EDEN-konferens 2022

"Tallinn" (CC BY 2.0) by jodastephen

EDEN (European Distance and E-learning Network) håller sin årskonferens i Tallinn, Estland 20-22 juni med temat Shaping the digital transformation of the education ecosystem in Europe. Arrangörerna planerar att konferensen är mest på plats i Tallinn men möjligheter att följa akriviteterna på nätet kommer också att finnas. Konferensens hemsida är inte lanserad än men det kan vara bra att skriva in datumen redan nu i planeringen. Mer information om konferensen och hur du kan bidra kommer så fort den publiceras.

Mer information om konferensen.

Distansarbete allt vanligare

Photo by Roberto Nickson on Unsplash

Att arbeta hemifrån blir förmodligen allt vanligare framöver oavsett covidrestriktioner och just nu finns det mycket intresse på forskning inom distansarbete och distansstudier. En artikel i tidskriften Curie,  Distansarbete skapar nya frågor för forskningen, intervjuar flera forskare inom området. Lena Lid Falkman, forskare i ledarskap, organisation och kommunikation på Handelshögskolan i Stockholm, har forskat kring distansarbete i många år men hennes arbete väckte väldigt lite intresse före pandemin. Distansarbete var fullt möjligt då men det fanns ett stort skepsis kring frågan. Nu är det annorlunda, menar hon:

Vi har haft ett ”megalive” experiment på grund av pandemin och testat digitaliseringen så långt det går. Det har till exempel funnits en jättemyt om att folk inte skulle jobba om inte någon stod och kontrollerade, men nu vet vi att den stora majoriteten levererar.

Idag finns det många initiativ som testar nya modeller för flexibla arbetsmiljöer, till exempel Samverket en gemensam hubb för anställda i offentliga organisationer med miljöer i Stockholm och Östersund. Detta finansieras av Vinnova och skapar miljöer där anställda från olika myndigheter kan arbeta och därmed skapa nya kontakter. Experimentet kommer att följas av forskare som Michaela Tjernberg, Mittuniversitetet. Hon märker ett stort och växande intresse för all forskning i arbetsmiljö och distansarbete.

Det skapas en hel rad nya frågeställningar när stora delar av arbetslivet försöker hitta fungerade arbetssätt och metoder. Vi kommer att få se en uppsjö av studier av varierande kvalitet. Det finns en risk för ”quick fixs” i form av enkla enkäter och därför behövs vetenskapligt granskade och verifierbara studier.

Norsk kartläggning av högskolepedagogiska enheter

"Advodan Workshop" (CC BY 2.0) by Innovation Lab

Under pandemin har lärosätenas enheter för pedagogisk utveckling haft en nyckelroll i arbetet med den digitala omställningen. Nu har den norska myndigheten, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse, publicerat en rapport, Digital tilstand 2021, som kartlägger landets högskolepedagogiska enheters roll. Alla lärosäten har någon enhet som ger stöd till lärarna i pedagogisk utveckling, kursdesign och hur man använder IKT på ett pedagogiskt sätt. 

Alle institusjoner i høyere utdanning har en eller annen form for støttemiljø som ivaretar sentrale oppgaver i institusjonenes arbeid med digitalisering og utdanningskvalitet. Så langt er det gjort få studier som belyser hvordan de er involvert i dette arbeidet.

Rapporten visar resultat från en enkätstudie med svar från 42 ledare och 142 medarbetare från 24 lärosäten. Svaren omfattar följande frågor:

• Enheternas organisation och sammansättning.
• Kompetensutvecklingsutbud.
• Enheternas roll i lärosätets digitaliserings- och kvalitetsarbete.
• Erfarenheter från pandemiperioden.
• Vad bör prioriteras framöver för att höja utbildningskvalitet.
• Vilka åtgärder och stöd behövs från staten för att bidra till högskolepedagogisk utveckling.

Rapporten visar att trots att de flesta enheterna är ganska små har de fått en central roll i lärosätenas kompetensutveckling och spelade en nyckelroll under pandemin.

Datamaterialet viser at på tross av at de fleste støttemiljøene er relativt små, har de et bredt spekter av tilbud for fagansatte innen utdanningsfaglig og digital kompetanse. Støttemiljøene opplever at de tilrettelegger tilbudene til fagansattes behov i ganske stor grad.

Ladda ner rapporten som pdf-fi; Digital tilstand 2021.

Livslångt lärande för välbefinnande, mångfald och delaktighet - ny bok

"EmilyMariaIrsen_GroupWork_2" (CC BY-NC-SA 2.0) by ISWI

Encell (Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande) fyller 20 år och för att summera erfarenheterna från dessa år har de tagit fram en gratis bok, Livslångt lärande för välbefinnande, mångfald och delaktighet. Boken beskriver olika former av livslångt lärande: i studiecirklar, på nätet, i frivilliga organisationer och föreningar. Ibland handlar det om professionell utveckling inom ett område och ibland handlar det helt enkelt om lärande för livskvalitet och som social aktivitet. Det handlar om mångfald, värdighet, delaktighet och välbefinnande.

I den här boken har vi samlat ett antal exempel på projekt och tankar som helt eller delvis rör informellt lärande. Det blir ett sätt att summera var vi står just nu men också en plattform för att ta avstamp i en rörelse framåt. Låt oss tillsammans skapa kunskap och delta i möten som gynnar välbefinnande, mångfald, och delaktighet!

Boken beskriver också flera forskningsprojekt som Encell har bedrivit under åren com har undersökt bland annat digitalisering och högutbildade långtidssjuka, seniorer och digitalisering samt seniorer i folkhögskolan.

Ladda ner boken som pdf-fil.

Digital beredskap i framtidens utbildningssystem - ny OECD rapport

Pandemin har visat vikten av ett ökat beredskap inom alla utbildningsområden: beredskap att snabbt kunna ställa om till digital undevisning, att utbildningsanordnare bygger strategier för en mer osäker framtid och att både lärare och studenter/elever har de nödvändiga kompetenser. Världsorganisationen OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) har publicerat en ny rapport, Education Policy Outlook 2021 - Shaping Responsive and Resilient Education in a Changing World, som ger en översikt på lämpliga policies och strategier och ser hur olika länder har anpassat sig under det senaste året.

Building on international evidence and analysis from over 40 education systems, this framework endeavours to establish tangible, transferable and actionable definitions of resilience. These definitions, which are the goals of the framework (Why?), are underpinned by policy components of responsiveness (What?), which define priority areas for education policy makers. Policy pointers for resilience (How?) then illustrate how policy makers can apply these components in ways that promote resilience at the learner, broader learning environment and system levels of the policy ecosystem. Finally, a transversal component looks into the people and the processes undertaken in order to reach a given purpose (Who?). The report has been prepared with evidence from the Education Policy Outlook series – the OECD’s analytical observatory of education policy.

Rapporten beskriver åtgärder på tre nivåer: elev/student, utbildningsorganisation och övergripande utbildningssystem. Vill du läsa det som står om Sverige går du till sida 200 i rapporten. 

Två webbinarier från UHR

UHR (Universitets- och högskolerådet) avslutar årets webbinarieserie om kvalitet i distansutbildning med två evenemang:

Tisdag 14 december, 09:00-10:15. Är vi rustade för en ny övergång till distansundervisning?
Vad har vi lärt oss från tidigare övergångar till distansundervisning, och vilka förberedelser har vi vidtagit för att hantera en ny övergång om det blir aktuellt?

Torsdag 16 december, 09:00-10:15. En internationell utblick.
I säsongens sista webbinarium gör vi en internationell utblick och besöker skotska University of the Highlands and Islands (UHI). UHI erbjuder högre utbildning spridd över en stor och glest befolkad region. Universitetet är uppbyggt som ett partnerskap med nav och ledning/kansli i Inverness samt 13 lokala campus/colleges och därtill 80-talet kopplade lärcentra.

Du får anmäla dig fram till dagen före respektive sändning.

Hur har vi zoomat 2021?

Photo by Charles Deluvio on Unsplash

Zoom har blivit det vanligaste sätt att träffas, inte bara under pandemins restriktioner men även när restriktionerna har tagits bort. Företaget Zoom har samlat några intressanta siffror kring hur världen har använt tjänsten under 2021, Here’s How You Zoomed Over the Past Year. De har tittat på sina statistik samt enkätsvar från användarna och bland annat presenteras följande intressanta fakta:

• Populäraste mötesdag i Zoom är onsdagar.
• Genomsnittsmötet samlar 10 personer och varar i 54 minuter.
• 68% har ledig klädsel under möten
• Vanligaste kommentarer i Zoom: "You're on mute" (71%) och "Can everyone see my screen?" (57%).
• 75% avslutar sina möten med att vinka till de andra.
• 73% har deltagit i en after work eller socialt möte med arbetskollegor.
• Bakgrundsbilder i Zoom: naturbilder (26%), suddig bakgrund (25%), arbetsgivarens profilbakgrund (20%).
• Vanliga störningar under möten: barn i mötet (43%), husdjur i mötet (36%).

Det vore intressant att se om dessa stämmer för svenska användare inom högre utbildning. Känner du igen dig?

Högre utbildning 2041 - Lunds universitet kikar in i framtiden

"Lund University" (CC BY-SA 2.0) by tgrauros

År 2041 fyller Lunds universitet 375 år och ett internt projekt har genomfört flera workshops om hur högre utbildning och forskning kan se ut om 20 år. Resultetet är ett specialnummer av Lunds universitetsmagasin (LUM) med datum 2041. Ett pressmeddelande från Lunds universitet, Högre utbildning och forskning år 2041!, beskriver tankarna bakom projektet. 62 forskare och administratörer har bidragit till framtidsspaningarna och det som står i tidskriften representerar bara en av flera tänkbara scenarier.

Materialet från workshopparna har sammanställts till intervjuer med en mängd fiktiva personer som – enligt den övergripande berättelsen - blivit centrala för universitetets utveckling under tiden mellan åren 2016 och 2041, det år som Lunds universitet firar sitt 375-årsjubileum. Mellan raderna skymtar läsaren de viktigaste händelserna och de övergripande trenderna från denna period. Mot en bakgrund av pandemier, sociala och politiska oroligheter, miljöförändringar samt de många utmaningar – och segrar – som kännetecknat 2020- och 30-talen belyser tidningen förändringar i vardagen, i studentlivet och i det politiska klimatet. Man kan också läsa om de innovationer som gett hopp under stormiga år.

Syftet med publiceringen är att väcka en diskussion om universitetets framtida roll i samhället, både i Lund och hos andra lärosäten. Enligt Johannes Stripple, medlem i LU Futura (Lunds universitets tankesmedja för framtidsfrågor):

Visioner om universitetens framtid finns överallt. Dessa är ofta inriktade på kvantitativa mått och statistiska trender och saknar frågor som rör värderingar och enskilda människors upplevelser. I det här framtida LUM-numret har vi försökt fånga in diskussionerna kring vilket universitet vi vill ha och vilket universitet vi inte vill ha. Varför, och hur, ska vi prioritera en verksamhet eller pedagogisk praktik framför en annan?

Titta på en inspelning av ett lanseringsevenemang i Lund: Tomorrow's news today? Launch event of issue of LUM looking at possible futures for the University.

En tredjedel av världens befolkning har aldrig använt internet

"Solar phone charging on a Ugandan island" (CC BY 2.0) by futureatlas.com

FN-organen International Telecommunication Union (ITU) räknar att cirka 3 miljarder människor i världen, mest i utvecklingsländer, aldrig har använt internet, enligt en artikel i den brittiska dagstidningen The Guardian, More than a third of world’s population have never used internet, says UN. 

Under pandemin har allt fler kopplat upp sig för första gången, från 4,1 miljarder 2019 till 4,9 miljarder 2021, mest för att komma åt viktiga tjäsnter eller kommunicera med andra under perioder med hårda restriktioner. Men för många kostar internetaccess och framför allt mobiler eler datorer alldeles för mycket pengar och de tvingas stå utanför den digitala utvecklingen. Fattigdom, brist på utbildning och tillgång till elektricitet är andra bidragande faktorer bakom den digitala klyftan menar ITU.

8 lärosäten delar på 13,5 miljoner kronor för kvalitetshöjning i distansutbildning

UHR, Universitets- och högskolerådet, har beviljat medel till 8 lärosäten för att finansiera projekt som ska vidareutveckla distansutbildning, 13,5 miljoner till kvalitetshöjning i distansutbildning. Detta ingår i ett regeringsuppdrag att stödja en kvalitetshöjning och öka genomströmningen i distansutbildning vid universitet och högskolor 2021-2022.

