fredag 25 maj 2018

Nästa generationens lämiljöer - ny rapport

CC BY Some rights reserved by JISC
En ny rapport från den brittiska samverkansorganisationen JISC, Next generation (digital) learning environments present and future, kartlägger utvecklingen av digitala lärmiljöer och blickar framåt. Under de senaste 2 åren har många lärare och studenter fått bidra till rapporten genom att diskutera och svara på följande frågor:
  • Hur kan lärmiljön hjälpa studenter och lärare?
  • Vilka lärprocesser kan lärmiljön stödja?
  • Vilka metoder och processer saknas i dagens miljöer?
Diskussionerna kring dessa frågor sammanfattas i rapporten under 7 rubriker:
  • Current good practice
  • Large enterprise approaches
  • From institution to individual 
  • Self-starter and individual approaches
  • Analytics and learning environments
  • Emergent models 
  • Disruptive approaches in online UX futures
Senare i rapporten kommer flera goda exempel från brittiska universitet om hur de arbetar med de ovanstående teman samt rekommendationer om vägen framåt.


torsdag 24 maj 2018

Frukostseminarium med webbsändning: Årsrapport om universitet och högskolor

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) släpper sin årsrapport med statistik och analys över läget i svensk högskola den 30 maj. I samband med detta bjuder UKÄ in till ett frukostseminarium på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, onsdag 30 maj, 09.00-10.00, där rapporten presenteras. Seminariet kommer även att webbsändas via denna sida www.uka.se/30maj och inspelningen kommer att vara tillgänglig på samma adress i efterhand. Rapporten ger en samlad bild över vad som har hänt inom högskolan det senaste året och de viktigaste trenderna. Seminariet är kostnadsfritt.

Mer information och anmälan till frukostseminariet (ingen anmälan krävs för webbsändningen).

onsdag 23 maj 2018

Presentation Translator - automatisk textning på 60 språk

Microsofts Presentation Translator gör det möjligt för dig att föreläsa på ett språk och låta publiken få textning på sitt språk. Verktyget är ett tillval till Microsoft PowerPoint och när du aktiverar tjänsten kan du välja textning på cirka 60 olika språk. Sedan kan du börja tala och tjänsten översättar allt till målspråket nästan samtidigt som du talar. Tjänsten kan anpassa sig till ditt uttal och terminologi men du behöver träna in den i förväg. Om du har en internationell publik kan var och en gå in via sina mobiler och kan följa dig på var sitt språk.

tisdag 22 maj 2018

Nya Vägar för livslångt lärande i hela landet - lyckad konferens i Västervik

CC BY-SA Some rights reserved by Alastair Creelman
- Högre utbildning i hela landet, hela livet, är viktigt inte bara för kompetensförsörjningen utan också för den breddade rekryteringen. 

Det sade högskole- och forskningsministern Helene Hellmark Knutsson vid den välbesökta Nya Vägar-konferensen som hölls för första gången 16-17 maj, enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst på myNewsdesk,

Högskolan Väst, Linnéuniversitetet, TCO och Campus Västervik arrangerade för första gången konferensen Nya Vägar för livslångt lärande i hela landet. Konferensen hölls i Västervik den 16-17 maj och samlade 120-talet nyckelaktörer från högskolor och universitet, kommuner, fackförbund, riksdag, kommunpolitik m.fl. Sveriges förenade studentkårer, SFS, var på plats med ordförande och vice ordförande, KK-stiftelsens ledning var väl representerad och regeringen deltog genom Helene Hellmark Knutssons medverkan samt en videohälsning från landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Temat för konferensen var frågan om hur vi kan säkra tillgång till högre utbildning för livslångt lärande i hela landet. En av de största utmaningarna för mindre kommuner på landsbygden är kompetensförsörjningen. Ska tillgängligheten till högre utbildning öka behöver därför både kommuner och högskolor öka tempot och tänka nytt. Det menade inledningstalaren, omvärldsanalytikern Pär Lager:

- Förändringshastigheten i arbetslivet är hög och vi måste ha beredskap för människors behov att fylla på kunskap eller byta spår. Vi behöver tänka ”Upskill – Reskill” med helhetsperspektiv. Vilken kommun blir först i Sverige med att erbjuda alla sina invånare i arbetsför ålder systematiskt stöd i det livslånga lärandet genom innovativa lösningar och samverkan med universitet och högskolor?

TCO-ordföranden Eva Nordmark var en av nyckeltalarna på konferensen. Hon gladdes åt att en av TCO:s hjärtefrågor nu positionerades starkt: ökad tillgång till kompetensutveckling eller kompetensväxling via högre utbildning för förbundets medlemmar:

-Sverige måste börja ta livslångt lärande på allvar. Utbildning idag är inte vad utbildning var igår. Det kan verka obehagligt, men vi måste våga vända på alla stenar och utmana alla tillvägagångssätt som hittills har fungerat. Om vi gör det kan vi skapa utbildning som kommer ta oss in i framtiden på ett framgångsrikt sätt, skrev Eva Nordmark på sin blogg direkt efter konferensen.

NYA VÄGAR är också ett samverkansprojekt för att utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan tillgängliggöra utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet. Projektet finansieras av VINNOVA inom ramen för programmet ”Universitets och högskolors samverkanskapacitet”. Mer info: www.hv.se/nyavagar.

måndag 21 maj 2018

Praktisk guide till badges

CC BY Some rights reserved by Open badges for folkbildning
Hur kommer vi igång med open badges, dvs digitala certifikat som validerar färdigheter och engagemang? Ett Nordplusprojekt, Open badges for folkbildning, har skapat en enkel guide som tar dig steg-för-steg på fyra språk (svenska, engelska finska och isländska) om hur du skapar en badge, lägger in kriterier, uppgifter och bedömning och aktiverar tjänsten.

torsdag 17 maj 2018

Svenska lärosäten säger upp avtal med Elsevier


Regeringen har målet att senast 2026 ska alla forskningsartiklar baserade på offentligt finansierad forskning publiceras med s. k. open access, med andra ord att artikeln är fritt tillgänglig för alla. Enligt en artikel i Biblioteksbladethar Kungliga Biblioteket och bibliotekskonsortiet Bibsam sagt upp sitt avtal med det stora internationella förlaget Elsevier eftersom förlaget inte möter kraven på open access. Det kan betyda att svenska lärosäten inte får tillgång till artiklar publicerade efter avtalet löper ut. Universitetsbiblioteken i Tyskland har redan sagt upp sitt avtal och liknande åtgärder planeras i flera länder. Förhoppningen är att kunna förhandla om en lösning så fort som möjligt.

Bakgrunden är att förlagen tar ut stora prenumerationsavgifter för sina artiklar och det betyder att statligt finansierad forskning är tillgänglig endast för dem som kan betala. Enligt artikeln publicerar Elsevier cirka 4000 svenska artiklar per år och det kostar de svenska lärosätena 13 miljoner i publiceringskostnader samt att biblioteken får betala totalt 120 miljoner kroner i prenumerationskostnader för att kunna läsa tidskrifterna.

Kraven som de svenska biblioteken ställer är:
  • Omedelbar öppen tillgång till alla artiklar publicerade i Elseviers tidskrifter av forskare som är affilierade till konsortiets deltagande organisationer.
  • Läsrättigheter till Elseviers 1 900 tidskrifter för deltagande organisationer.
  • En hållbar prismodell som möjliggör en omvandling till öppen tillgång.
Enligt Stockholms universitets rektor, Astrid Söderbergh Widding:

- Vi måste ta kontrollen över de totala publiceringskostnaderna eftersom vi ser en tendens mot snabbt ökande kostnader för både läsning och publicering. Det nuvarande systemet för vetenskaplig kommunikation måste förändras. Vår enda möjlighet att uppnå detta är att inte förnya avtal som inte lever upp till kraven på en hållbar omvandling till öppen tillgång.

onsdag 16 maj 2018

Forvo - uttalslexikon på över 300 språk


Om du undrar över hur ett visst ord eller uttryck uttalas kan du slå upp det i Forvo. Forvo är ett uttalslexikon som innehåller över 4 miljoner ord på cirka 330 olika språk. Alla ord och uttryck har spelats in av medlemmar som har språket som modersmål och de söker alltid flera medlemmar som vill bidra till lexikonet genom att spela in ord som saknas. Många ord har spelats in av flera medlemmar och det betyder att du kan jämföra mellan olika uttalssätt. Den svenska delen innehåller idag 114 460 ord och det mest sökta ord på svenska är Göteborg.

tisdag 15 maj 2018

Digital verktygslåda för lärare - webbinarium om projekterfarenheter

EDEN (European distance and e-learning network) arrangerar ett webbinarium måndag 21 maj, 16.00, med titeln: MODERN project – Useful toolkit demonstration to evaluate and use digital tools in educational scenarios. Projektet hjälper lärare att integrera digitala verktyg i sin undervisning och under webbinariet kommer Alfredo Soreiro, University of Porto, att presentera ett klassifieringssystem för digitala verktyg.

MODERN project aimed at helping teachers and trainers incorporate new digital and mobile learning tools into day to day teaching and training delivery. The webinar will present the results of the project that has identified, assessed and categorised the latest and popular digital teaching/training/learning tools. The webinar will present some demos as well.

måndag 14 maj 2018

ISO21001 - ny standard för utbildning

Learning by Nick Youngson CC BY-SA 3.0 Alpha Stock Images
Nu finns det för första gången en ledningssystemstandard för utbildningsorganisationer, ISO 21001. Standarden kan användas av alla slags utbildningsorganisationer som erbjuder någon form av utbildning eller kompetensutveckling, från förskola till universitet inklusive företagsutbildning. Standarden omfattar också alla utbildningsformer, såväl nätbaserad utbildning som traditionell utbildning i klassrum.

Utbildningssektorn skiljer sig från andra sektorer eftersom det inte handlar om en enkel kund-leverantör relation. Utbildningsorganisationen kan skapa optimala förutsättningar för lärande, men aldrig garantera att studenten/eleven faktiskt lär sig. ISO 21001 ska därför hjälpa utbildningsorganisationer att utvärdera i vilken grad de faktiskt uppfyller kraven hos elever/studenter och andra intressenter samt förbättrar organisationens förmåga att leverera kvalitet.

- Det är inte vanligt att svenska utbildningsorganisationer arbetar med ledningssystem trots att de arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Jag hoppas verkligen att många tar chansen nu när det finns en specifik ISO-standard för utbildningsorganisationer som är uppbyggd på best practise från hela världen, säger Tina Bohlin, projektledare SIS, Swedish Standards Institute.
.

fredag 11 maj 2018

Webbinarium - Hur synliggör vi vuxnas lärande?

Vuxenutbildning får sällan stor uppmärksamhet i medieflödet trots att det finns många viktiga frågor och inspirerande exempel. Hur kan vi som arbetar inom området se till att dessa frågor syns och hörs i mediebruset. Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) organiserar ett webbinarium, Make adult education visible!, måndag den 4 juni 13.00 för att diskutera detta och informera om erfarenheter från ett europeiskt projekt, Let Europe know about adult education (LEK).

Syften med webbinariet:
  • To highlight learning examples from the LEK-project curriculum testing;
  • To share ideas and experience of adult educators reaching out to mainstream media;
  • To strengthen the LEK-project community and enlarge the network.

torsdag 10 maj 2018

På väg mot en nationell biblioteksstrategi

CC0 Public domain by geralt on Pixabay
Kungliga biblioteket (KB) har fått uppdraget av regeringen att ta fram en nationell biblioteksstrategi till mars 2019. Det handlar om att möta alla utmaningar som dagens digitala samhälle ställer, inte minst när det gäller att stå som en neutral och pålitlig partner i en värld av falska nyheter och ryktesspridning. Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som uppfyller de krav som ställs i bibliotekslagen. I ett pressmeddelande, På väg mot en nationell biblioteksstrategi: För ett Bibliotekssverige i den digitala tidsåldern, presenteras ett utkast till strategi som KB har tagit fram.

Bland annat presenteras följande förslag till åtgärder som ska stärka det svenska biblioteksväsendet:
  • En genomgripande översyn och modernisering av pliktlagen. I dagsläget är lagen svår att tillämpa på audiovisuella medier och omfattar dessutom inte sociala medier. Risken är att viktiga delar av vårt kulturarv går förlorade.
  • Nationella digitala bibliotekstjänster för alla. Permanent finansiering och drift av digitala lästjänster för barn, och ett generellt uppdrag till Sveriges nationalbibliotek, KB, att ansvara för digitala bibliotekstjänster.
  • Ett tydligare uppdrag till KB som nationellt bibliotek med ansvar för samordning, digitalisering, förhandlingar, avtalslösningar, fördelning av utvecklingsmedel, biblioteksjuridisk rådgivning och stöd till mångspråkig biblioteksverksamhet.
  • Stärkt skolbiblioteksverksamhet, både analogt och digitalt, som ett pedagogiskt stöd för eleverna. Det behövs också ökade resurser till biblioteken inom folkhögskolor och vuxenutbildning.
  • Bättre genomslag för barnperspektivet i biblioteksverksamheten, med tydliga satsningar på utbud och verksamhet för barn och unga.
  • Fortsatta satsningar på bibliotekens arbete med integration och inkludering och ett förbättrat utbud och samordning av medieförsörjningen på mångspråkighetsområdet.
  • Prioritering av arbetet för öppen tillgång av vetenskapliga publikationer. Det globala förlagsmonopolet behöver mötas med större tuffhet av det samlade vetenskapssamhället.
  • Fler utbildade bibliotekarier till folkbibliotek och högskolebibliotek. Det går två sökande på varje utbildningsplats, det finns för få platser och för få forskare på biblioteksutbildningarna.

onsdag 9 maj 2018

Tozzl - arbetsyta för klass- eller grupparbete

Tozzl är en kollaborativ arbetsyta där du kan lägga upp flera fönster med chatt, aktiviteter/schema, filmer, Twitterflöden, dokument och filer mm. En bra plats för att synliggöra klassens aktiviteter för dagen eller som arbetsyta för grupparbete. Verktyget är gratis och du kan lägga upp en ny arbetsyta på bara några minuter. All data lagras inom EU och om du vill ha högre säkerhet kan du lägga din arbetsyta bakom ett lösenord.

Här får du en introduktionsfilm av Richard Byrne.

tisdag 8 maj 2018

TodaysMeet läggs ner


Verktyget TodaysMeet, som används som chattforum på många konferenser och i klassrummet, läggs ner i juni. Precis som så många andra gratisverktyg på nätet har TodaysMeet drivits av en eldsjäl, James Socol, och nu har han varken tid eller energi att fortsätta. Han förklarar varför han lägger ner verktyget på en bloggpost, Thank you from TodaysMeet, and goodbye.

Det finns dock flera andra verktyg som du kan använda för att skapa mer interaktivitet i din undervisning eller på konferenser. Ett alternativ är Tlk.io där du kan skapa en enkel chatt nästan på stående fot och deltagarna får vara helt anonyma om de vill.

Ytterligare alternativ finns i Richard Byrnes bloggpost, TodaysMeet Is Shutting Down - Six Alternatives to Try.


måndag 7 maj 2018

Webbinarium om trender inom europeisk högre utbildning

Varje år publicerar EUA (European University Association) sin trendrapport som ger en överblick på förändringsprocesser och trender ino europeisk högre utbildning. Onsdag den 30 maj, 14.00, får du förhandsinformation om årets trendrapport i ett webbinarium, Learning and Teaching at European higher education institutions: findings from TRENDS 2018 survey. I år fokuserar rapporten på utvecklingen inom lärande och undervisning.

- This webinar will share a set of first findings from the TRENDS 2018 survey, with a focus on current developments in Learning and Teaching, which is a more and more important topic at institutions and in policy discussions across Europe.

Syftet med webbinariet är att presentera de viktigaste trenderna och lyssna på deltagarnas synpunkter och därmed få in flera perspektiv i frågorna. Rapporten kommer att publiceras till hösten.

söndag 6 maj 2018

Digital delaktighet i särskolan måste prioriteras - debattartikel


Elever som har går i särskolan riskerar digital utanförskap eftersom digitala färdigheter inte tränas i skolan som man gör i all annan skolverksamhet. Utan digitala färdigheter blir det svårt för särskoleelever att klara sig i framtidens digitala samhälle. Så skriver Lillemor Holgersson, Riksförbundet FUB, och andra representanter från området i en debattartikel i Dagens Samhälle, Alla måste ges möjlighet att vara digitalt delaktiga. De vill se en satsning från regeringen på kompetensutveckling för både särskolepersonal samt föräldrar och att digital kompetens ingår i elevernas vardag framöver.

Skribenterna lägger fram tre uppmaningar till regeringen:
  • Prioritera den digitala kompetensen inom särskolan. Inkludera grundsärskolan, gymnasiesärskolan och den särskilda vuxenutbildningen i pågående digitaliseringssatsningar.
  • Satsa på att personal och anhöriga får möjligheter att öka sin digitala kompetens och sin förmåga att ge stöd. 
  • Lagstifta om att gruppbostäder och dagliga verksamheter ska erbjuda gratis internetuppkoppling.

torsdag 3 maj 2018

Webbinarier om digital tillgänglighet

Hur kan vi se till att plattformar och verktyg tar hänsyn till alla användare och kan anpassas efter olika funktionsnedsättningar? 17 maj är Global Accessibility Awareness Day med syfte att sätta fokus på tillgänglighetsfrågor, inte minst inom IKT. Under dagen arrangeras det många evenemang och aktivitieter och företaget Blackboard erbjuder en serie webbinarier som passar alla tidszoner. Totalt 9 webbinarier äger rum under dygnet och du får anmäla dig till dem som passar dig. Gästtalarna kommer från universitet i flera länder som dela med sig av sina erfarenheter och forskning inom tillgänglighetsfrågor.

The target audience of GAAD is the design, development, usability, and related communities who build, shape, fund and influence technology and its use. While people may be interested in the topic of making technology accessible and usable by persons with disabilities, the reality is that they often do not know how or where to start. Awareness comes first.

Mer information och anmälan.

tisdag 1 maj 2018

Europeana i klassrummet - ny MOOC för lärare

Europeana är en omfattande samling öppna lärresurser om det europeiska kulturarvet med över 50 miljoner konstverk, artefakter, böcker, videor och ljudinspelningar från hela Europa. Nu startar en öppen nätkurs (MOOC) för lärare som vill lära sig mer om hur de kan använda Europeana i sin undervisning. Kursen, Europeana in your classroom, startar denna vecka och pågår i drygt sex veckor. Kursen består av fem moduler och beräknas kräva 4-5 timmar per vecka. Du lär dig att söka resurser i Europeana, skapa lektioner och använda samlingens olika pedagogiska verktyg.

The MOOC will introduce participants to the Europeana platform, where they will find different resources for educators such as pictures, videos, texts and various tools that they can easily integrate in their lessons. Moreover, the MOOC will help teachers to build learning scenarios using digital cultural heritage, in a framework of 21st century skills.

Titta på introduktionsfilmen.

måndag 30 april 2018

Varför blir man lärare? - ny studie


Varför väljer man att läsa till lärare? Fyra forskare vid Luleå tekniska universitet, Ulrika Bergmark, Stefan Lundström, Lena Manderstedt och Annbritt Palo, har undersökt detta genom att fråga över 250 lärarstudenter, enligt ett pressmeddelande från LTU. Studien, ”Why become a teacher? Student teachers’ perceptions of the teaching profession and motives for career choice”, har publicerats i European Journal of Teacher Education och analyserar över 250 brev som studenter antagna till tre olika lärarutbildningar på Luleå tekniska universitet skrivit i början av sin utbildning.

