Många organisationer bygger om sina kontorslokaler till aktivitetsbaserade arbetsplatser där de anställda får välja mellan olika miljöer (tysta rum, kollaborativa ytor, bås för e-möten osv) beroende på arbetsuppgifter. Meningen är att medarbetare blir rörligare och att miljön främjar samarbete och lagkänsla.
En artikel på Forskning.se, Inte mindre stillasittande med aktivitetsbaserade kontor, beskriver en ny studie från Högskolan i Gävle som visar att aktivitetsbaserade arbetsplatser leder till mer rörlighet men inte minskar stillasittandet. Forskarna studerade 500 anställda på Trafikverket under 3 år för att se hur den nya arbetsmiljön skulle påverkar deras beteende på jobbet. De gick från cellkontor eller kontorslandskap till aktivitetsbaserade arbetsplatser. Den nya arbetsmiljön gav inga förbättringar när det gällde hälsan och medarbetarna satt lika mycket som gjorde förr. Prestationsnivån var klart bättre i de tysta områdena och en slutsats var att det måste finnas tydliga avgränsningar mellan de tysta rummen och samarbetsytorna. En positiv effekt var att medarbetarna kände sig mer effektiva om de bytte arbetsplats fyra gånger om dagen eller oftare.
Studien pekar på fyra framgångsfaktorer för aktivitetsbaserade arbetsplatser:
- att medarbetarna är tillfreds med förutsättningarna för avskildhet
- att det finns möjligheter för kommunikation
- att få till växlingar mellan arbetsytor
- att man inte måste leta efter platser och lägga tid på det
Hallman, D., Mathiassen, S. & Jahncke, H. (2018). Sitting patterns after relocation to activity-based offices : a controlled study of a natural intervention.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar