tisdag 23 december 2014

Skapa snygga animerade presentationer

Ytterligare ett presentationsverktyg heter PowToon. Det fungerar ihop med Google Drive och gör det enkelt att skapa snygga animerade presentationer med hjälp av mallar och färdiggjorda animeringar som du enkelt kan lägga in i ditt bildspel. Du kan omvandla en vanlig presentation till en film och sedan lägga ut den på YouTube och Facebook. PowToon fungerar lika bra i Windows, Mac och Linux. Här ser du en introduktionsfilm.

måndag 22 december 2014

Skandinaviskt Moodlemöte i Malmö

Den första skandinaviska Moodlekonferensen hålls 2-3 mars i Malmö. Konferensen innehåller mest praktiska workshops kring t. ex. kursutveckling, grupparbete i Moodle, Moodle plug-ins och kompetensutveckling. Huvudtalarna är Martin Dougiamas, Laszlo Lukacs och Alf Martin Johnsen.

Läs mer om konferensen inkl registrering.

onsdag 17 december 2014

Wikipediaprojekt vid Linnéuniversitetet

CC BY-SA Some rights reserved by Wikimedia Foundation
Studenter som läser biologi och biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitetet har skrivit artiklar i Wikipedia som ett obligatoriskt poänggivande examinationsmoment. Projektet beskrivs i en artikel hos Wikimedia Sverige, Linnéuniversitetet skapar meningsfull och motiverande utbildning med hjälp av Wikipedia. Studenterna ska skriva en artikel i svenska Wikipedia inom sitt ämnesområde och se till att det som skrivs är verifierbart genom referenser . Uppgiften kräver att studenterna har en djupare förståelse för ämnet och har gjort nogranna studier inom flera källor. I stället för att skriva endast för läraren kommer deras texter att ingå i ett vetenskapligt sammanhang och kommer att läses av såväl andra studenter som sakkunniga.

- Utbildningens mål är att studenterna utvecklar sin förmåga att söka, systematisera och presentera sina ämneskunskaper och parallellen till vad det innebär att bidra med högkvalitativt innehåll på Wikipedia är många. Det som studenterna får av att utföra sina studier på Wikipedia, i stället för exempelvis ett paper, är alltså träning i samma centrala vetenskapliga process, men med fördelen att en långt mycket större publik får tillgång till arbetet. Även interaktion med en intresserad och kunnig krets av Wikipedias användare som ger återkoppling och kritiskt granskar texternas innehållsmässiga och kommunikativa kvalitet är värdefullt. Både den meningsfulla kontexten av att ha så många läsare och av att få snabb återkoppling gör att “Wikipediaprojektet” upplevs stimulerande och utvecklande av studenterna, och det är en bidragande orsak till att uppgiften är återkommande på programmet.

Ansvariga för Linnéuniversitetets Wikipediaprojekt är Pia Palm, IKT-pedagog, Börje Ekstam, lektor, samt Jonas Waldenström, docent, på institutionen för biologi och miljö. Pia har nyligen fått utmärkelsen Wikipediapedagog för detta arbete.

Läs två av de artiklar som studenterna har skrivit: Flavobacterium columnare och Ancylostoma duodenale.

tisdag 16 december 2014

Skype testar röstöversättningstjänst

Skype och Microsoft (Skypes ägare) lanserar nu en testversion av Skype Translator som översätter tal mellan engelska och spanska. Tekniken har redan testats med några skolor i USA och Mexiko och filmen visar hur det fungerar. Du pratar på antingen engelska eller spanska och bägge parter hör direkt en automatisk översättning. Skype Translator Preview finns nu tillgängligt för betatestning men fungerar endast på Windows 8.1 och bara mellan engelska och spanska. I senare versioner kommer andra språk att läggas till.

Läs mer: Skype's newest app will translate your speech in real time (The Verge)

lördag 13 december 2014

Facebook äger inte dina bilder


Det sprids många vandringshistorier på nätet om hur Facebook vill äga alla bilder du lägger där. Men sanningen är att du alltid har upphovsrätten till dina bilder och det kan inte Facebook påverka. När du lägger dina bilder i ett socialt nätverk som Facebook kommer bilderna att delas vidare av dina vänner och Facebook behöver rätten att kunna återpublicera dem. En artikel på bloggen TkJ.se förklarar detta ganska tydligt:

- Om du inte vill att dina bilder ska spridas på Facebook, ska du inte lägga upp dem. För hela grejen med ett socialt nätverk är att man ska sprida texter, bilder, videoklipp och annat. Det sociala nätverket återpublicerar ditt verk varje gång en webbsida med det laddas (din sida, dina vänners flöden och så vidare).

Det handlar om att tänka lite innan du lägger ut bilder i sociala medier. Se över dina säkerhetsinställningar i Facebook där du kan begränsa vem som kan se dina bilder och poster i Facebook och ta mer kontroll över din digital identitet.

Läs mer: 
Lär dig nya Facebook-reglerna (Norrköpings Tidning)

fredag 12 december 2014

Videomöten med appear.in

Bild: Appear.in pressbild
Appear.in är ett nytt verktyg för enkla gratis videomöten för upp till 8 personer via dator, platta eller mobil. Tjänsten kan ses som ett alternativ till Googles kända Hangout-verktyg och du kan snabbt och enkelt bjuda in kollegor till ett möte utan att behöva ladda ner något program.

Appear.in fungerar just nu via Chrome, Opera och Firefox och fungerar på de senaste versionerna av iPhone, iPad och Android. Du kan även dela dokument under en sändning. Du behöver bara skapa och döpa ett eget rum och sedan skicka länken till dina kollegor som sedan behöver bara klicka på länken när mötet ska börja. Perfekt för diskussioner, projektarbete, kortare gruppmöten mm.

Läs mer i appear.ins blogg.

torsdag 11 december 2014

Digitalt bibliotek i Bukarests metro

Ett bibliotek i en tunnelbanestation? I Rumäniens huvudstad, Bukarest, finns virtuella bokhyllor fyllda med bilder av böcker. På varje "bok" finns en QR-kod som betyder att när du skannar in koden i din platta eller mobil kan du ladda ner boken för veckans pendling. Det finns även ljudböcker att ladda ner. Visst saknas all hjälp och råd man får på ett riktigt bibliotek men detta visar ett nytt sätt att nå ut till folk som verkligen behöver något att läsa. Filmen är ganska lång men du ser poängen ganska snabbt. Projektets syfte är att uppmuntra fler ungdomar att läsa mer och sker i samarbete med mobiloperatören Vodafone.

Läs mer: Bucharest Subway Station Turned into Digital Library.

onsdag 10 december 2014

Microsoft erbjuder gratis molntjänster till studenter

Clouds by theaucitron, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Share Alike 2.0 Generic License  by theaucitron on Flickr

Många studerande och lärare använder Google Drive för att skapa och spara dokument på nätet (s. k. molnet) och för kollaborativt skrivande vid grupparbete och inom projekt. Nu erbjuder Microsoft sin motsvarande molntjänst Office 365 gratis till elever, studenter, lärare och anställda på skolor och universitet. Enligt ett pressmeddelande, Kostnadsfritt Office 365 för studenter, elever och lärare, har redan Stockholms universitet och Örebro universitet nappat på erbjudandet för sina studenter. Det betyder att de har fritt tillgång till Word, PowerPoint och OneNote samt 1 TB lagringsutrymme i OneDrive for Business. De kan komma åt sina dokument lika enkelt via dator, platta eller mobil och allt lagras automatiskt.

tisdag 9 december 2014

EDEN 2015

EDENs (European Distance and E-learning Network) årliga konferens, en av de största i Europa inom området, äger rum i Barcelona 9-12 juni 2015. Årets tema heter Expanding learning scenarios; nya perspektiv på lärande i ett digitalt samhälle som präglas av mobilitet, flexibilitet och nätverkande. Efterfrågan på framför allt högre utbildning ökar explosionsartat och de traditionella strukturerna kan inte tillgodose alla behov. Hur ska universitet och andra utbildningsinstitutioner anpassa sig till det nya landskapet?

Vill du bidra till konferens med en presentation, workshop eller poster är det dags att börja skriva. Sista datum för bidrag är 31 januari 2015, se Call for contributions.

Här kommer en kort film som aptitretare.

måndag 8 december 2014

Sveriges internetmuseum

Sveriges första internetmuseum har just öppnats, på nätet förstås! Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) står för samlingen som innehåller milstolpar i nätets utveckling både i Sverige och internationellt med många intressanta filmer och radioreportage, enligt ett pressmeddelande. Muséet består av en interaktiv tidslinje med filmer, radioreportage, bildspel och information. Meningen är att samlingen ska växa med hjälp av bidrag från allmänheten som får skicka in objekt, minnen och tips om utvecklingen under de senaste 30 åren. På så sätt byggs ett collaborativt museum om internet via internet.

Enligt Elisabeth Nilsson, projektledare för Internetmuseum:

- Vi vill ge besökarna både nostalgi, aha-upplevelser och ny kunskap. I vårt Internetmuseum ryms allt från den tidiga virala succén ”Ansiktsburk” till historien bakom KOM-systemet, med vars hjälp svenskar kunde koppla upp sig och skriva till varandra digitalt redan i slutet på 70-talet, 

söndag 7 december 2014

Digital examination på frammarsch i Norge

Project 365 #147: 270509 Testing Times A by comedy_nose, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License  by comedy_nose on Flickr

Digital examination är ett allt viktigare ämne för skolor och universitet. Den enda gången dagens elever och studenter skriver för hand är i salstentamen och resultatet är allt flera nästan oläsliga svar och en tung administration av alla papper. Just nu tar Norge stora steg mot digitala examinationsformer. En artikel i tidningen Avisa Nordland, Nå slipper sensor å tyde Marets (21) «kråketær» beskriver hur studenter vid Universitetet i Nordland skriver sina tentor med egna datorer.

- Digitalisering av vurdering og skriftlig skoleeksamen er på full fart inn i universitetets- og høgskolesektoren i Norge. Studentene er vant til å bruke datamaskin som verktøy i sin studiesituasjon. Å skulle bytte til penn og papir til eksamen føles gammeldags og tungvint.

Att använda datorer i tentasalen ger stora fördelar för studenten, läraren och administratören. Studenten kan skriva snabbare och kan redigera sin text, läraren slipper ha med sig stora mängder papper och kan rätta var som helst och administratören får en enklare hantering av resultat och sammanställningar. 

Nationellt samlas alla initiativ inom digital examination under UNINETTs eCampus initiativ.
I Sverige finns liknande prov på digital examination vid flera lärosäten, t ex Göteborgs universitet och Lunds universitet.

fredag 5 december 2014

Interaktivt stöd för svenskinlärning

Bild. Komvux Malmö Södervärn (med tillstånd)
Att träna grundläggande färdigheter i svenska via nätet ger nya möjligheter för flyktingar och andra nyanlända att komma igång snabbare med språket. Ett nytt verktyg för svenskinlärning har utvecklats i Malmö och heter hejsvenska.se med målgruppen analfabeter och lågutbildade. Här får man träna vardagsfraser genom bild, text och ljud och hela kursen motsvarar den första grundläggande kursen på SFI. Enligt en artikel i Pedagog Malmö kan verktyget erbjuda extraträning utanför klassrummet för dem som läser SFI eller ett första steg för nyanlända som väntar på SFI-plats.

- Även där man har en riktad undervisning för gruppen är det väldigt svårt för eleverna att arbeta med sitt språk efter lektionstid. De saknar verktyg. Många läs- och skrivträningsprogram som erbjuds idag är begränsade till användning i skolan. Det är bakgrunden till att vi gör en gratis webbplats som ska kunna nås av alla, när som helst, var som helst. Dessutom ger vår plattform stor hjälp till individualisering även i klassrummet.

Läs mer i Sydsvenskan, Hej till svenskan genom övningar på skärmen.

torsdag 4 december 2014

Ny bok om öppenhet i utbildning

CC BY Some rights reserved by Ubiquity Press
En ny bok av Martin Weller (Open University, UK), The battle of open, beskriver olika aspekter av öppenhet inom högre utbildning och peka på kommande utmaningar. Open access publicering är nu accepterad och MOOCs har fått väldigt mycket uppmärksamhet men användningen av öppna lärresurser och öppna kursböcker möter fortfarande hinder.

- Martin Weller examines four key areas that have been central to the developments within open education: open access, MOOCs, open education resources and open scholarship. Exploring the tensions within these key arenas, he argues that ownership over the future direction of openness is significant to all those with an interest in education.

Weller menar att MOOC-rörelsen inte har gynnat ökad öppenhet eftersom de representerar en begränsad tolkning av begreppet öppen. De flesta MOOCs är öppna i termer av tillgänglighet men kursmaterialet har mycket sällan öppna Creative Commons licenser. Öppenhet har kommit till en vägskäl där kommersiella krafter har tagit över vissa grenar och högre utbildning får välja mellan den kommersiella vägen och vägen mot verklig öppenhet.

Boken kan laddas ner gratis (Creative Commons erkännande licens) men det går även att köpa en inbunden pappersversion också.

tisdag 2 december 2014

Sajter som avslöjar vandringssägner

Gossip / Pettegolezzi (racconto) by aldoaldoz, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License  by aldoaldoz

Dagens sociala medier är fyllda med en rörig blandning av riktiga nyheter, rykten, vandringshistorier och rena lögner. Var och en av oss behöver lära sig kritiskt granska det vi läser och inte bidra till ytterligare ryktesspridning. En artikel på Skolverkets sajt Kolla Källan, Lektionsresurser för källkritisk granskning, hjälper dig att hitta åtminstone en del av alla bluffhistorier som sprider sig så snabbt via Facebook, Twitter och andra nätverk. I Sverige finns till exempel sajten Viralgranskaren som avslöjar veckans mest spridda vandringssägner och amerikanska Snopes och Washington Posts What was fake on the internet.

- Viralgranskaren är en mediekritisk satsning från Metro som drog igång tidigt i våras. Det samlade syftet är att korrigera felaktigheter, punktera vandringssägner och att arbeta folkbildande. I artiklarna beskrivs hur journalisten arbetat, hur källorna har granskats, hur det källkritiska resonemanget ser ut, och så vidare.

Kolla Källans artikel innehåller en mängd bra artiklar och lektionsidéer som kan användas i klassrummet. I dagens ständigt ökande informationsflöde gäller det att vara rustad och påläst!

måndag 1 december 2014

Hur motverkar man digital okoncentration i klassen?

Oavsett klassrumsaktivitet är det alltid frestande att bara kolla de senaste meddelanden och uppdateringar i Facebook, e-post, sms eller Twitter. Hur kan man hantera dessa störningsmoment på ett positivt sätt och går det att träna uppmärksamhet och fokus? En artikel på Edudemic, 7 Ways to Deal With Digital Distractions in the Classroom, ger praktiska råd till lärare. När klassrummet har blivit digital hur använder vi våra datorer och mobiler på bästa sätt?
Bland förslagen finns följande:
  • Ifrågasätt myten om multitasking. Många tror att de kan hantera flera saker samtidigt men det är bra att diskutera detta med klassen. Ett förslag är att visa följande film som visar tydligt hur svårt det är att koncentrera på mer än en sak i taget. Prova själv!


  • Förbud löser inte problemet. Ett bättre sätt är att komma överens med klassen om kanske en dag i veckan utan mobiler och datorer. Se till att dessa dagar är fyllda med grupparbete, projekt och diskussion.
  • Utnyttja klassens digitala vanor. Be de skriva en berättelse via textmeddelanden, designa ett eget spel, skapa en film osv.
  • Lägg inte allt på nätet. Det är förstås bra att läraren lägger ut sina föreläsningar eller lektioner på nätet men ibland kan det vara bättre att be klassen skapa en egen version av lektionen och sammanmfatta den kollaborativt.

söndag 30 november 2014

Bättre tillgång till digitala läromedel i skolan


Övergången till digitala läromedel i svenska skolor har hittills gått långsamt trots att många kommuner har infört en dator till varje elev. Utbudet av digitala kursböcker har inte varit så omfattande som i många andra länder och även utvecklingen av öppna lärresurser har inte kunnat ersätta tryckta kursböcker. Undersökningar visar att Sverige lägger betydligt mindre pengar på läromedel (tryckta och digitala) än till exempel Finland och Danmark.

Nu kommer förlaget Gleerups med en helhetslösning till skolor med tillgång till digital kurslitteratur inom alla ämnen. I ett pressmeddelande säger Elisabeth Lennartsdotter, marknads- och försäljningschef, Gleerups:

- Många skolor upplever idag att de har satsat på teknik, men glömt något minst lika viktigt, ett kvalitetssäkrat innehåll i digital form. Därför erbjuder vi nu en efterfrågad helhetslösning för högstadiet och gymnasiet. För 59 kronor per elev och månad ges tillgång till digitala läromedel i alla ämnen.

lördag 29 november 2014

Pedagogisk meritering i högre utbildning

Bild: Informa Sweden
Hur belönas pedagogisk skicklighet inom högre utbildning? Vad finns det för incitament att satsa på pedagogisk utveckling och meritering? Dessa frågor kommer att diskuteras under konferensen Pedagogisk meritering i högre utbildning som äger rum i Stockholm, 17-18 februari. Flera lärosäten håller på att utveckla modeller för pedagogisk meritering och under konferensen kommer du att få ta del av aktuella erfarenheter och möjlighet till diskussion.

Konferensen kommer att fokusera på följande frågor:
  • Modeller för pedagogisk skicklighet/excellens
  • Vad kännetecknar en pedagogiskt skicklig universitetslärare?
  • Hur kan lärares skicklighet bedömas?
  • Erfarenheter av att använda pedagogiska portföljer som underlag för bedömning
  • Belöningssystem som används på svenska lärosäten
  • Två paneldiskussioner - ledningsperspektiv resp. lärarperspektiv på pedagogisk meritering

fredag 28 november 2014

Hitta rätt verktyg

Saturday - Organized by chicgeekuk, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.0 Generic License  by chicgeekuk

Jag tipsar här om många intressanta verktyg som du kan använda i din undervisning, studier och projektarbete men de kan vara svåra att hitta när du verkligen behöver dem. Digital Research Tools (DiRT) är en enkel digital verktygslåda där verktygen har sorterats efter ändamål. Du söker lämpliga verktyg under praktiska rubriker som analysera data, brainstorma, redigera bilder, skapa en skärminspelning, organisera forskningsmaterial, transkribera handskrivna dokument, skriva kollaborativt och många flera.

The DiRT Directory makes it easy for digital humanists and others conducting digital research to find and compare resources ranging from content management systems to music OCR, statistical analysis packages to mindmapping software.

Varje verktyg beskrivs kort med länk och information om den senaste uppdateringen. En enkel och praktisk tjänst att lägga till bland dina favoriter.

torsdag 27 november 2014

Hitta bilder som du får använda

One Sky Photo Quilt:  October 1, 2005 by cobalt123, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Noncommercial 2.0 Generic License  by cobalt123 on Flickr

Hur hittar du bra bilder till dina föreläsningar, din blogg, kursmaterial, inlämningsuppgift osv? Om du bara söker i Google finns det stor risk att du bryter med upphovsrättslagen. I stället finns det hundratusentals bilder som får kopieras och ibland även bearbetas tack vare Creative Commons licenser och andra öppna licensformer. Judy O'Connell (Charles Sturt University, Australien) har skrivit en mycket bra sammanställning och länklista över alla källor och söktjänster för öppna bilder, Find free images online.

We need to make use of quality image sources that are good, free, and easy to search through. The trick is to know what sources to recommend to students.
It’s not just about copyright – its about being practical, and showing students the wonderful world of possibilities beyond Google images or taking anything they find that is not actually in the public domain – a vital point as more students and teachers move into online environments of blogs, wikis and more. Including images with postings enriches the experience for the reader and can also help to illustrate or support the writer’s viewpoint.


För mer information på svenska om hur man använder bilder som du hittar på nätet kan du även titta i Legala handboken.

onsdag 26 november 2014

Konferens - MOOCs in Scandinavia

Aula Medica, Karolinska Institutet by pellesten, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License  by pellesten

Intresset ökar bland nordiska lärosäten att erbjuda globala öppna nätkurser (MOOCs).Karolinska Institutet i samarbete med Chalmers, Lunds universitet, Uppsala universitet och Swedish Institute of Computer Science (SICS) arrangerar konferensen MOOCs in Scandinavia i Stockholm 11-12 juni 2015.

- Welcome to MOOCs in Scandinavia, a one and a half-day conference with the dialogue on the status of Massive Open Online Courses in Scandinavia in focus.
The meeting promises interesting discussions and we hope to challenge your pre-conceptions on online learning in general and MOOCs in particular. We will hear MOOC evangelists, MOOC sceptics, MOOC practitioners and we are expecting some interesting discussions about for instance MOOC practice and MOOC research.


Konferensens huvudtalare är:
Vill du bidra till konferensen finns det tre spår: ett för forskning, ett för praktik och ett öppet spår. Bidragen ska lämnas in senast 15 februari 2015.

Läs mer om konferensen (bidrag, anmälan, avgifter mm)

tisdag 25 november 2014

Webbseminarium om studie- och yrkesvägledning

Skolverket och Specialpedagogiska Skolmyndigheten arrangerar ett webbseminarium 10 december, kl 14.00 - 15.00 om studie- och yrkesvägledning. Seminariet är kostnadsfritt men kräver anmälan.

- Vilket uppdrag har skolan att knyta samman skola och arbetsliv? Hur kan vi arbeta med studie- och yrkesvägledning för elever med utvecklingsstörning? Delta i Skolverkets och Specialpedagogiska Skolmyndighetens webbinarium den 10 december 2014 kl. 14-15. Målgrupp är studie- och yrkesvägledare inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Vi riktar oss även till dig som arbetar med arbetsplatsförlagt lärande inom dessa skolformer. 

fredag 21 november 2014

Chalmers ger öppen kurs om grafen

CC BY Some rights reserved by Oscar Mattsson
Chalmers är det senaste lärosätet i Sverige som börja erbjuda öppna kurser (MOOC). I januari börjar nämligen en kurs om supermaterialet grafen via Chalmers egen MOOC-plattform, ChalmersX. Chalmers ingår, tillsammans med Karolinska Institutet, i MOOC-konsortiet EdX och kommer att ge flera öppna kurser framöver.

Chalmers första MOOC blir en introduktion till supermaterialet grafen: Introduction to Graphene Science and Technology. Det är ett ämne som ligger i forskningsfronten, och som är föremål för EU:s största forskningssatsning någonsin – det chalmersledda Graphene Flagship. Kursen leds av grafenforskaren Jie Sun. Han tog initiativ till moocen eftersom han såg att det finns behov av storskalig utbildning inom grafen. Enligt vice-rektorn Maria Knutson Wedel:

– Genom den öppna nätkursen vill jag ge deltagarna grundläggande kunskaper om grafen, säger han. En ingenjör ska efter kursen kunna avgöra om grafen är lämpligt för företagets produkter, och en student ska kunna avgöra om ämnet är intressant för vidare studier.

ChalmersX-kurserna kommer att vara speciellt anpassade för sitt sammanhang – det blir inga traditionella 45-minuters föreläsningar inspelade på film. Lärarna som utvecklar kursen analyserar noga vilka koncept de vill att deltagarna ska få med sig. Innehållet kokas sedan ner till kortare videosnuttar på 5–7 minuter.

– Det här arbetet ger oss viktig lärdom rent pedagogiskt, och kunskap om ny teknik som vi även kan använda i våra ordinarie utbildningar. Chalmers är ett tekniskt universitet och vi vill ligga i framkanten.

Efter grafenkursen står en mooc om hållbarhet i vardagen på tur. Planerad kursstart är maj 2015.

torsdag 20 november 2014

Flippa klassrummet - praktiska råd

Att flippa klassrummet betyder att dina studenter/elever får titta på föreläsningar, genomgångar eller laborationer hemma via video och sedan fokusera på övning, diskussion och fördjupning i klassrummet. En intressant serie artiklar och filmer från nättidningen Edutopia, Flipped classroom toolkit, ger bra praktiska tips om hur du kan flippa din undervisning på ett pedagogiskt genomtänkt sätt. Framför allt att hjälpa studenterna att inte bara titta på det inspelade innehållet, men att skapa interaktivitet i processen.

Just nu finns följande avsnitt att titta på och det kommer flera i kommande veckor:
Som smakprov ser du här introduktionsfilmen.

onsdag 19 november 2014

Öppna lärresurser inom hållbar utveckling

Nätverket SNH, ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Högskolan i Gävle och UR, vidareutvecklar sin plattform för öppna lärresurser, OpenSNH. Temat för 2014 är Hållbar utveckling och under rubriken finns en samling lektionsplaner, filmer, artiklar och e-kursböcker inom området. Allt material i samlingen har en Creative Commons licens som betyder att du får kopiera det, använda det i din kurs och i vissa fall även bearbeta resursen (kontrollera först licensen på verket). Alla resurser har omfattande metadata om målgrupp, nivå, ämnesområde, tekniska krav osv.

Andra teman i samlingen är:

måndag 17 november 2014

World library of science

Bild: UNESCO
UNESCO och Nature Education lanserar nu en omfattande resursbank inom naturverenskap, World library of science. Enligt en artikel i University World NewsNew online library aims to ‘equalise’ science education, kommer World Library of Science att erbjuda de senaste lärresurserna inom naturvetenskap till lärare och studenter över hela världen och skapa ett globalt nätverk inom området. Målgruppen för WLoS är främst lärare och studenter i utvecklingsländer som inte har råd med traditionella kursböcker eller bra nätresurser. Den erbjuder ett bibliotek med gratis kvalitetssäkrade lärresurser, inklusive e-kursböcker, artiklar, filmer och lektionsmaterial. Lärare kan skapa egna klassrum, skriva e-böcker och nätverka med andra inom området.

Enligt Osman Benchikh (UNESCO, Innovation and Capacity Building in Science and Engineering):

- There is an enormous need at universities in Africa for this kind of initiative that offers training and up-to-date content. For people who can’t afford to travel and attend conferences, it also provides a means to connect with their peers and exchange information. The professors can create a network among themselves, and this is very important for countries of the South.

fredag 14 november 2014

Ibland är det bästa svaret "jag vet inte"

Filter Failure by Clint Hamada, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License  by Clint Hamada

Som lärare vill man oftast ha svar på alla frågor man får i klassrummet. Men om våra elever/studenter ska bli självständiga måste de lära sig informationssökning och källkritik i stället för att alltid fråga läraren. En artikel av Heather Wolpert-Gawron i nättidningen Edutopia, The Power of "I Don't Know", rekommenderar att läraren vågar säga jag vet inte mycket oftare och i stället visa hur man söker svaret själv och filtrerar den information man får. I stället för att googla fram 10 miljoner träffar på ett brett sökord måste alla lära sig avancerade sökningar där man i stället får cirka 20 bra träffar. Att erkänna att man inte vet ska väcka nyfikenhet för att ta reda på svaret.

- One way to give power to an "I don't know" attitude is to teach internet literacy early and often, giving students the power to seek out answers themselves.

Heather ger tre exempel på klassrumsövningar för att låta eleverna träna på dessa färdigheter:
  • att låta Google göra jobbet åt dig (avancerade sökningar)
  • grupparbete - skattjakt i informationssökning
  • kolla källan - hitta information i Wikipedia, ta fram nyckelord och sedan leta efter minst 2 andra källor som bekräftar det man har hittat.

torsdag 13 november 2014

Webbseminarium om Legala Handboken


Tid: Måndag 1 december, 2014, 14.00 – 15.00
Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect.
Webbinariet hålls på svenska.
Kostnadsfritt.
Föranmälan krävs 

Det är mycket du som undervisar eller studerar måste känna till för att inte av misstag bryta mot lagar och regler, särskilt när det gäller upphovsrätt. 

Mytbildningar om hur man får använda digitalt material på nätet, både sådant som är upphovsrättsskyddat och det som finns fritt tillgängligt är många. Flera lärare avstår idag från att använda Internet i sin undervisning eftersom de är rädda att göra fel.

Möt experterna bakom Legala handboken - en ny digital vägledning för lärare, studenter, bibliotekarier, rektorer och övrig personal. Genom att erbjuda aktuell och korrekt information, goda exempel, tips och idéer anpassade till målgruppen, hoppas Legala handboken främja internetanvändningen i svensk utbildning.

I detta webbseminarium kommer du att träffa följande experter från Legala handboken:
  • Christine Kirchberger, jurist, universitetsadjunkt och doktorand vid Institutet för rättsinformatik, Stockholm Universitet 
  • Katarina Renman Claesson, jurist och doktorand med inriktning på upphovsrätt i digitala miljöer vid juridiska institutionen, Stockholms universitet.
  • Margareta Hellström, pedagogisk utvecklare och rådgivare vid KTH, projektledare och redaktör för Legala handbokens båda upplagor.

onsdag 12 november 2014

Svenskarna och internet 2014

CC BY-NC-ND Some rights reserved by .SE
Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) har just släppt sin årliga rapport, Svenskarna och internet, som ger en bild på hur vi använder nätet och tydliga trender.

- Svenskarna och internet är Sveriges viktigaste individundersökning om internetanvändning i Sverige. Rapporten är baserad på .SE:s egen primärdatainsamling som undersöker svenskarnas användning av internet och visar hur informations­ och kommunikationsteknik används och påverkar enskilda individer, familjer och samhället.
Rapporten görs i samarbete med World Internet Project och har sammanställts årligen sedan år 2000. Kontinuiteten ger en unik möjlighet att visa hur utvecklingen ser ut över tid.


Det som syns tydligast i år är surfplattor - mer än hälften av alla svenska äger en surfplatta och det finns inga tecken på att intresset svalnar. Det är framför allt barnfamiljer som skaffar sig surfplattor. Antalet timmar vi använder nätet växer också stadigt; i genomsnitt 21,6 timmar per vecka jämfört med 19,9 timmar förra året.

Andra trender för i år:
  • Sverige är ett av världens mest uppkopplade länder. Nio ut av tio svenskar har tillgång till dator och internet.
  • Vi betalar för musik och filmer i allt större utsträckning via tjänster som Spotify och Netflix. Fildelning verkar minska.
  • Smarta mobiler används allt mer och 73% av befolkningen har nu en smart mobil.
  • Det finns en tydlig oro bland svenskar för övervakning och integritetsintrång.
  • Drygt hälften av alla 2-åringar använder internet och 25% gör det dagligen.
  • 68% av svenskar har konto på Facebook.
  • Fortfarande cirka en miljon svenskar använder inte internet.
Läs rapporten direkt på nätet eller som pdf-fil.

Läs pressmeddelandet från .SE: Svenskarna och internet 2014: Användandet av surfplattor exploderar – fler betalar för film och musik, färre fildelar

tisdag 11 november 2014

Referensverk om öppna lärresurser

Day #93 OER by edtechie99, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Share Alike 2.0 Generic License  by edtechie99

Open Education Handbook 2014 ger en utmärkt överblick på alla aspekter av öppen utbildning idag; öppna lärresurser, MOOCs, öppna kursböcker, creative commons, öppen data, digitala certifikat (open badges), open educational practices och mycket mer. Här finns det definitioner och beskrivningar på alla begrepp, bakgrundsmaterial, goda exempel samt omfattande länklistor. Boken är förstås öppen och har skrivits av Open Education Working Group som en del av EU-projektet LinkedUp. Boken är ett levande dokument och kommer att uppdateras och utökas successivt. Målgrupperna är främst utbildare, forskare, studenter och beslutsfattare inom utbildning.

måndag 10 november 2014

Open Access kurslitteratur

Det finns en växande intresse för att skapa öppen kurslitteratur, skriven och granskad av lärare och experter och tillgänglig för alla utan kostnad. Directory of Open Access Books (DOAB) är en plattform för att hitta öppna akademiska kursböcker. Den drivs av OAPEN Foundation (Open Access Publication in European Networks) under ledning av det nederländska nationalbiblioteket i Haag med syftet att sprida kunskap om open access kurslitteratur.

- The primary aim of DOAB is to increase discoverability of Open Access books. Academic publishers are invited to provide metadata of their Open Access books to DOAB. Metadata will be harvestable in order to maximize dissemination, visibility and impact. Aggregators can integrate the records in their commercial services and libraries can integrate the directory into their online catalogues, helping scholars and students to discover the books. The directory is open to all publishers who publish academic, peer reviewed books in Open Access and should contain as many books as possible, provided that these publications are in Open Access and meet academic standards.

Just nu kan du söka bland 2389 titlar på flera språk från 79 förlag. Alla böcker har öppna licenser, oftast Creative Commons och kan ses i fulltext utan inloggning eller prenumeration.

lördag 8 november 2014

Regering vill tillåta fjärrundervisning

Flat Classroom Skype by superkimbo, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License  by superkimbo

Många kommuner har svårt att erbjuda undervisning i smalare ämnen och möjligheter till modersmålsundervisning är starkt begränsat. Lösningen är förstås distansundervisning via videokonferens eller andra e-mötesverktyg men hittills har lagstiftningen hndrat sådana lösningar eftersom distansundervisning endast får ske som komplement till ordinarie undervisning. Enligt en artikel i Lärarnas Tidning, Regeringen vill tillåta fjärrundervisning kommer den nya utbildningsministern Gustav Fridolin att föreslå en lagändring som tillåter s. k. fjärrundervisning

- Vi kommer att ändra lagen för att möjliggöra fjärrundervisning. Det är viktigt för att alla elever, även i glesbygd, ska få en bra undervisning av hög kvalitet. Vi hoppas att en ny lagstiftning kan träda i kraft under nästa år.

Beskedet välkomnas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) eftersom det ger nya möjligheter för många mindre kommuner, i synnerhet i glesbygden.

fredag 7 november 2014

Utbildning - utmaningar och möjligheter

Vi ser att internet och digitalisering håller på att radikalt förändra många områden i våra liv, inte minst utbildning. En ny filmserie, The day before tomorrow, undersöker hur olika branscher påverkas av digitalisering och del 2 handlar om utbildning (se hela avsnittet nedan). Filmen målar upp en bild av ett föråldrat utbildningssystem som inte utrustar sina elever/studenter med de kompetenser som behövs i ett digitalt samhälle.

- In a world where we have access to a near-infinite amount of information, why is it that out education systems are pretty much the same as they were in the 1800s? We talk to some amazing people looking to transform the world of learning from the model formed in the industrial revolution to one suited to the information revolution.

Filmen har inte tagits emot positivt av alla. En artikel på MerlinJohn Online, Forget tomorrow - digital disruption is today, menar att nästan inga lärare eller forskare syns i filmen, i synnerhet inte de som sedan länge har arbetat med nätbaserat lärande och digital kompetens med stora framgångar. Filmen borde ha lyft fram flera goda exempel på innovativa lärare, skolor och universitet.

- While The Day Before Tomorrow asks many of the right questions, and has some worthy contributors, ... it fails to recognise the fact that many teachers and students, and academics and education leaders, are already wrestling with the challenges of making learning more relevant and engaging. And their views would have breathed life into the story of education systems in danger of losing relevance and ripe for disruption. It would also have been good to have had a mention of educators with a track record for successful change who are now focused on systemic reform.

Titta på filmen och fundera.

torsdag 6 november 2014

Uppsala tar initiativ för forskningsbaserad skola

Det finns många resurssamlingar på nätet där lärare kan dela med sig av sitt kursmaterial och lektionsplaner men oftast saknas det kvalitetssäkring och forskningsanknytning. Ett nytt initiativ från Uppsala universitet skapar en plattform för lektionsplaner som granskas och kommenteras av forskare och andra lärare -  ett slags peer review för undervisning. Plattformen heter Acedu och den kommer att byggas upp stegvis i samarbete med skolans aktörer, lärarutbildare, lärarstudenter och utbildningsforskare. Syftet är att lärare på alla nivåer inom skolan och i alla ämnen ska kunna dela och diskutera lektioner och undervisningsidéer kopplat till undervisningsmålen – i dialog med verksamma forskare och metodiker. Just forskningsanknytningen skiljer den från existerande digitala tjänster som syftar till delning av undervisningsmaterial.

- Academy of Education (Acedu) erbjuder lärare i alla ämnen, från förskolan till gymnasieskolan, att kvalitetssäkra sin undervisning. Kvalitetssäkringen som Acedu erbjuder, helt utan kostnad, är unik: vetenskap, beprövad erfarenhet och koppling till styrdokumenten borgar för kvalitet och tidsvinst.


Acedus kvalitetssäkringsmodell bygger på en femstegsprocess:
  • Läraren skapar sin lektionsplan, 
  • Läraren lägger in den i Acedu, 
  • Lektionen granskas och kommenteras av Acedus forskare
  • Lektionen genomförs av läraren (och andra lärare) som rapporterar om utfall
  • Rapporterna bidrar till vidare forskning
Den databas som byggs upp blir unik i sitt slag i världen, och kommer att innebära att ett nytt ”kvalitetsspråk” utvecklas mellan forskare och lärare. Därtill kommer databasen att kunna användas för att utveckla praktiknära forskning.

Tjänsten är kostnadsfritt och icke-kommersiell.

onsdag 5 november 2014

Wikipedia - fler kvinnor behövs!

Enligt en undersökning från 2011 är mer än 90 procent av de som skapar ett användarkonto på Wikipedia män. Det är ett problem, menar Sara Mörtsell, utbildningsansvarig i Sverige för Wikipedia. Nu åker hon landet runt till organisationer, skolor och utbildningar för att locka fler kvinnor att vara med och skriva artiklar till uppslagsverket.

Sara Mörtsells svarar så här på frågan om varför så få kvinnor skriver på Wikipedia:

– Delvis tror jag det har att göra i ett ursprung i en open source-rörelse som från början varit mycket mansdominerad. Delvis har det också att göra med det traditionella i att män oftast skrivit i våra uppslagsverk, säger .

Vad skulle det då innebära om fler kvinnor börjar skriva på Wikipedia?

– Jag tror att man kommer att få ett mycket rikare innehåll med ett bredare perspektiv. Jag är intresserad av att inkludera fler röster och få fler ögon som kan granska artiklarna. Men det handlar inte bara om kön utan det gäller alla perspektiv. Wikipedia vill vara mänsklighetens samlade kunskap och då måste det inbegripa människor av alla slag.

Läs en artikel om en av hennes workshops vid Infotech Umeå.

Källa: pressmeddelande på Newsdesk, Vill locka fler kvinnor att skriva på Wikipedia.

Bild: "Wikipedia-logo-sv". Licensed under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

Bibliotek och sociala medier

CC BY-NC-SA Some rights reserved by mgysler
Sociala medier används av många bibliotek för att bygga relationer och skapa dialog med användarna. En ny brittisk rapport, Use of social media by the library - current practices and future opportunities, ger en överblick på hur sociala medier används idag och undersöker även framtida användningsområden. Rapporten består av följande rubriker:

  • Dagens användning av sociala medier - goda exempel, fördelar/nackdelar, genomslagskraft, utmaningar.
  • Policies och ledarskap
  • Effektivitet
  • Marknadsföring
  • Framtiden för sociala medier i biblioteksbranschen

- Across our survey, focus group and interviews we found much common ground. Most librarians feel strongly positive about the potential for social media to help increase engagement between users and library staff and services. Social media is also seen as an effective outreach tool, helping librarians promote the work of their faculty and connect more deeply with the broader library community. 

Området utvecklas hela tiden och mer forskning behövs om vilka strategier fungerar bäst och vilka praktisk nytta sociala medier ger för biblioteket och sina användare.

söndag 2 november 2014

EU-rapport efterlyser finansiering för användning av IKT inom högre utbildning

Regeringar och myndigheter måste aktivt främja utveckling och användning av flexibla, digitala metoder för lärande och undervisning inom högre utbildning, anser EU-kommissionens expertgrupp för modernisering av högre utbildning i en ny rapport, New modes of learning and teaching in higher education. Rapporten tar fram 15 praktiska rekommendationer till alla medlemsländer och efterlyser mer målinriktade satsningar. Även om det finns mängder av inspirerande initiativ på olika håll i Europa finns det sällan en övergripande strategi eller sammanhang och en del bra initiativ dör ut efter projektstadiet. Framför allt ser man hur den starkt växande efterfrågan på högre utbildning inte kan tillgodoses av traditionella strukturer, framför allt när det gäller efterfrågan på fortbildning och livslångt lärande.

Expertgruppen leds av Irlands tidigare president Mary McAleese och i gruppen finns Agneta Bladh, tidigare rektor vid Högskolan i Kalmar. Enligt Mary McAleese behöver vi skapa nationella strategier för teknikanvändning och inte bara lita på hängivna eldsjälar:

- De utmärkta exempel på bra metoder som visats för oss under vårt arbete har imponerat på mig. Dessa exempel har visat hur viktigt det är att inte bara ha hängivna individer inom de högre utbildningsinstitutionerna, utan också engagerade och framsynta regeringar som stödjer dessa individer om vi ska kunna maximera potentialen hos dessa nya former för lärande och undervisning. Även om EU har börjat göra framsteg ligger vi fortfarande efter USA när det gäller användningen av ny teknik vid våra universitet och högskolor.