I breven framträder fyra huvudanledningar till att studenterna vill bli lärare:
  • Skapa goda skolupplevelser: Kopplar till den egna skoltiden. Studenter med positiva skolerfarenheter vill gärna återskapa dem. De som har negativa upplevelser med sig vill förändra skolan till det bättre.
  • Få ett givande yrke: Bland blivande gymnasielärare återkommer skäl som att få en universitetsexamen, ett tryggt heltidsjobb och ett meningsfullt och utvecklande yrke. Blivande lärare för yngre årskurser betonar hur viktigt det är för dem att i framtiden få arbeta med människor, speciellt barn.
  • Fostra goda medborgare: Många lärarstudenter vill göra skillnad, både för enskilda elever och för samhället i stort.
  • Vikten av värdefull kunskap: De blivande lärarna lyfter fram vikten av goda ämneskunskaper och ett engagemang för sina ämnen. Vanligast bland studenter som ska bli gymnasielärare.
– Ju yngre elever studenterna ska bli lärare för, desto mer altruistiska är skälen till att de söker sig till yrket. Få tar upp saker som lön och anställningstrygghet, trots att det ofta är just den typen av externa motiv som lyfts fram i diskussionen om hur vi ska få fler lärare i Sverige, säger Stefan Lundström, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning.

Källa: Pressmeddelande från Luleå tekniska universitet, Vad driver framtidens lärare? på myNewsdesk.

lördag 28 april 2018

Fem vanliga myter om utbildning


Det finns flera seglevade myter inom utbildning som fortsätter att spridas trots att de inte har stöd i forskningen. En kort artikel från engelska University of Sussex, 5 myths and misconceptions in learning theory, tar upp fem sådana myter och ger länkar till forskningsartiklar som slår hål i dem.
  • Inspelning av föreläsningar leder till ökad frånvaro.
    Studier visar att det inte finns någon koppling mellan inspelningar och studenternas närvaro. Studenterna vill fortfarande delta i undervisningen och använder inspelningar för att kunna gå genom föreläsningen, anteckna och reflektera.
  • Digitala infödingar
    Många tror att alla födda på 90-talet har en inbyggd digital kompetens och därför behöver ingen support. Så är inte fallet enligt forskningen.
  • Flervalstester används bara för faktainlärning
    Flervalstester kan användas för att få insikter i studentens självförtroende kring kursarbetet eller hur säkra de är på sina svar.
  • Lärstilar
    Många tror att vi lär oss på ett särskilt sätt: vissa lär sig bäst genom att lyssna, andra genom att göra och andra genom att läsa osv. Men det finns inget forskningsbevis för detta. Vi lär oss bäst genom en blandning av metoder och det är viktigt att vi utsätts för olika metoder under en utbildning.
  • Flipped classroom betyder bara inspelade filmer
    Metoden handlar om att aktivera studenterna före klassrumsmötet och det kan ske på många sätt: läsa, lyssna, titta, svara på frågor, brainstorma osv. Inte bara filmer!

fredag 27 april 2018

Detta i konferenser utan att åka

Virtually Connecting är ett nätverk voluntärer som öppnar upp utbildningskonferenser för alla som inte har möjlighet att delta på plats. De erbjuder bland annat informella diskussioner (videomöten) med intressanta föreläsare och deltagare på konferensen, diskussioner via Twitter, livesändning från konferensen samt bloggposter från VC-voluntärer på plats. Tanken är att Virtually Connecting ska inkludera alla som inte kan delta i konferenser på grund av ekonomi., avstånd, familjsituation eller funktionshinder. Dessutom får konferensen insikter och idéer från en mycket bredare publik än de som sitter i salen.

Using emerging technologies, we connect onsite conference presenters and attendees with virtual participants in small groups. This allows virtual conference participants to meet and talk with conference presenters and attendees in what often feels like those great spontaneous hallway conversations, something not usually possible for a virtual experience.
Följ Virtually ConnectingTwitter eller kolla webbplatsen för att se aktuella konferenser.

torsdag 26 april 2018

Robotar i klassrummet - inte än i alla fall


Pedagogiska robotar i skolan kan i framtiden fungera som assistenter och ge lärarna avlastning. Trots många etiska utmaningar kring användandet av robotar är mellanstadieelever redan nu villiga att följa instruktioner och prata med robotar i klassrummet. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Doktoranden Sofia Serholt har undersökt hur mellanstadieelever i en västsvensk grundskola interagerar med en så kallad humanoid robot med människoliknande kropp, huvud och armar i klassrummet.

− Jag har testat hur barnen reagerar på vanliga undervisningsinstruktioner som ges av antingen en robot eller en lärare för att bygga en Lego-figur. Resultaten visar att barnen är villiga att lyssna på anvisningarna från roboten, men att de till skillnad från samspelet med läraren inte söker hjälp från den när de inte förstår, säger Sofia Serholt.

Hon har även analyserat barnens reaktioner på robotens sätt att prata och röra på sig. Det visade sig att barnen besvarade robotens sociala kommunikation, exempelvis att eleverna svarade när roboten sa hej, att barnen reagerade när de fick beröm för något de var bra på, och att eleverna replikerade på frågor som ställdes av roboten, som om att roboten var en betydelsefull aktör i klassrummet.

− Å andra sidan såg jag att barnens samspel med roboten ofta misslyckades när den inte lyckades interagera med barnen på ett för dem meningsfullt sätt. Det är tydligt att barnen har förväntningar på roboten att den ska förstå och tolka deras intentioner. Men när detta inte sker så försvinner samspelet, säger hon.

Användandet av robotar i klassrummet kan ses som en naturlig följd av skolans pågående digitalisering, där digitala hjälpmedel så som exempelvis laptops och interaktiv teknik blir allt vanligare. En människoliknande robot kan i sin tur underlätta det digitala lärandet genom att förstärka det sociala samspelet mellan tekniken och eleven.

Med hjälp av intervjuer och enkätundersökningar som Sofia Serholt gjort med lärare och elever framträder också många etiska utmaningar med robotar i skolan.

− Hur säkerställer vi barnens integritet och vad blir konsekvenserna av robotar i klassrummet på sikt? Och vem bär ansvaret för robotar i skolan, inte bara i relation till vad som sker i klassrummet, utan även i händelse av oförutsedda och negativa konsekvenser som kan inträffa? Dessa frågor måste hanteras innan robotar kan ses som en möjlig teknologi i skolan, säger hon.

Läs avhandlingen: Child–Robot Interaction in Education.

Källa: Pressmeddelande från Göteborgs universitet, Robotar kan bidra till nya undervisningsformer i skolan.

onsdag 25 april 2018

Öppen kursbok om öppen utbildning

CC BY Some rights reserved by David Wiley
David Wiley är en av förgrundsfigurerna inom öppen utbildning och undervisar inom området vid amerikanska Brigham Young University. Bland annat undervisar han en kurs som heter An introduction to open education och som kurslitteratur finns självklart en öppen kursbok, An Open Education Reader.

Boken består av kapitel, skrivna av olika författare och med Wiley som redaktör. Hela boken ges ut gratis på nätet med en Creative Commons-licens och det betyder att andra får använda boken eller delar av den utan att be om tillstånd, så länge man erkänner upphovsmannen och följer licensvillkoren.

