Fem starka trender inom IT-utbildningar

Photo by rawpixel.com from Pexels

Konkurrensen är stark inom den snabbväxande IT-branschen och det betyder att kompetensutveckling står i fokus, både för nyanställda och medarbetare. En artikel i Computer Sweden, Här är 5 heta it-utbildningstrender, lyfter fram fem trender inom kompetensutveckling.

• Ökande individanpassning. Utbildningar ska helst anpassas till varje deltagares befintliga kompetenser och behov.
• Vässa grundkompetenserna. Alla behöver kontinuerligt vidareutveckla sina grundläggande kompetenser och förståelse för byggstenarna inom ämnet.
• Hybridutbildningar. Kombinera nätbaserat lärande med personlig, platsberoende undervisning; det som oftast heter blended learning.
• Kontinuerligt, livslångt lärande. Alla behöver kontinuerlig kompetensutveckling: Därför måste företag, samtidigt som de behåller stabiliteten i personalstyrkan, också odla en kultur av en fortlöpande vidareutbildning.
• Satsa på egen personal - annars går de till andra företag.

Faran med att inte ge de anställda möjligheter att uppgradera kompetensen är bland annat att man riskerar att tappa de stora talangerna på en marknad där det redan är svårt att hitta personal.
Enligt en undersökning från konsultbolaget Capgemini så investerar 60 procent av de ”digitala talangerna” sin egen tid och egna pengar på att bygga kompetens. Om anställda är så motiverade så är det företagets skyldighet att förse dem med möjligheter.

Spara ditt material på Google+

Det sociala nätverket Google+ stängs ner i april. Även om det inte blev en konkurrent till Facebook som Google hade hoppats på, finns det många starka nätverk där, i synnerhet inom utbildning. Går det att spara alla diskussioner och poster i de grupper du har skapat? En bloggpost av Sue Beckingham, Google+ is now closing in April 2019 – How to download what you have curated, beskriver hur du kan spara dina grupper och poster samt hur du kan radera ditt Google+ konto. Snart är tjänsten ett minne blott!

Ökande prestationsgrader inom svensk högre utbildning

Photo CC0 by Loïc Fürhoff on Unsplash

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har publicerat en statistisk analys av studenters prestationsgrad fram till läsåret 2015-16, enligt en nyhet från UKÄ, Högskolestudenternas prestationsgrad fortsätter öka. Dagens studenter klarar sina studier mycket bättre än tidigare och prestationsgraden ligger nu på 83%. Under perioden 2005-2016 har kvinnor haft en mycket högre prestationsgrad än män. Enligt Fredrik Svensson, utredare på UKÄ:

- För läsåret 2015/2016 var skillnaden hela 6 procentenheter. Störst är skillnaden mellan kvinnor och män på utbildningarna mot förskollärare och civilekonom och minst på läkarutbildningen.

En annan intressant aspekt är att utländska studenters prestationsgrad har ökat avsevärt; en 9% ökning sedan 2011. Ökningen har förmodligen en koppling till införandet av studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. Program har fortfarande högre prestationsgrad än fristående kurser och yrkesinriktade program har oftast högsta prestationsgrad.

Ladda ner rapporten som pdf-fil. 

MOOC-utveckling 2018

CC BY-SA by Elliot Lepers on Wikimedia Commons

Över 100 miljoner människor har nu deltagit i en MOOC (Massive Open Online Course) och under 2018 blev det 20 miljoner som deltog i minst en kurs. Så står det i ClassCentrals summering av MOOC-året 2018, By The Numbers: MOOCs in 2018, med statistik och trender om dessa öppna nätkurser.

Hittills har äver 900 universitet runt hela världen erbjudit cirka 11 400 öppna kurser på många olika språk. Utvecklingen verkar plana ut efter många års kraftig expansion men under 2018 har över 2000 nya kurser annonserats. den stora förändringen är att många MOOC-konsortier börjar tjäna pengar på sin verksamhet, t ex Coursera tjänade $140 miljoner i år och Udacity tjänade $90 miljoner. MOOC-baserade program med examen ökar markant och idag finns det 47 helt nätbaserade program.

