Ny e-tjänst: Vad motsvarar din utländska utbildning i Sverige?

Nu finns det en e-tjänst som gör det möjligt att se vad en utländsk utbildning motsvarar i Sverige. Tjänsten har tagits fram av UHR (Universitets- och högskolerådet) och ska göra det lättare för många att komma in i arbetsmarknaden. Enligt ett pressmeddelande från UHR:

Det är viktigt att ta tillvara kompetensen hos de hundratusentals personer i Sverige som har en utbildning från ett annat land, säger Karin Röding, generaldirektör för UHR. UHR:s nya så kallade bedömningstjänst gör det lättare för både arbetssökande och arbetsgivare att förstå vad en utländsk utbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet. För arbetsgivare innebär det att de lättare kan rekrytera personer med rätt kompetens.

I bedömningstjänsten finns information om vad en utländsk gymnasieutbildning, eftergymnasial yrkesutbildning eller högskoleutbildning motsvarar i Sverige. Svaret kan laddas ner som en pdf, som den som söker arbete kan skicka till arbetsgivare tillsammans med sina utbildningsdokument. I tjänsten finns bedömningar av närmare 500 utbildningar från 37 länder.

– Tjänsten ger snabbt och enkelt besked om vad en utländsk utbildning innebär, säger Lars Petersson, avdelningschef vid UHR. Vår förhoppning är att framför allt arbetssökande och arbetsgivare ska ha nytta av den, men även personer som vill studera i utlandet ska kunna se vad olika utbildningar motsvarar i Sverige.

Länk till bedömningstjänsten.

Pedagogisk innovation i klassrummet - ny rapport

"Arbetsmarknadskunskap i åk 6 på Gärsn" (CC BY 2.0) by cwasteson

Det finns många nya pedagogiska modeller och metoder samt digitala plattformar och verktyg men hur ser det ut i klassrummet egentligen? Hur långt har vi kommit med innovativ undervisning och lärande? Dessa frågor ligger till grund för en ny rapport från OECD, Measuring Innovation in Education 2019. Rapporten, med underrubriken vad har hänt i klassrummet?, undersöker om de senaste årens innovationsvåg inom pedagogik och teknik har lett till konkreta resultat. Rapporten fokuserar på grundskola och gymnasium men berör även lärarfortbildning.

The report casts light on systemic innovation in primary and secondary education, with a focus on pedagogical innovation. Has the use of technology spread? Have assessments become more important in pedagogical practices? Are students given more agency in their learning? Are they still asked to memorise facts and procedures? Do teachers increasingly engage students in peer learning activities?

Den första delen handlar om innovation inom 150 olika utbildningsmoment (utveckla färdigheter inom olika ämnen, generiska kompetenser osv) och del två handlar om innovation ino olika utbildningsnivåer och lärandemål. Sist i rapporten finns beskrivningar av innovationsnivån i särskilda länder och du hittar Sverige på sida 288.

Referens
Vincent-Lancrin, S., et al. (2019), Measuring Innovation in Education 2019: What Has Changed in the Classroom?, Educational Research and Innovation, OECD Publishing, Paris,https://doi.org/10.1787/9789264311671-en.

Rapport om norsk högre utbildning 2019

Bild: Diku

Varje år kommer en övergripande rapport om norsk högre utbildning, Tilstandsrapport for høyere utdanning, sammanställt av Diku (Direktoratet for internasjonalisering og kvalitetsutvikling i høyere utdanning). Här hittar du rapporter och statistik om utbildningar, doktorandsutbildning och forskning, ekonomi och HR-frågor. Ett särskilt fokus läggs i år på hur universitet och högskolor arbetar med FNs hållbarhetsmål och miljöarbetet.

