen i Neapel.
  • De stora MOOC-plattformarna (Coursera, EdX, FutureLearn m fl) har hittat en gemensam affärsmodell där certifiering, handledning, möjlighet till högskolepoäng och i vissa fall även tillgång till kursen är avgiftsbelagda. 
  • MOOC-baserade program har länge varit en ambition hos många universitet men väldigt få verkar lyckas med storskaliga  programutbildningar.
  • De flesta kurserna följer den etablerade mallen med inspelade föreläsningar, uppgifter och en del interaktion i forum. Innovation pågår, framför allt i mer kollaborativa lärmiljöer och mer återkoppling men dessa är oftast i form av avgiftsbelagda tilläggstjänster.
  • Personaliserat lärande, med hjälp av artificiell intelligens, är på frammarsch och kan väl ta över rampljuset från MOOCs inom kort.
Med tanke på dessa trender kan det vara dags att ifrågasätta hela MOOC-begreppet.

Already, the term “MOOC” seems a bit quaint. Most MOOCs are no longer massive or open. None of what we call MOOC platforms refer to themselves in those terms. Only the regional platforms (e.g. ThaiMOOC, FUN MOOC) do that. Is it time to move on from MOOCs in favor of the next thing?

torsdag 13 juni 2019

Innovativ utbildning - ny rapport

CC BY Some rights reserved by EADTU
Vill du få en överblick på innovativa metoder inom utbildning och lärande kan du hitta inspiration i en ny rapport från EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) och projektet Empower, The third envisioning report for Empowering Universities in the uptake of new modes of teaching and learning. Årets rapport innehåller artiklar om områden som fortbildning, öppna lärresurser, studentmobilitet, artificiell intelligens och learning analytics, kvalitetssäkring, studentsupport och kursdesign.

Innovations in education create new opportunities for enhancing the quality of the learning experience in on campus programmes, reaching out to new target groups off campus and offering freely accessible courses nationally or worldwide through the internet. This to enhance the quality of offerings as well as the visibility and reputation of the institution.

fredag 7 juni 2019

Airtable - flexibelt planeringsverktyg

Airtable är ett flexibelt planeringsverktyg för projekt, teamsamordning, kursutveckling eller hantering av kunder och kontakter. Den fungerar som en korsning mellan ett kalkylblad och databas. Du kan lägga in alla uppgifter i ett projekt; deadlines, ansvariga, underlag, kategori, länkar till andra uppgifter mm. Sedan kan verktyget presentera projektet i olika format: kalender, kanban, tabell, galleri eller matris.

Titta på filmen för att se hur Airtable fungerar. Som vanligt finns det en gratisversion som duger för enklare projekt och aktiviteter men vill du ha mer lagring och flera funktioner får du självklart betala.

torsdag 6 juni 2019

Högskolor och universitet allt mer internationella


UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har släppt sin årsrapport med statistik och analys om svensk högre utbildning, enligt ett pressmeddelande från UKÄ. Den tydligaste trenden i år är den ökande internationaliseringen. Enligt Sofia Berlin Kolm, utredare på UKÄ:s analysavdelning och projektledare för framtagandet av Årsrapporten:

– ­Allt fler vill komma till Sverige för att studera och forska, vilket är positivt och berikar högskolevärlden. Det betyder fler kunskapsutbyten på global nivå och skapar förutsättningar för höjd kvalitet inom både forskning och utbildning. ... Vi kan även se att personer som har med sig en utländsk examen etablerar sig väl på arbetsmarknaden efter att de gått en svensk kompletterande utbildning. Rekrytering av utländsk kompetens kan alltså bidra till att lösa kompetensförsörjningen.

En motsatt trend är att svenska studenter som väljer att åka utomlands och studera har minskat. Det kan ha flera orsaker, en är att vissa utbildningar som läkarutbildningen har byggts ut och nu kan ta emot fler studenter. Ytterligare en trend, som varit i flera år, är att vissa grupper inte lockas av högre studier.

– Vi kan se att till exempel svenska män, personer som har lågutbildade föräldrar och utrikes födda som invandrat efter skolstarten är underrepresenterade. Det finns troligen många personer i de här grupperna som både skulle passa för högre studier och berika högskolevärlden och samhället om de kunde lockas att bryta mönstret och studera vidare.

onsdag 5 juni 2019

Global konferens om e-lärande

Organisationen ICDE (International Council for Open and Distance Education) arrangerar konferensen ICDE World Conference on Online Learning 2019 i Dublin, Irland, 3-7 november i samarbete med Dublin City University. Konferensens tema är Transforming Lives and Societies och kommer att fokusera på digitalisering och hållbar utveckling. Konferensens program är under utveckling men det kommer att finnas många olika sätt att delta, från engagerande huvudtalare till intensiva workshops, rundabordsamtal, mikropresentationer och seminarier. Det finns dessutom 3 förkonferens workshops söndagen den 3 november.

Håll utkick på nyheter på konferensens webbplats. Vill du anmäla dig med early bird-rabatt ska du göra det före 1 juli. Här ser du välkomstfilmen.

tisdag 4 juni 2019

U-Multirank tar tempen på svenska lärosäten i innovativ global rankingsystem

Pressbild, U-Multirank
U-Multirank har publicerat sina rankinglistor för 2019 där över 1700 lärosäten från 96 länder har bedömts enligt flera kriterier som undervisning och lärande, kunskapsöverföring, forskning, internationalisering och samverkan. En interaktiv karta visar de högstrankade lärosätena i världen.

U-Multirank is a unique, multidimensional and international ranking of higher education institutions. It compares university performance across teaching and learning, research, knowledge transfer, international orientation and regional engagement. It is the largest and most inclusive ranking showcasing the diversity in higher education around the world. It is not a league table and does not use composite indicators, nor reputation weights. Therefore, there is no one best university in UMultirank.

42 svenska lärosäten ingick i studien och resultaten kan du läsa i bilagan U-Multirank 2019 Swedish universities in global comparison. Varje lärosäte bedöms enligt kriterierna i bilden till höger och då får man fram lärosätets profil som ett hjul med de fem bedömningsområdena. Svenska lärosäten är särskilt starka inom forskning och samverkan. Sex lärosäten fick fler än 10 toppbetyg (A): Chalmers (17), KTH (12), Karolinska Institutet (11). Lund, Göteborg, Uppsala och Handelshögskolan (10 var). 

Idén med U-Multirank är att komma bort från konkurrens och ligatabeller och i ställer visa en helhetssyn på varje lärosätes styrkor och svagheter.

torsdag 30 maj 2019

Digitalisering i högre utbildning - debattartikel kräver helhetssyn

CC0 Photo by Mikael Kristenson on Unsplash
Digitalisering i högre utbildning är viktigare än någonsin men ett stort problem är att diskussionerna pågår i flera forum som sällan möter varandra och det leder till en splittrad syn på en fråga som kräver större övergripande samarbete. Detta framgår av en debattartikel av Cathrine E. Tømte (Universitetet i Agder) i den norska nättidningen Khrono, Hvor er det faglige lederskapet i digitaliseringsdebattene i akademia?. Artikeln handlar om läget inom norsk högre utbildning men den speglar till viss del situationen i Sverige. Hon menar att det finns flera konferenser per år om digitalisering men med olika målgrupper och det finns väldigt få möjligheter där lärarna får diskutera med ledare, administratörer och teknikansvariga..

- Disse konferansene, som alle handler om digitalisering og herunder også undervisning og læring i høyere utdanning, deler seg i to løp; ett for ledere, teknologer og administratorer – og ett for ildsjeler blant fagansatte som underviser.

Det som fattas är en helhetssyn på digitalisering och en övergripande diskussion mellan alla parter. Initiativ som kommer från engagerade lärare får sällan uppmärksamhet hos ledningen och många digitala lösningar som kommer uppifrån saknar förankring hos lärarna.

- Digitalisering av undervisning skjer ikke av seg selv, og verken strategier, administrasjon, teknologer eller ildsjeler i fagkollegiet kan klare dette alene. Vi trenger med andre ord å tenke sammen på hvilke utfordringer digitaliseringen kan løse når det gjelder undervisning og læring – og eventuelt hvilke nye utfordringer som kan oppstå i kjølvannet av digitaliseringen.

onsdag 29 maj 2019

Riktlinjer för studentstöd i digitala lärmiljöer


Brittiska JISC har tagit fram en guide med riktlinjer för hur ett lärosäte kan skapa bra digitala lärmiljöer för sina studenter och stödja studenternas användning av digitala plattformar och verktyg. Guiden heter Jisc NUS roadmap for supporting students to improve their digital experience at university and college, och tanken är att den ska bli ett underlag för diskussioner mellan lärosätet och studentrepresentanter. Guiden bygger på en omfattande undersökning av över 35 000 studenter och 87 lärosäten som genomfördes i fjol av JISC i samarbete med NUS (national Union of Students), Digital experience insights survey 2018: findings from students in UK further and higher education.

