måndag 20 maj 2019

Witeboard - kollaborativ arbetsyta utan inloggning

Witeboard är kanske det enklaste verktyget som finns om du och dina kollegor (eller klass) behöver en snabb gemensam arbetsyta för brainstorming. Så fort du klickar på länken skapar du en ny tavla. Du skickar länken till dina kollegor och så kan ni börja rita eller skriva - ingen inloggning behövs och alla är anonyma. Du kan rita figurer och skriva text i olika färger. Med ett gratis konto kan du spara dina tavlor. Så enkelt är det!

fredag 17 maj 2019

Ny handbok om aktivt lärande

"Classroom session in Solent Creatives" by Solent Creatives is licensed under CC BY 2.0
Hur skapar man aktivt lärande och större engagemang hos studenter? En praktisk guide inom detta område finns i form av en ny bok, An Active Student Participation Companion, av Sanna Barrineau, Sanna Engström och Ulrike Schnaas vid Uppsala universitet. Boken är gratis att ladda ner och innehåller många idéer om hur du som lärare kan skapa kollaborativa gruppaktiviteter och göra studenterna mer delaktiga i kursen samt bidra till kursen utveckling. Boken bygger på praktiska exempel från svensk högre utbildning.

This companion aims to inspire those who want to approach new ways of learning in order to create a better course, as well as those who are out to challenge conventional forms of teaching and learning norms. It summarises a range of experiences in Swedish higher education and provides concrete examples of how students and educators can learn together. By reading this companion, you will meet a variety of voices and perspectives - from students and educators - both via text and through links to a rich collection of media.

torsdag 16 maj 2019

Nya modeller för kollaboration och studentmobilitet - ny rapport och webbinarier

CC BY Some rights reserved by EADTU
EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) arrangerar en serie webbinarier 21-23 maj för att presentera och diskutera en ny rapport om studentmobilitet i Europa, Innovative Models for Collaboration and Student Mobility in Europe. Rapporten beskriver en ny syn på mobilitet som kan bestå av fysisk, virtuell och blandade former och ger goda exempel på innovativa initiativ inom europeisk högre utbildning.

Education can be organized in face to face, blended or online modes. This is also the case for mobility which always goes together with it. It can be short and long term, synchronous and asynchronous. ICT modes of teaching and learning amplify the potential of education and the mobility related to it. 
None of the forms of mobility is an alternative for replacing the other. Each form is adding to the enrichment of education, offering students the opportunity to learn international competences and skills. Hence, all forms of mobility can be offered separately or in a combination throughout a student’s study career.

Syftet med webbinarierna är att sprida rapportens resultat, visa goda exempel och skapa diskussion om framtidens möjligheter inom studentmobilitet.

  • Tisdag 21 maj, 14:00-15:30. Innovative models for International Collaboration and Mobility in Europe. Report from the EADTU Task Force and a Peer Learning Activity on Virtual Mobility. (Piet Henderikx, EADTU, The Netherlands).
    KU Leuven - Stellenbosch University Think Tank (Katrien Vanelven, KU Leuven, Belgium)
  • Onsdag 22 maj, 14:00-15:30. Open Virtual Mobility Skills – Research Results & Application in the Design of Massive Open Online Courses (MOOCs) (Ilona Buchem, Beuth Hochschule für Technik, Germany)
    Designing for virtual mobility: lessons learned from piloting a new approach to distance teaching (Olga Firssova, OUNL, the Netherlands).
  • Torsdag 23 maj, 14:00-15:30. Paneldiskussion om rapporten och vägen framåt.

Mer information om webbinarierna och anmälan.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

onsdag 15 maj 2019

Korta öppna kurser med FOCUS på Östersjön

Vill du lära dig mer om turism och marinbiologi i Östersjöområdet finns det ett utbud av korta öppna näkurser som tagits fram av ett Interreg South Baltic projekt, FOCUS,  Kurserna (se kursutbudethar utvecklats i ett samarbete mellan lärare från de deltagande lärosätena: Klaipeda University, Litauen, Lithuania Business University of Applied Sciences, Litauen, Linnéuniversitetet, Sverige, University of Gdansk, Polen och Roskilde Business College, Danmark.

Målgrupperna för dessa kurser är alla som arbetar inom turism och miljöfrågor i Östersjöområdet och kurserna ger dig insikter i viktiga aktuella frågor.
Du kan delta i egen takt och varje kurs består av inspelade föreläsningar, artiklar att läsa, quizzar och inlämningsuppgifter.

tisdag 14 maj 2019

Ökande stress för högskolelärare - ny rapport

Lärarnas arbetsbelastning ökar hela tiden och detta leder till stress och dålig arbetsmiljö. Det visarnnen ny rapport från SULF, Det akademiska skruvstädet - om it-stress och all annan press. Rapporten bygger på en enkätstudie som skickades ut till över 17 000 universitets- och högskolelärare med fokus på negativ stress på grund av IT-användning. Resultaten visar att även om teknikrelaterad stress är ett stort problem så upplever två av tre lärare stress på grund av ökande arbetsbelastning. Läs mer i en artikel i SULFs tidning Universitetsläraren, Två av tre universitetslärare stressade av arbetet..

Många upplever att de inte har kontroll över sin arbetssituation med stora krav på tillgänglighet, ökande administration och IT-relaterade problem.

Enligt rapporten gör tid avsatt för forskning det möjligt för individen att få kontroll över arbetssituationen. Ju mer forskning i tjänsten desto bättre kontroll, och ju mer undervisning i tjänsten desto mindre kontroll över arbetssituationen.

Studien visar att många lärosäten inte har en policy för IT-tillgänglighet och att många saknar bra support.

SULF anser också att det behövs bättre teknik och teknikstöd och det måste finnas rutiner för när lärare och forskare ska var tillgängliga. Det är också nödvändigt med ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete.

