Resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse

Riksrevisionen har publicerat en ny studie som visar att svenska universitet och högskolor klarar sig bra i jämförelse med lärosäten i de andra nordiska länderna, Resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse (RiR 2019/21). Studien omfattade 68 nordiska lärosäten (därav 27 svenska) och jämför lärosätenas resurseffektivitet och produktivitet. Flera svenska lärosäten finns bland de mest effektiva i norden men samtidigt finns det svenska lärosäten med stor förbättringspotential.

Riksrevisionen har granskat resurseffektivitet och produktivitet för nordiska lärosäten. Granskningens övergripande slutsats är att de studerade svenska lärosätena står sig väl i en jämförelse med andra lärosäten i Norden när det gäller resurseffektivitet och produktivitet. För vissa lärosäten finns dock en större förbättringspotential för hela den studerade perioden 2011–2016. I jämförelse med Riksrevisionens tidigare granskning av effektiviteten för svenska lärosäten visar resultaten i den här granskningen en liknande förbättringspotential.

En slutsats är att lärosäten med hög personalomsättning visar lägre effektivitet än andra.

Studien har också undersökt hur lärosäten arbetar för att öka genomströmningen på sina program. Det finns många metoder för att tackla låg genomströmning men en vitkig slutsats är att få lärosäten gör en systematisk uppföljning på åtgärderna.

Riksrevisionen lämnar utifrån granskningens iakttagelser och slutsatser följande rekommendationer: 

• Universitet och högskolor som enligt granskningen uppvisar stor förbättringspotential bör identifiera de faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet och därefter vidta lämpliga förbättringsåtgärder.
• Universitet och högskolor bör systematiskt följa upp genomströmningen samt effekterna av de åtgärder som genomförs för att öka genomströmningen.