torsdag 12 juli 2018

Två internationella konferenser


Om du har tid och budgetutrymme kan jag rekommendera två intressanta internationella konferenser till hösten.

Det europeiska nätverket EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) arrangerar Online, Open and Flexible Higher Education Conference 2018 vid Aarhus universitet i Danmark 10-12 oktober. Konferensens tema är Blended and online Learning: Changing the Educational Landscape. Bland huvudtalarna på konferensen är Diana Laurillard (Professor of Learning with Digital Technologies, UCL), Michael Gaebel (director of the Higher Education Policy Unit, EUA) och Josep A. Planell (President, Universitat Oberta de Catalunya UOC, Spain). Se alla huvudtalare.

Online Learning 2018, Global summit and EdTech Expo, hålls i Toronto, Kanada 16-18 oktober. Här möts experter, utbildare och beslutsfattare från hela världen med ett stort och varierat program samt mässa där de största aktörerna inom IKT och utbildning visar sina nyaste plattformar och verktyg. Konferensen har temat Teaching and learning in the digital age, och programmet består av följande spår:

måndag 9 juli 2018

Regeringen satsar på vuxenutbildning

Regeringen satsar 50 miljoner kronor för rekrytering till kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux), enligt ett pressmeddelande från Regeringskansliet. satsningen ska bidra till att flera får rätt kompetensutveckling för att komma ut på arbetsmarknaden, i synnerhet i mindre kommuner. Enligt pressmeddelandet:

Sverige har kompetensbrist på många viktiga områden samtidigt som vissa grupper med kortare utbildning är arbetslösa. För att locka fler till vuxenutbildningen, även bland grupper som har behov av utbildning men som inte på egen hand hittar lämpliga utbildningsalternativ, går nu ett statsbidrag ut till kommuner som deltar i regeringens satsning på regional yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux).

– Detta är en viktig satsning för att få fler i jobb. Näringslivet skriker efter kompetens. Med uppsökande insatser ökar vi förutsättningarna att få fler att utbilda sig till efterfrågade bristyrken. Det tjänar både individ, samhälle och näringsliv på, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Statsbidraget ska användas till att rekrytera fler till komvux och särvux på grundläggande eller gymnasial nivå. Pengarna kan bekosta uppsökande verksamhet, information, vägledning och motiverande insatser.

Regeringen ger nu Skolverket updraget att hantera fördelningen av statsbidraget.

torsdag 5 juli 2018

EDEN 2018 - konferensmaterial

Foto: EDEN
EDEN (European Distance and E-learning Network) arrangerade sin årliga konferns, EDEN 2018, i Genova, Italien, 17-20 juni. Konferensen samlade flera hundra lärare, IKT-pedagoger och forskare inom e-lärande och distansutbildning inklusive en hel del deltagare från Sverige. Om du missade konferensen finns det nu en samlingssida, EDEN 2018 Annual conference resources, med föreläsningsinspelningar, konferensens proceedings samt bilder och kommentarer i sociala medier. EDEN 2019 kommer att äga rum i Brugge, Belgien, 16-19 juni.

Ytterligare ett evenemang som EDEN arrangerar i år är EDEN Research Workshop 2018 i Barcelona, 24-26 oktober med titlen, Towards Personalized Guidance and Support for Learning. Denna konferens kan varmt rekommenderas för alla som forskar inom distansutbildning och nätbaseat lärande.

tisdag 3 juli 2018

Svenskarna och internet, valspecial



Rapporten Svenskarna och internet publiceras årligen av Internetstiftelsen i Sverige (IIS) och ger statistik och analyser av hur vi förhåller oss til digitala medier. Inför valet har de publicerat en särskild upplaga, Svenskarna och internet - Valspecial 2018,  som hjälper dig hantera nyhetsflödet under valrörelsen, såväl i traditionella medier som TV, radio och tidningar som sociala medier och andra digitala plattformar. Årets valrörelse kommer att följas via nätet och därför behöver vi bli bättre på källkritik och en större medvetenhet om hur falska rykten och påhittade nyheter sprids.

- Inför riksdagsvalet 2018 kommer många fler än tidigare att vända sig till internet för politisk information. Vid det förra riksdagsvalet, 2014, tog inte ens hälften av svenskarna del av politisk information på internet. Nu gör en stor majoritet det. Därför tillåter vi oss att påstå att det första riktiga internetvalet är här. Trenden är särskilt tydlig hos förstagångsväljarna, som även värderar webbsidor som en av de viktigaste informationskällorna inför valet. De värderar också sociala medier mycket högre än övriga väljare.

Guiden består av 16 moduler som innehåller råd och tips inom områden som källkritik, demokrati på nätet, näthat, politiska samtal, viktiga informationskällor,  extrema åsikter och röster från väljare.

måndag 2 juli 2018

Två viktiga regeringsbeslut kring distansutbildning

Under min sommarledighet har regeringen kommit med två väldigt positiva besked som påverkar distansutbildning, breddad rekrytering och kompetensförsörjning.

Utveckling av distansutbildning för hela landet

Först kom ett pressmeddelande från Regeringskansliet (Regeringen vill utveckla distansutbildningen – för ett Sverige som håller ihop) med beskedet att Universitets- och högskolerådet (UHR) får uppdraget att planera för en utlysning av totalt 40 miljoner kronor under åren 2019–2020 till projekt som utvecklar distansutbildningen. Många kommuner har problem med kompetensförsörjningen och det finns ett starkt behov av kompetensutveckling på plats via olika distansutbildningsformer för att företagen kan hitta personal med rätt kompetens. Enligt landsbygdsminister Sven-Erik Bucht:

- Ett av de vanligaste problemen som företagare på landsbygden brukar lyfta med mig är svårigheterna att få tag på rätt utbildad personal. Den här satsningen på distansutbildning kommer att leda till att fler kan delta i högre utbildning på landsbygden, vilket i sin tur också kommer göra det lättare för landsbygdsföretag att få tag på den kompetens som de behöver. Det är viktigt för jobben och tillväxten i hela landet.

Läs även en bloggpost om uppdraget av UHRs generaldirektör, Karin Röding, Distansutbildningen ska utvecklas – nytt uppdrag till UHR.

Tydligare regler för MOOCs

Sedan kom beskedet att regeringen ger landets universitet och högskolor större möjligheter att erbjuda öppna nätkurser (MOOCs) i enlighet med UKÄs utredning om frågan som presenterades i fjol. Enligt pressmeddelandet från Regeringskansliet, Öppen nätbaserad utbildning för alla – nu blir det lättare att anordna MOOCs, kommer ett särskilt kapitel om öppen nätbaserad utbildning att skrivas in i högskoleförordningen för att förtydliga regelverket kring MOOCs i Sverige. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, säger:

- Den digitala utvecklingen gör att allmänheten enkelt och utan kostnad kan ta del av föreläsningar om exempelvis nya spännande forskningsresultat. Med öppen nätbaserad utbildning finns potential att nå nya grupper, till exempel asylsökande. Öppen nätbaserad utbildning innebär därför fantastiska möjligheter för den enskilde, men också för lärosätet som får större synlighet och genomslag för sitt arbete.


fredag 8 juni 2018

Seminarium om misslyckandets dynamik


Vem kommer ihåg plastcyckeln och Googleglasögonen? Innovation leder inte alltid till lyckade produkter men vi kan och bör lära oss av alla mindre lyckade satsningar för att utan de kommer vi inte på de stora genombrotten.