Rapporten avslutas med en lista rekommendationer för att kunna arbeta utan att riskera hälsan, riktade mot regeringen, myndigheter och lärosäten.

Läs rapporten: Det akademiska skruvstädet – om it-stress och all annan press

måndag 13 maj 2019

Folkbildningens betydelse för samhället


Över 1,2 miljoner människor deltog i någon form av folkbildning 2018 enligt en ny rapport från Folkbildningsrådet, Folkbildningens betydelse för samhället – Folkbildningsrådets samlade bedömning 2018. Folkbildningen ger utbildningsmöjligheter till många som har svårt att delta i det formella utbildningssystemet och har större möjligheter att individanpassa utbildningar till individens behov.

Vi kan tydligt se att folkbildningen bidrar till ett Sverige som håller ihop. Folkbildningen finns i Sveriges alla kommuner och når och engagerar en stor del av befolkningen. Inom folkbildningen samlas kvinnor och män, med olika bakgrund, i olika åldrar och med olika förutsättningar. Folkbildningen är en arena där vi gemensamt kraftsamlar mot populism, kunskapsförakt, främlingsfientlighet och exkludering.

Rapporten redovisar svensk folkbildning ur fyra perspektiv: demokratisyftet, påverkanssyftet, utbildnings- och bildningssyftet samt kultursyftet.

lördag 11 maj 2019

Örebro universitet erbjuder korta distanskurser om artificiell intelligens

Örebro universitet erbjuder flera korta flexibla kurser inom artificiell intelligens, speciellt anpassade för yrkesverksamma som vill lära sig mer om detta viktiga område. Kursutbudet, Smarter, omfattar 8 st. tre-poängskurser som har utvecklats av det internationellt erkända forskningscentret AASS, som arbetar med forskning inom artificiell intelligens (AI), robotik och autonoma system, i samarbete med flera företag som är aktiva inom AI-området. Kurserna, som går antingen på kvartsfart eller halvfart, är webbaserade men innehåller ett fåtal fysiska träffar antingen på campus eller hos ett av flera partnerföretag.

Vi på Örebro universitet vill bidra till det livslånga lärandet. Yrkesverksamma kan till exempel läsa våra AI-kurser på distans, vid sidan av det ordinarie arbetet. Vår uppgift är att tillsammans med dig utveckla utbildningar efter ditt behov.

Här ser du en kort informationsfilm om kurserna. Mer information hitta du här.

fredag 10 maj 2019

Ny e-tjänst: Vad motsvarar din utländska utbildning i Sverige?

Nu finns det en e-tjänst som gör det möjligt att se vad en utländsk utbildning motsvarar i Sverige. Tjänsten har tagits fram av UHR (Universitets- och högskolerådet) och ska göra det lättare för många att komma in i arbetsmarknaden. Enligt ett pressmeddelande från UHR:

Det är viktigt att ta tillvara kompetensen hos de hundratusentals personer i Sverige som har en utbildning från ett annat land, säger Karin Röding, generaldirektör för UHR. UHR:s nya så kallade bedömningstjänst gör det lättare för både arbetssökande och arbetsgivare att förstå vad en utländsk utbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet. För arbetsgivare innebär det att de lättare kan rekrytera personer med rätt kompetens.

I bedömningstjänsten finns information om vad en utländsk gymnasieutbildning, eftergymnasial yrkesutbildning eller högskoleutbildning motsvarar i Sverige. Svaret kan laddas ner som en pdf, som den som söker arbete kan skicka till arbetsgivare tillsammans med sina utbildningsdokument. I tjänsten finns bedömningar av närmare 500 utbildningar från 37 länder.

– Tjänsten ger snabbt och enkelt besked om vad en utländsk utbildning innebär, säger Lars Petersson, avdelningschef vid UHR. Vår förhoppning är att framför allt arbetssökande och arbetsgivare ska ha nytta av den, men även personer som vill studera i utlandet ska kunna se vad olika utbildningar motsvarar i Sverige.


Länk till bedömningstjänsten.

torsdag 9 maj 2019

Pedagogisk innovation i klassrummet - ny rapport


Det finns många nya pedagogiska modeller och metoder samt digitala plattformar och verktyg men hur ser det ut i klassrummet egentligen? Hur långt har vi kommit med innovativ undervisning och lärande? Dessa frågor ligger till grund för en ny rapport från OECD, Measuring Innovation in Education 2019. Rapporten, med underrubriken vad har hänt i klassrummet?, undersöker om de senaste årens innovationsvåg inom pedagogik och teknik har lett till konkreta resultat. Rapporten fokuserar på grundskola och gymnasium men berör även lärarfortbildning.

The report casts light on systemic innovation in primary and secondary education, with a focus on pedagogical innovation. Has the use of technology spread? Have assessments become more important in pedagogical practices? Are students given more agency in their learning? Are they still asked to memorise facts and procedures? Do teachers increasingly engage students in peer learning activities?

Den första delen handlar om innovation inom 150 olika utbildningsmoment (utveckla färdigheter inom olika ämnen, generiska kompetenser osv) och del två handlar om innovation ino olika utbildningsnivåer och lärandemål. Sist i rapporten finns beskrivningar av innovationsnivån i särskilda länder och du hittar Sverige på sida 288.

Referens
Vincent-Lancrin, S., et al. (2019), Measuring Innovation in Education 2019: What Has Changed in the Classroom?, Educational Research and Innovation, OECD Publishing, Paris,https://doi.org/10.1787/9789264311671-en.

onsdag 8 maj 2019

Rapport om norsk högre utbildning 2019

Bild: Diku
Varje år kommer en övergripande rapport om norsk högre utbildning, Tilstandsrapport for høyere utdanning, sammanställt av Diku (Direktoratet for internasjonalisering og kvalitetsutvikling i høyere utdanning). Här hittar du rapporter och statistik om utbildningar, doktorandsutbildning och forskning, ekonomi och HR-frågor. Ett särskilt fokus läggs i år på hur universitet och högskolor arbetar med FNs hållbarhetsmål och miljöarbetet.