Årets temakapittel tar utgangspunkt i FNs bærekraftsmål og arbeidet med å gjennomføre det grønne skiftet. Kapittelet belyser høyere utdanningssektorens arbeid med disse temaene, og viser at det jobbes bredt i sektoren med å inkludere perspektiver knyttet til det grønne skiftet og bærekraft i utdanning og forskning, så vel som i investeringer og drift. Temakapittelet skiller seg fra resten av rapporten ved at det i større grad er basert på kvalitative vurderinger og dialog med nøkkelpersoner.

Ladda ner rapporten.

Tillgång till högre utbildning i hela landet - debattartikel

"Studying 2" by Michael Rienstra is licensed under CC BY-NC-SA 2.0

Regeringen vill att hela landet ska få tillgång till högre utbildning oavsett var man bor, enligt en debattartikel i Värmlands Folkblad av Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning (S) och Gunilla Svantorp, ordförande Utbildningsutskottet (S) och riksdagsledamot från Värmlands län. Många landsbygdskommuner har problem med kompetensförsörjning eftersom de som behöver utbildning måste flytta till en högskoleort och kommer sällan tillbaka till hemkommunen efter utbildningen. Därför behöver lärosäten erbjuda flera distansutbildningar inom områden där det finns rekryteringsbehov.

Vi vill främja en ännu bättre och mer utvecklad distansutbildning som också tar hänsyn till glesbygdens behov. Därför investerar regeringen nu särskilt för detta i vårbudgeten. Det övergripande målet medsatsningen är att utveckla formerna för distansutbildning för att förbättra kvaliteten i utbildningen och göra den mer attraktiv. Det är ett första steg i arbetet med Januariavtalets punkt om att möjligheterna till distansutbildning ska stärkas.

Världens bibliotek – fri onlinetjänst för mångspråkiga böcker

Photo by Breakingpic from Pexels

Nu lanseras Världens bibliotek, en onlinetjänst för e-böcker och ljudböcker på sju språk. Tjänsten är under utveckling och kommer att byggas ut med både fler språk och titlar. Men redan nu kan alla som bor i Sverige ta del av böckerna helt gratis.

Världens bibliotek främjar läsning och jämlik tillgång till litteratur bland personer i Sverige som talar något av de stora migrantspråken. För närvarande finns cirka 700 böcker på arabiska, bosniska, kroatiska, serbiska, persiska, somaliska och tigrinska. Böckerna går att läsa eller lyssna på direkt i webbtjänsten.

Tjänsten är resultatet av ett nordiskt samarbete mellan Kungliga biblioteket (KB) och nationalbiblioteken i Norge och Danmark. KB har gett Malmö stadsbibliotek och Stockholms stadsbibliotek i uppdrag att driva och vidareutveckla Världens bibliotek under 2019. De två biblioteken får 5,2 miljoner kronor från Kulturrådets satsning Stärkta bibliotek för att fortsätta projektet.

Målet är att förbättra upplevelsen för den som använder tjänsten och att fylla på med fler språk och böcker. Planen är också att samarbeta med folkbibliotek, skolor och andra aktörer för att nå ut till fler användare.

– Vi ser fram emot att fortsätta utveckla Världens bibliotek. Med hjälp av den här tjänsten får personer med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sitt språk och läsintresse. Det ligger helt i linje med reformförslagen i den nationella biblioteksstrategin, säger Anna Lundén, enhetschef för Nationell bibliotekssamverkan på KB.

Världens bibliotek är öppet för alla som befinner sig i Sverige och helt gratis att använda. För att använda tjänsten, gå till varldensbibliotek.se och registrera dig med din e-postadress. Därefter har du tillgång till innehållet utan begränsningar.

Källa: Pressmeddelande från Kungliga Biblioteket på myNewsdesk.

Hitta bilder du får använda

"P1020241" by sinapsiaren argazkiak is licensed under CC BY-NC-SA 2.0 

En ny version av CC Search är nu igång och här kan du söka bland över 300 miljoner bilder som har Creative Commons licens. Du får kopiera dessa bilder och använda dem som du vill så länge du länkar till originalet, erkänner upphovsmannen och följer licensvillkoren. En bloggpost från Creative Commons beskriver hur den nya tjänsten fungerar, CC Search is out of beta with 300M images and easier attribution. Just nu kan du bara söka efter bilder men tanken är att senare lägga in musik och öppna kursböcker.

