tisdag 20 november 2018

Digitalisering i skolundervisning- stora skillnader mellan skolor

Digitalisering står nu i läroplanen men det finns stora skillnader mellan skolor när det gäller implementering, enligt ett radioreportage av P4 Stockholm, Ojämlik satsning på digitala läromedel i skolor (lyssna på reportaget i nedanstående ruta). Reportern besöker två skolor i regionen och pratar med personalen om hur de använder digitala verktyg och plattformar i sin undervisning. Många skolor har kommit långt medan andra ligger efter. Det finns även skillnader inom samma skola och det leder till ojämlikhet, enligt Lars Lingman, undervisningsråd på Skolverket:

– Vi ser att det är skillnader i huruvida användningen sker på ett ändamålsenligt och genomtänkt sätt. Vi ser att det ibland kan bli ett ganska ogenomtänkt användande.

Ett viktigt stöd i digitaliseringsprocessen är IKT-pedagoger som kan hjälpa lärarna utveckla sin undervisning med hjälpa av digitala medier och verktyg.

måndag 19 november 2018

Webbinarium: Framtidens högskola - vision och utmaningar

Photo by Helena Lopes on Unsplash
Hur ser framtidens högskola ut? Det är grundfrågan bakom ett webbinarium torsdag 6 december 15.00-16.00, Framtidens högskola - vision och utmaningar, som arrangeras i samarbete mellan ITHU (Nätverket för IT i högre utbildning), NITUS (Nätverket för kommunala lärcentra) och Vinnoveprojektet Nya vägar.

Ett projekt vid KTH, Framtidens KTH-utbildningar, har tagit fram förslag på hur verksamheten skulle kunna se ut jubileumsåret 2027-2028 då KTH fyller 200 år. Resultatet från projektet är en fiktiv utbildningsbroschyr för studenter. Gunnar Karlsson, professor vid skolan för elektroteknik och datavetenskap, KTH, kommer att visa delar av broschyren som underlag för diskussion kring följande frågor:
  • Grundutbildning och vidareutbildning - varför har vi inte bara livslång utbildning?
  • Hur kan vi öppna upp utbildning från program till friare kurskombinationer? Och hur säkerställer man att det blir meningsfulla och fördjupande utbildningar av kombinationerna?
  • Vad är lärarrollen när mycket material är tillgängligt via nätet och studenterna i en kurs finns på olika håll i världen?
  • Är begreppet forskningsuniversitet föråldrat och behöver vi nya ideal?

söndag 18 november 2018

Lärarledd undervisning i svensk högre utbildning - ny studie

Svenska studenter får färre lärarledda undervisningstimmar än de flesta andra länderna i Europa, i genomsnitt 11 timmar i veckan enligt en ny studie av UKÄ (Universitetskanslersämbetet), Lärarledd tid i högskolan – En studie av scheman. En sociologistudent har i genomsnitt 6 timmar i veckan och en civilingenjörsstudent 18 timmar. UKÄ har studerat scheman från 27 lärosäten under åren 2007. 2014 och 2017 och även om den lärarledda tiden inte har minskat under dessa år så är nivån ändå under den nivå som råder i resten av Europa.

Lärarledda timmar handlar om tiden då läraren leder undervisningen genom föreläsning, seminarier, labbövningar osv antingen i klassrummet eller via videomöte. Även om rapporten erkänner vikten av digitala platformar och asynkron kommunikation finns det en stark koppling mellan lärarledda timmar och genomströmning.

- Studenter på högskolenivå förväntas ta ansvar för sitt eget lärande med en hög grad av självständighet. Dagens studenter har förmodligen goda möjligheter att dra nytta av digitalisering i utbildningen och annat stöd och service kring studierna som tillhandahålls av lärosätet utöver själva undervisningen. Samtidigt är det så att utan det fysiska eller virtuella mötet mellan lärare och student sker ingen undervisning, och det går att säga att den lärarledda undervisningstiden som erbjuds inom högskolan utgör skillnaden mellan utbildning och självstudier. Det finns även ett indirekt samband mellan lärarledd tid och studenters prestation: alltför få timmar med lärarledd undervisning i veckan kan leda till att studenter ägnar mindre tid och ansträngning åt självstudier, vilket i sin tur kan leda till en sämre prestation.

Det finns ingen reglerad nedre gräns för lärarledda timmar men den bör ligga på 9 timmar per vecka och ganska många kurser i Sverige idag erbjuder färre timmar. Rapporten föreslår att kvalitetsförstärkningar behövs och antalet lärarledda timmar ska utökas.

Ladda ner rapporten som pdf: Lärarledd tid i den svenska högskolan.

lördag 17 november 2018

Khan Academy på svenska

Khan Academy är en av världens största utbildningsplattformar med lektioner och övningar inom de flesta skolämnen och även vissa ämnen på högskolenivå. Dessutom har kurserna översatts till många språk men inte till svenska. Nu startar Khan Academy Svenska som tänker rekrytera lärare som kan översätta i första hand alla matematikkurser till svenska inklusive alla övningsuppgifter. De söker både voluntärer och företagssponsorer för att genomföra det omfattande jobbet och ungefär samma modell verkar ha fungerat i andra länder. Allt material i Khan Academy har en Creative Commons-licens som betyder att andra aktörer får översätta och återanvända materialet.

Att översätta Khan Academy; en komplett, beprövad och framtidssäkrad plattform, är det i särklass mest kostnadseffektiva sättet att erbjuda alla svenskar en personlig matte-coach, snabbt och för nära nog växelpengar… En plattform som idag saknas i Sverige
Alternativet att skapa en egen svensk plattform från grunden, går i våra ögon inte att rättfärdiga, givet tids och prislappen på en sån lösning.
Khan Academy erbjuder all drift, underhåll och vidare utveckling, för så många användare vi vill, gratis…För alltid… Det enda vi behöver göra är att översätta innehållet. Att översätta kräver endast en liten bråkdel av resurserna och tiden, jämfört med ett fullskaligt bygge, eller att prenumerera på en tjänst från Läromedelsföretagen.


Här ser du en introduktionsfilm om projektet.

fredag 16 november 2018

Webbinarium: Flyktingar och nätlärande


Hur använder flyktingar nätbaserade kurser och verktyg för att lära sig ett nytt språk och komma in i det nya landets utbildningssystem och arbetsmarknad? Det kommer att diskuteras i ett webbinarium fredag 7 december (10.00-11.00), Refugees and online education - stepping stones to a new life.

How do refugees use online resources and tools to help them learn the language and culture of their new home? How do they use online courses as stepping stones to gain access to education and employment? In this webinar, you will meet refugees and teachers who will share their experience of online learning: the benefits and opportunities as well as the difficulties and barriers.

I webbinariet kommer du att träffa Abeer Albadawi som läser vid Open university of Greece och bor i Tyskland, Khaled Ksibe som har skapat en väldigt populär YouTube-kanal för att hjälpa sina landsmän från Syrien att lära sig danska och Chrysanthi Panagiotidou, en lärare i Grekland med lång erfarenhet av att arbeta med flyktingar.