Årets temakapittel tar utgangspunkt i FNs bærekraftsmål og arbeidet med å gjennomføre det grønne skiftet. Kapittelet belyser høyere utdanningssektorens arbeid med disse temaene, og viser at det jobbes bredt i sektoren med å inkludere perspektiver knyttet til det grønne skiftet og bærekraft i utdanning og forskning, så vel som i investeringer og drift. Temakapittelet skiller seg fra resten av rapporten ved at det i større grad er basert på kvalitative vurderinger og dialog med nøkkelpersoner.

tisdag 7 maj 2019

Tillgång till högre utbildning i hela landet - debattartikel

"Studying 2" by Michael Rienstra is licensed under CC BY-NC-SA 2.0
Regeringen vill att hela landet ska få tillgång till högre utbildning oavsett var man bor, enligt en debattartikel i Värmlands Folkblad av Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning (S) och Gunilla Svantorp, ordförande Utbildningsutskottet (S) och riksdagsledamot från Värmlands län. Många landsbygdskommuner har problem med kompetensförsörjning eftersom de som behöver utbildning måste flytta till en högskoleort och kommer sällan tillbaka till hemkommunen efter utbildningen. Därför behöver lärosäten erbjuda flera distansutbildningar inom områden där det finns rekryteringsbehov.

Vi vill främja en ännu bättre och mer utvecklad distansutbildning som också tar hänsyn till glesbygdens behov. Därför investerar regeringen nu särskilt för detta i vårbudgeten. Det övergripande målet medsatsningen är att utveckla formerna för distansutbildning för att förbättra kvaliteten i utbildningen och göra den mer attraktiv. Det är ett första steg i arbetet med Januariavtalets punkt om att möjligheterna till distansutbildning ska stärkas.

söndag 5 maj 2019

Världens bibliotek – fri onlinetjänst för mångspråkiga böcker

Photo by Breakingpic from Pexels
Nu lanseras Världens bibliotek, en onlinetjänst för e-böcker och ljudböcker på sju språk. Tjänsten är under utveckling och kommer att byggas ut med både fler språk och titlar. Men redan nu kan alla som bor i Sverige ta del av böckerna helt gratis.

Världens bibliotek främjar läsning och jämlik tillgång till litteratur bland personer i Sverige som talar något av de stora migrantspråken. För närvarande finns cirka 700 böcker på arabiska, bosniska, kroatiska, serbiska, persiska, somaliska och tigrinska. Böckerna går att läsa eller lyssna på direkt i webbtjänsten.

Tjänsten är resultatet av ett nordiskt samarbete mellan Kungliga biblioteket (KB) och nationalbiblioteken i Norge och Danmark. KB har gett Malmö stadsbibliotek och Stockholms stadsbibliotek i uppdrag att driva och vidareutveckla Världens bibliotek under 2019. De två biblioteken får 5,2 miljoner kronor från Kulturrådets satsning Stärkta bibliotek för att fortsätta projektet.

Målet är att förbättra upplevelsen för den som använder tjänsten och att fylla på med fler språk och böcker. Planen är också att samarbeta med folkbibliotek, skolor och andra aktörer för att nå ut till fler användare.

– Vi ser fram emot att fortsätta utveckla Världens bibliotek. Med hjälp av den här tjänsten får personer med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sitt språk och läsintresse. Det ligger helt i linje med reformförslagen i den nationella biblioteksstrategin, säger Anna Lundén, enhetschef för Nationell bibliotekssamverkan på KB.

Världens bibliotek är öppet för alla som befinner sig i Sverige och helt gratis att använda. För att använda tjänsten, gå till varldensbibliotek.se och registrera dig med din e-postadress. Därefter har du tillgång till innehållet utan begränsningar.

torsdag 2 maj 2019

Hitta bilder du får använda

"P1020241" by sinapsiaren argazkiak is licensed under CC BY-NC-SA 2.0 
En ny version av CC Search är nu igång och här kan du söka bland över 300 miljoner bilder som har Creative Commons licens. Du får kopiera dessa bilder och använda dem som du vill så länge du länkar till originalet, erkänner upphovsmannen och följer licensvillkoren. En bloggpost från Creative Commons beskriver hur den nya tjänsten fungerar, CC Search is out of beta with 300M images and easier attribution. Just nu kan du bara söka efter bilder men tanken är att senare lägga in musik och öppna kursböcker.

Nästan alla bilder i denna blogg har jag hittat via CC Search och här ser du också hur jag hänvisar till verket och gällande licens.

onsdag 1 maj 2019

Webbinarier om tillgänglighet inom utbildning

Global Accessibility Awareness Day äger rum torsdag den 16 maj och Blackboard arrangerar fyra webbinarier om tillgänglighet inom högre utbildning. Dessa webbinarier sprids över hela dygnet så att hela världen har möjlighet att delta. Schemat ser ut så här men om du anmäler dig se till att kontrollera tiden.

16 maj kl 05:00 CEST (14:00 AEST)
From Awareness to Action – Disability Inclusion in Higher Education
Matt Brett, Director, Academic Governance and Standards, Deakin University, Australia

16 maj 16:00 CEST (11:00 ET)
Atlantic Cape Community College: Journey to a More Inclusive Campus 
Chad Bullock, Senior Manager, Center for Accessibility, Michelle Perkins, Director, Instructional Technology, Mike Barnes, Director, Center for Accessibility. Atlantic Cape Community College (USA)

16 maj 18:00 CEST (13:00 ET)
How The University of Toledo is Developing a Digital Accessibility Culture
Melissa M. Gleckler, M.L.S. Educational Technologist, Adjunct Instructor, Department of Communication, Vice-chair, UT Professional Staff Council, The University of Toledo (USA)

16 maj 24:00 CEST (17:00 CT)
Tips and Tricks of Inexpensive Accessibility Testing
Elizabeth Simister, Product Accessibility Manager, Blackboard Inc.

Se alla evenemang som arrangeras under dagen.

tisdag 30 april 2019

Hur kan vi analysera och visualisera åsikter och attityder i sociala medier - ny avhandling

Bild: Kostiantyn Kucher, Linnéuniversitetet
Det skrivs enorma mängder text i sociala medier och det betyder att det har blivit omöjligt att få en övergripande bild på hur den politiska diskussionen utvecklar sig och vilka tentenser finns. Hur kan man hitta och förstå åsikter och känslor i den enorma mängden texter i sociala medier? En ny avhandling av Kostiantyn Kuchers vid Linnéuniversitetet beskriver hur man kan analysera och visualisera stora mängder data i sociala medier, enligt ett pressmeddelande från LinnéuniversitetetNy forskning visualiserar åsikter och attityder i sociala medier.

Kostiantyn Kuchers forskning bidrar till att visualisera exempelvis den allmänna opinionen i politiska frågor i tweetar över tid. I framtiden kan analys och visualisering av åsikter och attityder bidra till uppgifter som att upptäckta hatiska uttalanden och falska nyheter.

- Min forskning visar hur man kan undersöka och förstå åsikter och känslor i samlingar av textdata, genom att kombinera metoder för datoriserad textutvinning och interaktiva visuella representationer, det vill säga speciella typer av diagram och grafer.

Som en del i ett forskningsprojekt vid namn StaViCTA har Kostiantyn med kollegor skapat verktyg att användas för undersökningar online, vilka nu används av forskare, studenter och andra intresserade av textvisualisering (http://textvis.lnu.se och http://sentimentvis.lnu.se). De har utformat och implementerat flera visuella analysmetoder som har hjälpt medarbetare i lingvistik och datorlingvistik i deras forskning inom analys av attityder.

Metoderna som presenteras i avhandlingen kan tillämpas inom akademisk forskning, affärsinformation, övervakning av sociala medier och journalistik. Förutom texter i sociala medier kan dessa metoder också användas för att visualisera attityder i exempelvis böcker och företagsrapporter.

Läs avhandlingen: Sentiment and stance visualization of textual data for social media (Visualisering av åsikter och attityder i textdata i sociala medier).

måndag 29 april 2019

Clips - smidig app för korta filminspelningar

Clips är en enkel app som hjälper dig producera korta videoklipp som passar väldigt bra i sociala medier som Facebook och Instagram. Den fungerar på iPhone och iPad och innehåller de vanligaste redigeringsverktygen samt automatisk textning, möjlighet att lägga in egna bilder och flera effekter.
En bloggpost av Elin HäggbergNya appen Clips gör det enkelt att skapa sociala videoklipp, beskriver hur appen fungerar och innehåller många bra tips. Elins korta demofilm om Clips visas nedan.

Ladda ner appen Clips från iTunes.

fredag 26 april 2019

Fokus på framtidens lärare i nationell konferens - NGL2019


NGL2019 (Next Generation Learning), den årliga konferensen om framtidens undervisning och lärande, hålls vid Högskolan Dalarna i Falun 15-17 oktober. Årets teman är rum, redskap, relationer och reportoar.

Huvudtalaren, Carl Anders Säfström, professor i pedagogisk forskning, kommer att prata om förmågan att undervisas (läs mer i artikeln Förmågan att undervisas ligger bakom framgång):

Jag kommer tala om läraren som ett uttryck för den näst intill omstörtande idén om att det inte är medfödda privilegier som skall bestämma din plats i samhället utan snarare din förmåga till att undervisas.

Du kommer också att få höra Wei Hing, forskare och lektor på Högskolan Dalarna, som pratar om kritiskt tänkande och interkulturell kompetens som nyckelfärdigheter för att utveckla lärandet (läs mer i artikeln Kritiskt tänkande viktig faktor i framtidens lärande).

Utbildning under 2000-talet står inför utmaningar som plötslig globalisering och internationalisering. Hur man utbildar studenter till att bli kompetenta yrkesutövare i denna globaliserade värld är en av de mest avgörande angelägenheterna för alla utbildningsinstitut.

Sista datum för att lämna in bidrag till konferensen är 1 juni. 

onsdag 24 april 2019

GU testar hållbara konferenser

Videoconference by Steve Bowbrick, on Flickr
"Videoconference" (CC BY 2.0) by Steve Bowbrick (bilden har ingen koppling till projektet i artikeln)

Högre utbildning borde ligga i framkanten när det gäller hållbarhet men trots bra teknik för digitala möten reser vi mer än någonsin. I synnerhet borde vi kunna arrangera flera digitala konferenser men det gäller att våga bryta med en lång tradition. Vid Göteborgs universitet har ett projekt undersökt detta och genomfört en virtuell konferens med forskare från hela världen enligt en artikel i tidningen GU-journalen (2-2019), Premiär för hållbara konferenser.

Konferensen de arrangerade handlade om nyhetsrapportering i en digital värld och tog två veckor att genomföra eftersom de flesta diskussionerna var asynkrona. Huvudtalarna hade spelat in sina föreläsningar och deltagarna fick diskutera olika frågor via text eller video. Dessutom fanns det synkrona rundabord-samtal med fördjupande diskussioner mellan forskarna som gav mycket mer än en vanlig kort presentation på en fysisk konferens. Alla bidrag publicerades i förväg och alla fick möjligheten att diskutera med forskarna i längre asynkrona diskussioner.