ESBRI (Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning) arrangerar ett seminarium onsdag 13 juni, 13.30-15.00Kulturhuset i Stockholm med titeln Misslyckandets dynamik – vad kan vi lära av plastcykeln, Googleglasögonen och kvinnopennan? Seminariet direktsänds via YouTube och inspelningen kommer att finnas tillgänglig efteråt.

Cassandra Marshall (Vinnova) berättar varför Vinnova väljer att lyfta fram misslyckande innovationer med hjälp av Museum of FailureKarl Wennberg (Linköpings universitet) sammanfattar forskningsläget kring misslyckanden, både i startups och etablerade företag. Samuel West, grundare av Museum of Failure, berättar om konceptet som visas på en utställning (Miss Lyckat) vid Dunkers Kulturhus under sommaren.

Mer information och anmälan till seminariet (anmälan behövs inte för webbsändningen).

torsdag 7 juni 2018

Smartboards - tips för bättre användning


Många klassrum har interaktiva skrivtavlor eller smartboards men ibland används de mer som traditionella tavlor utan att dra nytta av de mer interaktiva funktionerna. En bloggpost av Steve Wheeler, 6 interactive whiteboard tips, ger tips om hur lärare ska kunna upptäcka fördelarna med smartboards och lära av varandra. Han kallar smartboards för en Askungen-teknik (Cinderella technology) eftersom de lovar mycket men inte får chansen att komma till balen.

Framför allt behöver lärarna tid att experimentera, helst i lärarlag, med tavlornas olika funktioner och det kräver stöd från ledningen i form av kompetensutveckling och tid. Lärarna ska inte använda ny teknik i undervisning innan de känner sig bekväma med den och ser vilka nya möjligheter som den nya tekniken erbjuder.

- I hope you can see that there is still a tremendous potential for interactive whiteboards in the classroom. To bring this Cinderella technology to the ball, teachers need to spend some time and energy preparing it and practising its use, exploring the possibilities and testing out new ideas and pedagogies. Teachers need to ask the 'what if?' questions and test out the possibilities of the technology. Ultimately, the success or failure of any classroom technology is in the hands of the practitioner. If the teacher sees good, appropriate uses and the potential to extend, enrich and enhance learning and engage the student, then they will do all they can to embed the technology, and apply it to make their lessons successful.

tisdag 5 juni 2018

Seminarium om det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet är åter igen ett högaktuellt ämne. Samhället är mitt i en stor omställning och allt fler yrkesverksamma kommer att behöva vidareutbilda sig eller sadla om under de närmaste åren. TCO och Entreprenörskapsforum bjöd in till ett lunchseminarium 4 juni i Stockholm med titeln Livslångt lärande i en föränderlig värld – så säkrar vi omställning, konkurrenskraft och kompetensförsörjning! Frågorna som diskuterades under seminariet var följande:
  • Hur bemöter vi behovet av kompetensutveckling/livslångt lärande? Vilka förutsättningar krävs för att högskolorna ska kunna utveckla sitt arbete med detta?
  • Teknologisk arbetslöshet vs nya jobb via teknikutveckling? Hur kompetensutvecklar vi oss för en osäker och föränderlig framtid?
  • Vilka är de bästa – eller de praktiskt genomförbara – förslagen för kompetensförsörjning på morgondagens arbetsmarknad?
  • Vad händer om teknikutvecklingen accelererar snabbare än vi förmår utbilda oss?
Medverkande i seminariet var Pontus Braunerhjelm (forskningsledare Entreprenörskapsforum), Sigbritt Karlsson (rektor KTH), Johan Schnürer (rektor Örebro universitet), Marina Åman (2:e vice ordförande Unionen), Lars Hallberg (VD, Omställningsfonden), Andreas Åström (näringspolitisk chef, Almega) under ledning av moderatorn Åsa Odin Ekman (TCO).

Seminariet webbsändes och nu kan du se inspelningen (cirka en timme).

måndag 4 juni 2018

Webbinarium om digital tentamen

Många svenska lärosäten inför digitala tentamen och det nationella projektet Digital tentamen II kartlägger utvecklingen och skapar samverkan mellan de aktiva lärosäten. Projektet ordnar ytterligare ett webbinarium torsdag den 21 juni, kl 14.00 med erfarenheter från pilottester gjorda vid Mälardalens högskola. Talaren är Teresa Weidsten, Enhetschef vid Campus sektionen - Administrativ drift & Lokalservice.

Länk till webbinarierummet (gäller 21 juni)

torsdag 31 maj 2018

Lärarens syn på lärplattformen - ny artikel

Lärare är positivt inställda till sitt lärosätes lärplattform men använder bara en liten del av plattformens möjligheter och saknar tid och support för att fördjupa sina kunskaper. Dessa slutsatser kommer från en undersökning bland cirka 580 lärare vid 7 olika irländska lärosäten som redovisas i en ny artikel i tidskriften Irish Journal of Technology Enhanced LearningExploring lecturer engagement with the VLE: findings from a multi-college staff survey.

Studien visar att merparten av lärarna använder lärplattformen för att lägga ut kursmaterial i form av bildspel, dokument och andra filer samt för att administrera studenternas inlämningsuppgifter. Kommunikationen var därför ganska lärarcentrerad. Mer kommunikativa och kollaborativa funktioner som diskussioner, bloggar, quizzar och peer-bedömning användes mindre ofta.

Slutsatserna kommer knappast som en överraskning för svenska IKT-pedagoger men det vore intressant med en svensk undersökning inom området.

onsdag 30 maj 2018

Presentation av årsrapport: Universitet och högskolor 2018

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) presenterade sin årsrapport vid ett särskilt seminarium, inklusive webbsändning, i Stockholm 30 maj (se inspelningen längre ner).  Årsrapporten innehåller trender, statistik och analys av svensk högre utbildning. Enligt ett pressmeddelande från UKÄFortsatt lågt intresse för bristyrken, finns det bekymmer kring utbildningar i bristyrken. Sverige behöver flera lärare och vårdpersonal och även om det finns utökad kapacitet i dessa utbildningar så ser man ingen ökning i antalet sökande. Inför höstterminen 2017 hade sjuksköterskeutbildningen 11 procent färre behöriga förstahandssökande jämfört med hösten innan.