Webbinariet arrangeras av det europeiska projektet MOONLITE i samarbete med NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande).

torsdag 15 november 2018

NowComment - skapa diskussion kring texter

NowComment är ett gratisverktyg som låter studenter eller kollegor kommentera och diskutera artiklar eller webbsidor, till exempel som uppgift inför en lektion eller möte. Till exempel, kan du skapa en uppgift kring en artikel och be studenterna läsa den och kommentera de delar som är svåra att förstå eller väcker intresse. NowComment skapar ett kommentarsfält bredvid webbsidan och varje kommentar kan starta en diskussion mellan studenterna. Endast dina studenter ser kommentarerna och du kan även dela upp klassen i mindre grupper. På detta sätt får du viktig information om vilka aspekter av texten som var viktiga eller problematiska för studenterna och då kan lektionstiden fokusera på dessa.

tisdag 13 november 2018

Klarar högskolan det livslånga lärandet? - seminarium vid KTH


KTH arrangerar ett intressant seminarium 12 december som heter Klarar högskolan det livslånga lärandet med workshops och föreläsningar.

Världen genomgår stora förändringar pådrivna av bl.a. digitalisering, automatisering och nya affärsmodeller. Detta sätter press på den högre utbildningen som måste följa med och anpassa sig efter nya förutsättningar och snabba förändringar.

Dagens huvudtalarna:
Pär Lager (Författare, Entreprenör, Föreläsare): Omvärlden springer!
Hans Hansson (Professor, Mälardalens högskola): Avancerade kurser för yrkesarbetande
Ulrika Ljungman (Avdelningschef, KTH): Uppdragsutbildning
Olle Dahlberg (Sveriges Ingenjörer): Vad behöver arbetsmarknaden och näringslivet?
Frida Andersson (Expert kompetensförsörjning): Arbetsmarknadens behov ska styra mer av resurstilldelningen till universitet och högskolor.

Under eftermiddagen kommer följande frågor att diskuteras:
  • Hur väl rimmar dagens högskolemodell med framtida behov?
  • Stämmer högskolemodellen överens med syftet till varför människor börjar studera?
  • Är den allmänna bilden av studenten problematisk?
  • Hur möter den akademiska världen arbetsmarknaden & näringslivets behov?
  • Vad finns det för beprövade nya modeller?
  • Vad gör vi åt utmaningarna?

söndag 11 november 2018

Framtidens arbete och lärande

Photo CC0 by Niti K. on Unsplash
De största utmaningarna inom framtidens utbildning är att utveckla det livslånga lärandet och se till att alla kan lära sig nya färdigheter för att klara snabba omställningar i samhället, enligt en ny kanadensisk rapport, The future of work and learning. Rapporten ser ett växande behov av bättre validering av icke-formell utbildning och arbetslivserfarenhet samt ett växande ekosystem av nya meriteringsformer, korta program och arbetsrelaterade utbildningar. Dessutom kommer artificiell intelligens (AI) och robotar att förändra utbildningslandskapet även om vi inte ser precis hur just idag. Hela utbildningssektorn behöver ställa om sig för att möta dessa utmaningar.

Enligt Denise Amyot, President och VD, Colleges and Institutes of Canada:

- Faced with rapid and profound disruptions in almost all sectors of the economy, the time has come to rethink how and when we learn or acquire new skills to prepare ourselves for an ever-changing workplace ... All of us urgently need to embrace a culture of lifelong learning, which can be a challenge for both learners and post-secondary institutions. This new whitepaper offers invaluable insights that will help us all prepare for the future or work and learning.

Rapporten har tagits fram av D2L i samarbete med Colleges and Institutes of Canada (CICan).

lördag 10 november 2018

Digitala verktyg skapar frustration men nödvändig kompetensutveckling saknas


En ny undersökning bland cirka 1700 tjänstemän visar en stor frustration med digitala system och verktyg som inte fungerar optimalt, enligt ett pressmeddelande från TelenorDigitalstrul stressar svenskarna – hälften missnöjda med verktygen på jobbet.

Digitala verktyg kan göra underverk för samarbetet på jobbet – men också skapa stress och dålig stämning kollegor emellan. Så många som sex av tio svenska tjänstemän är frustrerade över det digitala samarbetet och varannan vill skrota eller se över de verktyg som erbjuds på arbetsplatsen. Samtidigt saknar majoriteten utbildning för användningen av desamma. Det visar en ny undersökning från Kantar Sifo som Telenor låtit genomföra.

Drygt 1700 tjänstemän, varav över 500 chefer, har svarat på frågor om det digitala samarbetet på sin arbetsplats. Resultaten visar att nyare tjänster så som videomöten, olika chattverktyg och dokumenthantering i molnet används relativt flitigt – åtta av tio tjänstemän gör det regelbundet.

Samtidigt sker det långt ifrån friktionsfritt, då sex av tio arbetstagare (59%) och ännu fler chefer (63%) vittnar om stress eller frustration i samarbetet. De främsta anledningarna är teknikstrul, otydlighet kring vilka tjänster man förväntas använda och att ens kollegor och kunder använder andra plattformar.

– Undersökningen vittnar om att många företag köper in en mängd olika digitala verktyg, och tänker att det räcker så. Kanske beror det på att man rädd att hamna efter i digitaliseringen. Men utan ledarskap och struktur blir det lätt stökigt, och att så många arbetstagare känner stress och frustration är något som både vi i branschen och ledare i tjänsteföretag måste ta på allvar, säger Mats Almgren, affärsområdeschef Telenor Företag.

Ladda ner hela rapporten, Från digital frustration till effektivt samarbete.

onsdag 7 november 2018

Lärarnas lärresurser kan inte ersätta kursböcker - debattartikel

CC0 Public domain on Pexels
Att skolor försöker spara pengar genom att inte köpa läroböcker och i stället uppmuntra lärarna att producera egna läromedel är en farlig utveckling. Det menar Mikael Bruér, högstadielärare, författare och universitetsadjunkt vid Malmö universitet, i en artikel i Skolvärlden, Varning för egengjorda läromedel. Det är inte fel att lärare producerar material som komplement till kursböckerna men det måste också finnas kvalitetsgranskade läroböcker från utbildningsförlag i alla skolor för att skapa likvärdighet i skolan. Allt mer av lärarens tid går åt materialproduktion, oftast helt i onödan eftersom det finns färdiga kursböcker som täcker det som står i läroplanen.

- Det finns en myt, som man då och då springer på i skolans värld, om att duktiga lärare inte använder läroböcker. Ingenting kunde vara mer fel. Duktiga lärare använder läroböcker. De använder även skönlitteratur, youtube, tidningsariklar, artefakter och allt annat som förhöjer kvaliteten på deras undervisning.

Det är knappast läroboken som avgör om en lärare är bra eller dålig, men ett bra läromedel underlättar för alla.

tisdag 6 november 2018

Tyst i klassen - tid för reflektion viktigare än någonsin


Så mycket tid inom utbildning ägnas åt diskussion, grupparbete och föreläsning att vi har nästan glömt bort tyst reflektion som en nödvändig inlärningsstrategi. En artikel i Edutopia, The value of silence in schools, menar att planerade tysta stunder behövs i all undervisning och att förmågan att koppla bort bruset och bara fokusera på det inre är en vitkig färdighet att träna. Det kan bli svårt i början eftersom vi har en vana idag att fylla all tystnad med ljud eller aktivitet men alla behöver tid efter en lektion att fundera över vad som har hänt, vad de har lärt sig, vad som har gått bra och vad som kunde göras bättre. Tid att få smälta alla intryck helt enkelt.

Silence also encourages careful and deliberate listening to the voices, opinions, and beliefs of others. Listening without anticipating and articulating an immediate response provides space for understanding ideas, perspectives, and experiences that may differ from one’s own. In this way, deep listening and silent reflection can help eliminate fear, bridge perceived divisions between individuals, and serve to support conflict resolution.

måndag 5 november 2018

Föreläsning via hologram


Imperial College London har installerat avancerad utrustning som gör det möjligt för gästföreläsare att framträda på scen som hologram, enligt en artikel från BBC, 'Hologram' lecturers to teach students at Imperial College London. Talaren står i en studio i USA och ses som hologram i lektionssalen på campus i London. Tekniken har blivit billigare på sistone och ICL har bestämt sig att satsa. Föreläsningen kan dessutom sändas till flera orter så länge de har rätt utrustning.

Enligt Dr David Lefevre, directör vid ICL Edtech Lab:

- It's going to be one of those technologies that gets used ... So long as the technology works the way we believe it will, I can see this becoming fairly mainstream.


Frågan är förstås vad den här tekniken tillför i jämförelse med vanlig videokonferens. 

lördag 3 november 2018

Webinar: Inkludering i arbetslivet

CC0 Photo by rawpixel on Unsplash
Nordiska Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL) arrangerar en webbinarieserie på temat inkludering i arbetslivet och det första webbinariet, Från flykting till kollega, äger rum tisdag 11 december 13.00-14.00.

Vilka är erfarenheterna från kommuner i Norden som lyckats korta vägen till jobb för nyanlända? Ta del av lärande exempel på insatser och exempel på tidig validering av kompetenser som ökar tillgång till arbetsliv eller lärande.

Två exempel på lyckade satsningar kommer att presenteras och diskuteras:
  • Peter Bergman, tidigare ordförande i kommunstyrelsen i Åre. Genom ett medvetet och kreativt integrationsarbete har Åre kommun lyckats skapa både tillväxt och mångfald i glesbygden. 
  • Evy Ann Ludvigsen och Astrid Krüger Eiken, karriärvägledare, Vest-Agder fylkeskommune, Norge. Kompetanse Norge testar realkompetensvärdering av asylsökanden som bor eller har bott på flyktingförläggningar. Läs mer på http://viskaproject.eu/.

fredag 2 november 2018

Nya perspektiv på webbinarier

Bild: David Röthler
Kan man sända ett webbinarium från en drönare? Vilka nya perspektiv får man om man använder små robotar eller exempel 360-graders kameror? Dessa frågor tas upp i ett kort webbinarium, Let's go beyond - extending the webinar, som äger rum tisdag 6 november 14.00 - 14.30 som en del av den norska Webinarfestivalen (se tidigare post).

I webbinariet kommer David Röthler (University of Salzburg & WerdeDigital.at) och jag att visa upp nya webinarmöjligheter och, om vädret tillåter, så sänder vi från en drönare.

Webinars are becoming an increasingly popular arena for education, primarily in the form of online presentations to distributed audiences or in workshop-like settings. Web conferences erase the barriers of geography and make it easy for anyone to join a virtual meeting from anywhere. However, the webinar experience can be extended significantly if further hardware and software are applied. We can add new perspectives using mobile devices and remote cameras enabling live transmission from field trips and even aerial coverage from drones. This presentation will show and discuss new opportunities for extending the affordances of a webinar using a number of innovative solutions.

Webbinariet sänds via Zoom: https://zoom.us/j/8640451927 (ingen registrering behövs).

torsdag 1 november 2018

Globala utbildningsstatistik - ny OECD-rapport

Om du behöver aktuell information om utbildningstrender och officiella statistik om länders utbildningssystem kan du hitta allt i en ny rapport från OECD, Education at a glance 2018. Rapporten innehåller data om medlemsländernas utbildningssystem: tillgång till utbildning, investering, forskning, resultat, tillgänglighet, jämställdhet, organisation och kvalitet. Det finns även särskilda rapport för varje medlemsland, till exempel Sverige.

Education at a Glance: OECD Indicators is the authoritative source for information on the state of education around the world. It provides data on the structure, finances and performance of education systems in OECD and partner countries. With more than 100 charts and tables, Education at a Glance 2018 imparts key information on the output of educational institutions, the impact of learning across countries, and worldwide access, participation and progression in education. It also investigates the financial resources invested in education, as well as teachers, the learning environment and the organisation of schools.

Referens
OECD (2018), Education at a glance 2018: OECD indicators, OECD Publishing, Paris.

Användarvillkor - vad tackar vi ja till?

Har du någonsin läst alla användarvillkor som du godkänner för att kunna ladda ner en app eller gå med i ett nätverk? Nästan ingen gör det och om man skulle försöka så handlar det om många sidor med svårtolkat fackspråk. Men i många fall ger vi företaget nästan obegränsad frihet att använda vår data som de vill inklusive rätten att sälja våra uppgifter till externa företag.

Farorna med IT-branschens obegripliga användarvillkoren illustreras i ettTED talk av Finn Lützow-Holm Myrstad (Forbrukerrådet, Norska konsumentrådet) How tech companies deceive you into giving up your data and privacy. Han visar till exempel en intelligent barndocka som har sålts över hela världen som spelar in alla samtal i dess närhet och skickar information till företaget.

Have you ever actually read the terms and conditions for the apps you use? Finn Lützow-Holm Myrstad and his team at the Norwegian Consumer Council have, and it took them nearly a day and a half to read the terms of all the apps on an average phone. In a talk about the alarming ways tech companies deceive their users, Myrstad shares insights about the personal information you've agreed to let companies collect -- and how they use your data at a scale you could never imagine.

Det positiva är att konsumentorganisationer kämpar för striktare lagstiftning kring hur vår data får användas och för bättre konsumentskydd. En del av detta är t ex den nya dataskyddsförordningen, GDPR.

måndag 29 oktober 2018

Norsk webinarfestival 6-7 november


Norska NTNU arrangerar en virtuell konferens, Webinarfestivalen 2018, 6-7 november med ett fullt program webbinarier under två dagar. Alla webbinarier är öppna för alla och kostnadsfria och idéen är att forskare och lärare från hela landet ska kunna presentera och diskutera aktuella projekt och initiativ om utbildningsmiljöer och pedagogisk användning av IKT inom högre utbildning.

