Öppna kontorslandskap främjar inte kreativitet

CC0 Public domain by Marc Mueller on Pexels

Debatten om kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor fortsätter. Vid många universitet införs sådana miljöer för att främja kreativitet, lyfta fram kollaboration och öka flexibiliteten men en artikel i Vetenskapsrådets nättidning, Curie, Öppna landskap – inget som gynnar kreativiteten, ifrågasätter trenden, i synnerhet när det gäller forskare.

Artikeln har länkar till flera forskningsartiklar som pekar på flera faror med öppna kontor. En studie vid Malmö Högskola (Vad händer med arbetsmiljön när man inför aktivitetsbaserade kontor inom akademin? Hanne Berthelsen, Tuija Muhonen och Susanna Toivanen) visar bland annat följande effekter: störningseffekter, fler arbetar hemifrån, ökad sjukfrånvaro, minskad social gemenskap och minskad arbetstillfredsställelse. I artikeln intervjuas flera forskare som har både studerat fenomenet och har egen erfarenhet. De menar att det finns klara fördelar för dem som arbetar i täta team och jobbar väldigt kollaborativt. Men för forskare verkar det finnas få fördelar. Det är väldigt svårt att jobba med känsligt material eller ta känsliga telefonsamtal i ett öppet kontor. Enligt Eva Hoff (institutionen för psykologi vid Lunds universitet):

- Problemet är att vi inte har kontroll över vilken kommunikation och information som kommer in. Det blir många störningsmoment och fel sorts kommunikation. Därför blir det negativt. Vi har behov av ett litet territorium där vi själva bestämmer när det ska vara socialt. I ett kontorslandskap går det ju aldrig att utvisa någon när man behöver fokusera inför en deadline.

Artikeln innehåller länkar till flera intressanta studier inom området.

Utbildning är nyckeln till integration

En arbetsgrupp inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har i samarbete med bland andra UHR (Universitets- och Högskolerådet) har undersökt frågor kring flyktingars möjlighet till högre utbildning och validering av befintliga kompetenser, enligt en artikel av UHR, ”Viktigt ta vara på kunskapsbasen hos akademiker som kommer till Sverige”. Arbetsgruppen ser att möjligheten att få permanent uppehållstillstånd kopplas endast till arbete idag och föreslår en lagändring så att även utbildning ger denna möjlighet. Dessutom bör lärosäten få ekonomiska incitament att arbeta mer med validering av arbetserfarenheter och kompetenser.

Idag finns det branscher som har stora anställningsbehov men inte hittar folk med rätt kompetens. Bland flyktingar finns det akademiker och erfarna människor inom sådana branscher som vård, omsorg, teknik mm och de behöver kompletterande utbildningar. Förslagen gynnar inte bara flyktingar men även människor som vill sadla om. Enligt Malin Jönsson, utredare och UHR:s representant i arbetsgruppen:

- Behovet av validering gäller inte bara nyanlända utan även personer som vill växla karriär eller behöver omställning på arbetsmarknaden, till exempel på grund av stora varsel. Då kommer behovet av att ens kompetens kan mätas och bedömas, så att man inte behöver lära om allt.

Förslagen diskuteras vidare denna vecka vid SUHF:s konferens, En högskola för alla – om nyanländas inkludering.

En robothund i huset?

Kan du tänka dig en hund som är ren, kravlös och som hjälper dig med hushållsarbete? Då kan robothunden Spotmini vara lösningen. Den har utvecklats av företaget Boston Dynamics och har fått mycket medieuppmärksamhet på sistone. Kanske lite utanför den här bloggens fokusområde men ytterligare ett tecken på att robotar har kommit för att stanna.

Kunskapsspridning räcker inte - från ord till handling

CC0 Public domain on Pixabay

Forskning ska komma till praktisk nytta i samhället och inom industri. Många forskare ägnar mycket tid att sprida sina erfarenheter via föreläsningar, populärvetenskapliga artiklar osv men oftast omvandlas det inte till handling. En post på bloggen Colearn, Varför ska forskare sprida kunskap om den inte används?, menar att projektfinansiering fokuserar för mycket på kunskapsspridning i stället för implementering. Folk lyssnar till intressanta föredrag men det verkar så svårt att gå från ord till handling; även om alla är inser vikten av forskningsresultaten så översätts dem inte till handling. Artikeln efterlyser mer fokus på aktivitet och att vi ska bli bättre på att vidareutveckla bra forskningsresultat.

- Det är avslutningsvis vanligt att när finansieringen för ett forskningsprojekt tar slut så säger man hejdå till både projektet och de kunskaper som utvecklats. Samma sak gäller kunskapsspridning via föredrag – det är trevligt att lyssna på lite nya idéer men sedan går vi hem och gör som vi alltid har gjort. Men ska man bli lite tråkig och kritisk kan man fråga sig varför forskare egentligen ska lägga tid på att sprida kunskap. Är det inte dags att sätta lite tryck på att göra något av denna kunskap i praktiken?

Skapa tillgängliga möten

CC BY-SA Some rights reserved by Xbxg32000 on Wikimedia Commons

Hur tillgängliga är våra möten och konferenser, såväl på plats som på nätet? Ofta glömmer vi bort dem med funktionsnedsättning och pratar utan mikrofon, visar bildspel med för mycket text, glömmer bort textning på filmer osv. Hörsellinjen har en bra lista över enkla åtgärder för att se till att alla kan följa mötet, Checklista för tillgängliga möten.

I större lokaler är det viktigt att ha en god ljudmiljö utan störningar utifrån, bra högtalare, en teleslinga och att alla använder mikrofoner. Utan mikrofon är det alltid risk att någon inte hör vad man säger och det blir ännu värre om seminariet också sänds via nätet eller spelas in. Vid större arrangemang kan man också erbjuda skrivtolkning och teckenspråkstolkning. Det är viktigt att man också informerar om tillgänglighet i marknadsföringen.

Blockchain kan förändra allt

Du kommer säkert att se begreppet blockchain mer och mer i framtiden och många tror att det kan påverka utbildningssektorn på ett radikalt sätt. Blockchain är inte så enkelt att förstå men grovt kan man säga att det är en krypteringsteknik som gör det möjligt att överföra pengar, avtal, certifikat, äganderätt mm på ett säkert sätt utan att blanda in mellanhänder som banker eller universitet. Du känner säkert till den digitala valutan bitcoin som kan överföras på ett verifierbart och säkert sätt. Blockchain handlar om samma sorts teknik, fast inom många flera områden.

Men hur kommer blockchain att påverka utbildning? En artikel av Jan Hylén, Vad betyder blockchain-tekniken för utbildningssektorn? förklarar begreppet på ett enkelt sätt (med länkar till flera förklaringar) och diskuterar tänkbara användningsområden inom utbildning. Till exempel kan blockchain användas för att skapa en verifierbar portfolio med alla kurser, erfarenheter, certifikat som man har fått genom livet som kan verifieras utan att behöva fråga mellanhänder.

Artikeln refererar speciellt till en ny rapport från EUs forskningsorgan JRC, Blockchain in education, som rekommenderas om du vill få inblick i vad tekniken kan innebära.

- I rapporten sammanfattar man att ”Blockchain-teknik förväntas störa alla verksamhetsområden som grundas på tidsstämplad registrering av äganderätt.” Inom utbildningssektorn kan det till exempel handla om tilldelning av kvalifikationer eller examina, licensiering och ackreditering, hantering av studentdata, immateriell förvaltning (copyright eller motsvarande) och betalningar.

Bland annat kan det betyda att alla pappersarkiv med certifikat och examensbevis blir helt onödiga eftersom blockchain verifierar giltigheten automatiskt.

Här kommer en kort introduktionsfilm till blockchain. 

Webbinarium: Varför investerar universitet i MOOCs - den sociala dimensionen

Trots att hypen kring MOOCs har lagt sig så utvecklas de i rask takt. Frågan är varför universitet investerar så mycket i gratis öppna kurser (eller med lägre avgifter). Detta är ämnet för ett webbinarium fredag 1 december 15.30 - 16.30, Why universities invest in MOOCs - the importance of the social dimension, som arrangeras av det europeiska projektet MOONLITE i samarbete med EADTU (European Association of Distance Teaching Universities), OpenupEd, EMPOWER m fl.

The question being considered in this webinar is why HEIs are investing in MOOCs, the role of political environments and educational values in different regions and if this support the use of MOOCs for social inclusion.

I webbinariet kommer du att träffa Nathaniel Ostashewsk (Athabasca University, Kanada), Darco Jansen (EADTU) och Timothy Read (UNED, Spanien). Men framför allt ska webbinariet innehålla flera interaktiva moment med frågor och diskussion.

Mer information och anmälan.

Blackboard introducerar automatisk bedömning av foruminlägg

CC0 Public domain by wynpnt on Pixabay

Lärplattformen Blackboard planerar att introducera ett mycket intressant verktyg som kan hjälpa bedöma studenternas inlägg i diskussionsforum, enligt en artikel i Inside Higher Ed, Do Professors Need Automated Help Grading Online Comments? Genom algorithmer analyserar verktyget studenternas inlägg för kompexitet, språkbruk, läsbarhet och även tecken på kritiskt tänkande. Syftet är att ge stöd till läraren i sin bedömning, inte för att ersätta läraren.

Att skapa livliga och djupare forumdiskussioner i lärplattformar är en svår konst och verktget är tänkt som ett redskap för att kunna bedöma inläggen på ett mer systematiskt sätt. Men i artikeln finns det några kritiska röster som misstänker att studenterna kommer att fokusera ännu mer på att skriva för betyg hellre än att verkligen kommunicera. Andra är positiva till utvecklingen men efterlyser mer flexibilitet att anpassa bedömningskriterier efter uppgift. Läs artikeln och bedöm själv.

Verktyget, som heter discussion forum recommended grade, kommer att lanseras mot slutet av året. Det här är ett av många tillämpningar av tekniken learning analytics som kommer att utvecklas vidare i snabb takt de närmaste åren.

Två nya projekt som främjar livslångt lärande

"Knight-Crane Convergence Lab" (CC BY-SA 2.0) by Knight Foundation

Vinnova finansierar två intressanta projekt som fokuserar på utveckling av det livslånga lärandet genom samverkan mellan lärosäten, kommuner och näringslivet, enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst, Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande. Högskolan Väst står i spetsen för bägge projekt och totalt får projekten 9 miljoner kronor.

Projektet Nya Vägar har som mål att under kommande två år ta fram en modell för högre utbildning på orter långt från lärosäten. Projektet syftar till att ta fram ny kunskap om, utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan förlägga utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet. Områden som kommer beröras är exempelvis digitalisering, arbetslivsanknytning och pedagogik. Förutom Högskolan Väst deltar också Halmstad kommun, Lysekils kommun, Västerviks kommun, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Gävle, Linneuniversitetet och Umeå universitet i projektet.

Det andra projektet, Samverkan för livslångt lärande – Uppdragsutbildning, är treårigt och lägger fokus på uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning är den utbildning som högskolor och universitet säljer till företag, organisationer och myndigheter som vill kompetensutveckla sin personal. Projektet ska utveckla metoder för att hjälpa lärosäten att bättre kunna erbjuda det som efterfrågas. Utöver Högskolan Väst deltar Högskolan i Gävle, KTH, Linköpings universitet och Mittuniversitetet med olika delprojekt i Uppdrags-projektet.

Källa: Pressmeddelande från Högskolan Väst på MyNewsdesk.

NU2018 i Västerås

Även om hösten 2018 känns väldigt avlägsen just nu kan det vara värt att notera datumen för Sveriges största konferens för utveckling av högre utbildning. Konferensen NU2018 äger rum 9-11 oktober 2018 i Västerås. Huvudtalarna är Max Scheja (Stockholms universitet), Åsa Nilsonne (Karolinska Institutet) och Ray Land (Durham University, UK).

- Teman för årets konferens är det akademiska lärarskapet. Under detta övergripande tema vill vi synliggöra perspektiven studentens lärande och utveckling, lärarens lärande och utveckling samt högskolans lärande och utveckling. Hur arbetar vi professionellt för att uppnå bästa resultat i våra utbildningar? Vad har vi lärt oss på vägen? Vad ska vi ta fasta på och hur ska vi fortsätta att arbeta framöver?

