En debattartikel av Gunnar Karlsson, professor vid KTH, i tidskriften Universitetsläraren, Lärdomar från den snabba omställningen, lyfter frågor kring hur vi bygger vidare på erfarenheter från vårens digitala omställning. Framför allt bör vi satsa mer på pedagogisk utveckling och kursdesign. Kursdesign och undervisning handlar idag om ett lagarbete och det är viktigt att skapa nya strukturer och processer för att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Nu vet vi att många flera kurser kan ges på distans och det betyder att vi kan erbjuda fortbildning på mer flexibla sätt som en del av det livslånga lärandet.
Problemet är att lärarna idag får alldeles för lite utrymme för egen kompetensutveckling och lösningen är nya finansieringsmöjligheter.
Utvecklingstid kan finansieras genom omprioritering. I dag dras kostnader för utbildningens stödfunktioner av direkt från det inkommande anslaget; återstoden blir lärarens andel. I stället måste alla utbildningskostnader ställas mot varandra och budgeten måste innefatta lärarnas utvecklingsarbete för att säkerställa att det finansieras.
Det krävs även medel från staten för att få igång en riktig förändring.
Utöver det högskolan kan göra med befintliga medel behövs riktade anslag från staten. På 1990-talet fanns under en kort tid Högskolans grundutbildningsråd, som i likhet med forskningsråd beviljade projektmedel efter peer-review. Det inrättades för att höja status för förnyelse av och forskning om utbildning. Då var förslaget att rådet borde ha ett anslag på en procent av det samlade grundutbildningsanslaget. Det är dags att återinrätta grundutbildningsrådet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar