Ny rapport om distansutbildning i Sverige

Det finns en växande intresse för högskoleprogram på distans, främst bland kvinnor, enligt en ny rapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ), Distansutbildning i svensk högskola. Rapporten är en kartläggning av alla distansutbildningar och kurser från svenska lärosäten och innehåller statistik och analys av utvecklingen. Bland annat visar rapporten att yrkesexamensprogram på distans som lärarprogram och specialistsjuksköterskeprogram har lika hög genomströmning som motsvarande program på campus.

En viktig framgångsfaktor som pekas ut är att höja lärarnas digital kompetens och pedagogisk tillämpning av IKT i nätbaserade kurser. Enligt UKÄs projektledare Anette Gröjer:

- För att kvaliteten ska vara hög i de nätbaserade distansutbildningarna bör universitet och högskolor ges bättre förutsättningar och incitament att bland annat stötta sina lärare genom kompetensutveckling i nätbaserad pedagogik.

I uppdraget från regeringen ingick även att kartlägga hur samarbetet mellan lärosätena och kommuner, landsting och regioner via lärcentra eller motsvarande ser ut och vilket stöd som distansstudenter erbjuds.

Utbildningar i högskolepedagogik - sätt tonvikten på praktik

"One-on-One Student-Teacher Interaction" (CC BY-NC-ND 2.0) by Georgia Southern University

Alla universitetslärare ska få kompetensutveckling inom högskolepedagogik men frågan är om det räcker för att garantera bra undervisningskvalitet. En artikel av Robert Östling i Vetenskapsrådets blogg Curie, Feltänkt om kurser i högskolepedagogik? menar att kurser inom högskolepedagogik är alldeles för teoretiska och efterlyser mer praktiska utbildningar som utvecklar det pedagogiska hantverket. Han inser att den teoretiska grunden är viktig men som lärare behöver man råd och återkoppling om hur man lägger upp undervisningen och hur man hanterar olika undervisningssituationer.

- Fokus i den högskolepedagogiska utbildning jag genomgått hittills har dock varit ett annat. Den övervägande delen har handlat om att lära ut pedagogiska teorier och att analysera undervisning och lärande utifrån dessa. Detta kanske bidrar till en ökad förståelse utifrån ett akademiskt perspektiv, men jag tror det har mycket liten betydelse för att utveckla det pedagogiska hantverkskunnandet.

Östling föreslår en mer pragmatisk arbetssätt med större fokus på praktik, åtminstone som ett första steg in i läraryrket.

- Nej, jag tror lösningen är en mer praktiskt orienterad högskolepedagogik på en betydligt mer handfast, men kanske mindre akademiskt intressant, nivå.

New Media Consortium går i konkurs

New Media Consortium, en icke-vinstdrivande organisation av forskare och utbildningsexperter som har producerat bland annat den årliga och tongivande internationella trendrapporten om IKT och utbildning NMC Horizon report, har gått i konkurs och slutar sin verksamhet med omedelbar verkan, enligt en artikel i nättidningen EdSurge, New Media Consortium Unexpectedly Shuts Down, Citing ‘Errors and Omissions’ by CFO.

- The New Media Consortium (NMC) regrets to announce that because of apparent errors and omissions by its former Controller and Chief Financial Officer, the organization finds itself insolvent ... Consequently, NMC must cease operations immediately.

NMC har haft en ledande roll i världen när det gäller analys och kartläggning av hur digitalisering påverkar hela utbildningsbranschen, från skolor till universitet och bibliotek och konkursbeskedet har tagits emot med stor sorg bland många. Framför allt kommer alla NMC Horizonrapporter att saknas.

Typely - automatisk textgranskning

CC0 Public domain on Pexels

Vi är nu vana vid automatisk stavnings- och grammatikkontroll men vad sägs om automatisk textgranskning som kontrollerar läsbarhet, användning av fikonspråk, slanguttryck, klyschor, upprepning och mycket mer. Ett gratisverktyg som heter Typely tar hand om dina texter och ger dig återkoppling. Verktyget finns bara för texter på engelska och kan hantera texter upp till 50 000 tecken. Typely tar inte upp gramatiska fel men fokuserar mer på läsbarhet. Nu finns det även en funktion för automatisk uppläsning av din text.

Läs mer om verktyget på Typelys blog.

Det digitala samhället - ny rapport

"KL Benelux" (CC BY-NC-SA 2.0) by Eugene Kaspersky

Regeringens digitaliseringsstrategi, som kom ut i maj, fokuserade på fem nyckelområden: digital kompetens, digital trygghet, digital innovation, digital ledning och digital infrastruktur. En ny rapport av företaget Visma, Det digitala samhället, har undersökt hur olika organisationer och individer ser på utvecklingen.  Rapporten bygger på två större undersökningar bland både allmänheten och bland ledare inom svenska organisationer och innehåller intressanta statistik om hur de ser på utvecklingen.

Nästan två tredjedelar av de tillfrågade anser att det är viktigt att hänga med i den digitala utvecklingen men fördelningen är jämn när det gäller deras inställning (positiv/negativ) till ökad digitalisering. När det gäller företag så tror 83% att deras satsningar på digital kompetens kommer att öka framöver och cirka 40% ser digitalisering av administrativa processer som det viktigaste satsningsområdet.

- Det digitala samhället analyserar digitaliseringen utifrån tre teman: digitaliseringen och individen, dagens och framtidens digitala organisationer samt det uppkopplade samhället. Hur viktigt anser svenskarna att det är att hänga med i utvecklingen? Vilka processer kommer företagen prioritera att automatisera framöver? Hur vill svenskarna ha kontakt med olika samhällsfunktioner i framtiden? Det och mycket annat ger den här rapporten svar på.

Vem ställer flest frågor vid akademiska konferenser?

"Macmillan Question Time 2013" (CC BY-NC-ND 2.0) by Macmillan Cancer Support.

En ny studie från amerikanska Cornell university, Women's visibility in academic seminars: women ask fewer questions than men, har tittat på könsfördelningen på frågor vid akademiska konferenser. Studien omfattar statistik från cirka 250 olika konferenser och seminarier i 20 länder och svaret är ingen överraskning; män står för de flesta frågorna. Artikeln rekommenderar att moderatorer försöker att fördela frågorna bättre men framför allt att låta en kvinna ställa den första frågan. Ett intressant resultat av studien är att om en kvinna får fråga först så är könsfördelningen mycket bättre än om en man får inleda frågestunden.

- Furthermore, our observations indicated that the gender of the first person to ask a question predicted the gender imbalance in subsequent questions, with proportionally fewer questions asked by women when a man was the first to ask a question. A longer time for questions was associated with less of an imbalance, but attempts to manipulate the time for questions in two departments were unsuccessful. We propose alternative recommendations for increasing women's visibility at these events and suggest that our results are best explained by internalized gender role stereotypes about assertiveness.

Ladda ner artikeln som pdf-fil.

Linnéuniversitetet först i Sverige med digitala examensbevis

Pressbild Linnéuniversitetet (Anders Runesson)

Linnéuniversitetet har blivit det första lärosätet i Sverige att utfärda digitala examensbevis. Digitala bevis är en tanke som funnits länge, men först i och med nya Ladok i samband med e-bevarandesystem och e-signeringshantering, kunde de tekniska lösningarna komma på plats.

De nya examensbevisen är digitala och verifieras med e-signatur. Den digitala hanteringen effektiviserar handläggningstiden och säkerställer att studenten får tillgång till sitt bevis direkt när det är beslutat, istället för att vänta ytterligare upp till två veckor på tryck och posthantering. Nu kan även studenterna skicka vidare ett bevis i ett mail eller via en arbetssökandeportal, utan att behöva vidimera papperskopior och skanna in sina bevis. Förutom en snabbare och säkrare service till studenten så är detta också ett led i Studerandeavdelningens arbete för en hållbarare framtid, då vi avsevärt minskar pappersförbrukning.

Källa: Nyhet från Linnéuniversitetet.

Kommunikation mellan lärare och elever - digitala och fysiska lärmiljöer kompletterar varandra

"photo" (CC BY-NC 2.0) by wlibrary

Många lärare använder sociala medier och appar för att kommunicera med elever utanför klassrummet och ge större möjligheter till diskussion. Ett nyligen avslutat projekt vid Mälardalens högskola, LOOP, har undersökt likheter mellan lärarnas kommunikation och elevernas delaktighet i fysiska och digitala lärmiljöer, enligt en nyhet från Mälardalens högskola, Nu avslutas projektet LOOP - om det virtuella och fysiska klassrummet.

Projektet har analyserat kommunikation mellan lärare och elever i årskurs 8-9, både i klassrummet och i digitala lärmiljöer som sociala medier. Resultaten visar att var tredje lärare använder sociala medier i sin undervsining och att diskussioner sker där både under skoldagen och på kvällarna. Lärarna använde sociala medier som en integrerad del av klassrumsundervisning för brainstorming, dela filmer och bilder, skapa en extra kanal för diskussion mm.

- Resultaten visar att lärare kan göra på flera olika sätt för att antingen skapa känsla av ”ett sammansatt klassrum” i det fysiska och virtuella eller för att hålla dessa utrymmen separata från varandra. Deras användning av olika kommunikativa medel i undervisningen gör att man kan betona lärande och elevens visande av sina färdigheter antingen i det virtuella, i det fysiska eller gränsöverskridande av båda. I vissa fall är lärappen en integrerad del av ordinarie undervisning och kommunikationen mellan lärare och elever flödar i princip fritt i tid och rum, i andra fall begränsar lärare undervisningen och elevers möjligheter för deltagande till enbart det fysiska rummet. Vad som fungerar när beror på förutsättningar inom ämnen och undervisningsinnehåll och lärarens personliga stil.

Se ett bildspel om projektet, Lärares användning av sociala medier och digitala plattformar. Läs mer om LOOP-projektet.

Kursmaterial om könsnormer i bildspråket

Pressbild, Statens medieråd

Det finns ett stakt behov av bättre utbildning kring hur könsnormer bekräftas och förstärks av bildspråket i olika medier, i synnerhet som en följd av #metoo-kampanjen. Statens medieråd har nu tagit fram ett webbaserat utbildningspaket, Könsnormer i bildspråket, enligt ett pressmeddelande, ”En bild säger mer än tusen ord”- nytt verktyg hjälper unga att avslöja könsnormer i bildspråket. Det handlar om att kunna tolka bilderna vi ser dagligen på nätet och i tryckta medier och bli mer medveten om vilka budskap de sänder. Materialet finns just nu på svenska men det kommer snart att översättas till engelska och arabiska.

Könsnormer i bildspråket utgår från tre frågor:

• Hur ser de bilder ut som florerar i vårt samhälle?
• Hur ser de bilder ut som vi själva producerar?
• Hur kan vi arbeta mer normkritiskt och inkluderande?

Könsnormer i bildspråket är ett pedagogiskt material som visar hur vi ständigt kommunicerar med bilder och hur vi behöver analysförmåga för att kunna demaskera och förstå bilders budskap. Tränar vi på att läsa bilder blir vi bättre på att analysera, förstå och problematisera det vi ser.

Materialet diskuterar normer kring manligt och kvinnligt genom olika övningar, bildpresentation (Powerpoint), teoretisk samt praktisk bildanalys. Här illustreras också hur mängden bilder med liknande representation kan skapa ett visuellt mönster som påverkar oss själva och hela samhället i en viss riktning.

Som komplement till detta kan jag också rekommendera kursmaterialet Propaganda och bilders makt, också av Statens medieråd.

Classroom Screen - visuellt stöd för klassrumsaktiviteter

Classroom Screen är ett väldigt enkelt verktyg för att synliggöra klassrumsaktiviteter. Det är en webbsida som du visar via en projektor eller smartboard. Du kan snabbt och enkelt lägga upp information om grupparbete, en stoppklocka som visar hur mycket tid som är kvar för aktiviteten, visuella symboler för tystnad, grupparbete, pararbete osv, QR-koder till webbsidor som ska användas av klassen samt rittavlor, textrutor och även trafikljus som kan ändras för att visa när t ex ljudnivån är för hög. Du kan också välja bland 38 språk och välja lämplig bakgrundsbild.

Det går inte att spara din layout till nästa gång men verktyget är så enkelt att du kan snabbt ta fram precis det du behöver till varje lektion. Classroom Screen fungerar bäst i webbläsaren Chrome.

Här kommer en kort film som visar hur du kommer igång.

Effektivare webbinarier

"Webinar" (CC BY-NC-SA 2.0) by davidroethler

Hur kan vi skapa mer interaktiva webbinarier och hur kan vi omvandla ett webbinarium till en community som fortsätter diskussionen långt efter webbsändningen? Det var utgångspunkten för ett internationellt projekt, Effective webinars, som jag deltog i för ett par år sedan tillsammans med kollegor från Norge, Danmark, Island och Österrike. Vi testade många sorters webbinarier under två år i samarbete med utvalda externa partners från både utbildningsområdet och näringslivet. Erfarenheter från projektet har nu samlats i en ny artikel i tidskriften European Journal of Open, Distance and E-learning, Webinars as active learning arenas.