Fler trender i svensk högskola (enligt pressmeddelandet):
  • Många studenter hoppar av sin utbildning. Av dem som började studera på ett program läsåret 2015/16 hade var fjärde student hoppat av sin utbildning året därpå.
  • Antalet utländska studenter som betalar studieavgifter ökar. Vid vissa lärosäten utgör studieavgifterna närmare tio procent av utbildningsintäkterna.
  • Fler påbörjar forskarutbildning. Mellan 2012 och 2016 har trenden varit nedåtgående, men 2017 ökade antalet nybörjare något.
  • Lärarna och forskarna blir allt mer akademiskt välmeriterade.
  • Andelen kvinnliga professorer har ökat från 18 till 28 procent de senaste tio åren. Mycket tyder på att utvecklingen mot en högre andel kvinnor av professorerna kommer att öka.
  • För första gången på flera år minskar antalet studenter som tar examen.
  • Den tidigare snabba ökningen av forskningsresurser har planat ut. Under 2017 ökade utbildningsresurserna mer än forskningsresurserna för första gången på ett decennium. Svensk högskola är dock fortfarande forskningstung i ett internationellt perspektiv.
Läs rapporten på UKÄ:s webbplats

Norsk guide till kvalitet i nätbaserad utbildning


Förra året publicerade Fleksibel Utdanning Norge (FUN) en guide till kvalitet inom nätbaserad utbildning, Kvalitet i nettundervisning -en veileder. Nu har den engelska versionen av guiden publicerats, A Guide to Quality in Online Teaching and LearningGuiden tar dig genom hela kursutvecklngsprocessen med val av pedagogisk modell, hur man definierar lärandemål, kursstruktur, kursaktiviteter, formativa och summativa bedömningsmetoder samt val av verktyg.

- The guide is in two parts. Part 1 is based on a didactic relation model, and follows the path of the imagined planning and execution of a course. In Part 2, you will find specialisation chapters, further examples of best practice, terms, examples of digital tools, and concrete suggestions for use related to learning outcome. In addition, there is a form for course analysis and planning.

Tanken är att guiden gäller lika bra på alla utbildningsnivåer.

tisdag 29 maj 2018

European Learning & Teaching Forum 2019


Även om 2019 känns fortfarande långt borta är det bra att lägga in viktiga konferenser i almanackan redan nu. En sådan konferens arrangeras av EUA (European University Association), 2019 European Learning & Teaching Forum, i Warszawa, Polen, 14-15 februari 2019. Konferensens tema är Towards successful learning: Common ground and controversies, hur kan vi utveckla aktivt lärande och göra studenter mer delaktiga i sitt eget lärande.

- Through a mix of plenary and parallel sessions, the Forum seeks to explore controversies and find common ground on how to engage and empower students and teachers in developing their learning and teaching. More specifically, drawing on the work of the EUA thematic peer groups in 2018, participants will be invited to reflect on how to facilitate better learning in European universities through institutional promotion of active learning; support for teachers to develop their teaching skills and engage in exchange of experience; promotion of career progression in teaching; and rethinking how learning and teaching is evaluated.

Den främsta målgruppen för konferensen är beslutsfattare, forskare och lärare inom högre utbildning.

Vill du skicka in ett bidrag (senast 12 oktober), se Call for contributions.

fredag 25 maj 2018

Nästa generationens lämiljöer - ny rapport

CC BY Some rights reserved by JISC
En ny rapport från den brittiska samverkansorganisationen JISC, Next generation (digital) learning environments present and future, kartlägger utvecklingen av digitala lärmiljöer och blickar framåt. Under de senaste 2 åren har många lärare och studenter fått bidra till rapporten genom att diskutera och svara på följande frågor:
  • Hur kan lärmiljön hjälpa studenter och lärare?
  • Vilka lärprocesser kan lärmiljön stödja?
  • Vilka metoder och processer saknas i dagens miljöer?
Diskussionerna kring dessa frågor sammanfattas i rapporten under 7 rubriker:
  • Current good practice
  • Large enterprise approaches
  • From institution to individual 
  • Self-starter and individual approaches
  • Analytics and learning environments
  • Emergent models 
  • Disruptive approaches in online UX futures
Senare i rapporten kommer flera goda exempel från brittiska universitet om hur de arbetar med de ovanstående teman samt rekommendationer om vägen framåt.


torsdag 24 maj 2018

Frukostseminarium med webbsändning: Årsrapport om universitet och högskolor

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) släpper sin årsrapport med statistik och analys över läget i svensk högskola den 30 maj. I samband med detta bjuder UKÄ in till ett frukostseminarium på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, onsdag 30 maj, 09.00-10.00, där rapporten presenteras. Seminariet kommer även att webbsändas via denna sida www.uka.se/30maj och inspelningen kommer att vara tillgänglig på samma adress i efterhand. Rapporten ger en samlad bild över vad som har hänt inom högskolan det senaste året och de viktigaste trenderna. Seminariet är kostnadsfritt.

Mer information och anmälan till frukostseminariet (ingen anmälan krävs för webbsändningen).

onsdag 23 maj 2018

Presentation Translator - automatisk textning på 60 språk

Microsofts Presentation Translator gör det möjligt för dig att föreläsa på ett språk och låta publiken få textning på sitt språk. Verktyget är ett tillval till Microsoft PowerPoint och när du aktiverar tjänsten kan du välja textning på cirka 60 olika språk. Sedan kan du börja tala och tjänsten översättar allt till målspråket nästan samtidigt som du talar. Tjänsten kan anpassa sig till ditt uttal och terminologi men du behöver träna in den i förväg. Om du har en internationell publik kan var och en gå in via sina mobiler och kan följa dig på var sitt språk.

tisdag 22 maj 2018

Nya Vägar för livslångt lärande i hela landet - lyckad konferens i Västervik

CC BY-SA Some rights reserved by Alastair Creelman
- Högre utbildning i hela landet, hela livet, är viktigt inte bara för kompetensförsörjningen utan också för den breddade rekryteringen. 

Det sade högskole- och forskningsministern Helene Hellmark Knutsson vid den välbesökta Nya Vägar-konferensen som hölls för första gången 16-17 maj, enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst på myNewsdesk,

Högskolan Väst, Linnéuniversitetet, TCO och Campus Västervik arrangerade för första gången konferensen Nya Vägar för livslångt lärande i hela landet. Konferensen hölls i Västervik den 16-17 maj och samlade 120-talet nyckelaktörer från högskolor och universitet, kommuner, fackförbund, riksdag, kommunpolitik m.fl. Sveriges förenade studentkårer, SFS, var på plats med ordförande och vice ordförande, KK-stiftelsens ledning var väl representerad och regeringen deltog genom Helene Hellmark Knutssons medverkan samt en videohälsning från landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Temat för konferensen var frågan om hur vi kan säkra tillgång till högre utbildning för livslångt lärande i hela landet. En av de största utmaningarna för mindre kommuner på landsbygden är kompetensförsörjningen. Ska tillgängligheten till högre utbildning öka behöver därför både kommuner och högskolor öka tempot och tänka nytt. Det menade inledningstalaren, omvärldsanalytikern Pär Lager:

- Förändringshastigheten i arbetslivet är hög och vi måste ha beredskap för människors behov att fylla på kunskap eller byta spår. Vi behöver tänka ”Upskill – Reskill” med helhetsperspektiv. Vilken kommun blir först i Sverige med att erbjuda alla sina invånare i arbetsför ålder systematiskt stöd i det livslånga lärandet genom innovativa lösningar och samverkan med universitet och högskolor?

TCO-ordföranden Eva Nordmark var en av nyckeltalarna på konferensen. Hon gladdes åt att en av TCO:s hjärtefrågor nu positionerades starkt: ökad tillgång till kompetensutveckling eller kompetensväxling via högre utbildning för förbundets medlemmar:

-Sverige måste börja ta livslångt lärande på allvar. Utbildning idag är inte vad utbildning var igår. Det kan verka obehagligt, men vi måste våga vända på alla stenar och utmana alla tillvägagångssätt som hittills har fungerat. Om vi gör det kan vi skapa utbildning som kommer ta oss in i framtiden på ett framgångsrikt sätt, skrev Eva Nordmark på sin blogg direkt efter konferensen.

NYA VÄGAR är också ett samverkansprojekt för att utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan tillgängliggöra utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet. Projektet finansieras av VINNOVA inom ramen för programmet ”Universitets och högskolors samverkanskapacitet”. Mer info: www.hv.se/nyavagar.

måndag 21 maj 2018

Praktisk guide till badges

CC BY Some rights reserved by Open badges for folkbildning
Hur kommer vi igång med open badges, dvs digitala certifikat som validerar färdigheter och engagemang? Ett Nordplusprojekt, Open badges for folkbildning, har skapat en enkel guide som tar dig steg-för-steg på fyra språk (svenska, engelska finska och isländska) om hur du skapar en badge, lägger in kriterier, uppgifter och bedömning och aktiverar tjänsten.

torsdag 17 maj 2018

Svenska lärosäten säger upp avtal med Elsevier


Regeringen har målet att senast 2026 ska alla forskningsartiklar baserade på offentligt finansierad forskning publiceras med s. k. open access, med andra ord att artikeln är fritt tillgänglig för alla. Enligt en artikel i Biblioteksbladethar Kungliga Biblioteket och bibliotekskonsortiet Bibsam sagt upp sitt avtal med det stora internationella förlaget Elsevier eftersom förlaget inte möter kraven på open access. Det kan betyda att svenska lärosäten inte får tillgång till artiklar publicerade efter avtalet löper ut. Universitetsbiblioteken i Tyskland har redan sagt upp sitt avtal och liknande åtgärder planeras i flera länder. Förhoppningen är att kunna förhandla om en lösning så fort som möjligt.

Bakgrunden är att förlagen tar ut stora prenumerationsavgifter för sina artiklar och det betyder att statligt finansierad forskning är tillgänglig endast för dem som kan betala. Enligt artikeln publicerar Elsevier cirka 4000 svenska artiklar per år och det kostar de svenska lärosätena 13 miljoner i publiceringskostnader samt att biblioteken får betala totalt 120 miljoner kroner i prenumerationskostnader för att kunna läsa tidskrifterna.

Kraven som de svenska biblioteken ställer är:
  • Omedelbar öppen tillgång till alla artiklar publicerade i Elseviers tidskrifter av forskare som är affilierade till konsortiets deltagande organisationer.
  • Läsrättigheter till Elseviers 1 900 tidskrifter för deltagande organisationer.
  • En hållbar prismodell som möjliggör en omvandling till öppen tillgång.
Enligt Stockholms universitets rektor, Astrid Söderbergh Widding:

- Vi måste ta kontrollen över de totala publiceringskostnaderna eftersom vi ser en tendens mot snabbt ökande kostnader för både läsning och publicering. Det nuvarande systemet för vetenskaplig kommunikation måste förändras. Vår enda möjlighet att uppnå detta är att inte förnya avtal som inte lever upp till kraven på en hållbar omvandling till öppen tillgång.

onsdag 16 maj 2018

Forvo - uttalslexikon på över 300 språk


Om du undrar över hur ett visst ord eller uttryck uttalas kan du slå upp det i Forvo. Forvo är ett uttalslexikon som innehåller över 4 miljoner ord på cirka 330 olika språk. Alla ord och uttryck har spelats in av medlemmar som har språket som modersmål och de söker alltid flera medlemmar som vill bidra till lexikonet genom att spela in ord som saknas. Många ord har spelats in av flera medlemmar och det betyder att du kan jämföra mellan olika uttalssätt. Den svenska delen innehåller idag 114 460 ord och det mest sökta ord på svenska är Göteborg.

tisdag 15 maj 2018

Digital verktygslåda för lärare - webbinarium om projekterfarenheter

EDEN (European distance and e-learning network) arrangerar ett webbinarium måndag 21 maj, 16.00, med titeln: MODERN project – Useful toolkit demonstration to evaluate and use digital tools in educational scenarios. Projektet hjälper lärare att integrera digitala verktyg i sin undervisning och under webbinariet kommer Alfredo Soreiro, University of Porto, att presentera ett klassifieringssystem för digitala verktyg.

MODERN project aimed at helping teachers and trainers incorporate new digital and mobile learning tools into day to day teaching and training delivery. The webinar will present the results of the project that has identified, assessed and categorised the latest and popular digital teaching/training/learning tools. The webinar will present some demos as well.

måndag 14 maj 2018

ISO21001 - ny standard för utbildning

Learning by Nick Youngson CC BY-SA 3.0 Alpha Stock Images
Nu finns det för första gången en ledningssystemstandard för utbildningsorganisationer, ISO 21001. Standarden kan användas av alla slags utbildningsorganisationer som erbjuder någon form av utbildning eller kompetensutveckling, från förskola till universitet inklusive företagsutbildning. Standarden omfattar också alla utbildningsformer, såväl nätbaserad utbildning som traditionell utbildning i klassrum.

Utbildningssektorn skiljer sig från andra sektorer eftersom det inte handlar om en enkel kund-leverantör relation. Utbildningsorganisationen kan skapa optimala förutsättningar för lärande, men aldrig garantera att studenten/eleven faktiskt lär sig. ISO 21001 ska därför hjälpa utbildningsorganisationer att utvärdera i vilken grad de faktiskt uppfyller kraven hos elever/studenter och andra intressenter samt förbättrar organisationens förmåga att leverera kvalitet.

- Det är inte vanligt att svenska utbildningsorganisationer arbetar med ledningssystem trots att de arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Jag hoppas verkligen att många tar chansen nu när det finns en specifik ISO-standard för utbildningsorganisationer som är uppbyggd på best practise från hela världen, säger Tina Bohlin, projektledare SIS, Swedish Standards Institute.
.

fredag 11 maj 2018

Webbinarium - Hur synliggör vi vuxnas lärande?

Vuxenutbildning får sällan stor uppmärksamhet i medieflödet trots att det finns många viktiga frågor och inspirerande exempel. Hur kan vi som arbetar inom området se till att dessa frågor syns och hörs i mediebruset. Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) organiserar ett webbinarium, Make adult education visible!, måndag den 4 juni 13.00 för att diskutera detta och informera om erfarenheter från ett europeiskt projekt, Let Europe know about adult education (LEK).