Nu gäller det att fortsätta verksamheten och se nya möjligheter. Bland annat kan man ifrågasätta varför man ska flyga in personer för att sitta i en betygsnämnd i ett par timmar. Enligt Mats Ekström, professor och viceprefekt vid GU:

- Vi måste ifrågasätta om ett ökat flygresande verkligen krävs för att nå målet med internationalisering.

Läs mer om projektet.

tisdag 23 april 2019

Gör din digitala information tillgänglig för alla

CC BY-NC-ND Some rights reserved by JISC
Enligt ett EU-direktiv från 2018 finns det idag starkare krav på tillgänglighet på all digital information som publiceras av offentliga organisationer. Erasmus+ projektet Wamdia (Digitally accessible Europe) arrangerar en workshop om digital tillgänglighet i samarbete med Högskolan i Gävle, onsdagen den 5 juni i Gävle. Under dagen får du lära dig hur du kan skapa tilgängliga dokument, webbsidor, filmer och presentationer.

Den 5 juni, 10.00-15.00, genomför vi på plats i Gävle en workshop där du under handledning av våra utbildare får en introduktion till de olika delmomenten och framför allt en möjlighet att praktiskt lära dig hur du använder de olika verktygen får att göra din digitala information tillgänglig för alla.

Workshopen är gratis och riktar sig till offentligt anställda, lärare, vuxenutbildare, anställda i små- och medelstora företag och rent generellt "alla" it-användare.

Mer information om workshopen samt anmälan.

torsdag 18 april 2019

Guide till bättre nätundervisning


Enligt en amerikansk undersökning (Educause 2017) föredrog endast 9% av alla tilllfrågade lärare nätundervisning framför klassrumsundervisning. Anledningen är främst att alla har lång erfarenhet av klassrumsundervisning, som student och lärare, men de flesta saknar erfarenhet av nätbaserade kurser och i synerhet saknar bra förebilder. En artikel i tidskriften Chronicle of Higher Education, How to be a better online teacher, ger konkreta råd om hur man kan planera och genomföra nätkurser som är engagerande  och stimulerande för både lärare och studenter.

Med bättre kursdesign, större variation i webbgränssnittet (t ex bra blandning av video, audio, text) och genomtänkta strategier för support och diskussion kan nätundervisning bli minst lika engagerande som klassrumsundervisning. Guiden ger 10 viktiga principer för effektiv nätundervisning, reder ut flera vanliga felföreställningar och ger tips om hur du hittar stöd. Många tror fortfarande att nätkurser handlar mest om självstudier och att läraren är ganska osynlig. Principerna för bra klassrumsundervisning gäller även på nätet.

Professors often fail to make the connection between what we do in a physical classroom and what we do online. This guide aims to make that connection explicit — to help you think about what you do well in person so that you can do those things in your online classes, too. If you already employ some of these practices, the intent here is to help you think more comprehensively about what else you can do to be an excellent online teacher.

onsdag 17 april 2019

Robotar på högskolan

Tyska Marburg universitet testar en robot som jobbar som lärarassistent, enligt en artikel på webbtidningen The ConversationWhat robots and AI may mean for university lecturers and students. Roboten, som heter Yoki, tar hand om tester och ger återkopplng till studenter.Yoki är fortfarande under utveckling och har inte fullt utvecklad artificiell intelligens. I filmed ser du hur Yoki agerar i klassrummet och du får höra studenternas reflektioner om att ha en robot i klassrummet.

En robot i klassrummet är en synlig symbol för vilken roll artificiell intelligens kommer att spela i utbildning framöver. Enligt artikeln AI handlar mycket mer om intelligenta system som kan till exempel analysera relevant forsking, bearbeta data och dra slutsatser.

tisdag 16 april 2019

Pedagogiska poddar

Photo by rawpixel.com from Pexels
Skolporten har samlat en lista över podcasts om pedagogik och skolan, Poddar om skola, utbildning och läraryrket. Här hittar du just nu 23 olika poddar som du kan prenumerera på, på svenska och engelska. Bland annat fins det Poddagogen som ska komma igång senare i år med regelbundna intervjuer med nydisputerade pedagogikforskare. Podden ska fungera som en bro mellan akademin och lärare i skolan och presenteras i en artikel på Skolporten, Ny podcast: ”Vi vill sprida nya forskningsresultat”. Podden görs av Janne Kontio, lektor i pedagogik vid Stockholms universitet samt som forskare vid Karlstads universitet, och Sofia Lundmark, lektor i medieteknik vid Södertörns högskola samt forskare vid Uppsala universitet.

- Dels vill vi sprida nya forskningsresultat, dels ge juniora forskare en möjlighet att nå ut till de yrkesverksamma, de som kan dra nytta av forskningen – lärarna.

måndag 15 april 2019

Wikipediadagen 2019

Wikipediadagen 2019 hålls lördagen den 27 april (14:15 - 17:00) i Riksarkivets lokaler, Fyrverkarbacken 13 i Stockholm. Huvudtalaren på konferensen är Mats Djurberg, generalsekreterare i Svenska Unescorådet. Dessutom fins det en paneldiskussion med företrädare från Utrikesdepartementet, Svenska Miljöinstitutet och the Blank Spot Project med Elza Dunkels som moderator.

Senare i år kommer den stora internationella konferensen, Wikimania, 14-18 augusti, med temat Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen.

lördag 13 april 2019

Bättre video i webbmöten

När du deltar i ett webbmöte finns det några enkla regler som hjälper dig att se bra ut i rutan. Ett vanligt problem är du sitter med ett fönster bakom dig och de andra deltagarna ser dig bara som en skugga. Ett annat problem är att du har datorn eller plattan på ett bord och vi ser dig underifrån. Ett tredje problem är en stökig bakgrund eller kollegor som pratar högt.