- Denna artikel, med utgångspunkt i erfarenheter från ett nordiskt projekt som löpte från 2014 till 2016, presenterar ett brett sortiment aktiviteter, verktyg och metoder som kan främja engagemanget hos webbinariedeltagare. Artikeln fokuserar speciellt på metoder avsedda att fördjupa diskussionen och förlänga den bortom det synkrona webbinariets fasta tidsramar. Ett framgångsrikt webbinarium kan även utmynna i en gemensam praktik, och vi undersöker här ett antal verktyg och metoder som stödjer en sådan process.

Internationell konferens om det hållbara universitetet

"IMG_4078" (CC BY 2.0) by Bengt Nyman

KTH i Stockholm kommer att vara värd för en internationell konferens om hållbarhet inom högre utbildning, International Sustainable Campus Network, ISCN2018, 11-13 juni 2018. Konferensen handlar om hur vi kan skapa hållbara lärmiljöer, processer och byggnader på campus samt hållbar ledarskap. Årets konferens kommer att öppnas för externa deltagare genom flera kollaborativa aktiviteter enligt principen crowdsourcing (storskalig idésamling via nätet).

- Higher Education Institutions have a unique role and responsibility for the future and for driving the development of a sustainable society. HEI’s are charged with the task of fostering sustainability in the leaders of tomorrow, developing solutions and methods to address a sustainable future and ensuring that we contribute knowledge to society. HEI’s must also ensure that our everyday operations and practices are consistent with a sustainable future and we work to holistically integrate sustainability into mission of the university and our daily tasks.

Läs mer om konferensen.

Digital hållbarhet viktig för framtidens forskning

"obsolete technology" (CC BY-ND 2.0) by brizzle born and bred

Det finns hållbarhetsfrågor även inom den digitala världen. Vad händer med forskningsdata, artiklar, rapporter mm som lagras på utdöende format och gamla medier? Risken finns att allt försvinner när inga datorer kan längre läsa filerna längre. En ny artikel från brittiska JISC, Threat to researchers’ data prompts “at risk” register of endangered digital species, beskriver flera initiativ som försöker bevara viktigt forskningsmaterial genom att överföra det till nya lagringsformat. Bland annat finns Digital Preservation Coalition, som har tagit fram en riskklassificering av olika medier och format, The 'Bit List' of Digitally Endangered Species, ungefär som man klassificerar hotade djurarter. Även open access tidskrifter som har slutat publicera ingår i denna lista över hotade arter eftersom risken finns att webbplatsen en dag bara försvinner.

- In terms of research material, the list identifies open access journals, original research data, fishbase.org, and PhD data as examples that it deems “critically endangered” among the academic community. If data is lost, researchers’ conclusions could be hard to reproduce and prove, and the data will be unable to be reused by others. This may in turn impact the likelihood of securing funding for future research in line with policy requirements.

Hur jobbar vi med detta i Sverige? Skriv en kommentar om du vet mer.

Svensk dysleximetod vinner nordiskt pris

Lexplore, ett svenskt verktyg som används för att upptäcka dyslexi, har vunnit ett nordiskt pris, Nordic Edtech Award 2017, enligt ett pressmeddelande från Swedish Edtech Industry, Swedish Lexplore wins Nordic Edtech Award 2017. Lexplore används för att upptäcka dyslexi så tidigt som möjligt så att skolan kan ge rätt stöd till barnen. Genom att testa samtliga barn i en skola kan man få en bra överskådlig bild på allas läsförmåga. Verktyget registrerar ögonrörelser när man läser en text och alla data analyseras för att upptäcka avvikelser.

De andra nominerade i tävlingen var följande:

• Mightifier (Finland) Plattform för positiv, formativ återkopling mellanelever och med läraren både i klassrummet och utanför. 
• Matematikfessor (Danmark) Matematikportal där alla kan lära sig i egen takt.
• Kara Connect (Island) Elever med särskilda behov kan få nätbaserad hjälp av specialistlärare. 
• Differ (Norge) App för meddelanden och chatt inom en klass eller annan grupp för att främja kollaboration. 

Här kommer en kort introduktionfilm till vinnaren, Lexplore.