Syften med webbinariet:
  • To highlight learning examples from the LEK-project curriculum testing;
  • To share ideas and experience of adult educators reaching out to mainstream media;
  • To strengthen the LEK-project community and enlarge the network.

torsdag 10 maj 2018

På väg mot en nationell biblioteksstrategi

CC0 Public domain by geralt on Pixabay
Kungliga biblioteket (KB) har fått uppdraget av regeringen att ta fram en nationell biblioteksstrategi till mars 2019. Det handlar om att möta alla utmaningar som dagens digitala samhälle ställer, inte minst när det gäller att stå som en neutral och pålitlig partner i en värld av falska nyheter och ryktesspridning. Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som uppfyller de krav som ställs i bibliotekslagen. I ett pressmeddelande, På väg mot en nationell biblioteksstrategi: För ett Bibliotekssverige i den digitala tidsåldern, presenteras ett utkast till strategi som KB har tagit fram.

Bland annat presenteras följande förslag till åtgärder som ska stärka det svenska biblioteksväsendet:
  • En genomgripande översyn och modernisering av pliktlagen. I dagsläget är lagen svår att tillämpa på audiovisuella medier och omfattar dessutom inte sociala medier. Risken är att viktiga delar av vårt kulturarv går förlorade.
  • Nationella digitala bibliotekstjänster för alla. Permanent finansiering och drift av digitala lästjänster för barn, och ett generellt uppdrag till Sveriges nationalbibliotek, KB, att ansvara för digitala bibliotekstjänster.
  • Ett tydligare uppdrag till KB som nationellt bibliotek med ansvar för samordning, digitalisering, förhandlingar, avtalslösningar, fördelning av utvecklingsmedel, biblioteksjuridisk rådgivning och stöd till mångspråkig biblioteksverksamhet.
  • Stärkt skolbiblioteksverksamhet, både analogt och digitalt, som ett pedagogiskt stöd för eleverna. Det behövs också ökade resurser till biblioteken inom folkhögskolor och vuxenutbildning.
  • Bättre genomslag för barnperspektivet i biblioteksverksamheten, med tydliga satsningar på utbud och verksamhet för barn och unga.
  • Fortsatta satsningar på bibliotekens arbete med integration och inkludering och ett förbättrat utbud och samordning av medieförsörjningen på mångspråkighetsområdet.
  • Prioritering av arbetet för öppen tillgång av vetenskapliga publikationer. Det globala förlagsmonopolet behöver mötas med större tuffhet av det samlade vetenskapssamhället.
  • Fler utbildade bibliotekarier till folkbibliotek och högskolebibliotek. Det går två sökande på varje utbildningsplats, det finns för få platser och för få forskare på biblioteksutbildningarna.

onsdag 9 maj 2018

Tozzl - arbetsyta för klass- eller grupparbete

Tozzl är en kollaborativ arbetsyta där du kan lägga upp flera fönster med chatt, aktiviteter/schema, filmer, Twitterflöden, dokument och filer mm. En bra plats för att synliggöra klassens aktiviteter för dagen eller som arbetsyta för grupparbete. Verktyget är gratis och du kan lägga upp en ny arbetsyta på bara några minuter. All data lagras inom EU och om du vill ha högre säkerhet kan du lägga din arbetsyta bakom ett lösenord.

Här får du en introduktionsfilm av Richard Byrne.

tisdag 8 maj 2018

TodaysMeet läggs ner


Verktyget TodaysMeet, som används som chattforum på många konferenser och i klassrummet, läggs ner i juni. Precis som så många andra gratisverktyg på nätet har TodaysMeet drivits av en eldsjäl, James Socol, och nu har han varken tid eller energi att fortsätta. Han förklarar varför han lägger ner verktyget på en bloggpost, Thank you from TodaysMeet, and goodbye.

Det finns dock flera andra verktyg som du kan använda för att skapa mer interaktivitet i din undervisning eller på konferenser. Ett alternativ är Tlk.io där du kan skapa en enkel chatt nästan på stående fot och deltagarna får vara helt anonyma om de vill.

Ytterligare alternativ finns i Richard Byrnes bloggpost, TodaysMeet Is Shutting Down - Six Alternatives to Try.


måndag 7 maj 2018

Webbinarium om trender inom europeisk högre utbildning

Varje år publicerar EUA (European University Association) sin trendrapport som ger en överblick på förändringsprocesser och trender ino europeisk högre utbildning. Onsdag den 30 maj, 14.00, får du förhandsinformation om årets trendrapport i ett webbinarium, Learning and Teaching at European higher education institutions: findings from TRENDS 2018 survey. I år fokuserar rapporten på utvecklingen inom lärande och undervisning.

- This webinar will share a set of first findings from the TRENDS 2018 survey, with a focus on current developments in Learning and Teaching, which is a more and more important topic at institutions and in policy discussions across Europe.

Syftet med webbinariet är att presentera de viktigaste trenderna och lyssna på deltagarnas synpunkter och därmed få in flera perspektiv i frågorna. Rapporten kommer att publiceras till hösten.

söndag 6 maj 2018

Digital delaktighet i särskolan måste prioriteras - debattartikel


Elever som har går i särskolan riskerar digital utanförskap eftersom digitala färdigheter inte tränas i skolan som man gör i all annan skolverksamhet. Utan digitala färdigheter blir det svårt för särskoleelever att klara sig i framtidens digitala samhälle. Så skriver Lillemor Holgersson, Riksförbundet FUB, och andra representanter från området i en debattartikel i Dagens Samhälle, Alla måste ges möjlighet att vara digitalt delaktiga. De vill se en satsning från regeringen på kompetensutveckling för både särskolepersonal samt föräldrar och att digital kompetens ingår i elevernas vardag framöver.

Skribenterna lägger fram tre uppmaningar till regeringen:
  • Prioritera den digitala kompetensen inom särskolan. Inkludera grundsärskolan, gymnasiesärskolan och den särskilda vuxenutbildningen i pågående digitaliseringssatsningar.
  • Satsa på att personal och anhöriga får möjligheter att öka sin digitala kompetens och sin förmåga att ge stöd. 
  • Lagstifta om att gruppbostäder och dagliga verksamheter ska erbjuda gratis internetuppkoppling.

torsdag 3 maj 2018

Webbinarier om digital tillgänglighet

Hur kan vi se till att plattformar och verktyg tar hänsyn till alla användare och kan anpassas efter olika funktionsnedsättningar? 17 maj är Global Accessibility Awareness Day med syfte att sätta fokus på tillgänglighetsfrågor, inte minst inom IKT. Under dagen arrangeras det många evenemang och aktivitieter och företaget Blackboard erbjuder en serie webbinarier som passar alla tidszoner. Totalt 9 webbinarier äger rum under dygnet och du får anmäla dig till dem som passar dig. Gästtalarna kommer från universitet i flera länder som dela med sig av sina erfarenheter och forskning inom tillgänglighetsfrågor.

The target audience of GAAD is the design, development, usability, and related communities who build, shape, fund and influence technology and its use. While people may be interested in the topic of making technology accessible and usable by persons with disabilities, the reality is that they often do not know how or where to start. Awareness comes first.

Mer information och anmälan.

tisdag 1 maj 2018

Europeana i klassrummet - ny MOOC för lärare

Europeana är en omfattande samling öppna lärresurser om det europeiska kulturarvet med över 50 miljoner konstverk, artefakter, böcker, videor och ljudinspelningar från hela Europa. Nu startar en öppen nätkurs (MOOC) för lärare som vill lära sig mer om hur de kan använda Europeana i sin undervisning. Kursen, Europeana in your classroom, startar denna vecka och pågår i drygt sex veckor. Kursen består av fem moduler och beräknas kräva 4-5 timmar per vecka. Du lär dig att söka resurser i Europeana, skapa lektioner och använda samlingens olika pedagogiska verktyg.

The MOOC will introduce participants to the Europeana platform, where they will find different resources for educators such as pictures, videos, texts and various tools that they can easily integrate in their lessons. Moreover, the MOOC will help teachers to build learning scenarios using digital cultural heritage, in a framework of 21st century skills.

Titta på introduktionsfilmen.

måndag 30 april 2018

Varför blir man lärare? - ny studie


Varför väljer man att läsa till lärare? Fyra forskare vid Luleå tekniska universitet, Ulrika Bergmark, Stefan Lundström, Lena Manderstedt och Annbritt Palo, har undersökt detta genom att fråga över 250 lärarstudenter, enligt ett pressmeddelande från LTU. Studien, ”Why become a teacher? Student teachers’ perceptions of the teaching profession and motives for career choice”, har publicerats i European Journal of Teacher Education och analyserar över 250 brev som studenter antagna till tre olika lärarutbildningar på Luleå tekniska universitet skrivit i början av sin utbildning.

I breven framträder fyra huvudanledningar till att studenterna vill bli lärare:
  • Skapa goda skolupplevelser: Kopplar till den egna skoltiden. Studenter med positiva skolerfarenheter vill gärna återskapa dem. De som har negativa upplevelser med sig vill förändra skolan till det bättre.
  • Få ett givande yrke: Bland blivande gymnasielärare återkommer skäl som att få en universitetsexamen, ett tryggt heltidsjobb och ett meningsfullt och utvecklande yrke. Blivande lärare för yngre årskurser betonar hur viktigt det är för dem att i framtiden få arbeta med människor, speciellt barn.
  • Fostra goda medborgare: Många lärarstudenter vill göra skillnad, både för enskilda elever och för samhället i stort.
  • Vikten av värdefull kunskap: De blivande lärarna lyfter fram vikten av goda ämneskunskaper och ett engagemang för sina ämnen. Vanligast bland studenter som ska bli gymnasielärare.
– Ju yngre elever studenterna ska bli lärare för, desto mer altruistiska är skälen till att de söker sig till yrket. Få tar upp saker som lön och anställningstrygghet, trots att det ofta är just den typen av externa motiv som lyfts fram i diskussionen om hur vi ska få fler lärare i Sverige, säger Stefan Lundström, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning.

Källa: Pressmeddelande från Luleå tekniska universitet, Vad driver framtidens lärare? på myNewsdesk.

lördag 28 april 2018

Fem vanliga myter om utbildning


Det finns flera seglevade myter inom utbildning som fortsätter att spridas trots att de inte har stöd i forskningen. En kort artikel från engelska University of Sussex, 5 myths and misconceptions in learning theory, tar upp fem sådana myter och ger länkar till forskningsartiklar som slår hål i dem.
  • Inspelning av föreläsningar leder till ökad frånvaro.
    Studier visar att det inte finns någon koppling mellan inspelningar och studenternas närvaro. Studenterna vill fortfarande delta i undervisningen och använder inspelningar för att kunna gå genom föreläsningen, anteckna och reflektera.
  • Digitala infödingar
    Många tror att alla födda på 90-talet har en inbyggd digital kompetens och därför behöver ingen support. Så är inte fallet enligt forskningen.
  • Flervalstester används bara för faktainlärning
    Flervalstester kan användas för att få insikter i studentens självförtroende kring kursarbetet eller hur säkra de är på sina svar.
  • Lärstilar
    Många tror att vi lär oss på ett särskilt sätt: vissa lär sig bäst genom att lyssna, andra genom att göra och andra genom att läsa osv. Men det finns inget forskningsbevis för detta. Vi lär oss bäst genom en blandning av metoder och det är viktigt att vi utsätts för olika metoder under en utbildning.
  • Flipped classroom betyder bara inspelade filmer
    Metoden handlar om att aktivera studenterna före klassrumsmötet och det kan ske på många sätt: läsa, lyssna, titta, svara på frågor, brainstorma osv. Inte bara filmer!

fredag 27 april 2018

Detta i konferenser utan att åka

Virtually Connecting är ett nätverk voluntärer som öppnar upp utbildningskonferenser för alla som inte har möjlighet att delta på plats. De erbjuder bland annat informella diskussioner (videomöten) med intressanta föreläsare och deltagare på konferensen, diskussioner via Twitter, livesändning från konferensen samt bloggposter från VC-voluntärer på plats. Tanken är att Virtually Connecting ska inkludera alla som inte kan delta i konferenser på grund av ekonomi., avstånd, familjsituation eller funktionshinder. Dessutom får konferensen insikter och idéer från en mycket bredare publik än de som sitter i salen.

Using emerging technologies, we connect onsite conference presenters and attendees with virtual participants in small groups. This allows virtual conference participants to meet and talk with conference presenters and attendees in what often feels like those great spontaneous hallway conversations, something not usually possible for a virtual experience.
Följ Virtually ConnectingTwitter eller kolla webbplatsen för att se aktuella konferenser.

torsdag 26 april 2018

Robotar i klassrummet - inte än i alla fall


Pedagogiska robotar i skolan kan i framtiden fungera som assistenter och ge lärarna avlastning. Trots många etiska utmaningar kring användandet av robotar är mellanstadieelever redan nu villiga att följa instruktioner och prata med robotar i klassrummet. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Doktoranden Sofia Serholt har undersökt hur mellanstadieelever i en västsvensk grundskola interagerar med en så kallad humanoid robot med människoliknande kropp, huvud och armar i klassrummet.

− Jag har testat hur barnen reagerar på vanliga undervisningsinstruktioner som ges av antingen en robot eller en lärare för att bygga en Lego-figur. Resultaten visar att barnen är villiga att lyssna på anvisningarna från roboten, men att de till skillnad från samspelet med läraren inte söker hjälp från den när de inte förstår, säger Sofia Serholt.

Hon har även analyserat barnens reaktioner på robotens sätt att prata och röra på sig. Det visade sig att barnen besvarade robotens sociala kommunikation, exempelvis att eleverna svarade när roboten sa hej, att barnen reagerade när de fick beröm för något de var bra på, och att eleverna replikerade på frågor som ställdes av roboten, som om att roboten var en betydelsefull aktör i klassrummet.

− Å andra sidan såg jag att barnens samspel med roboten ofta misslyckades när den inte lyckades interagera med barnen på ett för dem meningsfullt sätt. Det är tydligt att barnen har förväntningar på roboten att den ska förstå och tolka deras intentioner. Men när detta inte sker så försvinner samspelet, säger hon.

Användandet av robotar i klassrummet kan ses som en naturlig följd av skolans pågående digitalisering, där digitala hjälpmedel så som exempelvis laptops och interaktiv teknik blir allt vanligare. En människoliknande robot kan i sin tur underlätta det digitala lärandet genom att förstärka det sociala samspelet mellan tekniken och eleven.