Här kommer några enkla råd från Wistia, ett företag som bland annat erbjuder skärminspelningsverktyget Soapbox.

fredag 12 april 2019

Robotar i klassrummet

Robotar används allt oftare i skolor för att hjälpa elever som har svårt att delta i klassrumsundervisningen på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Ett exempel på detta beskrivs i en artikel i Lärarnas Tidning, AV 2 gör lektionen möjlig. På Brageskolan i Sollentuna får en elev med autism delta i klassrummet genom en liten robot som hon styr. Hon ser allt genom robotens kamera, kan vrida kameran 360 grader och prata genom robotens högtalare. genom robotens ansikte kan eleven visa sina känslor till viss del.

För att få lärarens eller de andra elevernas uppmärksamhet kan hon ”räcka upp handen” genom en stor vit lampa som börjar blinka på robotens huvud. Vill hon inte bli störd när hon sitter och jobbar sätter hon på en stor blå lampa som lyser klart från huvudet. Det finns högtalare och mikrofon som Camilla eller elevassistenten Lovisa kan välja att använda eller stänga av. Genom emojisar på läsplattan kan hon förändra formen på robotens lysande ögon för att markera ifall hon är glad, fundersam eller neutral.

I denna film förklarar specialläraren Sara Lindbäck hur roboten fungerar.

onsdag 10 april 2019

Ny mastersutbildning - digitalisering som stöd för lärande

Pressbild Linnéuniversitetet. Foto: Anders Runesson
Hösten 2019 startar en ny utbildning på avancerad nivå vid Linnéuniversitetet. På den nya utbildningen, som är på halvfart, kommer studenter med två olika områden, pedagogik och medieteknik, föras samman. Genom att förena de här två områdena utbildas studenter som är redo att ta sig an de utmaningar som utbildningssektorn står inför, till exempel hur lärande med digital teknik kan skapa mervärde.

Hur kan digital teknik skapa mervärde för elever, lärare och skolledare? I jakten på ett svar på frågan startar hösten 2019 den nya utbildningen Digitalisering som stöd för lärande vid Linnéuniversitetet. Programmets kurser kommer att skapas och utvecklas tillsammans med företag inom Edtech (utbildningsteknologi) och utbildningssektorn, allt för att göra utbildningen så relevant som möjligt – både för studenter och för samhället.

– Studenter, lärare och forskare från Linnéuniversitetet kommer arbeta tillsammans med edtech-företag och utbildningssektorn. Det vi har gemensamt är att vi vill förstå hur den digitala tekniken bäst kan används i skolan för att skapa så stort mervärde som möjligt, säger Italo Masiello, professor i pedagogik med inriktning digitala lärprocesser vid Linnéuniversitetet, och programansvarig för utbildningen.

Källa: Pressmeddelande från Linnéuniversitetet: Ny masterutbildning tar itu med digitala utmaningar i skolan.

måndag 8 april 2019

MOOC design webinar week

Hur arbetar europeiska universitet med kursdesign i öppna nätkurser (MOOCs) och vilka kvalitetsfaktorer ä avgörande? Sådana frågor diskuteras i en serie webbinarier, MOOC design webinar week, som arrangeras av det europeiska kvalitetsmärket OpenupEd, 16-18 april. Under veckan får du delta i följande sessioner:

Tisdag 16 april 14.00-15.30
Quality assurance of MOOCs: The OpenupEd quality label
Jon Rosewell, Open University, UK

Onsdag 17 april, 14.00-15.30
Gamification Didactics in Massive Learning
Tiberio Feliz Murias, UNED, Spain

Designing a MOOC course for promoting the active participation of European citizenship
Sara Velasco Castañón, University of Oviedo, Spain

MOOCs for digital skills: smart education experiences in the context of Industry 4.0
Dario Assante, UNINETTUNO, Italy

MOOC research trend analysis
Nilgün Özdamar, Anadolu University, Turkey

Torsdag 18 april, 14.00-15.00
Panel discussion

In terms of online educational provisions, universities play a major role. Especially for the labour market, they now implement a plan for the large scale development and delivery of online short learning (post-graduate) programs and MOOCs at the European level. MOOCs and digital continuous education/training are a flexible and scalable solution for a transnational, truly European response to the needs of the economy across Europe. They can keep innovative knowledge and skills of the workforce up to date and anticipate on careers of tomorrow.

Alla webbinarier är kostnadsfria men kräver registrering. 

lördag 6 april 2019

Näthat på högskolan - gör vi tillräckligt för att skydda de utsatta?

Photo by Sean Witzke on Unsplash
Vi läser mycket om nätmobbning i skolan men hur är läget inom högskolan? En artikel av Emma Bond och Andy Phibben (University of Suffolk) i den brittiska nättidningen Wonkhe, Being digital natives won’t protect students from online abuse, lyfter frågan om studenter får tillräckligt support när de utsätts för näthat och menar att alla lärosäten bör ta ett större ansvar. De menar att många studenter utsätts för hot och hat på grund av sitt ursprung, religion eller sexuell läggning och detta kan leda till dåliga studieresultat, avhopp och förstås allvarliga hälsoproblem. Studentkåren gör förstås en hel del inom området men författarna menar att det är dessutom viktigt att frågan tas upp regelbundet inom alla utbildningar. De ser det främst som en ledningsfråga och efterlyser tydliga strategier.

What is clear from our research and discussions with students is that these issues are here to stay, students are worried about them and feel vulnerable and unsupported. Through challenging the culture around online safeguarding, we can make them feel that we care about their emotional wellbeing, and know how to help them tackle online abuse if they are unfortunate enough to be subject to it. This shouldn’t be something students face in isolation from their university.

Hur är läget här i Sverige?

torsdag 4 april 2019

Orientering inom digital kompetens

Pedagog Göteborg har tagit fram en interaktiv tankekarta med guider och resurser för lärare om vad begreppet digital kompetens betyder för skolans verksamhet (läs mer i en artikel från Pedagog Göteborg: Orientera dig kring digital kompetens). Tankekartan heter Orientering kring digital kompetens och ger en teoretisk bakgrund till begreppet, kopplingar till relevanta styrdokument, förslag till kompetensutveckling, resurser att använda i undervisning, länkar till forskningsartiklar och fördjupande material.

De olika lärområdena har valts ut efter de länkar som föreslagits av IKT-utvecklarna. Varje lärområde består av ett kluster av länkar som representerar ett perspektiv inom digital kompetens. Ibland går områdena in i varandra, vilket markeras med streckade linjer.

Orienteringen är i ständig utveckling i takt med ny förståelse kring lärområdena. Ambitionen är att samla relevant material som kan bidra till att bredda och fördjupa förståelsen för digital kompetens, och du som använder den får gärna skicka in kompletterande tips på länkar och annan respons.


Här ser du en introduktionsfilm till tjänsten.

onsdag 3 april 2019

Digitala möten med virtuell verklighet

Virtuell verklighet (VR) och förstärkt verklighet (AR) möjliggör nya sätt att träffas och samarbeta. Du kan skapa virtuella mötesrum, se dina kollegor som avatarer och arbeta med dokument, bilder och 3D-figurer genom 3D-glasögon eller via en vanlig dator. Flera sådana lösningar presenteras i en artikel på sajten Immersivt, 7 verktyg för digitala möten i VR/AR. Immersivt är en sajt som fokuserar på tillämpning av VR och AR med bra omvärldsbevakning inom området.

Ett särskilt intressant lösning heter Spatial som du ser i den här introduktionsfilmen. En framtidsbild för grupparbete mellan distansstudenter kanske?

tisdag 2 april 2019

Högskolepolitiken bör ändras - Svensk Näringsliv

Svensk Näringsliv vill se ändringar i högskolepolitiken för att säkra kompetensförsörjningen av bristyrken (läs nyheten Högskolepolitiken behöver reformeras). Idag finns det cirka 120 000 lediga jobb som inte tillsätts, samtidigt som omkring 350 000 människor är arbetslösa och därför borde högskolan erbjuda utbildningar som bättre möter arbetsmarknadens behov. Svensk Näringslv har publicerat en ny rapport, En akademi för kunskapsekonomin – reformer för en högskola i världsklass, som lämnar förslag till regeringen om vad som bör göras. 
  • Högskolan dimensioneras inte tillräckligt utifrån vilka akademiker som behövs på arbetsmarknaden.
  • Högskolans utbildningsutbud ska i högre utsträckning styras och dimensioneras i samverkan med arbetsgivare för att säkra kompetensförsörjningen av bristyrken.
  • Ett nytt styr- och resurstilldelningssystem är centralt för kvalitetsutvecklingen i svensk högskola och för att säkerställa att arbetsmarknadens behov tillgodoses.
  • Lärosäten som samverkar med det omgivande samhället kring forskning och utbildning ska premieras ekonomiskt i ökad utsträckning.
Rapporten lägger stor vikt på ett nytt kvalitetsutvärderingssystem som premierar lärosäten med goda resultat och hög kvalitet.

lördag 30 mars 2019

Nordisk distansutbildningskonferens i Köpenhamn

Foreningen for Fleksibel Uddannelse i Danmark (FLUID), IDA Education och Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL) arrangerar en Nordisk konferens, Hvad virker? – succes med fleksibel undervisning i Köpenhamn 3-4 juni. Här ska experter från alla nordiska länder diskutera om framgångsfaktorer för flexibel och digital utbildning.

Få succes med fleksibel og digital læring; bliv inspireret af mange års erfaringer med uddannelser, tilpasset en bred vifte af målgrupper. Vær med til at høre om og diskutere forskelle og ligheder, og ikke mindst hvad der kan være afgørende for at få succes. To dage i et internationalt miljø fyldt med inspiration og praktisk evidens.

fredag 29 mars 2019

Färre helårsstudenter i högskolan - ny rapport från UKÄ

Antalet helårsstudenter inom svensk högre utbildning fortsätter att minska framför allt inom vård- och lärarutbildningar, enligt en nyhet från UKÄ (Universitetskanslersämbetet), Färre helårsstudenter i högskolan. 2018 fanns det 289 900 helårsstudenter, en minskning på 2170 mot 2017. Under tiden har staten utökat antalet statsfinansierade studieplatser men rekrytering till högskolan har blivit svårare.

Enligt UKÄs utredare, Marie Kahlroth:

- Flera lärosäten skriver i sina årsredovisningar att den goda arbetsmarknaden har lett till färre sökande och att det är särskilt svårt att rekrytera till vissa utbildningar inom välfärdsområdet. Andra lärosäten menar att de håller på att utveckla nya utbildningar och att detta ännu inte fått genomslag. Minskningen innebär att det nu finns outnyttjad kapacitet i högskolan.

Samtidigt ser man en ökning på avgiftsfinansierade studieplatser för studenter från utanför EU och vid några lärosäten uppgår den studiefinansierade verksamheten till 10% av de totala utbildningsintäkterna.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Lärosätenas årsredovisningar - färre helårssstudenter trots utbyggnad.

torsdag 28 mars 2019

Langscape - interaktiv karta över världens språk

CC0 Image by Gordon Johnson from Pixabay
Langscape är en karta med länkar till cirka 6000 språk i världen, inklusive olika teckenspråk. Genom att klicka på en knapp på kartan får du mer information om språket samt länkar till mer detaljerad information. Kartan har utvecklats av Maryland Language Science Center i USA och du får gärna ta konatkt med dem om du ser något som bör ändras eller läggas till. Tjänsten utvecklas kontinuerligt.