Hvilke muligheter gir digitale læringsarenaer for studentenes læringsutbytte?Hvordan kan man tilrettelegge for studentaktiv læring i fysiske og virtuelle digitale rom? I denne konferansen settes nettbasert formidling, læring og samhandling på agendaen.

Webinarfestivalen er en digital møteplass for utveksling av kunnskap, erfaringer, ideer, visjoner og problemstillinger. Her kan man knytte kontakter og etablere nettverk for videre samarbeid. Webinarfestivalen er et pilotprosjekt ved NTNU og arrangeres for første gang i 2018.


Programmet är mycket varierat och där hittar du, bland mycket annat, två webbinarier med svenska inslag: 

lördag 27 oktober 2018

SELFIE - europeiskt självbedömningsverktyg för skolans digitalisering

Nu lanserar EU-kommissionen ett nytt verktyg, SELFIE, för att hjälpa skolor att bedöma var de står när det gäller införande och integrering av IKT i undervisning, lärande och bedömning. 

SELFIE (Self-reflection on Effective Learning by Fostering the use of Innovative Educational Technologies) kan belysa vad som fungerar bra, vilka områden som behöver förbättras och vilka prioriteringar som bör göras. Det finns för närvarande på Europeiska unionens 24 officiella språk, och fler språk kommer att läggas till efter hand.
SELFIE samlar, helt anonymt, in studerandes, lärares och skolledares åsikter om hur teknik används på deras skola. Detta görs med hjälp av korta påståenden och frågor och en enkel värderingsskala mellan 1 och 5. Påståendena täcker områden såsom ledarskap, infrastruktur, lärarutbildning och de studerandes digitala kompetens.

För att komma igång ska skolan registrera sig i SELFIE och bestämma hur omfattande undersökningen ska vara. I verktyget finns det även möjlighet att lägga till egna frågor som är mer anpassade till skolans situation.

fredag 26 oktober 2018

European Distance Learning Week, 5-9 november

European Distance Learning Week arrangeras av European Distance and E-learning Network (EDEN) 5-9 november. Under veckan finns det en serie intressanta webbinarier:

  • 5 nov 11.00 Open Education: What Now?
  • 5 nov 15.00. Distance Education: Past, Present and Future – Overview and Foresight.
  • 6 nov 13.00. Line Between Non-formal and Formal Education – Recognition and Credentialing of Learning
  • 7 nov 13.00 Innovative Education – Case Studies
  • 7 nov 15.30. Virtual reality
  • 8 nov 13.00. Considerations for QA of e-Learning Provision
  • 8 nov 15.30. New Learning Spaces to Support the EU 2020 Learning-Intensive Society
  • 9 nov 13.00. How EDEN Network can Support PhD Students and Research?
This year EDEN will be proudly hosting the third year of the European Distance Learning Week (EDLW) in cooperation with the United States Distance Learning Association (USDLA), which will be holding its National Distance Learning Week (NDLW) in parallel with the EDEN event. During EDLW, you will have access to daily online webinars and panel sessions of expert scholars and practitioners who will present a variety of cutting edge open and online learning topics, from innovations in design to open educational research.

torsdag 25 oktober 2018

Edtechkartan - skolans digitala ekosystem

Nu lanseras Edtechkartan.se, den första systemkartan över det svenska edtech-landskapet, en interaktiv och lättanvänd systemkarta som ger en övergripande bild av det komplexa digitala ekosystemet för svensk skola. Branschorganisationen Swedish Edtech Industry har nu tagit fram den första översikten över skolväsendets komplexa digitala ekosystem.

Edtechkartan tar utgångspunkt i skolans och skolhuvudmannens verksamhetsprocesser, och utifrån dessa verksamhetsområden mappas leverantörer in som idag har lösningar för att stödja processen.

Syftet med att ta fram en systemkarta över edtech-lösningar är att få en översikt över det komplexa digitala ekosystem som skolväsendet har och öka kunskapen hos beslutsfattare om vilka lösningar som idag finns tillgängliga för den svenska marknaden.

Vi har saknat en helhetsbild över det digitala ekosystemet i Sverige. Det var tydligt när vi startade branschorganisationen, att vi många gånger satt på olika bilder av hur ekosystemet såg ut, huvudmän, myndigheter och bransch, berättar Jannie Jeppesen, vd för branschorganisationen som startade så sent som 2017 med målet att kunna jobba branschövergripande med förbättringsfrågor.

Källa: Pressmeddelande från Swedish Edtech IndustrymyNewsdesk: Nu lanseras Edtechkartan- kollen på skolans digitala ekosystem.

Webinar: öppen utbildning i en osäker framtid

Photo by Jisc CC BY-NC-ND
European Distance and E-learning Network (EDEN) ger ett intressant webbinarium måndag 5 november 11.00Open education - What next?Öppen utbildning idag handlar om lärare och organisationer som delar med sig av sina resurser via Creative Commons-licenser, ger olika former av öppna kurser och publicerar forskningsresultat i tidskrifter som är fritt tillgängliga för alla. Men nu hotas öppenheten genom ökande kommersialisering, betalväggar samt upprepade skandaler kring datasäkerhet och spridning av personuppgifter.

Gästtalarna är välkända namn inom öppen utbildning: Catherine Cronin (National Forum for the Enhancement of Teaching & Learning in Higher Education, Irland) och Martin Weller (Open University, UK). Jag kommer att vara moderator för sessionen.

Open education is advocated by many as a means of improving educational effectiveness, access, and equity. However, openness in education is increasingly under threat. More platforms and tools are raising paywalls and several MOOC platforms are already experimenting with fees for access to course material, thus making the open aspect of MOOC redundant. In addition, data breaches, misinformation, and pervasive surveillance practices are now endemic on the open web. Thus, the concept of open practice also can be viewed as a means of fuelling data capitalism and eroding privacy.

Webbinariet ingår i European Distance Learning Week. Mer information om hela veckans program kommer snart.

onsdag 24 oktober 2018

Vem utbildar oss vuxna i digital kompetens?

Vi diskuterar väldigt mycket om ungdomarnas användning av sociala medier och alla faror med nätmobbning och ryktesspridning. Men oftast är det vi vuxna som har problem med källkritik och omdömeslöshet på nätet. En artikel av Karoliina Knuuti i tidskriften ELM, Who should start educating badly-behaving adults?, ställer frågan om hur vi kan höja den allmänna mediekompetensen och bidra till mindre hat och polarisering i våra digitala mötesplatser.

From fake-news-spreading presidents to climate denialists and anti-vaxxers, we, the adults, don’t seem to have a clue how to behave when given the power. We tend to form like-minded cliques, question everything and believe anything.

Det finns idag flera organisationer som jobbar med detta folkbildningsuppdrag men det behövs flera. Ett samarbete mellan flera aktörer (folkbildning, bibliotek, förlag, tidningar, TV m fl) behövs.