Med hjälp av intervjuer och enkätundersökningar som Sofia Serholt gjort med lärare och elever framträder också många etiska utmaningar med robotar i skolan.

− Hur säkerställer vi barnens integritet och vad blir konsekvenserna av robotar i klassrummet på sikt? Och vem bär ansvaret för robotar i skolan, inte bara i relation till vad som sker i klassrummet, utan även i händelse av oförutsedda och negativa konsekvenser som kan inträffa? Dessa frågor måste hanteras innan robotar kan ses som en möjlig teknologi i skolan, säger hon.

Läs avhandlingen: Child–Robot Interaction in Education.

Källa: Pressmeddelande från Göteborgs universitet, Robotar kan bidra till nya undervisningsformer i skolan.

onsdag 25 april 2018

Öppen kursbok om öppen utbildning

CC BY Some rights reserved by David Wiley
David Wiley är en av förgrundsfigurerna inom öppen utbildning och undervisar inom området vid amerikanska Brigham Young University. Bland annat undervisar han en kurs som heter An introduction to open education och som kurslitteratur finns självklart en öppen kursbok, An Open Education Reader.

Boken består av kapitel, skrivna av olika författare och med Wiley som redaktör. Hela boken ges ut gratis på nätet med en Creative Commons-licens och det betyder att andra får använda boken eller delar av den utan att be om tillstånd, så länge man erkänner upphovsmannen och följer licensvillkoren.

Fördelen med en sådan öppen kursbok är att texten kan redigeras när som helst och är därmed alltid uppdaterad. Wiley och sina studenter kommer att finslipa boken under kursen och externa läsare får gärna delta i diskussionen och föreslå ändringar. Varje kapital har förslag på diskussionsämnen och fördjupningsmaterial.

tisdag 24 april 2018

Strategisk agenda för internationalisering

En ny strategisk agenda för internationalisering av universitet och högskolor tas nu fram. Utbildningsdepartementet fick i fjol uppdraget att utreda frågan och ett förslag till agenda går nu ut på remiss till alla universitet och högskolor, En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3). Bland annat föreslår utredaren en ny formulering i högskolelagen kring internationalisering:

Den samlade internationella verksamheten vid varje högskola ska stärka kvaliteten i högskolans utbildning och forskning och nationellt och globalt bidra till sådan hållbar utveckling som högskolorna har i uppgift att främja.
Den föreslagna strategin har åtta mål:

  • Internationalisering präglar styrningen av och vid universitet och högskolor.
  • Sverige har hög attraktionskraft som studie- och kunskapsnation.
  • Alla studenter som tar examen från högskolan har utvecklat sin internationella eller interkulturella kompetens.
  • De anställda vid universitet och högskolor, inklusive doktoranderna, har god internationell erfarenhet och starka internationella kontaktnät.
  • Villkoren för universiteten och högskolorna att öka strategiskt internationellt samarbete och samverkan är goda.
  • Universitetens och högskolornas möjligheter att bidra till global utveckling och till att lösa globala samhällsutmaningar är goda.Myndighetsstödet för internationalisering av universitet och högskolor är anpassat efter lärosätenas behov.
  • System för uppföljning och utvärdering av internationalisering är väletablerade.
Nu har lärosätena fram till 7 juni att lämna in sina remissvar.

torsdag 19 april 2018

Nya modeller för lärande och undervisning - ny europeisk rapport

En ny rapport av EADTU och EmpowerThe Envisioning Report for Empowering Universities, undersöker hur europeiska universitet arbetar med nya metoder och trender inom utbildning och goda exempel på praktisk implementering. Experter från hela Europa har bidragit med artiklar inom fem nyckelområden:
  • Learning analytics; användning av data från t ex lärplattformar för att erbjuda riktat stöd till studenter mm. 
  • University challenges; vilka utmaningar står högre utbildning inför när man digitaliserar i allt högre grad?  
  • Blended education; nya initiativ och inriktningar inom blended learning, med fokus på pedagogik och bedömning.  
  • Student support; nya sätt att ge stöd till studenter, i synnerhet när det gäller digitala kompetenser, samt bibliotekets nya roll. 
  • Continuous education/CPD; det entreprenöriellt universitetet och karriärplaneringsstöd.  
- This is a report by the expert pools of the EMPOWER programme established by EADTU to cover the latest trends and developments in new modes of teaching. New modes of teaching and learning create new opportunities for enhancing the quality of the learning experience in on campus programmes, reaching out to new target groups off campus and offering freely accessible courses nationally or worldwide through the internet. They enhance the quality, visibility and reputation of the institution.

Ladda ner rapporten som pdf.

onsdag 18 april 2018

Virtuell mobilitet med Erasmus+

Erasmus+ Virtual Exchange är ett nytt initiativ för att skapa kontakter mellan studenter, ungdomar och lärare i hela Europa och Nordafrika. Det finns flera områden som kommer att utvecklas under det närmaste året.
  • Online facilitated dialogue
    Tre virtuella utbytesprogram med interaktiva diskussioner både synkront och asynkront för att diskutera aktuella frågor, skapa korta projekt och utveckla nyckelfärdigheter. Alla möten modereras och har erfarna facilitatorer.
  • Training to develop virtual exchange projects
    Studenter och lärare kollaborerar för att skapa virtuella utbytesprojekt.
  • Advocacy training
    Träning i konsten att debattera.
  • Interactive open online courses
    Ett utbud av öppna nätkurser (MOOCs) för virtuell mobilitet. Just nu finns det två kurser: Introduction to dialogue facilitation och Refugees in Europe. Genom partnerskap med många europeiska universitet finns det också ett omfattande kursutbud.
Om du kan tänka dig ställa upp som facilitator kan du hitta mer information samt anmälningsblankett här.

Erasmus+ Virtual Exchange is part of the Erasmus+ programme, providing an accessible, ground-breaking way for young people to engage in intercultural learning. Working with Youth Organisations and Universities, the programme is open to any young person aged 18-30 residing in Europe and the Southern Mediterranean.

Through a range of activities, Erasmus+ Virtual Exchange aims to expand the reach and scope of the Erasmus+ programme through Virtual Exchanges, which are technology-enabled people-to-people dialogues sustained over a period of time.

tisdag 17 april 2018

Från Storify till Wakelet

Många blev besvikna på nyheten att tjänsten Storify lägger ner sin verksamhet. Storify har varit ett bra verktyg för att skapa samlingar med olika sorters innehåll från sociala medier (Twitter, Facebook, LinkedIn, Instagram m fl) eller för att enkelt sammanfatta en tweetchat (chattsession på Twitter) med en gemensam hashtag #. Nu kommer ett liknande verktyg med namn Wakelet som erbjuder en enkel överföring av material från Storify.

Med Wakelet kan du samla filmer, bilder, texter och anteckningar under olika rubriker och dela med dig av dina samlingar. Du kan förstås komma åt dina Wakelet-samlingar från vilken enhet som helst. Ett bra verktyg för att samla inspiration till ett projekt eller grupparbete.