Langscape is a developing online resource for mapping, integrating and making discoverable a wide range of information about the world’s languages as well as for raising public awareness of language diversity. Langscape allows users with interests ranging from recreational to academic to discover the world’s languages via interactive tools and access to established research.

tisdag 26 mars 2019

Verktyg för kollaboration

Image by rawpixel from Pixabay
Letar du efter nya digitala verktyg som kan underlätta nätbasrat samarbete? Den omfattande guiden, Tools for remote teams, ger dig tips på hundratals verktyg för virtuella team. Här hittar du verktyg för e-möten, virtuella kontor, brainstorming, kollaborativa tankekartor, gruppchatt, projektledning, återkoppling mm. Listan sköts av företaget Collaboration Superpowers och uppdateras regelbundet.

lördag 23 mars 2019

Webbinarium om informella digitala mötesplatser


Digitala konferenser blir allt vanligare om vi ska dra ner på flygresor framöver. Webbsändning går bra för föreläsningar och en del interaktiva sessioner men hur kan vi skapa de informella miljöerna som är så viktiga på fysiska konferenser: kaffepauserna, spontana gruppmöten, stadsvandring, mingelfest?

ITHU (Nätverket för IT inom högre utbildning) arangerar ett webbinarium, Informal Online Encounters - Making online conferences more social, onsdag 24 april 11:00-12:00, där jag och min österrikiska kollega David Röthler (WerdeDigital.at) visar olika verktyg och lösningar som kan skapa interaktiva digitala miljöer. Dessutom får ni vara med på en liten stadsvandring i Salzburg.

In this webinar we will demonstrate a number of possible solutions to facilitating informal online engagement and invite you to share your own ideas and experience. So please join us with a cup of tea or coffee in a relaxed atmosphere with new online colleagues. Join us for a short online city tour through the city of Salzburg and discuss methods to make online meetings more personal. You will also make new connections with other educators.

Mer information och anmälan.

fredag 22 mars 2019

Anekdot - essäer, podd och filmer från Sveriges främsta forskare

Anekdot är ett bra exempel på hur forskare kan nå ut till en bred publik och skapa intresse kring sina ämnen, enligt en nyhet på Universitetsläraren, Bildningspodden har vuxit till ett digitalt magasin. Tjänsten består av tre tjänster: en populär podd (Bildningspodden), essäer och filmer. bakom sajten ligger Stockholms universitet och Kungliga Vitterhetsakademien.

Anekdot är det digitala bildningsmagasinet där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. I våra ljudessäer återupplever du historiska händelser och förstår bättre vad de betytt för världshistorien. Med våra videofilmer får du grepp om de där begreppen, företeelserna eller teorierna du hört talas om men aldrig riktigt begripit. Och i Bildningspodden fortsätter du att höra intresseväckande samtal om historiska personer, epoker, konstverk och idéströmningar.

Här ser du ett smakprov i form av en förklaring på varför vi säger "Aj!" när något gör ont. Den som har svaret är Lars Nordgren, språkforskare och fil. dr i grekiska vid Stockholms universitet.

torsdag 21 mars 2019

Lärosäten står för störst flygutsläpp

CC0 Public domain on Pexels
Bland svenska myndigheter står Sveriges lärosäten för störst utsläpp av koldioxid från flygresor, enligt ett radioreportage från Sveriges Radio, Mest flygutsläpp från lärosäten. Över hälften av de 100 000 ton koldioxid som myndigheterna släppte ut 2017 kom från dem under utbildningsdepartementet. Lärosäten med mycket internationell forskning och projekt står för de flesta flygresorna. Enligt reportaget har studentorganisationerna vid Lunds universitet krävt att universitetet ska halvera sina utsläpp inom fyra år.

Dags att satsa ordentligt på effektiva digitala miljöer för möten och samarbete!

tisdag 19 mars 2019

Nationell handlingsplan om skolväsendets digitalisering


SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har överlämnat en nationell handlingsplan med 18 förslag på nationella initiativ till regeringen i syfte att stödja arbetet med skolväsendets digitalisering. Inom projektet #skolDigiplan har SKL, i nära samverkan med Skolverket och RISE, samarbetat med nationella aktörer, akademi och näringsliv. Utöver det har tusentals lärare, förskollärare, skolledare, beslutsfattare, forskare och elever lämnat inspel till handlingsplanen.

- Digitalisering i skolväsendet handlar bland annat om att utveckla undervisningen, arbetet med stöd och anpassningar, färdigheter i källkritik samt att effektivisera och underlätta administrationen. Många av skolans huvudmän arbetar redan framgångsrikt med detta. Det finns vilja och insikt, men ibland saknas förutsättningar för huvudmännen att nå de höga mål som regeringen satt upp för skolväsendet, säger Lena Micko, ordförande för SKL.

Det finns en stark efterfrågan på formaliserad nationell samordning och dialog mellan stat och huvudmän så att resurser och beslut gör största möjliga nytta. Andra behov som lyfts i handlingsplanen handlar bland annat om vägledning och stöd för det lokala utvecklingsarbetet, kompetensutveckling, gemensamma standarder samt mer och flerdisciplinär forskning.
Ladda ner rapporten, Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet.

Källa: pressmeddelande från SKLFrån plan till verkstad – #skolDigiplan

måndag 18 mars 2019

Webbinarium - Ett öppet samtal i demokratins namn

Den 10 april, 09:30-10:30, arrangerar Medieinstitutet Fojo och SKL ett gemensamt webbinarium som gästas av lokala företrädare för politiken och journalistiken. De ska diskutera den allt hårdare tonen i det demokratiska samtalet, om hur politiker och journalister kan verka för en mer positiv utveckling och dialog, med respekt och förståelse för varandras uppdrag.

Medverkande:
Anders Ågren (M), SKL
Niklas Nordström (S), kommunstyrelsens ordförande Luleå kommun
Anna-Karin Thorstensson, redaktionschef SVT Öst 
Hanna Andersson, Medieinstitutet FOJO 
Anna-Lena Pogulis och Greta Berg, SKL


Källa: Pressmeddelande på Cision.se.