Other good news can be found in the civil society sector. In recent years, many groups and organisation have been formed to offer media literacy training and to fight misinformation.

Bild: CC BY-SA Some rights reserved b Lewislbonar on Wikimedia Commons

fredag 19 oktober 2018

MOOC design webinar week 23-25 oktober

European Association of Distance Teaching Universities (EADTU) arrangerar i samarbete med OpenupEd en serie webbinarier nästa vecka om hur europeiska universitet utvecklar öppna nätkurser (MOOCs), MOOC design webinar week. Frågor som tas upp är hur man använder MOOCs inom näringslivet, tillgänglighet och inkludering och hur man kan skapa mer engagemang och samhörighet hos deltagarna.
  • Tisdag 23 okt, 14.30-15.30. MOOCs for the world of business (Christian Friedl, FH JOANNEUM)
  • Onsdag 24 okt, 14.30-15.30MOOCs - engaging a worldwide audience (Marlies Gration, University of Derby)
  • Tors 25 okt, 14.00-15.30Addressing inclusion and accessibility in open online courses (Andy Lane & Rachel Slater, Open University, UK) samt Community MOOCs – Back to Basics, Back to the Future (John Traxler, University of Wolverhampton)
Alla webbinarier kräver föranmälan och är kostnadsfria.

torsdag 18 oktober 2018

VILÄR-konferensen 2018

CC0 Photo by Claudio Hirschberger on Unsplash
Konferensen VILÄR, som handlar om samverkan inom verksamhetsintegrerat lärande, hålls i Göteborg (Hotell Scandic Mölndal), 6-7 december. Konferensen hålls årligen och samlar lärare, forskare och ledare inom området.

Arbets- eller verksamhetsintegrerat lärande (work-integrated learning) är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integration mellan högre utbildning och arbetsliv. Inom detta kunskapsfält finns pedagogiska utmaningar som är gemensamma för verksamhetsförlagd utbildning (VFU), Cooperative education (Co-op), mentorskapsprogram, fadderföretag samt andra former av samverkan mellan högskoleutbildning och arbetsliv.

Huvudtalarna i år är:
  • Åsa Lindberg - Sand, Lunds universitet: Learning environments in change: Looking for the dissolving boundaries of higher education?
  • Stephen Billett, Griffith University, AustralienWork-integrated education: Contributions to learning and innovation
Det går att lämna in bidrag tillkonferensen fram till 2 november (se Call for papers). Konferensen arrangeras av Högskolan Väst.

tisdag 16 oktober 2018

Trender inom lärande och undervisning - ny EUA-rapport

CC BY-NC Some rights reserved by EUA
European University Association (EUA) har just publicerat sin årliga trendanalys om undervisning och lärande inom europeisk högre utbildning, Trends 2018: Learning and teaching in the European Higher Education Area av Michael Gaebel och Thérèse Zhang

Rapporten utgår ifrån en omfattande undersökning av över 300 lärosäten och beskriver hur man arbetar med pedagogisk utveckling, studentcentrerat lärande, lärandemål och kompetensutveckling av lärare bland mycket annat. Ett intressant område är hur nationella strategier för pedagogisk utveckling påverkar arbetet på lärosätesnivån.

Trends 2018 examines how learning and teaching at European higher education institutions evolves in the context of changing demands, technological and societal development, and European- and national-level policies and reforms. This EUA flagship report gathers data from more than 300 higher education institutions in 48 European countries.

måndag 15 oktober 2018

Manyverse - socialt nätverk som inte spårar dig

CC0 Photo by rawpixel on Unsplash
Manyverse är ett nytt socialt nätverk som skiljer sig från de stora aktörerna som Facebook och Twitter. Du kan skapa nätverk med dina vänner och kollegor och diskutera med dem precis som vanligt men skillnaden är att Manyverse inte lagrar dina kontakter och samtal i molnet men på din mobil. Ingen annan kommer åt dina filer helt enkelt. Manyverse kommer inte att spåra dig eller plåga dig med reklam. Du kan även skriva utan att vara uppkopplad och skapa kontakter via wifi eller Bluetooth.

Manyverse är en icke-vinstdrivande verksamhet och har byggts med öppen källkod (open source).

Manyverse is a social network mobile app with features you would expect: posts, threads, likes, profiles, etc. But it's not running in the cloud owned by a company, instead, your friends' posts and all your social data live entirely in your phone. This way, even when you're offline, you can scroll, read anything, and even write posts and like content! When your phone is back online, it syncs the latest updates directly with your friends' phones, through a shared local Wi-Fi or on the internet.

Läs mer om Manyverse i en artikel på Android HeadlinesManyverse Is A Social Media App That Stores Your Data Locally.

lördag 13 oktober 2018

Skapa en renare YouTubesida

YouTube sidor är ganska röriga och kommentarsfälten innehåller oftast skällsord och kränkande formuleringar som man helst vill slipa se. Ett enkelt verktyg med namn NicerTube ger dig möjligheten att rensa YouTube från störande innehåll och bara visa filmen du vill se med en ren bakgrund. Du behöver inte installera något för att använda NicerTube. Här ser du en kort film som visar hur du gör.


fredag 12 oktober 2018

Det globala utbildningslandskapet

CC BY Some rights reserved by HolonIQ
En taxonomi över framtidens utbildningslandskap. Så beskriver HolonIQ, ett omvärldsbevaknings-företag, sitt verktyg 2019 Global Learning Landscape. De kartlägger hundratals plattformar, verktyg, appar, system, lösningar och tekniker som används inom utbildning och sorterar dem i en tabell som ser ut som grundämnens periodiska system (se ovan). Varje ruta motsvarar ett område som t ex lärmiljö, klassrumsteknik, bedömning, appar, språkutbildning, ledarskap mm. Bakom varje ruta finns det en lista över reurser, plattformar, verktyg ino området. Idén är att listorna ska fyllas på allt eftersom och skapa ett nätverk av intressenter.

The 2019 Global Learning Landscape is an open source taxonomy for mapping innovation in learning and talent. Combining machine learning with a global community of experts, we analyzed over 50,000 organizations, 500,000 apps and considered the 3 million schools, colleges and universities around the world. Using the classical top-down / bottom-up design methodology, the 2019 Global Learning Landscape was built around 50 core clusters along a learning journey. From knowledge and curriculum to engagement, assessment, workforce and talent, the Global Learning Landscape is inspired by design thinking, following the learner from early childhood to lifelong learning.

onsdag 10 oktober 2018

Distansutbildning är nyckeln till tillväxt i landsbygdskommuner

CC0 Photo by rawpixel on Unsplash
Varje år flyttar tusentals personer från landsbygdskommuner till storstadsregionerna för att utbilda sig och få jobb. Det betyder att organisationer i mindre städer och på landsbygden har svårt att nyrekrytera. Lösningen, enligt en artikel i DN, ”Öka antalet distansutbildningar så att kompetensen blir kvar ute i landet”, är att landets lärosäten erbjuder flera distansutbildningar så att folk kan utbilda sig på hemmaplan.