Legala handboken - ny guide om upphovsrätt, offentlighet och integritet på nätet

CC BY-NC-ND Some rights reserved by Legala Handboken
Utan att du kanske tänkt så mycket på det så är lärare den yrkesgrupp som dagligen rör sig i internetdjungelns allra snårigaste regelverk.
  • Vilka upphovsrättsliga regler gäller i en lärosal?
  • Är det tillåtet att kopiera en hel bok eller visa en film?
  • Måste jag spara min e-post och i så fall hur länge?
  • Får studenternas spela in mina lektioner och lägga upp dem på nätet?
  • Vem äger det material som skapas?
  • Vilket ansvar har jag för att känsliga personuppgifter inte sprids via högskolans servrar?
Det är mycket lärare och studenter måste känna till för att inte av misstag bryta mot lagar och regler, särskilt när det gäller upphovsrätt.

Legala handboken är en digital vägledning för dig som är lärare, bibliotekarie eller student och snabbt vill bilda dig en uppfattning om den snårskog av lagar och regler som styr IT-stödd utbildning i högskolan. Personal och studenter kan äntligen få svar på sina frågor om upphovsrätt, offentlighet, yttrandefrihet, integritet och säkerhet på nätet. Genom att erbjuda aktuell information, goda exempel, tips och idéer anpassade till målgruppen, vill Legala handboken främja högskolans internetanvändning.

När sociala medier började användas i undervisningen och universitetskurserna fick ett utvecklat nätstöd för lärande ökade också behovet av vägledning. Fortfarande finns det många mytbildningar och missuppfattningar om hur man får använda digitalt material på nätet, både sådant som är upphovsrättsskyddat och det som finns eller antas vara, fritt tillgängligt. Nya licensieringsformer som Creative Commons och Open Access har tillkommit och trots att dessa förenklar användningen så komplicerar de samtidigt bilden av gällande rättspraxis.

Tio år efter att den första versionen av Legala handboken publicerades av NSHU/ Myndigheten Sveriges Nätuniversitet lanseras nu en utökad och uppdaterad webbtjänst under en CC-licens. Tillsammans med juristerna Christine Kirschberger och Katarina Renman-Claesson vid Stockholms universitet har Margareta Hellström, IKT-pedagogisk rådgivare och konsult (under många år vid både KTH, KI, SU och Nätuniversitetet) och projektledare för båda versionerna av Legala handboken, lett och genomfört arbetet med stöd av Internetfonden och .SE på uppdrag av Unipoll AB.

Ta chansen och tyck till om Legala handboken via formuläret på startsidan under denna och nästa vecka och skicka in frågor du inte fick ett svar på. Den 1 december håller ITHU ett webbseminarium med Legala handbokens författare där du bland annat får möjlighet att direkt fråga juristerna. Mer information om detta kommer snart på Flexspan förstås.

Läs mer på Legala Handboken.

torsdag 30 oktober 2014

Var är innovation i utbildningsdebatten?


Debatten om användning av IKT inom utbildning blir tyvärr ofta polariserad mellan de som vill förbjuda mobiler, sociala medier mm och återgå till traditionell undervisning och de som vill digitalisera allt. En mycket intressant debattartikel av Torunn Gjelsvik (Nettstudier Norge), Hvor er innovasjonen i utdanningsdebatten? vill se en mer nyanserad diskussion som fokuserar på hur IKT kan bidra till pedagogisk utveckling och möjligheter till innovation. Hon menar att många lärare idag är fast i traditionell instruktionsundervisning i stället för att upptäcka hur digitala verktyg och tjänster erbjuder möjligheter till mer studentcentrerat lärande där var och en får arbeta i egen takt och på egen nivå. Lösningen är inte bara mer kompetensutveckling eller kosmetiska förändringar. Vi behöver tänka om helt när det gäller lärarens, elevens/studentens och skolans roll i stället för att bara finjustera traditionella metoder.

- Løsningen på skolens utfordringer er verken at lærerne må ha mer utdanning, mer kontortid eller at elevene må få begrenset tilgang til Internett. Vi trenger å innovere måten vi legger til rette for læring på ved å sette eleven i sentrum. La oss bruke teknologien til å avlaste lærerne for instruksjonsoppgaven, slik at vi frigjør tid til å tilpasse det faglige opplegget bedre til hver enkelt elev. Og etter hvert som elevene blir eldre, må vi bygge bro over fagdisiplinene og tørre å gi dem oppgaver som det ikke fins fasit til. Det er denne kompetansen et komplekst arbeids- og næringsliv i større og større grad vil etterspørre.

onsdag 29 oktober 2014

Framtidens lärmiljöer

City University London Bild: Dom Pates/City University, CC-BY-SA
Den klassiska hörsalen är inte anpassad till dagens pedagogik eftersom den är byggd endast för föreläsningar och tillåter väldigt begränsad interaktivitet. Många menar att sådana salar inte behövs längre men andra ser möjligheter om man får möblera om. I stället för bänkar på rad kan man skapa gruppbord så att man enkelt kan kombinera föreläsning med grupparbete. En sådan lösning presenteras i en artikel från City University London, Rethinking the lecture theatre. Studenterna sitter vid bord ungefär som på en krogshow och lösningen har fått positiva omdömen av både studenter och lärare.

Detta exempel är förstås inte unik, det finns flera snarlika lösningar vid andra lärosäten, t. ex. Loughborough University, Queen's University Belfast m fl. För mer inspiration om hur universitet skapar innovativa lärmiljöer kan du läsa Designing the Universities of the Future (Thinking Space, Issue 2).

Samtidigt här i Sverige har Högskolan Väst startat ett samarbete med Samsung som heter Framtidens klassrum, enligt ett pressmeddelande, Nu lanseras framtidens klassrum. Projektet ska testa såväl fysiska som digitala lärmiljöer och optimera den fysiska lärmiljön för en digitaliserad skola.

Framtidens klassrum är ett europaunikt samarbete tillsammans med Samsung med syfte att göra den svenska skolan bättre. Med den senaste tekniken, nya pedagogiska metoder och en annorlunda och futuristisk möblering skapas Framtidens klassrum.

– I vår nya satsning kan studenter, lärare och forskare prova på, experimentera och ta en titt in i framtiden. Genom att utgå från konkreta utmaningar och möjligheter i klassrummet kommer vi att utveckla IKT-didaktiska kunskaper som är nödvändiga för Framtidens klassrum, säger Thomas Winman, universitetslektor i pedagogik på Högskolan Väst.


För mer inspiration om framtidens klassrum titta på European Schoolnets sajt Future Classroom Lab.

tisdag 28 oktober 2014

EU-domstol - tillåtet att bädda in filmer

<embed> by Liamngls, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License  by Liamngls

EU domstolen har bestämt att inbäddning av filmer på webbsidor inte bryter mot upphovsrätten enligt en artikel, Embedding is not copyright infringement, EU court rules. Det handlar om filmer från främst YouTube som kan bäddas in i en blogg (som jag ofta gör här) eller webbplats. Nuvarande lagstiftning om upphovsrätt täcker inte denna fenomen och EU-domstolens beslut blir nu prejudicerande i Europa. Enligt beslutet är inbäddning bara en förmedling av en kommunikation som sker via den ursprungliga webbplatsen och så länge man inte förändrar innehållet på något sätt kan den inte räknas som en ny kommunikation:

- The embedding in a website of a protected work which is publicly accessible on another website by means of a link using the framing technology … does not by itself constitute communication to the public within the meaning of [the EU Copyright directive] to the extent that the relevant work is neither communicated to a new public nor by using a specific technical means different from that used for the original communication.

Kollegialt lärande sällsynt i Sverige

Macro Monday : Teacher: Explore October by R Joanne, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.0 Generic License  by R Joanne

Forskning visar att kollegialt lärande bidrar starkt till lärarnas kompetensutveckling. Det betyder att lärare observerar varandra i klassrummet och diskuterar efteråt, ett slags peer review för undervisning. Men även om man är överens om nyttan med kollegialt lärande så händer det allt för sällan enligt en artikel i Sydsvenskan, Lärarbesök i klassrum bästa fortbildningen.

- Var tredje svensk lärare säger sig aldrig ha fått återkoppling på sitt arbete, varken av rektor eller kollegor. Svenska skolan är bland de sämsta i OECD på att utvärdera lärarnas arbete. Det försämrar lärarnas motivation och därmed elevernas resultat.

Artikeln beskriver ett projekt i Malmö som lyfter fram värdet på kollegialt lärande och ser till att lärarna lär av varandra och öppnar upp sina klassrum. Genom detta har de märkt att lärarna diskuterar pedagogik mer idag och ser det positiva med att ge och få konstruktiv kritik även om det fanns en hel del motstånd i början. Rektorn på skolan menar att initiativet kan resultera bland annat i en jämnare pedagogisk nivå mellan klasserna.

- Framöver önskar sig Johan Risborn kollegialt lärande i större grupper - lärandet ska inte stanna mellan bara de två lärare som observerar varandra. På sikt hoppas han att det leder till inte bara högre kvalitet på undervisningen, utan också mindre skillnad mellan olika klassrum.

måndag 27 oktober 2014

Appar och biblioteket

Behöver bibliotekarier app-kompetens? Nu när mobiler och surfplattor används allt mer inom alla utbildningsnivåer finns det ett växande behov, hos såväl lärare som elever och studenter, av råd och hjälp att hitta rätt app för rätt ändamål. En ny bok av Nicole Hennig, Apps for librarians, beskriver app-utvecklingen och hur den påverkar bibliotek. Vilken kompetens behövs hos biblioteket för att guida användarna i appvärlden? Följande video ger en introduktion till området även om den också ska sälja både boken och kurser.

Det finns redan en bra sajt som granskar och rekommenderar appar för skolan, Skolappar.se.
Tack till Peter Alsbjer för tipset.

lördag 25 oktober 2014

Google lanserar ett nytt sätt att hantera e-post

E-posttjänster brukar inte ha särskilt attraktiva och moderna gränssnitt. Google tar nu initiativet med en ny tjänst som samlar din e-post och presenterar meddelanden på ett snyggt sätt. Den nya tjänsten heter helt enkelt Inbox och innehåller en del innovativa funktioner som till exempel automatisk kategorisering och prioritering. En artikel på sajten SwedroidGoogle introducerar Inbox – ett alternativ till Gmail-appen, ger ytterligare exempel på finesser hos Inbox:

- Inbox bjuder även på inbyggda påminnelser. Dessa påminnelser kan få dynamisk bonusinformation. Om du till exempel satt en påminnelse om att du ska köpa något i en butik kan Inbox visa information om öppettider och butikens telefonnummer. Ett annat exempel är att Inbox kan peka ut var en restaurang ligger på en karta ifall du reserverat bord.


Läs även en artikel om tjänsten från BBC, Google offers new email app dubbed Inbox.
Vi får se hur andra företag svarar på utmaningen att fräscha upp e-post.

fredag 24 oktober 2014

Hur man lyckas med en MOOC

Antalet öppna kurser (MOOCs) ökar hela tiden men många känner sig osäkra om hur man lär sig i en global kurs med ibland tusentals deltagare. En MOOC kan se ut som en vanlig kurs med moduler, föreläsningar och tester men för att få ut det det mesta ur en MOOC måste du aktivt söka studiekollegor och bygga ett eget nätverk i kursen.

Den här filmen, Success in a MOOC, av Dave Cormier, mannen som uppfann begreppet MOOC, är inte ny men är fortfarande en kort och tydlig sammanfattning av hur du lyckas i en MOOC. Det finns nämligen fem steg till framgång i en MOOC:

  • Orientera dig - ta tid att bekanta dig med de olika miljöer och verktyg som används i kursen.
  • Presentera dig - visa vem du är och varför du är med på kursen. Skapa din identitet.
  • Nätverka - läs andras inlägg och svara. Delta i de diskussioner som ser intressanta ut.
  • Gruppera - skapa en liten studiegrupp med några som verkar ha samma intressen som du.
  • Fokusera - varför går du kursen? Vad vill du uppnå? Skapa egna mål som motiverar dig.

torsdag 23 oktober 2014

Finland inviger nationell molntjänst för utbildning

Finlands utbildningsminister Krista Kiuru invigde igår en ny nationell molntjänst, EduCloud, som kommer att ge alla utbildningsnivåer tillgång till läromedel och lärresurser, både öppna och kommersiella. Tjänsten drivs på uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet i samarbete med ett nationellt konsortium som består av IT-företag, läromedelsförlag, universitetet och högskolor samt Finlands Nationalbibliotek.

Lösningen beskrivs i detalj i en artikel på Omvärldsbloggen (Skolverket), EduCloud – ett öppet finskt moln med lärresurser. Genom EduCloud kommer alla lärare, elever och studenter i landet att komma åt sina lärresurser genom bara en inloggning och i molnet kommer både öppna lärresurser och förlagens läromedel att vara tillgängliga.

EduCloud vilar på en vision om en öppen molntjänst, byggd av öppen källkod, där såväl läromedelsförlag som andra organisationer, lärare och elever kan tillgängliggöra sitt undervisningsmaterial. Genom att göra det enkelt att komma åt bra lärresurser, hoppas den finska regeringen kunna uppmuntra lärarna att dra nytta av teknikens möjligheter och börja undervisa på nya sätt.

Genom den öppna källkoden hoppas regeringen att många företag kommer att ansluta nya tjänster till molnet. För att stimulera kollegialt samarbeta kommer det att finnas medel för lärare som ger stöd till sina kollegor när det gäller utveckling av digital kompetens. Det finns planer att Estland ska ansluta sig till EudCloud och en förhoppning av andra länder kan också delta framöver.