The roadmap helps student representatives to discuss and review specific aspects of the student experience in your organisation. It focuses on the digital environment for learning and how digital tools and resources are used to support learning in courses of study. It can be used to start conversations and contribute to improvements at your university or college.

Guiden har ett antal områden (lärosätets digitalisering, studenternas inställning, digitalisering på kursnivå och studenternas digitala liv) och för varje område finns det flera kriterier under följande rubriker: första steg, under utveckling, utvecklat och utmärkt. Mötesdeltagarna ska gå genom alla kriterier och identifiera det som lärosätet redan gör, vad som saknas och vad som kan förbättras.

tisdag 28 maj 2019

Hållbar internationalisering - UHR-konferens i Göteborg

CC0 Photo by Porapak Apichodilok from Pexels
Internationaliseringsdagarna 2019 arrangeras i Göteborg 5-6 november av UHR (Universitets- och högskolerådet) i samarbete med Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. temat för i år är hållbar internationalisering med bland annat begrepp som virtuell mobilitet och internationalisering på hemmaplan:

Hur skapar vi goda förutsättningar för att kunna arbeta hållbart med frågor som rör internationalisering? Hur kan internationalisering bidra till att skapa hållbar utveckling? Vilka utmaningar finns och hur bör vi arbeta? Dessa och liknande frågor vill Internationaliseringsdagarna 2019 synliggöra och belysa. Det övergripande temat i år är Hållbar internationalisering.

Huvudtalaren är Pam Fredman, ordförande i International university association (IAU), och det finns förstås många spännande workshops, diskussioner och föreläsningar att välja mellan.


måndag 27 maj 2019

Öppna kurser om FNs globala hållbarhetsmål


Om du vill lära dig mer om FNs globala hållbarhetsmål finns det många öppna nätkurser (MOOCs) och en sammanställning finns på sajten Human Rights Careers, UN Sustainable Development Courses. 17 universitet har bidragit till initiativet och erbjuder kurser som ska öka förståelse för målen och skapa engagemang för en hållbar framtid.

Coursera is the primary platform where these courses are offered for the general public in the form of online classes with the hope of increasing participation in the work being done towards these goals. The courses often provide a hands-on experience with an NGO or international organization who is working to achieve the SDGs through their work. The participating universities hope to offer a global education on these goals and ways to get involved.

söndag 26 maj 2019

Genomströmningsstatistik i svensk högre utbildning


UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat nya tabeller med statistik om prestationsgraden och examensfrekvens i högskoleutbildningen på grundnivå och avancerad nivå (Nya tabeller om genomströmningen på högskolan).

Prestationsgraden är ett mått som visar hur många högskolepoäng studenter tar av de antal högskolepoäng de är registrerade för under ett visst läsår. För prestationsgrad publiceras fyra nya tabeller som beskriver prestationsgraden uppdelat på kön, program/kurs, svenska/inresande studenter, ålder, campus/distans och lärosäte. Siffrorna visar bland annat att studenterna har blivit bättre på att ta de högskolepoäng som de registrerat sig för, prestationsgraden har ökat till 83 procent 2016/2017, jämfört med 2008/2009 då motsvarande siffra var 79 procent.

När det gäller genomströmningssiffror för distansutbildningar ser vi tydliga förbättringar mellan 2008 och 2017. Distansutbildningar 2017 har en prestationsgrad på 65% mot 86% på campus. Det finns ju flera förklaringar på skillnaden, främst att distansstudenter oftast kombinerar studier med arbete och familj och studerar på deltid, men det finns också förbättringspotentiell med en ökad fokus på bättre kursdesign och kvalitetshöjande åtgärder. Värt att notera är att skillnaden är minimal när det gäller yrkesexamensprogram med en prestationsgrad på 88% på distans mot 90% på campus. Prestationsgraden är lägst på fristående kurser med 51% på distans och 70% på campus. Överlag ser vi en högre prestationsgrad för kvinnor än för män.