En tydlig trend är att MOOCs inte är gratis längre, trots namnet. Allt fler aktörer tar betalt för certifikat, handledning, examination osv och en del tar nu betalt även för att kunna delta i kursen.

Lärare behöver kompetensutveckling i användning av smartboards

"Using the Smartboard" (CC BY-NC-SA 2.0) by Kathy Cassidy

Digitala skrivtavlor (smartboards) finns idag i många skolor och lärosäten men allt för ofta har inte lärarna fått tillräckligt bra kompetensutveckling i hur man bäst använder dem i undervisningen. Så menar Tor Ahlbäck, Linnéuniversitetet, i en artikel i Skolporten, Lärare saknar kunskap om användning av digitala skrivtavlor. I sin avhandling har han studerat hur skolor använder digitala skrivtavlor och såf stora skillnader. Många lärare hade stora förhoppningar om tavlornas möjligheter men sedan blev besvikna när de inte fungerade som väntat. Oftast handlade det om en brist på praktiska övningar innan man började använda dem i klassrummet.

- Lärare använder den digitala skrivtavlan främst till att söka information, visa film och olika presentationer samt till att skriva på. Resultaten visar stor variation i användningen, och skillnaderna är större mellan enskilda lärare än mellan olika lärarkategorier. Den digitala skrivtavlan används som projektor för att söka information eller att visa film, mer sällan används den digitala pennan på tavlan. Tydligt är att många lärare tycker att tekniken är krånglig och att de inte fått tid att lära sig den, än mindre utveckla metoder för hur digitala skrivtavlor kan användas mer varierat i undervisningen.

I många fall har man köpt in utrustning innan man har tänkt hur de ska användas och hur de kan bidra till elevernas lärande.

Ladda ner Tor Ahlbäcks avhandling, Digitala skrivtavlor - till vad, hur och varför?

Öppen kurs om MOOCs för nyanlända

CC0 Public domain on Pixabay

Hur kan man använda MOOCs (storskaliga öppna nätkurser) som stöd till flyktingar och migranter och hur kan man intergrera MOOCs i våra ordinarie utbildningar? Dessa frågor diskuteras i en öppen kurs (MOOC) med titeln, The value of developing and using MOOCs for refugees and migrants in the European context, som startar 8 januari. Kursen är gratis och tar 5 veckor. Kursen består av fem moduler där du får möjlighet att undersöka flera fallstudier och diskutera med andra deltagare.

This course is about the application of MOOCs for displaced people (refugees and migrants) with a view to their social inclusion, employment, and accessing higher education. The contents of this MOOC have theoretical, pedagogical and practical dimensions, and present case studies of different MOOC application scenarios, in four different countries (Germany, Spain, Sweden, and the UK).

It deals with the different aspects of this process so that anyone working with refugees and migrants, or considering doing so, can understand the benefits and difficulties of using MOOCs with them, and obtain the knowledge and best practices that are effective.

Kursen har utvecklats som en del av det pågående europeiska projektet MOONLITE, med partners i Sverige (Linnéuniversitetet), Spanien, Storbritannien, Tyskland, Grekland, Nederländerna och Malta.

Informationskompetens genom spel - europeiskt projekt

Förra veckan tipsade jag om ett svenskt spel för att utveckla elevers förmåga att identifiera falska nyheter. Det finns idag många intressanta initiativ inom detta område, inte minst ett 3-årigt (2017-2020) europeiskt projekt, NAVIGATE, som undersöker hur spel och simuleringar kan användas för att utveckla studenters informationskompetens. Bland annat har projektet skapat en modell som heter Competency Tree som guide till hur man kan intergrera informationskompetens i undervisning. Dessutom kommer de att utveckla en spelbaserad modell för utveckling av informationskompetens och ta fram en plattform för spelbaserat lärande inom området.

NAVIGATE intends to apply an innovative approach based on digital gaming to increase competences on information literacy (IL), starting from higher education students in Humanities.
The goal of the project is to create opportunities for an active involvement of students through research, experimentation, competition and cooperation.

The aim is also to extend awareness and training opportunities focused on the issues of information literacy, since game-based training expands the collaborative potential of digital environments.

Projektet består av fyra lärosäten i tre länder: Sverige (Högskolan i Gävle), Bulgarien och Italien.

Digitalisering - mer en bara en process

"Custom Designed Server Boards" (CC BY 2.0) by IntelFreePress

Digitalisering omfattar många delar av organisationen och handlar om mycket mer än bara digitala plattformar och verktyg. Ett seminarium vid Linköpings universitet diskuterade digitalisering från olika synvinklar enligt en artikel från Linköpings universitet, Digitalisering inte en process utan flera. Digitalisering betyder både teknikutveckling och verksamhetsutveckling och det är väldigt viktigt att se över hur ny teknik påverkar processer, roller och samarbete inom organisation. Enligt professor Ulf Melin, Linköpings universitet:

- Vi anser att man behöver tala om flera olika processer, som kan se väldigt olika ut. Det finns inte ett svar på vad digitalisering egentligen innebär. Förändringen kan gestaltas på olika sätt och genomföras utifrån skilda värden.

Risken är att digitalisering blir bara ett modeord och att organisationer fokuserar mer på tekniken än verksamheten. Det handlar framför allt om förändringsarbete och här handlar det mycket om faktorer som delaktighet, kommunikation, mål och strategier, resurser och stöd från ledningen.

Lärdomarna från seminariet och förstudien som låg bakom det är:

• Vikten av ordning och reda – digitalisera inte dåliga processer
• God beställarkompetens
• Bygg styrka tillsammans med andra beställare
• Teknikleverantörer som håller vad de lovar
• Vikten av god förändringsledning
• Strategi och planmässighet, med bibehållet utrymme för flexibilitet
• Arbetsfördelning människa-maskin: vad är önskvärt?

Ny guide om blended learning

CC BY-SA by Commonwealth of learning

Den internationella organisationen Commonwealth of Learning har publicerat en Guide to blended learning som ger lärare praktiska råd och tips om hur man blandar klassrumsundervisning med nätbaserade aktiviteter på ett pedagogiskt sätt. Den omfattande guiden beskriver hur begreppet har utvecklas, den teoretiska bakgrunden, principer för bra kursdesign, lämpliga tekniker och verktyg, exempel på synkrona och asynkrona aktiviteter samt bedömning och examination.

The Guide to Blended Learning is an introduction using technology and distance education teaching strategies with traditional, face-to-face classroom activities. This Guide has been designed to assist teachers adopt blended learning strategies through a step-by-step approach taking constructivist and design-based approach and reflecting on decisions taken to provide authentic learning experience in their own contexts. It provides a general discussion of types of blended learning in reference to the level of education, the needs of the students, and the subject being taught. This discussion and associated activities also review pedagogy, materials, and technology usage. Divided into eight chapters, each of these provide an overview video that triggers learning events for the teachers to focus and work on implementing blending learning.

Ladda ner guiden som pdf-fil.

Nytt undervisningsmaterial om upphovsrätt och källkritik

Bild: Statens Medieråd

Idag är vi många som skriver, postar bilder, delar och kommenterar på nätet. För att öka kunskapen om upphovsrätt och förtal har Statens medieråd tagit fram ett nytt lektionsmaterial som bygger på tre dokumentärpoddar – Bungyjump-fallet, Swefilmer-målet och Instagram-målet.

Lektionerna tittar närmare på tre rättsfall med fokus på upphovsrätt och förtal. Med utgångspunkt från de dokumentära inslagen i poddarna ges underlag till övningar där elever på högstadiet och gymnasiet får möjlighet att fördjupa sig i olika frågeställningar och fallgropar.

Det nya lektionsmaterialet hittar du på webbplatsen MIK för mig. MIK för mig innehåller kostnadsfria övningar i medie- och informationskunnighet, MIK. Enligt Helena Dal, verksamhetsansvarig Information och vägledning på Statens medieråd:

- I dagens medielandskap är vi både konsumenter och producenter av medieinnehåll. Därför behöver vi ha kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter vi har. Vi hoppas att det här lektionsmaterialet ska kunna bidra till ökad kunskap och intressanta diskussioner i klassrummen. 

Läs mer i pressmeddelandet från Statens Medieråd, Nytt material för att stärka ungas kunskaper om upphovsrätt på nätet. Här hittar du mer information om och länkar till de nya dokumentärpoddarna.