Bidrag till konferensen ska lämnas in senast 1 mars. Läs mer om konferenens teman och format. Mer information om konferensen kommer snart på sajten. Konferensen arrangeras av SUHF i samarbete med Mälardalens Högskola, Linköpings universitet och Örebro universitet.

Appar ökar läsförmågan hos unga - ny avhandling

"student_ipad_school - 079" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Användning av assisterande teknik genom främst surfplattor samt modern pedagogik betyder mycket för barn med läs- och skrivsvårigheter. Det framgår av en ny avhandling av Emma Lindeblad, Linnéuniversitetet, enligt en artikel på Forskning.se, Appar ökar läsförmågan hos unga med läs- och skrivsvårigheter. Hon har studerat kopplingen mellan användning av appar och barnens målbild och psykisk hälsa. Studien visar att barn med läs- och skrivsvårigheter mår bättre än tidigare studier har visat och att assisterande teknik har en positiv effekt.

- Vi har även kommit fram till att tekniska hjälpmedel kan verka positivt på läsförmågan och öka motivationen till skolarbete indirekt. Vi anser att pedagogers kunskapsnivå och förmåga till effektiv stöttning även på emotionell nivå, troligtvis har bidragit till denna utveckling.

Referens

Assistive technology as reading interventions for children with reading impairments with a one-year follow-up, Emma Lindeblad, Staffan Nilsson, Stefan Gustafson & Idor Svensson
Disability and Rehabilitation: Assistive Technology Vol. 12 , Iss. 7,2017

Svenskt kunskapscentrum mot falska nyheter föreslås

"Fake News - Person Reading Fake News Art" (CC BY 2.0) by mikemacmarketing

Ett svenskt kunskapscentrum bör skapas för att undersöka och motverka spridningen av falska och vilseledande nyheter på nätet. Det menar medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet i Kalmar i ett pressmeddelande, Fojo föreslår ett svenskt kunskapscenter för att hantera felaktigheter på internet. Fojo har just publicerat en rapport som analyserar hur falska nyheter sprids idag, vilka utmaningar som journalister ställs inför och förklarar varför ett sådant kunskapscentrum behövs.

Det handlar om att följa aktuell forskning inom området, samarbeta med myndigheter och mediebranschen, anordna utbildningsinsatser och evenemang samt utveckla modeller och strategier för att motverka spridning av felaktiga nyheter. Enligt Fojos verksamhetschef Kersti Forsberg:

- Det räcker inte med en typ av aktiviteter för att komma till rätta med problemet med organiserade påverkanskampanjer på nätet. I studien föreslår vi flera olika angreppssätt och nu är vi ute och söker samarbeten med andra aktörer och olika finansieringsvägar för att kunna starta en Faktajour i början av nästa år.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Ett svenskt kunskapscenter för att hantera felaktigheter på internet.

Nya europeiska riktlinjer för lärarnas digitala kompetenser

European Commission, Joint Research Council

EU kommissionen lanserar nu riktlinjer för lärarnas digitala kompetenser, Digital Competence Framework for Educators (DigCompEdu), som kan tillämpas på alla utbildningsnivåer från förskola till universitet. Modellen sätter digitala kompetenser som en integrerad del av lärarens professionella och pedagogiska kompetenser och relaterar även till elevernas/studenternas kompetenser. Digitala kompetenser ingår alltså i en helhetssyn på lärarens roll.

The objective of DigCompEdu is to identify and describe the key components of educators' digital competence and to provide an instrument for (self-)assessment, based on research and stakeholder consultations.

Denna modell kommer snart att mynna ut i flera initiativ, inklusive ett verktyg för utvärdering och självvärdering och idéen är att den kommer att fungera som ett underlag för utbildningsorganisationer i hela Europa.

Ladda ner en broschyr som förklarar begrepp, områden och kriterier (pdf-fil).

Digitala färdigheter nödvändiga i arbetslivet - ny internationell studie

CC BY Some rights reserved by New Media Consortium

Avancerade digitala färdigheter är en avgörande faktor på arbetsmarknaden och studenter som får utveckla dessa som en integrerad del av sina högskolestudier har en tydlig fördel. Detta framgår av en ny studie av New Media Consortium (organisationen som tar fram den välkända Horizonrapporterna), 2017 Digital Literacy Impact Study.

Studien visar hur studenternas digitala färdigheter tillämpas i arbetslivet och om deras kompetens matchar arbetsgivarnas krav. De flesta har god kompetens när det gäller informationssökning, kritiskt tänkande och kollaboration men saknade mer kreativa färdigheter som medieproduktion och kunskap om digitala rättigheter och licensiering.

“Digital literacy isn’t just about learners understanding how to use a single technology or a host of programs and devices,” said Eden Dahlstrom, Executive Director of the NMC and Principal Investigator of the study. “Our research indicates that when learners can use digital tools to create something original, they will be able to adapt to a range of work environments. The digital realm is only expanding; colleges and universities need to provide opportunities to cultivate in learners more creativity and adaptability.”

Studien uppmanar universitet och högskolor att bredda sin syn på digitala färdigheter och försöka överbrygga kompetensglappet som visar sig idag.

Referens:

Adams Becker, S., Pasquini, L. A., and Zentner, A. (2017). 2017 Digital Literacy Impact Study: An NMC Horizon Project Strategic Brief. Volume 3.5, September 2017. Austin, Texas: The New Media Consortium

Digitalt papper

ReMarkable är en platta med papperskänsla där du kan skriva för hand, rita, teckna och läsa dokument. Du skriver med en känslig penna på en yta som känns precis som papper. Skärmen är matt och reflekterar inte ljus som en vanlig skärm. Du har obegränsat många sidor att skriva på och du kan spara alla dina anteckningar och teckningar både på din reMarkable-platta eller på din dator eller mobil. Du kan också ladda plattan med dokument och e-böcker och kan sedan skriva anteckningar eller rita på dokumenten precis som du gör med pappersversioner.

Ytterligare en fördel är att du kan arbeta ostörd eftersom plattan inte har en webbläsare eller tillgång till sociala medier eller e-post.

Handbok om att leda digitalisering i skolan

CC0 Public domain on Pexels

Digitalisering inom utbildning handlar om en omfattande förändringsprocess och kräver strategisk ledning. Det är huvudtemat av en ny handbok som har tagits fram av Stockholms Stad i samarbete med KTH. Handboken heter Organisera för digitalisering: Att leda och dela kunskap i skolan, och har skrivits av Marianne Ekman Rising, Stefan Hrastinski och Henrik Svensson.

- Syftet med denna bok är att visa hur skolor kan organisera för att leda och dela kunskap, både inom och mellan skolor. En viktig punkt är hur lärarna kan få möjlighet att tillsammans med kolleger delta i proces-ser för att lära nytt och utveckla verksam-heten med hjälp av digitalisering.

Handboken är tänkt som stöd till skolledare och alla som arbetar med förändringsledning i skolan och väcker många frågor som ska helst diskuteras i grupp. Den består av fyra huvudavsnitt: Arbets- och utvecklingsorganisation, Nätverk och praktikgemenskaper, Förändringsledning och Medarbetardriven digitalisering.

- Med en genomtänkt strategi och struktur blir de nya arbetssätten inte bara lättare att införa. De får också bättre möjlighet att bli bestående och att kunna fortsätta utvecklas, snarare än att stanna vid att vara ett tillfälligt projekt.

Ny forskarskola inom digital utbildning

Sex lärosäten har tilldelats cirka 12 miljoner kronor för att utveckla en ny forskarskola för att utveckla och undersöka digitala teknologier som kan användas i utbildning enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst, 12 miljoner kr från Vetenskapsrådet till ny forskarskola. Pengarna ska användas till att utveckla en ny forskarskola, där doktorander och handledare samlas från de olika lärosätena. Det handlar om att utveckla digitala teknologier som kan användas i utbildning, t ex utveckling av kurser, och den forskning som bedrivs inom området digital utveckling. 

Deltagande lärosäten är Högskolan Väst, Göteborgs universitet, KTH, Högskolan i Gävle och Mittuniversitetet, samt Umeå universitet som är värduniversitet och samordnare för projektet.

App för röstkommentarer

Talk & Comment är en väldigt enkel app som låter dig snabbt spela in röstkommentarer och lägga in dem i olika sociala medier, webbsidor eller lärplattformar. Du installerar appen i din Chrome webbläsare och sedan har du en liten ikon i högermarginalen. Vill du lägga in en röstkommentar i t ex Facebook, Google+, Twitter, en kommentarsfält eller diskussionsforum så klickar du bara på ikonen och prata in din kommentar. Du får en länk som du klistrar in i diskussionen och alla kan sedan lyssna.

Talk & Comment kan hämtas från Google Play eller Chrome Webstore och ska komma till Apples iOS inom kort. De lovar att den kommer även att fungera i webbläsaren Firefox inom kort. Här kommer en kort introduktionsfilm.

Radioserie om källkritik

CC0 Public domain by Geralt on Pixabay

Källkritik får med all rätt stor uppmärksamhet på alla utbildningsnivåer idag och det finns många bra resurser som lärare kan använda i sin undervisning. En sådan bra resurs kommer från UR i form av en radioserie i 8 delar med namn Kjellkritik. Programmet leda av Kjell Eriksson och guidar dig genom källkritikens grunder.

- Multimediamogulen Kjell Eriksson undersöker hur vi kan vara källkritiska i vår komplexa verklighet. Idag är vi allt mer våra egna publicister och redaktörer - vi delar artiklar, bilder och gör inlägg i sociala medier och konsumerar mer fakta än någonsin. Då är det viktigt att kunna förhålla sig kritiskt och inte tro på allt man läser, hör eller ser, samtidigt som det finns mycket som är sant och otroligt. Vetenskapsjournalisten Emma Frans delar med sig av sina innersta tankar om källkritik och vi får följa undersökande reportern Josefiné Nettelbladt.

Serien har följande avsnitt:

• Skriftliga källor
• Muntliga källor
• Materiella källor
• Vem är avsändaren?
• Vilket budskap har källan?
• Hur ser källan ut?
• När tillkom källan?
• Användning av källor

Guldäpplet 2017

Pristagare och prisutdelare Guldäpplet 2017_Foto Andreas Skog (med tillstånd)

Guldäpplet är en utmärkelse som delas ut årligen till lärare som har visat innovation och nytänkande i hur de använder digitala medier i sin undervisning. Guldäpplet utdelas av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne med partners.Vid konferensen Skolforum 2017 delades ut årets priser till fyra lärare och en forskare.

- Guldäpplet lyfter sedan 2002 fram lärare, som vågar röja ny mark med förankring i sina ämnen och som systematiskt utvidgar den pedagogiska verktygslådan, delar erfarenheter, utvärderar och prövar sina resultat i diskussion med kollegor. Totalt var drygt 100 lärare från hela landet nominerade till årets Guldäpple.

Årets lärarpris gick till Cecilia Christiansen och Ulrihca Malmberg, lärare i matematik och NO som arbetat tillsammans på Carlsson skola i Stockholm för "sitt genomgripande arbete med att utveckla och fördjupa både elevers och lärarkollegors förmågor och kompetens kring programmering, i alla ämnen och för alla åldrar".

Juryns särskilda pris gick till Carl Heath, forskare och ansvarig för digitalisering och lärande på forskningsinstitutet RISE "för att han med stort engagemang och med djup förståelse för skolprofessionernas perspektiv är en guide in i en digital framtid, inte minst inom makerrörelsen i svensk skola".

Andra priset delades i år mellan Emma Nääs, lärare i årskurs 4–5 på Jonslunds skola i Essunga och Hans Gustavsson, bagerilärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Jenny Nyströms skola i Kalmar.

Läs mer om prisvinnarna i en artikel i Framtidens Lärande, Vinnare av lärarpriset Guldäpplet 2017: Nytänkande lärare utvecklar undervisningen med digitala verktyg.