Fördelen med en sådan öppen kursbok är att texten kan redigeras när som helst och är därmed alltid uppdaterad. Wiley och sina studenter kommer att finslipa boken under kursen och externa läsare får gärna delta i diskussionen och föreslå ändringar. Varje kapital har förslag på diskussionsämnen och fördjupningsmaterial.

tisdag 24 april 2018

Strategisk agenda för internationalisering

En ny strategisk agenda för internationalisering av universitet och högskolor tas nu fram. Utbildningsdepartementet fick i fjol uppdraget att utreda frågan och ett förslag till agenda går nu ut på remiss till alla universitet och högskolor, En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3). Bland annat föreslår utredaren en ny formulering i högskolelagen kring internationalisering:

Den samlade internationella verksamheten vid varje högskola ska stärka kvaliteten i högskolans utbildning och forskning och nationellt och globalt bidra till sådan hållbar utveckling som högskolorna har i uppgift att främja.
Den föreslagna strategin har åtta mål:

  • Internationalisering präglar styrningen av och vid universitet och högskolor.
  • Sverige har hög attraktionskraft som studie- och kunskapsnation.
  • Alla studenter som tar examen från högskolan har utvecklat sin internationella eller interkulturella kompetens.
  • De anställda vid universitet och högskolor, inklusive doktoranderna, har god internationell erfarenhet och starka internationella kontaktnät.
  • Villkoren för universiteten och högskolorna att öka strategiskt internationellt samarbete och samverkan är goda.
  • Universitetens och högskolornas möjligheter att bidra till global utveckling och till att lösa globala samhällsutmaningar är goda.Myndighetsstödet för internationalisering av universitet och högskolor är anpassat efter lärosätenas behov.
  • System för uppföljning och utvärdering av internationalisering är väletablerade.
Nu har lärosätena fram till 7 juni att lämna in sina remissvar.

torsdag 19 april 2018

Nya modeller för lärande och undervisning - ny europeisk rapport

En ny rapport av EADTU och EmpowerThe Envisioning Report for Empowering Universities, undersöker hur europeiska universitet arbetar med nya metoder och trender inom utbildning och goda exempel på praktisk implementering. Experter från hela Europa har bidragit med artiklar inom fem nyckelområden:
  • Learning analytics; användning av data från t ex lärplattformar för att erbjuda riktat stöd till studenter mm. 
  • University challenges; vilka utmaningar står högre utbildning inför när man digitaliserar i allt högre grad?  
  • Blended education; nya initiativ och inriktningar inom blended learning, med fokus på pedagogik och bedömning.  
  • Student support; nya sätt att ge stöd till studenter, i synnerhet när det gäller digitala kompetenser, samt bibliotekets nya roll. 
  • Continuous education/CPD; det entreprenöriellt universitetet och karriärplaneringsstöd.  
- This is a report by the expert pools of the EMPOWER programme established by EADTU to cover the latest trends and developments in new modes of teaching. New modes of teaching and learning create new opportunities for enhancing the quality of the learning experience in on campus programmes, reaching out to new target groups off campus and offering freely accessible courses nationally or worldwide through the internet. They enhance the quality, visibility and reputation of the institution.

Ladda ner rapporten som pdf.

onsdag 18 april 2018

Virtuell mobilitet med Erasmus+

Erasmus+ Virtual Exchange är ett nytt initiativ för att skapa kontakter mellan studenter, ungdomar och lärare i hela Europa och Nordafrika. Det finns flera områden som kommer att utvecklas under det närmaste året.
  • Online facilitated dialogue
    Tre virtuella utbytesprogram med interaktiva diskussioner både synkront och asynkront för att diskutera aktuella frågor, skapa korta projekt och utveckla nyckelfärdigheter. Alla möten modereras och har erfarna facilitatorer.
  • Training to develop virtual exchange projects
    Studenter och lärare kollaborerar för att skapa virtuella utbytesprojekt.
  • Advocacy training
    Träning i konsten att debattera.
  • Interactive open online courses
    Ett utbud av öppna nätkurser (MOOCs) för virtuell mobilitet. Just nu finns det två kurser: Introduction to dialogue facilitation och Refugees in Europe. Genom partnerskap med många europeiska universitet finns det också ett omfattande kursutbud.
Om du kan tänka dig ställa upp som facilitator kan du hitta mer information samt anmälningsblankett här.

Erasmus+ Virtual Exchange is part of the Erasmus+ programme, providing an accessible, ground-breaking way for young people to engage in intercultural learning. Working with Youth Organisations and Universities, the programme is open to any young person aged 18-30 residing in Europe and the Southern Mediterranean.

Through a range of activities, Erasmus+ Virtual Exchange aims to expand the reach and scope of the Erasmus+ programme through Virtual Exchanges, which are technology-enabled people-to-people dialogues sustained over a period of time.

tisdag 17 april 2018

Från Storify till Wakelet

Många blev besvikna på nyheten att tjänsten Storify lägger ner sin verksamhet. Storify har varit ett bra verktyg för att skapa samlingar med olika sorters innehåll från sociala medier (Twitter, Facebook, LinkedIn, Instagram m fl) eller för att enkelt sammanfatta en tweetchat (chattsession på Twitter) med en gemensam hashtag #. Nu kommer ett liknande verktyg med namn Wakelet som erbjuder en enkel överföring av material från Storify.

Med Wakelet kan du samla filmer, bilder, texter och anteckningar under olika rubriker och dela med dig av dina samlingar. Du kan förstås komma åt dina Wakelet-samlingar från vilken enhet som helst. Ett bra verktyg för att samla inspiration till ett projekt eller grupparbete.

Läs mer i en artikel i Huffington Post, How Storify Users Can Keep Their Content Before the Company Deletes It.

måndag 16 april 2018

Konferensfrågor från publiken


När man ber om frågor från publiken under en konferens får man i stället allt annat är riktiga frågor. En bloggpost med glimten i ögat, 5 common questions from the audience at the education conference, beskriver vanliga inlägg från konferensdeltagare som har ett annat syfte än att bara ställa en enkel fråga. Det kan handla om en person som vill framhäva sin egen kompetens i frågan, en person som vill diskutera något helt annat, eller ser en kommersiell öppning.

Det är lätt att skratta åt dessa vanliga situationer men det viktigaste är att vi stannar upp en stund och lovar att inte göra dessa misstag själva framöver! Låt oss se till att vi ställer relevanta och bra frågor. Jag ska göra mit bästa.

fredag 13 april 2018

Högskolan i siffror

Om du behöver aktuell statistik om svensk högre utbildning hittar du det mesta på UKÄs (Universitetskanslersämbetet) samlingssida, Statistikdatabas: Högskolan i siffror.

Här kan du hitta information kring bland annat sökstatistik, registrerade studenter, helårsstudenter, helårsprestationer, examina, internationellt utbyte, forskning, personal och ekonomi. Du kan även söka inom olika kategorier, ämnesområden mm. Du kan också ladda ner de tabeller du behöver.

torsdag 12 april 2018

Malmö delar - öppna lärresurser för stadens lärare

Malmö Stad lanserar nu sin plattform för öppna lärresurser, Malmö delar. Här får lärare på alla nivåer från förskola till gymnasium dela med sig av sina bästa lektioner och skapa en gemensam resursbank. Alla resurser på Malmö delar är märkta med Creative Commons-licenser och är därmed tillgängliga för alla och får återanvändas utan att behöva fråga om tillstånd. Varje resurs kommer med en beskrivning av syftet, användningsområde, länkar till tester och lektionsbeskrivning.

Alla lärare i Malmö får lägga ut material men det finns en redaktion som står för kvalitetssäkringen. Tjänsten är helt gratis och utan kommersiell anknytning. Just nu finns det ett begränsat sortiment i samlingen men meningen är att tjänsten ska växa fort (se introduktionsfilmen nedan).

- På Malmö delar hittar du både heltäckande arbetsområden – bestående av lektioner och moment och med en tillhörande pedagogisk planering – samt resurser som kan bestå av övningar, verktyg, mallar eller annat pedagogisk material.

onsdag 11 april 2018

Validering i högskolan - ny rapport

Validering är en central fråga i alla diskussioner kring det livslånga lärandet och breddad rekrytering. Vi behöver nya strukturer och regelverk för att kunna validera arbetslivserfarenhet, utbilding i andra länder och andra meriter, i synnerhet för att lättare kunna slussa in nyanlända i arbetsmarknaden och högre utbildning. Utbildningsdepartementet har nu publicerat ett delbetänkandet, Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande, som analyserar dagens strukturer, tittar på läget i andra länder och lägger fram ett antal rekommendationer.

Rapporten beskriver den ryckiga utvecklingen inom validering under de senaste åren och pekar på ett stort behov av strukturer för att erkänna tidigare lärande samt gemensamma riktlinjer och kvalitetsgranskning. Rapportens rekommendationer:
  • Ett moderniserat regelverk för flexibelt och generöst erkännande
  • Förbättrad redovisning  av tillgodoräknanden
  • Långsiktigt uppdrag till Universitets- och högskolerådet och fortsatt stöd till utveckling av metoder och bedömningskriterier
  • Särskild ersättning för tillgodoräknanden baserade på reell kompetens
  • Uppföljning och kvalitetsgranskning av lärosätenas arbete
  • Möjlighet till tillgodoräknande inom uppdragsutbildning
  • Förhandsbesked om tillgodoräknande 
- Detta delbetänkande Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande (SOU 2018:29) syftar till att förbättra förutsättningarna för generösa, flexibla och rättvisa erkännanden av tidigare lärande, oberoende av var, när och hur individen har utvecklat sin kompetens. Fungerande validering för tillgodoräknande är centralt för att realisera möjligheter till livslångt lärande inom högskolan och för att främja mobilitet och internationalisering. Det är också av stor betydelse för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

tisdag 10 april 2018

Webbinarium: MOOCs med lokal support

Ett problem med öppna nätkurser, MOOCs, har varit att de inte når dem som skulle ha mest nytta av gratis öppen utbildning: de som inte annars har möjlighet att delta i högre utbildning. I stället lockas kurserna av redan högskoleutbildade, yrkesverksamma personer som söker kompetensutveckling. Många kurser utgår ifrån att deltagarna har bra studieteknik och digital kompetens och de som saknar dessa färdigheter hoppar oftast av när något är svårt att förstå. Idag finns det dock många exempel på lokal support (lokala studiegrupper, handledare, frivilliga grupper, slutna grupper i sociala medier mm) för de som läser öppna kurser. Dessa arrangeras av lokala skolor, bibliotek eller av deltagarna själva i s. k.

Denna utveckling är ämnet för ett webbinarium 14 maj 15.00-16.00Facilitated MOOC support - Closed bubbles in a sea of openness, som arrangeras av EADTU (European Association of Distance Teaching Universities), projektet MOONLITE (MOOCs for social inclusion and employability) Openuped och Empower. Talarna är Gabi Witthaus (University of Birmingham) och jag och vi kommer att ge flera intressanta exempel på lokal förankring och support. Det kommerockså  att finnas mycket tid för diskussion och frågor.

- Many of the people who could gain most from open online education lack the necessary study skills and digital literacies to participate effectively. Although most MOOC providers offer some online support services, they cannot provide personal, face-to-face support. Many people are unfamiliar with the principles of online learning and need practical support and advice from a trusted mentor or friend to learn effectively. By forming local support groups, various organisations and communities are providing that vital support to give learners the skills and confidence needed to complete an online course.

lördag 7 april 2018

Projektfällan inom offentliga organisationer

CC0 Public domain on Pixabay
I nästan all offentlig verksamhet försöker man lösa svåra frågor genom att skapa projekt. Problemet är att projekt skapar flera projekt utan att de leder till större förändringar i den ordinarie verksamheten. Så skriver Mats Fred, forskare vid Malmö universitet i en artikel i tidningen Dagens samhälle, Vi önskar innovation – men vi får projekt. Han menar att offentliga organisationer har blivit väldigt bra på att driva projekt kring innovation och förändring men att dessa sällan leder till bestående förändringar på längre sikt.

- Vi är med andra ord duktiga på att initiera och genomföra projekt, men inte så duktiga på att ta tillvara på projektresultaten. I en studie där vi letade efter projektresultat som överlevt själva projekten, fann vi det vanligare att projekt resulterar i nya projekt än att de bidrar till förändring i de permanenta organisationerna.

Projektformen har många fördelar: fokus på problemlösning, enklare samarbete mellan olika organisationer, extern finansiering, tydliga ramar osv. Hur man sedan förändrar den tunga ordinarie verksamheten är en helt annan fråga som sällan får uppmärksamhet. Mats Freds avhandling berör mest kommunal verksamhet men kan säkert även gälla utbildningsektorn.

Läs Mats Freds avhandling: Projectification : the Trojan horse of local government (Malmö universitet 2018).

fredag 6 april 2018

Gratisverktyg börjar kosta


Vi har vant oss vid att digitala utbildningsverktyg är gratis, eller att en gratis basversion finns med möjligheten att uppgradera mot betalning (s. k. freemium-modellen). Problemet med denna modell är att företagen som erbjuder populära gratisverktyg har svårt att överlever eftersom gratisversionen är bra nog för de flesta användarna. Under den senaste veckan har två av mina favorita verktyg, Padlet och Scoopit, valt att starkt begränsa sina gratisversioner och försöker nu att få användarna att uppgradera till betalversionen.

Padlet är ett väldigt populärt verktyg för kollaboration; en digital anslagstavla där deltagare kan skriva anteckningar, lägga upp bilder, filmer, länkar och filer. Nu kommer gratisanvändarna att få bara ett begränsat antal Padletsidor (nya användare får bara 3 gratissidor). Läs mer i en artikel på EdSurge, Padlet’s Price Update Riles Teachers, Raises Questions About Sustainability of Freemium Models. Betalversionen är dock inte särskilt dyr och jag har betalt för Padlet i ett par år nu. Ett alternativ till Padlet är Lino.

Scoopit är ett verktyg där du kan samla intressanta artiklar och nyheter och dela dem med andra. Tidigare kunde man samla ett obegränsat antal poster i Scoopit men nu kan gratisversionen bara spara max 50 poster. Min gratisversion har idag 3340 poster men nu får jag stanna där och flytta till ett annat verktyg som t ex Pocket eller Pinterest.

Slutsatsen är att ingenting är egentligen gratis och att företag behöver tjäna pengar på sina produkter. Vi bör kanske fundera över vilka verktyg vi är beredda att betala för och att inte bli för beroende av gratisverktyg.

torsdag 5 april 2018

Störs du av bakgrundsprat på jobbet? Du är inte ensam


Bakgrundsprat i öppna kontorsmiljöer är väldigt störande enligt ny forskning från Högskolan i Gävle, se Forskning.se, Bakgrundsprat stör mest på jobbetMarijke Keus van de Poll forskar inom miljöpsykologi och har studerat hur människor påverkas av olika störningskällor på jobbet. Mest störande är samtal som förs när vi försöker koncentrera oss och främst handlar om samtal som vi hör tydligt och förstår. När vi förstår samtalet så är det svårt att koppla bort det. Samtal vi inte förstår (t ex på ett annat språk) eller när många pratar samtidigt är inte lika störande.

Bakgrundspratet kommer dock, oavsett detta, in i hjärnan som börjar analysera språket. De processer som hjärnan då använder krockar med liknande processer som man behöver för att kunna skriva.
– Hjärnan analyserar ljudet, oavsett vad det är som sägs, om det uppfattas som språk och man kan förstå språket. Och eftersom det även är språk man håller på med när man sitter och skriver så kolliderar de två processerna.


Även om man kan arbeta med en vis nivå obegriplig bakgrundsljud, konstaterar studien att tystnad är bäst.

tisdag 3 april 2018

Webbinarium - hur kan utbildning och forskning stödja utveckling i glesbygden?


Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL Distans) arrangerar ett webbinarium, tisdag 17 april14.00 - 15.00, How education and research deepen local connections. Det handlar om kopplingen mellan utbildning, forskning och utveckling i glesbygdskommuner, i synnerhet på Island. Gästtalaren är Anna Guðrún Edvardsdóttir som forskar kring samspelet mellan kunskapssamhället och glesbygdsutveckling. Läs hennes avhandling, The interaction of the knowledge society and rural development in Iceland and Scotland.

The thesis suggests three criteria that could guide communities in becoming sustainable and resilient and where the knowledge society is a key player with a leading role. The first criterion is to form a broad partnership among stakeholders when working on place-based plans at community level, second, to establish a trust fund when dealing with the use of natural resources in the community and third, to form regional and national partnerships with universities, research institutions and knowledge centres.

Under webbinariet kommer följande frågor att diskuteras:
  • Hur kan utbildning och forskning stödja glesbygdsutveckling?
  • Hur kan utbildning och forskning påverka vardagslivet för invånarna?
  • Vilka utbildningsfaktorer kan bidra till att höja invånarnas livskvalitet? 
Mer information och anmälan (anmälningsblanketten finns längst nere på sidan).

torsdag 29 mars 2018

Vivaldi - alternativ webbläsare med säkrare sökfunktion

Pressbild, Vivaldi
Om du letar efter alternativ till Google Chrome som webbläsare och vill kunna söka utan att allt sparas, finns det intressanta alternativ. Vivaldi är en enkel webbläsare som har utvecklats i Norge och drivs av ett nätverk utan extern finansiering. Den fungerar ungefär som alla webbläsare men en intressant finess är att du kan enkelt välja sökmotorn DuckdDuckGo som default. DuckDuckGo är en sökmotorn som inte sparar din historik och inte förmedlar reklam som de stora aktörerna gör (i synnerhet Google).

Läs mer i en artikel på bloggen TkJ.se, Vivaldi och bättre integritet, söker med DuckDuckGo.

onsdag 28 mars 2018

Data detox kit

CC0 Public domain on Pixabay
De pågående utredningarna om hur, bland andra, Facebook säljer våra personliga profiler betyder att alla bör kontrollera sina säkerhetsinställningar och ta bättre kontroll över vilka uppgifter man delar och vilka appar och tjänster man tillåter. Stockholms Stadsbibliotek erbjuder praktisk hjälp med detta genom en guide, Integritet på nätet. Här hittar du, bland annat, en 8-dagars program, Data Detox-kit, som hjälper dig rensa ordentligt i dina datorer, mobiler och plattor. Vissa delar kan göra lite ont efterso du får radera mycket historik, ta bort applikationer och rensa mycket i Facebook, Twitter, Instagram mm. Men till slut har du mycket bättre säkerhet och har skyddat dig från de värsta hoten.

Vågar du ta utmaningen? Det vore intressant att få höra från någon som har provat hela detoxprogrammet.


tisdag 27 mars 2018

Konferens om digital examination


En europeisk konferens om digital examination, European conference on digital exams and assessment (ECDEA 2018) hålls i Göteborg 8-9 juni. De flesta universitet och högskolor testar eller implementerar  digitala examinationer och det finns ett stort behov av erfarenhetsutbyte och nätverksskapande. Konferensen är den första inom området att hållas i Europa.

This is the first European conference focusing exclusively on use of digital methods for exams and assessment. It will initially focus on high-stakes business such as medical board exams, but with a broader general focus as well. The presenters are some of Europe's most qualified leaders from various exam and assessment organizations. The event will also host training sessions, Day 1 and 2, on common challenges such as how to write good exam questions, statistical methods, different assessment methods, organizational aspects as well as other tips and tricks.

måndag 26 mars 2018

Fjärrundervisning i skolan - ingen lagändring före valet

Många kommuner vill ha utökade möjligheter att använda fjärrundervisning via nätet för att lösa lärarbristen, i synnerhet inom språkundervisning, enligt ett radioreportage av Sveriges Radio, Utökad fjärrundervisning i skolan dröjer. Gymnasieminister Anna Ekström menar att en sådan reform är omöjlig före valet i spetember:

- Det tar tid att gå igenom de remiss-synpunkter på det förslag som vi skickade ut på remiss, och vi har också lagt ett stort antal andra propositioner till riksdagen som har tagit mycket av departementets resurser i anspråk.

En statlig utredning i somras rekommenderade utökade möjligheter att erbjuda fjärrundervisning i nästan alla ämnen på högstadiet och gymnasiet, samt språkundervisning i årskurs 1-6. Flera aktörer, bland annat SKL, står bakom förslaget men enligt ministern får man vänta till hösten innan frågan kan tas upp i riksdagen.

Lyssna på SRs radioreportage här:

lördag 24 mars 2018

Swednet och ITHU - gemensam konferens i Göteborg


Nätverken Swednet och ITHU arrangerar en gemensam årskonferens vid Göteborgs universitet den 24–25 maj. Temat för årets konferens är Utbildning för hållbar utveckling. Swednet och ITHU har sina årsmöten under konferensen.

Huvudtalare är:
  • Arjen Wals, gästprofessor i Lärande och utbildning för hållbar utveckling vid Göteborgs universitet. 
  • John Holmberg, professor i fysisk resursteori vid Chalmers och innehavare av Sveriges första UNESCO-professur i lärande för hållbar utveckling.
  • Johan Larsson, doktorand vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.
  • Barbro Robertsson, sakkunnig i bedömargrupp vid UKÄ:s nationella utvärdering av hållbar utveckling i utbildningen vid Sveriges universitet och högskolor. 
Call for papers
Alla deltagare är välkomna att skicka in konferensbidrag (senast 12 april). Läs mer här: Call for papers.

Mer information och anmälan.

fredag 23 mars 2018

TCO - Livslångt lärande kräver en förändrad högskola

Regeringens proposition, Fler vägar till kunskap – en högskola för livslångt lärande (Prop. 2017/18:204), föreslår att grundläggande behörighet till högskolan ska förändras, bl.a. genom att införa ett nytt prov som kan ge grundläggande behörighet. TCO kommenterar detta i följande pressmeddelande:

TCO välkomnar regeringens förslag som tar bort hinder för yrkesverksamma eller studieovana att söka till högskolestudier. TCO anser att det viktiga är att de som söker in har rätt kompetens för att studera, oavsett hur de har uppnått den, inte minst för att möta behovet av kompetens inom dagens bristyrken.

TCO har väntat länge på att högskolan ska öppna en väg in i högskolan för de yrkesverksamma som saknar en fullständig gymnasieexamen men som i sitt arbetsliv tillgodogjort sig de kunskaper som krävs för högskolestudier.

- Det viktiga är att ha rätt kompetens för att studera på högskolan, inte hur man har uppnått den, säger Eva Nordmark, ordförande i TCO.

Om yrkesverksamma ges möjlighet att bygga på sina kunskaper genom högskolestudier kan kompetensförsörjningen i Sverige förbättras avsevärt och därmed minska den brist på viss yrkeskompetens som vi ser på dagens arbetsmarknad.

TCO ser också positivt på att regeringen behåller dagens nivå på hur många som kan komma in genom Högskoleprovet.

- Högskoleprovet ger en andra chans för många yrkesverksamma att söka in på högskolans mest attraktiva utbildningar, säger Eva Nordmark, ordförande i TCO.

TCO skulle gärna se att högskolorna i högre grad använde sina möjligheter att skapa egna, lokala urvalsgrunder för att möta behovet av den kompetens som det råder brist på, på arbetsmarknaden.

TCO beklagar däremot att regeringen inte vill slopa systemet med meritpoäng. Systemet innebär att ett högre meritvärde ges för kurser i matematik, engelska och moderna språk.

- Det motverkar att fler elever från studieovana hem söker till högskolan. Vi vill inte att ungdomars val under högstadiet och gymnasiet ska vara ett hinder för fortsatta studier, säger Eva Nordmark, ordförande i TCO.

torsdag 22 mars 2018

Global Digital Library

Cirka 617 miljoner barn och ungdomar i världen kan inte läsa och en av anledningarna är bristen på kursmaterial och lämplig läsning på deras modersmål. Ett globalt projekt, Global Digital Library, bygger nu upp en öppen samling digitala lärresurser på språk där det saknas bra skolböcker, som skolor och lärare får kopiera, skriva ut och översätta vidare enligt en Creative Commons licens. Målet är att biblioteket ska omfatta kvalitetssäkrade lärresurser på 300 olika språk med delmålet att ha 100 språk till 2020. GDL ska också knyta ihop lärare och översättare som kan skapa nya resurser och bearbeta befintliga.

- The goal of the Global Book Alliance is therefore to provide access to free, high-quality, early grade reading resources in languages that children use and understand. ... The Global Digital Library (GDL) is being developed to increase the availability of high quality reading resources in underserved languages worldwide. “Underserved languages” refer to languages where there is currently a lack of quality early grade reading resources. “Reading resources” refer primarily to reading instruction books and storybooks for leisure reading, but the GDL will also link to some more interactive resources, such as literacy games.

Global Digital Library leds av norska Norwegian Agency for Development Cooperation (Norad) i samarbete med många internationella aktörer, bland andra UNESCO och UNICEF. Titta på den här korta informationsfilmen.

onsdag 21 mars 2018

NU2018 - sista datum för bidrag


Missa inte chansen att skicka in ett bidrag till Sveriges största högskolepedagogiska konferens – NU2018 (Västerås, 9-11 oktober). Bidrag kan lämnas in senast 1 april. Årets tema är det akademiska lärarskapet där vi sätter studentens, lärarens och högskolans lärande och utveckling i fokus.

- Vi har fått in många spännande bidrag och jag är säker på att det finns många fler som borde få utrymme på konferensen, säger Åsa Ryegård som är projektledare för NU2018

Konferensen vänder sig till alla som ägnar sig åt högre utbildning och erbjuder spännande möten med människor från olika lärosäten, ämnen och befattningar. Alla ska känna sig varmt välkomna!


tisdag 20 mars 2018

EU finansierar gratis wifi i tusentals europeiska städer

EU-kommissionen lanserar nu kampanjen Wifi4EU som siktar mot att utrusta 6000 - 8000 europeiska städer med gratis wifi (trådlösa nät) fram till 2020, enligt ett pressmeddelande från kommissionen, WiFi4EU | Gratis wifi i EU.

Genom initiativet WiFi4EU vill EU-kommissionen främja fri tillgång till trådlöst internet för invånare och besökare på offentliga platser som parker, torg, offentliga byggnader, bibliotek, vårdinrättningar och museum i hela EU.

Städer uppmuntras nu söka medel och i år kommer tusen orter att väljas ut med flera nästa år. Anslagen går till myndigheter och offentliga organisationer och ska täcka kostnader för utrustning och installation. Staden ska sedan erbjuda ett utbud av e-tjänster: e-förvaltning, e-hälsa och e-turism. Även om utbildning inte nämns så betyder detta ganska mycket för studenter i de berörda städerna.

Läs även i en artikel i Computer SwedenNu ska tusen europeiska städer få gratis wi-fi av EU.

fredag 16 mars 2018

Nordic Journal of Digital Literacy

Ett nytt nummer av tidskriften Nordic Journal of Digital Literacy har kommit ut med fokus på nätbaserat lärande.

This special issue thus highlights online learning in its various forms, spanning from distance based online learning for K-12 students to explorations of various MOOCs within higher education institutions.