Otter - automatisk transkriberingsverktyg

Otter är ett automatiskt transkriberingsverktyg som kan intergreras med Zoom, Teams och Google Meet. Den antecknar allt som sägs under ett möte eller intervju och lär sig skilja mellan olika röster och till och med känna igen dem. Under mötet kan alla se dessa anteckningar och man kan till exempel snabbt lägga in bilder eller dokument i anteckningarna eller markera viktiga beslut. Efter mötet går Otters artificiell intelligens applikation genom texten och redigerar den så att man ser olika talare och texten ser ut som ett manus. Appen kan dessutom skapa en lista över nyckelord och man kan sedan redigera manuellt om man vill. Otter finns för både iOS och Android och kan även laddas ner som en del av Google Chrome. Just nu finns den bara på engelska.

Läs mer i ett pressmeddelande från Otter eller titta på den här korta filmen.

Pedagogisk innovation - ny rapport

CC BY-NC Some rights reserved by Open University

Rapporten Innovating Pedagogy 2022 har publicerats av Open University i samarbete med Universitat Oberta de Catalunya i Barcelona. Under tio år har rapporten kartlagt trender inom högskolepedagogisk utveckling med exempel på praktisk tillämpning.

Ten years on from our first report, there is even greater interest in the impact of innovations, but we are still lacking methods to help predict their impact in a reliable way. Besides, any impact will surely not be the same in different parts of the world since local circumstances and educational cultures are vastly different. In the present report there are no specific predictions as to the impact of the pedagogical innovations we describe. However, readers are encouraged to consider what impacts the innovations may have on aspects of teaching, learning and assessment in their contexts, as well as any implications for teachers’ professional development.

Årets rapport fokuserar på följande områden:

• Hybrid models. Olika lösningar och metoder för hybridundervisning.
• Dual learning scenarios. Olika metoder som kombinerar undervisning i klassrummet med praktisk erfarenhet på arbetsplatsen och hur desa kan synkroniseras.
• Pedagogies of microcredentials. Korta och ofta praktiska kurser i nyckelfärdigheter som ger nya certifieringstyper.
• Pedagogies of autonomy. Under pandemin har frågan om studntens autonomi fått mer uppmärksamhet. Hur främjar vi studentens ansvar för sitt lärande?
• Watch parties. Att titta på inspelat utbildningsmaterial i grupp har stora fördelar.
• Influencer-led education. Det finns många populära lärare som har byggt upp egna kanaler med utbildningsmaterial som når ut till miljoner studenter.
• Pedagogies of the home. Allt fler studerar hemifrån. Hur påverkas kursdesign av detta?
• Pedagogy of discomfort. Hur undervisar vi i obekväma ämnen som väcker starka känslor?
• Wellbeing education. Pandemin visade att många studenter inte mår så bra. Hur tar vi hänsyn till välbefinnande och psykisk hälsa i våra utbildningar?
• Walk and talk. Utomhuspedagogik och nya möjligheter att kombinera undervisning och hälsa.

Referens

Kukulska-Hulme, A., Bossu, C., Charitonos, K., Coughlan, T., Ferguson, R., FitzGerald, E., Gaved, M., Guitert, M., Herodotou, C., Maina, M., Prieto-Blázquez, J., Rienties, B., Sangrà, A., Sargent, J., Scanlon, E., Whitelock, D. (2022). Innovating Pedagogy 2022: Open University Innovation Report 10. Milton Keynes: The Open University

Hot mot universitetslärare och forskare - ny undersökning

Photo by Priscilla Du Preez on Unsplash

Hot mot universitetsanställda är tyvärr ett allt vanligare inslag i arbetslivet enligt en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Hot och trakasserier kommer främst från studenter och kollegor. En undersökning av fackföreningen SULF, Hot och hat mot forskare och lärare i svensk högskolesektor, visar att 40% av dem som svarade på enkäten hade upplevt någon form av hot eller trakasserier i tjänst. Majoriteten av hoten kom från studenter eller andra anställda inom den egna lärosätet och endast 14% som kom från personer utanför akademin. Enligt David Brax som har gjort studien och är senior utredare vid Nationella institutet för genusforskning:

Det är intressant att en så stor andel är studenter eller andra på lärosätena eftersom rapporteringen av de här frågorna mest har handlat om externa hot. När man ska hantera detta som arbetsgivare måste man då hantera både förövare och den utsatta, jämfört med externa hot där det mer handlar om att skydda sin personal.

Hotsituationer uppstår både digitalt via e-post eller sociala medier och i fysiska möten som till exempel i klassrummet. I många fall har hoten betytt att den anställda har undvikit att uttala sig offentligt om vissa frågor eller håller en lägre profil och i vissa fall funderat över att byta jobb eller lämna akademin.

De utsatta bedömer att förövarens motiv i de flesta fallen har varit att visa missnöje (60 procent) och att förödmjuka/förolämpa (43 procent), men det har också handlat om att påverka undervisningen (21 procent) eller deltagandet i samhällsdebatten (21 procent).
De flesta utsatta knyter inte förövaren till en särskild grupp, men 12 procent av förövarna bedöms vara högerextrema/rasistiska och 8 procent antifeministiska.

En slutlig rapport om ämnet kommer längre fram under hösten.