Enligt Therese Wallqvister, analytiker på Tillväxtverket:

- Kompetensbristen har blivit det största tillväxthindret för små och medelstora företag. Särskilt svårt är det i Blekinge och Örebro, trots att arbetslösheten länge varit ganska hög ... För att klara detta krävs flera åtgärder som att öka antalet distansutbildningar, skapa kortare kurser som gör att fler kan välja att bo kvar.

Artikeln lyfter fram Norrbottens län som ett bra exempel på kompetensbristens effekter. Enligt Mats Lindell, Länsstyrelsen Norrbotten, finns det ett rekryteringsbehov i länet på drygt 50,000 fram till 2030 och för att kunna fylla dessa platser måste man kunna utbilda folk på plats och locka dem som flyttar dit med fortbildningsmöjligheter.

tisdag 9 oktober 2018

Google+ läggs ner till sommaren

CC0 Public domain on Pexels
Googles sociala nätverk, Google+, som togs fram för att möta konkurrensen från Facebook, kommer att läggas ner inom 10 månader. Enligt nyhetsbyrån Reuters (Alphabet to shut Google+ social site after user data exposed) har beslutet fattats på grund av för få aktiva medlemmar och säkerhetsrisker. Nätverket blev aldrig ett hot mot Facebooks dominans trots många försök att lägga till nya finesser. Efter alla säkerhetsproblem med Facebook i år har Google upptäckt att användarprofiler i Google+ kan ha läckts till andra företag vars appar använder Google+ inloggningar.

Google kommer nu att bygga företagslösningar kring Google+ och den publika delen läggs ner i augusti 2019.

Läs mer:
Google to shut down Google+ (ghacks.net)

måndag 8 oktober 2018

Satsning på kvalitet i medieproduktion behövs - debattartikel

CC0 Photo by Venveo on Unsplash
Kvaliteten på medieproduktion inom svenska skolor och universitet ligger på en alldeles för låg nivå och kvalitetskriterier saknas. Så skriver Jonas Thorén, medieproducent och coach inom digitalt lärande, KTH, i en debattartikel i NyTeknik”Skolan är inte redo för digitalt lärande”. Idag produceras stora mängder videopresentationer men oftast utan kvalitetssäkring och lärarna saknar nödvändig kompetensutveckling.

En video måste uppfylla vissa kvalitetsstandarder när den används som pedagogiskt material. Det har dock inte bara att göra med den audiovisuella kvaliteten, utan det handlar lika mycket om presentationsdesign, kognition, tydlighet, tillgänglighet, och vilka typer av videokoncept som engagerar elever och studenter.

Det finns en hel del forskning idag om hur man skapar pedagogiska filmer och vi behöver tillämpa dessa principer. Lärarna behöver stöd av medieproducenter och IKT-pedagoger för att höja kvaliteten.

Thorén lägger fram följande rekommendationer till beslutsfattare inom utbildning:
  • Ta fram en nationell kvalitetsstandard för digitala läromedel.
  • Kartlägga vilka skolor och universitet som ligger i framkant inom området och kan agera mentorer för de som inte har kommit lika långt.
  • Uppdatera alla lärarutbildningar, från förskola och uppåt, med kurser kring design och produktion av pedagogiskt videomaterial.
  • Ge lärare ordentliga förutsättningar att utvecklas i rollen som producent av digitala läromedel.
  • Uppmuntra och skapa förutsättningar till en produktionskultur på skolor och universitet, där lärare, personal och studenter stöttar och hjälper varandra.
  • Skapa en nationell webbplattform för information och stöd kring produktion av digitala läromedel.

söndag 7 oktober 2018

Nytt forskningsprojekt om skolans digitalisering


Sex lärosäten samarbetar kring ett nytt forskningsprojekt som ska undersöka hur digitalisering i skolan påverkar lärarnas arbete, enligt en artikel i Skolvärlden, Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering. Projektet, som finansieras av Vetenskapsrådet, heter GRADE och består av forskare från Göteborgs universitet, Högskolan i Gävle, Högskolan Väst, Kungliga Tekniska Högskolan, Mittuniversitetet och Umeå universitet. På sikt ska projektet leda till ett forskarnätverk som följer skolans digitalisering kopplad till undervisning.

Johan Lundin, professor i informatik mot lärande vid Göteborgs universitet och ordförande för GRADE, berättar så här om projektet:

- Vi såg ett behov av att förstå vad digitalisering har för påverkan på lärares arbete och på elever. Forskarskolan skapar ett sammanhang för personer med olika kompetenser som intresserar sig för detta. I förlängningen vill vi etablera ett nätverk som har ambitionen att utveckla forskningen på ämnet.

lördag 6 oktober 2018

Rekrytering till högre utbildning - stora regionala skillnader


Allt flera ungdomar väntar minst ett år efter avslutade gymnasiestudier innan de börjar på högskolan. Dessutom finns det ganska stora regionala variationer när det gäller högskolerekrytering, enligt en ny statistisk analys av Universitetskanslersämbetet (UKÄ). 66% av alla födda 1993 har grundläggande behörighet och av dessa hade 61% påbörjat sin högskoleutbildning vid 24-års ålder. Övergången till högskolan var högst i Stockholm, Uppsala och Skåne och lägst i Gotland, Norrbotten och Jämtland. Skillnader mellan kvinnor och män blev tydligare med stigande ålder.

Enligt Sofia Berlin Kolm, utredare på UKÄ och ansvarig för analysen:

- UKÄ gör den här analysen varje år. Nytt för i år är att vi även har undersökt hur andelen med grundläggande behörighet för högskolestudier från gymnasieskolan skiljer sig åt för de grupper vi studerar. Vi ville se om skillnaderna har sin utgångspunkt redan i gymnasieskolan, men det visade sig att det inte fanns något tydligt samband. Variationen i andelen med grundläggande behörighet är istället betydligt mindre än variationen av andelen som påbörjar högskolestudier.

onsdag 3 oktober 2018

Svenskarna och internet 2018

CC BY Some rights reserved by IIS
Internetstiftelsen i Sverige, IIS, har publicerat sin årliga rapport, Svenskarna och internet, med trender och statistik om internetanvändning i Sverige.

Med den här undersökningen, Svenskarna och internet 2018, vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas. Vi vill ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.

En stor fråga i år är digital utanförskap och även om Sverige är bland de mest uppkopplade länderna i världen så återstår drygt en miljon svenskar som inte använder internet alls eller väldigt sällan. Den här gruppen är oftast äldre, har lägre inkomst och bor på landsbygden och risken är att de hamnar allt längre utanför dagens digitala samhälle och har det svårt att hantera sina bankärenden, boka biljetter mm.

Samtidigt uppstår frågan vilka som tillhör den krympande skara som inte kopplar upp sig dagligen. För gränsen går faktiskt inte mellan de som använder internet och de som inte gör det alls. Redan de som använder internet någon eller några gånger i veckan känner sig mycket mindre delaktiga i det digitala samhället än de som kopplar upp sig dagligen. Mot bakgrund av detta låter vi Svenskarna och internet 2018 sätta extra strålkastarljus på sällan- och icke-användare.