Nästan alla bilder i denna blogg har jag hittat via CC Search och här ser du också hur jag hänvisar till verket och gällande licens.

Webbinarier om tillgänglighet inom utbildning

Global Accessibility Awareness Day äger rum torsdag den 16 maj och Blackboard arrangerar fyra webbinarier om tillgänglighet inom högre utbildning. Dessa webbinarier sprids över hela dygnet så att hela världen har möjlighet att delta. Schemat ser ut så här men om du anmäler dig se till att kontrollera tiden.

16 maj kl 05:00 CEST (14:00 AEST)

From Awareness to Action – Disability Inclusion in Higher Education
Matt Brett, Director, Academic Governance and Standards, Deakin University, Australia

16 maj 16:00 CEST (11:00 ET)

Atlantic Cape Community College: Journey to a More Inclusive Campus 
Chad Bullock, Senior Manager, Center for Accessibility, Michelle Perkins, Director, Instructional Technology, Mike Barnes, Director, Center for Accessibility. Atlantic Cape Community College (USA)

16 maj 18:00 CEST (13:00 ET)

How The University of Toledo is Developing a Digital Accessibility Culture
Melissa M. Gleckler, M.L.S. Educational Technologist, Adjunct Instructor, Department of Communication, Vice-chair, UT Professional Staff Council, The University of Toledo (USA)

16 maj 24:00 CEST (17:00 CT)

Tips and Tricks of Inexpensive Accessibility Testing
Elizabeth Simister, Product Accessibility Manager, Blackboard Inc.

Se alla evenemang som arrangeras under dagen.

Mer information och anmälan.

Hur kan vi analysera och visualisera åsikter och attityder i sociala medier - ny avhandling

Bild: Kostiantyn Kucher, Linnéuniversitetet

Det skrivs enorma mängder text i sociala medier och det betyder att det har blivit omöjligt att få en övergripande bild på hur den politiska diskussionen utvecklar sig och vilka tentenser finns. Hur kan man hitta och förstå åsikter och känslor i den enorma mängden texter i sociala medier? En ny avhandling av Kostiantyn Kuchers vid Linnéuniversitetet beskriver hur man kan analysera och visualisera stora mängder data i sociala medier, enligt ett pressmeddelande från Linnéuniversitetet: Ny forskning visualiserar åsikter och attityder i sociala medier.

Kostiantyn Kuchers forskning bidrar till att visualisera exempelvis den allmänna opinionen i politiska frågor i tweetar över tid. I framtiden kan analys och visualisering av åsikter och attityder bidra till uppgifter som att upptäckta hatiska uttalanden och falska nyheter.

- Min forskning visar hur man kan undersöka och förstå åsikter och känslor i samlingar av textdata, genom att kombinera metoder för datoriserad textutvinning och interaktiva visuella representationer, det vill säga speciella typer av diagram och grafer.

Som en del i ett forskningsprojekt vid namn StaViCTA har Kostiantyn med kollegor skapat verktyg att användas för undersökningar online, vilka nu används av forskare, studenter och andra intresserade av textvisualisering (http://textvis.lnu.se och http://sentimentvis.lnu.se). De har utformat och implementerat flera visuella analysmetoder som har hjälpt medarbetare i lingvistik och datorlingvistik i deras forskning inom analys av attityder.

Metoderna som presenteras i avhandlingen kan tillämpas inom akademisk forskning, affärsinformation, övervakning av sociala medier och journalistik. Förutom texter i sociala medier kan dessa metoder också användas för att visualisera attityder i exempelvis böcker och företagsrapporter.

Läs avhandlingen: Sentiment and stance visualization of textual data for social media (Visualisering av åsikter och attityder i textdata i sociala medier).

Clips - smidig app för korta filminspelningar

Clips är en enkel app som hjälper dig producera korta videoklipp som passar väldigt bra i sociala medier som Facebook och Instagram. Den fungerar på iPhone och iPad och innehåller de vanligaste redigeringsverktygen samt automatisk textning, möjlighet att lägga in egna bilder och flera effekter.
En bloggpost av Elin Häggberg, Nya appen Clips gör det enkelt att skapa sociala videoklipp, beskriver hur appen fungerar och innehåller många bra tips. Elins korta demofilm om Clips visas nedan.

Ladda ner appen Clips från iTunes.

Fokus på framtidens lärare i nationell konferens - NGL2019

"Högskolan Dalarna, Bibliotek" (CC BY-NC-SA 2.0) by tts.

NGL2019 (Next Generation Learning), den årliga konferensen om framtidens undervisning och lärande, hålls vid Högskolan Dalarna i Falun 15-17 oktober. Årets teman är rum, redskap, relationer och reportoar.

Huvudtalaren, Carl Anders Säfström, professor i pedagogisk forskning, kommer att prata om förmågan att undervisas (läs mer i artikeln Förmågan att undervisas ligger bakom framgång):

Jag kommer tala om läraren som ett uttryck för den näst intill omstörtande idén om att det inte är medfödda privilegier som skall bestämma din plats i samhället utan snarare din förmåga till att undervisas.

Du kommer också att få höra Wei Hing, forskare och lektor på Högskolan Dalarna, som pratar om kritiskt tänkande och interkulturell kompetens som nyckelfärdigheter för att utveckla lärandet (läs mer i artikeln Kritiskt tänkande viktig faktor i framtidens lärande).

Utbildning under 2000-talet står inför utmaningar som plötslig globalisering och internationalisering. Hur man utbildar studenter till att bli kompetenta yrkesutövare i denna globaliserade värld är en av de mest avgörande angelägenheterna för alla utbildningsinstitut.

Sista datum för att lämna in bidrag till konferensen är 1 juni. 

GU testar hållbara konferenser

"Videoconference" (CC BY 2.0) by Steve Bowbrick (bilden har ingen koppling till projektet i artikeln)

Högre utbildning borde ligga i framkanten när det gäller hållbarhet men trots bra teknik för digitala möten reser vi mer än någonsin. I synnerhet borde vi kunna arrangera flera digitala konferenser men det gäller att våga bryta med en lång tradition. Vid Göteborgs universitet har ett projekt undersökt detta och genomfört en virtuell konferens med forskare från hela världen enligt en artikel i tidningen GU-journalen (2-2019), Premiär för hållbara konferenser.

Konferensen de arrangerade handlade om nyhetsrapportering i en digital värld och tog två veckor att genomföra eftersom de flesta diskussionerna var asynkrona. Huvudtalarna hade spelat in sina föreläsningar och deltagarna fick diskutera olika frågor via text eller video. Dessutom fanns det synkrona rundabord-samtal med fördjupande diskussioner mellan forskarna som gav mycket mer än en vanlig kort presentation på en fysisk konferens. Alla bidrag publicerades i förväg och alla fick möjligheten att diskutera med forskarna i längre asynkrona diskussioner.

Nu gäller det att fortsätta verksamheten och se nya möjligheter. Bland annat kan man ifrågasätta varför man ska flyga in personer för att sitta i en betygsnämnd i ett par timmar. Enligt Mats Ekström, professor och viceprefekt vid GU:

- Vi måste ifrågasätta om ett ökat flygresande verkligen krävs för att nå målet med internationalisering.

Läs mer om projektet.

Gör din digitala information tillgänglig för alla

CC BY-NC-ND Some rights reserved by JISC

Enligt ett EU-direktiv från 2018 finns det idag starkare krav på tillgänglighet på all digital information som publiceras av offentliga organisationer. Erasmus+ projektet Wamdia (Digitally accessible Europe) arrangerar en workshop om digital tillgänglighet i samarbete med Högskolan i Gävle, onsdagen den 5 juni i Gävle. Under dagen får du lära dig hur du kan skapa tilgängliga dokument, webbsidor, filmer och presentationer.

Den 5 juni, 10.00-15.00, genomför vi på plats i Gävle en workshop där du under handledning av våra utbildare får en introduktion till de olika delmomenten och framför allt en möjlighet att praktiskt lära dig hur du använder de olika verktygen får att göra din digitala information tillgänglig för alla.

Workshopen är gratis och riktar sig till offentligt anställda, lärare, vuxenutbildare, anställda i små- och medelstora företag och rent generellt "alla" it-användare.

Mer information om workshopen samt anmälan.

Guide till bättre nätundervisning

"Workspace for Online Teaching" (CC BY 2.0) by athlwulf

Enligt en amerikansk undersökning (Educause 2017) föredrog endast 9% av alla tilllfrågade lärare nätundervisning framför klassrumsundervisning. Anledningen är främst att alla har lång erfarenhet av klassrumsundervisning, som student och lärare, men de flesta saknar erfarenhet av nätbaserade kurser och i synerhet saknar bra förebilder. En artikel i tidskriften Chronicle of Higher Education, How to be a better online teacher, ger konkreta råd om hur man kan planera och genomföra nätkurser som är engagerande  och stimulerande för både lärare och studenter.

Med bättre kursdesign, större variation i webbgränssnittet (t ex bra blandning av video, audio, text) och genomtänkta strategier för support och diskussion kan nätundervisning bli minst lika engagerande som klassrumsundervisning. Guiden ger 10 viktiga principer för effektiv nätundervisning, reder ut flera vanliga felföreställningar och ger tips om hur du hittar stöd. Många tror fortfarande att nätkurser handlar mest om självstudier och att läraren är ganska osynlig. Principerna för bra klassrumsundervisning gäller även på nätet.

Professors often fail to make the connection between what we do in a physical classroom and what we do online. This guide aims to make that connection explicit — to help you think about what you do well in person so that you can do those things in your online classes, too. If you already employ some of these practices, the intent here is to help you think more comprehensively about what else you can do to be an excellent online teacher.

Robotar på högskolan

Tyska Marburg universitet testar en robot som jobbar som lärarassistent, enligt en artikel på webbtidningen The Conversation, What robots and AI may mean for university lecturers and students. Roboten, som heter Yoki, tar hand om tester och ger återkopplng till studenter.Yoki är fortfarande under utveckling och har inte fullt utvecklad artificiell intelligens. I filmed ser du hur Yoki agerar i klassrummet och du får höra studenternas reflektioner om att ha en robot i klassrummet.

En robot i klassrummet är en synlig symbol för vilken roll artificiell intelligens kommer att spela i utbildning framöver. Enligt artikeln AI handlar mycket mer om intelligenta system som kan till exempel analysera relevant forsking, bearbeta data och dra slutsatser.

Pedagogiska poddar

Photo by rawpixel.com from Pexels

Skolporten har samlat en lista över podcasts om pedagogik och skolan, Poddar om skola, utbildning och läraryrket. Här hittar du just nu 23 olika poddar som du kan prenumerera på, på svenska och engelska. Bland annat fins det Poddagogen som ska komma igång senare i år med regelbundna intervjuer med nydisputerade pedagogikforskare. Podden ska fungera som en bro mellan akademin och lärare i skolan och presenteras i en artikel på Skolporten, Ny podcast: ”Vi vill sprida nya forskningsresultat”. Podden görs av Janne Kontio, lektor i pedagogik vid Stockholms universitet samt som forskare vid Karlstads universitet, och Sofia Lundmark, lektor i medieteknik vid Södertörns högskola samt forskare vid Uppsala universitet.

- Dels vill vi sprida nya forskningsresultat, dels ge juniora forskare en möjlighet att nå ut till de yrkesverksamma, de som kan dra nytta av forskningen – lärarna.