Läs mer i en artikel i Huffington Post, How Storify Users Can Keep Their Content Before the Company Deletes It.

måndag 16 april 2018

Konferensfrågor från publiken


När man ber om frågor från publiken under en konferens får man i stället allt annat är riktiga frågor. En bloggpost med glimten i ögat, 5 common questions from the audience at the education conference, beskriver vanliga inlägg från konferensdeltagare som har ett annat syfte än att bara ställa en enkel fråga. Det kan handla om en person som vill framhäva sin egen kompetens i frågan, en person som vill diskutera något helt annat, eller ser en kommersiell öppning.

Det är lätt att skratta åt dessa vanliga situationer men det viktigaste är att vi stannar upp en stund och lovar att inte göra dessa misstag själva framöver! Låt oss se till att vi ställer relevanta och bra frågor. Jag ska göra mit bästa.

fredag 13 april 2018

Högskolan i siffror

Om du behöver aktuell statistik om svensk högre utbildning hittar du det mesta på UKÄs (Universitetskanslersämbetet) samlingssida, Statistikdatabas: Högskolan i siffror.

Här kan du hitta information kring bland annat sökstatistik, registrerade studenter, helårsstudenter, helårsprestationer, examina, internationellt utbyte, forskning, personal och ekonomi. Du kan även söka inom olika kategorier, ämnesområden mm. Du kan också ladda ner de tabeller du behöver.

torsdag 12 april 2018

Malmö delar - öppna lärresurser för stadens lärare

Malmö Stad lanserar nu sin plattform för öppna lärresurser, Malmö delar. Här får lärare på alla nivåer från förskola till gymnasium dela med sig av sina bästa lektioner och skapa en gemensam resursbank. Alla resurser på Malmö delar är märkta med Creative Commons-licenser och är därmed tillgängliga för alla och får återanvändas utan att behöva fråga om tillstånd. Varje resurs kommer med en beskrivning av syftet, användningsområde, länkar till tester och lektionsbeskrivning.

Alla lärare i Malmö får lägga ut material men det finns en redaktion som står för kvalitetssäkringen. Tjänsten är helt gratis och utan kommersiell anknytning. Just nu finns det ett begränsat sortiment i samlingen men meningen är att tjänsten ska växa fort (se introduktionsfilmen nedan).

- På Malmö delar hittar du både heltäckande arbetsområden – bestående av lektioner och moment och med en tillhörande pedagogisk planering – samt resurser som kan bestå av övningar, verktyg, mallar eller annat pedagogisk material.

onsdag 11 april 2018

Validering i högskolan - ny rapport

Validering är en central fråga i alla diskussioner kring det livslånga lärandet och breddad rekrytering. Vi behöver nya strukturer och regelverk för att kunna validera arbetslivserfarenhet, utbilding i andra länder och andra meriter, i synnerhet för att lättare kunna slussa in nyanlända i arbetsmarknaden och högre utbildning. Utbildningsdepartementet har nu publicerat ett delbetänkandet, Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande, som analyserar dagens strukturer, tittar på läget i andra länder och lägger fram ett antal rekommendationer.

Rapporten beskriver den ryckiga utvecklingen inom validering under de senaste åren och pekar på ett stort behov av strukturer för att erkänna tidigare lärande samt gemensamma riktlinjer och kvalitetsgranskning. Rapportens rekommendationer:
  • Ett moderniserat regelverk för flexibelt och generöst erkännande
  • Förbättrad redovisning  av tillgodoräknanden
  • Långsiktigt uppdrag till Universitets- och högskolerådet och fortsatt stöd till utveckling av metoder och bedömningskriterier
  • Särskild ersättning för tillgodoräknanden baserade på reell kompetens
  • Uppföljning och kvalitetsgranskning av lärosätenas arbete
  • Möjlighet till tillgodoräknande inom uppdragsutbildning
  • Förhandsbesked om tillgodoräknande 
- Detta delbetänkande Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande (SOU 2018:29) syftar till att förbättra förutsättningarna för generösa, flexibla och rättvisa erkännanden av tidigare lärande, oberoende av var, när och hur individen har utvecklat sin kompetens. Fungerande validering för tillgodoräknande är centralt för att realisera möjligheter till livslångt lärande inom högskolan och för att främja mobilitet och internationalisering. Det är också av stor betydelse för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

tisdag 10 april 2018

Webbinarium: MOOCs med lokal support

Ett problem med öppna nätkurser, MOOCs, har varit att de inte når dem som skulle ha mest nytta av gratis öppen utbildning: de som inte annars har möjlighet att delta i högre utbildning. I stället lockas kurserna av redan högskoleutbildade, yrkesverksamma personer som söker kompetensutveckling. Många kurser utgår ifrån att deltagarna har bra studieteknik och digital kompetens och de som saknar dessa färdigheter hoppar oftast av när något är svårt att förstå. Idag finns det dock många exempel på lokal support (lokala studiegrupper, handledare, frivilliga grupper, slutna grupper i sociala medier mm) för de som läser öppna kurser. Dessa arrangeras av lokala skolor, bibliotek eller av deltagarna själva i s. k.

Denna utveckling är ämnet för ett webbinarium 14 maj 15.00-16.00Facilitated MOOC support - Closed bubbles in a sea of openness, som arrangeras av EADTU (European Association of Distance Teaching Universities), projektet MOONLITE (MOOCs for social inclusion and employability) Openuped och Empower. Talarna är Gabi Witthaus (University of Birmingham) och jag och vi kommer att ge flera intressanta exempel på lokal förankring och support. Det kommerockså  att finnas mycket tid för diskussion och frågor.

- Many of the people who could gain most from open online education lack the necessary study skills and digital literacies to participate effectively. Although most MOOC providers offer some online support services, they cannot provide personal, face-to-face support. Many people are unfamiliar with the principles of online learning and need practical support and advice from a trusted mentor or friend to learn effectively. By forming local support groups, various organisations and communities are providing that vital support to give learners the skills and confidence needed to complete an online course.

lördag 7 april 2018

Projektfällan inom offentliga organisationer

CC0 Public domain on Pixabay
I nästan all offentlig verksamhet försöker man lösa svåra frågor genom att skapa projekt. Problemet är att projekt skapar flera projekt utan att de leder till större förändringar i den ordinarie verksamheten. Så skriver Mats Fred, forskare vid Malmö universitet i en artikel i tidningen Dagens samhälle, Vi önskar innovation – men vi får projekt. Han menar att offentliga organisationer har blivit väldigt bra på att driva projekt kring innovation och förändring men att dessa sällan leder till bestående förändringar på längre sikt.

- Vi är med andra ord duktiga på att initiera och genomföra projekt, men inte så duktiga på att ta tillvara på projektresultaten. I en studie där vi letade efter projektresultat som överlevt själva projekten, fann vi det vanligare att projekt resulterar i nya projekt än att de bidrar till förändring i de permanenta organisationerna.

Projektformen har många fördelar: fokus på problemlösning, enklare samarbete mellan olika organisationer, extern finansiering, tydliga ramar osv. Hur man sedan förändrar den tunga ordinarie verksamheten är en helt annan fråga som sällan får uppmärksamhet. Mats Freds avhandling berör mest kommunal verksamhet men kan säkert även gälla utbildningsektorn.

Läs Mats Freds avhandling: Projectification : the Trojan horse of local government (Malmö universitet 2018).