Huvudtrenderna som ingår i rapporten är:
  • Tillgången på internet hemma är nu 98% även om många inte använder det.
  • Gränserna mellan arbete och fritid suddas ut. Allt fler läser jobbmejl hemma eller på semester.
  • Vi använder meddelandetjänster (Whatsapp, Messenger, Sype mm) allt mer.
  • Användning av sociala medier växer men aktiviteter på Facebook minskar.
  • Vart fjärde spädbarn använder internet.
  • Allt fler är beredda att betala för innehåll (t ex Spotify, Netflix osv).
  • Vi lyssnar helst på nätet: musik, poddar, ljudböcker växer starkt.
  • Vi blir bätte på att söka information på nätet. Medvetenheten kring källkritik har vuxit det senaste året.

måndag 1 oktober 2018

Lärarutbildning på distans en hjälp för glesbygd

Sex lärosäten i landet erbjuder snabbspår för utländska lärare men bara en utbildning sker på distans. Utbildningen arrangeras av Umeå universitet och Arbetsförmedlingen, enligt ett pressmeddelande på CisionLärarutbildning på distans en hjälp för glesbygd. Utbildningen arrangeras nu för tredje gången och gynnar framför allt studenter i glesbygden.

– Att erbjuda distansutbildning har visat sig vara ett framgångsrecept. Det gör att många nyanlända kan delta oavsett var de bor, säger Irene Sedlacek, samordnare vid Umeå universitet.
I den nya utbildningsomgången deltar elva personer från Jämtland. Av dem är åtta nyanlända kvinnor från Strömsunds kommun boende bland annat i Gäddede, Hammerdal och Hoting.

– Upplägget med distans ökar chansen att locka deltagare som bor på andra orter än universitetsorter. Flyttar man till studierna är det risk att studenterna bor kvar där efter utbildningen. Distanslösningar gör att fler kan bo kvar på hemorten och ändå skaffa utbildning inom bristyrken, säger Helen Hörnqvist, verksamhetssamordnare vid Arbetsförmedlingen.

Utbildningen omfattar 26 veckor och vänder sig till nyanlända lärare och förskollärare som är arabisktalande. Utbildningen består av en distansbaserad teoridel, praktik på skolor eller förskolor kombinerat med studier i svenska på deltagarnas hemorter. Umeå universitet har tillsammans med fem andra lärosäten planerat utbildningen och ordnar också praktikplatser på skolor och förskolor. Arbetsförmedlingen ansvarar för att anta deltagarna till utbildningen.

– Upplägget ger deltagarna en unik möjlighet att lära känna den svenska skolan i teori och praktik. En annan fördel med utbildningen är att det ger förutsättningar för att lära sig det svenska språket snabbare, säger Irene Sedlacek.

Snabbspåret har erbjudits vid två tillfällen tidigare och totalt har 76 deltagare genomfört utbildningen. Genom snabbspåret är tanken att arbetsgivare lättare ska hitta lärare och förskollärare, som det råder stor brist på i dag.

– Vi behöver fler utbildade lärare och förskollärare i Sverige och det gäller därför att ta tillvara den kompetens som många nyanlända har med sig. säger Helen Hörnqvist.

Umeå universitet är ett av sex lärosäten i landet som fått i uppdrag av Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter att ta fram en gemensam utbildning som ska erbjuda nyanlända pedagoger en väg framåt för att de så snabbt som möjligt ska få svensk lärar- och förskollärarlegitimation.

fredag 28 september 2018

Lägesbild av digital kompetens i Sverige

Digital kompetens och det livslånga lärandet är nyckelområden för Sveriges digitala utveckling enligt en ny rapport från Digitaliseringsrådet, En lägesbild av digital kompetens, som publicerades i somras. Rapporten beskriver de viktigaste utmaningarna som vi står inför och kopplar dem till digitaliseringsstrategin. De tre viktigaste utmaningarna är:

  • Alla ska med. Vi får inte skapa en digital klyfta i samhället mellan de som klarar sig i den digitala världen och de som står utanför.
  • Brett kompetensbehov. Vi har ett stort behov av kvalificerad arbetskraft men en stor brist på folk med rätt kompetens. 
  • Livslångt lärande. Alla kommer att behöva utbilda sig under hela sin arbetsliv för att hänga med i utvecklingen.

Framför allt betonas området livslångt lärande som beskrivs som ett måste:

I en allt mer snabbföränderlig värld ställs det förnyade krav på kompetens som kan främjas av livslångt lärande. Studier kring framtidens marknad visar på att rörelserna kommer bli större och individen kommer behöva anpassa sig snabbare än tidigare. Det förutsätter strukturer och stöd för lärande. Vi bedömer att det behövs nya incitament och praktiska förutsättningar som gör det möjligt att i högre utsträckning utveckla sin kompetens parallellt med arbetslivet.

Vår rekommendation är att regeringen bör initierar en samverkansmodell med näringsliv, utbildningsväsendet och arbetsmarknadens parter. Modellen ska syfta till att konkret ringa in hur knutar kan lösas upp för att stödja ett kontinuerligt lärande i arbetslivet.

torsdag 27 september 2018

Ny söktjänst för bilder med Creative Commons licens

"Creative Commons Logo" by IvanWalsh.com
 is licensed under CC BY 2.0
När du kopierar bilder som du hittar på nätet ska du självklart bara använda dem som har en öppen licens, antingen Public domain eller Creative Commons. Tjänsten CC Search söker bara efter bilder som får användas fritt så länge man erkänner upphovsmannen (med länk) och uppfyller licensvillkoren (se texten under bilden till höger). Nu har söktjänster uppdaterats och söker på ännu flera källor enligt en artikel på Creative Commons blogg, Big changes for CC Search beta: updates released today!  Nu söker den bland över 10 miljoner bilder och ger mer träffsäkra sökresultat än tidigare versioner av CC Search. Tjänsten är fortfarande under utveckling och är daärför bara en betaversion så länge.

Prova den nya versionen av CC Search.

onsdag 26 september 2018

Sveriges första professor i edtech

Bild: Linnéuniversitetet
Sveriges första professor inom educational technology (utbildningsteknologi) heter Italo Masiello och arbetar vid Linnéuniversitetet i Växjö, enligt en artikel på sjaten Swedish Edtech Industry, Nyfiken på: Sveriges första professor i edtech. Syftet med satsningen är att etablera ämnet digitala lärandeprocesser som forskningsfält och starta ett mastersprogram inom området.

Mycket fokus kommer att ligga på skolans digitalisering och framför allt lärarutbildningen. I artikeln svarar Masiello på frågan om vad som är den viktigaste faktorn i skolans digitalisering:

- Läraren. Punkt. Allt annat är sekundärt. Det finns gott om vetenskaplig evidens att läraren är den absolut viktigaste faktorn för lärande. Han pekar på lärarutbildningen och hur lite utrymme digital kompetens för lärare får i den. I min mening har den digitala satsningen på skolan börjat bakvänt, resonerar han. Man har inte förberett lärarna innan den digitala strategin för skolan skall implementeras. I det ljuset blir det naturligt för oss att samarbeta med lärarutbildningsprogrammet på Linnéuniversitetet för att se hur vi kan hjälpa varandra både i utbildnings- och forskningsfrågor inom edtech.

Satsningen finansieras av edtechbolaget IST och Linnéuniversitetet, med stöd av KK-stiftelsen.

tisdag 25 september 2018

Uppdragsutbildning på nätet främjar undervisning på campus

CC0 Photo by rawpixel on Unsplash
Erfarenheter från nätbaserade uppdragsutbildningar vid Lunds universitet har tillämpats inom regulära kurser enligt en artikel i Lunds universitets magasin (LUM), Digital uppdragsutbildning förnyade undervisningen. Artikeln beskriver hur läraren Veronika Tarnovskaya utvecklade en helt nätbaserad kurs i digital marknadsföring för cirka 100 kommunikatörer på företaget Atlas Copco. Kursen skulle erbjuda en interaktiv digital lärmiljö och spegla den digitala miljön som deltagarna jobbar inom. Kursen krävde mycket planeringstid och alla föreläsningsmoment fick spelas in så att kontakttiden skulle fokusera på aktiv diskussion. Kontakt med deltagarna blev faktiskt bättre än på många reuljära kurser.

Uppdragsutbildningen ledde till nya insikter om undervisning och ett praktiskt kunnande om e-lärande, något som Veronika Tarnovskaya bara nosat på tidigare. Till exempel har hon fått mycket mer direkt feedback på sin undervisning. Det går att följa exakt när studenterna får svårt att hänga med och börjar ställa frågor eller stänger av och tar en paus. Nu återanvänder hon mycket av materialet som skapats för uppdragsutbildningen i masterkursen för digital marknadsföring.

Nu har de kört två kurser för Atlas Copco och en tredje är på gång. Dessutom har ett mindre forskningsprojekt påbörjats om digitalisering inom arbetslivet. Men framför allt har erfarenheterna påverkat lärarens undervisning i stort.

– Vi har mer tid till fördjupande diskussioner eftersom studenterna redan har förberett sig med modulerna på nätet. Det är också mycket trevligare att ge feedback på tentor för de svarar och det blir ofta bra samtal.

måndag 24 september 2018

Sociala medier på föräldriska

Bild: Statens medieråd, Collecta
Ibland känns det som att föräldrar och ungdomar lever i helt skilda digitala världar. Ungdomar tycker ibland att föräldrarnas okunskap är pinsamt och det kan vara svårt att föra en vettig diskussion om användning av sociala medier. Nu har Statens medieråd producerat en guide för föräldrar om just ungdomarnas sociala medier.

Enligt ett pressmeddelande från Statens medierådStatens medieråd satsar på sociala medier på föräldriska:

Snabbguiderna tar upp det viktigaste att känna till om sociala medier och hur ungdomar använder de olika plattformarna för att kommunicera. De tar också upp vilka skyldigheter och rättigheter användarna har juridiskt, vilka personuppgifter som sparas och hur man gör om man vill lämna ett socialt nätverk.

Helena Dal, verksamhetschef för Information och vägledning på Statens medieråd, hoppas att guiden kan bidra till att minska denna generationsklyfta.

- Föräldrar spelar en viktig roll när det gäller att prata med barn och unga om alltifrån mobbning till kritiskt tänkande på internet. Och det är ganska lätt att bli avfärdad om man inte vet något om vad de unga faktiskt gör på Snapchat, Instagram eller Youtube. Vår förhoppning är att snabbguiderna ska underlätta för dessa samtal.

lördag 22 september 2018

Nära samarbete mellan utvecklare och slutanvändare nyckeln till bra digitala plattformar

CC0 Photo by timothy muza on Unsplash
Många digitala verktyg och plattformar tas fram av utvecklare inom teknikföretag utan särskilt mycket kontakt med slutanvändarna. Företagen har bråttom med att komma ut på marknaden och hinner inte alltid att förankra tekniken hos målgruppen. Problemet utforskas i en ny avhandling av Anna Sigridur Islind (Högskolan Väst) enligt ett pressmeddelande, ”Digitala plattformar blir mycket bättre när slutanvändarna deltar i utvecklingsarbetet”. Hennes inriktning är arbetsintegrerat lärande och hon har följt två utvecklingsprojekt.

Tidigare forskning inom området har främst fokuserat på tekniska delar av befintliga plattformar. Annska har istället fördjupat sig i hur utvecklingsprocessen för plattformar går till, det vill säga hur designen, utvecklingen och användningen arbetas fram tillsammans med slutanvändarna utifrån ett socio-tekniskt perspektiv.

I bägge projekt har slutanvändarna varit inblandade i hela designprocessen och samarbetet mellan de och utvecklarna gav väldigt positiva resultat i form av en slutprodukt som mötte användarnas behov.

- En gemensam nämnare för de här två projekten är att dialogen mellan apputvecklarna och slutanvändarna har varit mycket betydelsefull för resultatet. Det finns mycket att vinna på att involvera slutanvändarna i hela utvecklingsprocessen när man utvecklar digitala plattformar och appar.
Referens
Islind, A. S. (2018). Platformization : Co-Designing Digital Platforms in Practice (PhD dissertation). University West, Trollhättan.   

fredag 21 september 2018

Nytt projekt tar fram verktyg som hjälper studenter att lyckas med sina studier

Photo by Headway on Unsplash CC0 Public domain
Hur kan vi utveckla digitala verktyg som hjälper studenter att genomföra sina utbildningar? Ett nytt projekt vid Karlstads universitet, Rethink:Kau, ska ta fram just sådana verktyg genom att först följa studenternas vardagliga rutiner och kartlägga deras behov. Syftet är att alla studenter ska ha samma möjligheter att lyckas med sina studier. Projektet kommer främst att fokusera på studentgrupper som behöver extra stöd och ska kartlägga vilka behov de har som inte tillgodoses idag.

Projektet använder en metod som kallas ”Följ-en-metoden” och som har tagits fram inom universitetet vid tidigare kartläggningar av studenters, lärares och administratörers upplevelser. För projektet innebär det att studenterna följs i vardagen. Projektgruppen kartlägger upplevelser i vardagen, identifierar hinder och utvecklar lösningar. Dessa testas sedan i verkliga situationer och utvecklas vidare.

Enligt projektledaren Claes Asker:

- Verktygen tas fram både av Karlstads universitet själva och i samarbete med företag som levererar digitala lösningar inom utbildningsområdet. När vi har ett verktyg testar vi det i studenternas undervisning och om det finns behov så utvecklar vi verktyget ytterligare. Allt för att möta studenternas behov på bästa sätt,
.
Projektet sträcker sig fram tillaugusti 2020 och finansieras av Vinnova och Karlstads universitet.