Lärosäten som nu får projektmedel är:

• Sophiahemmet Högskola
• Malmö universitet
• Stockholms universitet
• Högskolan i Skövde
• Gymnastik- och idrottshögskolan
• Kungliga Tekniska högskolan
• Blekinge Tekniska Högskola
• Jönköping University

Eino Örnfeldt, generaldirektör för Universitets- och högskolerådet, säger om satsningen:

Det är glädjande att utlysningen lockat lärosäten med olika storlek och erfarenhet av distansutbildning. Det är också positivt att även mer traditionella campusorienterade lärosäten visat intresse. Distansutbildningen är viktig för att fler ska välja att studera vidare och en kvalitetssatsning är angelägen för att både öka genomströmningen och stärka kompetensförsörjningen i hela landet.

 

Ny webbplats om digital inkludering och tillgänglighet

Photo by Adam Nieścioruk on Unsplash

Digin.nu är en ny webbplats som ssamlar resurser och information om digital inkludering och tillgänglighet. Den har skapats genom ett samarbete mellan fyra myndigheter: Post- och telestyrelsen (PTS), Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), Myndigheten för delaktighet (MFD) och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Här hittar du alla krav och regler som finns kring tillgänglighet på nätet samt stöd och verktyg för att följa tillgänglighetskraven. dessutom hittar du relevanta rapporter och inspelade föreläsningar.

En kort artikel i Voister, Webbplatsen Digin ska minska digitala utanförskapet, skriver att cirka 20% av pensionärer och personer med funktionsnedsättning använder inte internet och det skapar en allvarlig digital klyfta. Enligt Lotta Hämäläinen, leveransledare för Digital identitet och inkludering på Myndigheten för digital förvaltning:

Det räcker förstås inte att enbart ta fram en webbplats, men vår förhoppning är att Digin.nu blir en naturlig samlingsplats för alla aktörer som behöver fortsätta arbeta för att digitaliseringen ska inkludera flera.

Digin.nu arrangerar dessutom ett intressant webbinarium 22 mars, kl 09:00-11:00, med titeln, Tillgänglighetsdirektivet blir lag 2022 – är du redo? med föreläsningar och frågestunder om direktivet.

Webbinarier och poddar från UHR-projektet Kvalitet i distansutbildning

Under hösten har UHR (Universitets- och högskolerådet) arrangerat flera webbinarier och poddar med koppling till projektet Kvalitet i distansutbildning. Alla inspelade webbinarier och poddar finns nu i en kunskapsbank och du kan titta och lyssna på alla när du vill. Alla filmer har dessutom både textning och teckenspråkstolkning och alla poddar har en transkriberingsfil som kan laddas ner. Här hittar du många intressanta inlägg och goda exempel från Högskolesverige.

Universitets- och högskolerådet genomför en satsning för ökad kvalitet och genomströmning i distansutbildning vid svenska universitet och högskolor. Syftet med satsningen är att ge ökad tillgång till högskoleutbildning och utveckla digitala verktyg för distansutbildning, men också att bidra till att stärka kompetensförsörjningen i hela landet. Projektet ska utveckla lärosätens långsiktiga förutsättningar att erbjuda distansutbildning.

Alla webbinarier finns dessutom på UHRs YouTube-kanal. Som smakprov ser du här webbinariet med tema Kultur och organisation för distansutbildning.

 

Coronaviruset och högskolan - del 2 av UKÄs rapport

Bild: UKÄ

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har ett regeringsuppdrag att granska och rapportera om hur Sveriges universitet och högskolor har hanterat pandemitiden och den stora digitala omställningen. Nu publiceras del två av UKÄs rapport som består av en övergripande del, sedan en sammanfattning av publikationer som tagits fram inom ramen för uppdraget samt relevanta analyser och statistik ur UKÄ:s reguljära verksamhet.

Några viktiga punkter som tas upp i rapporten:

• Aktiviteten på campus på väg tillbaka – men långt tillbaka till nivån innan pandemin. Under hösten har flera lärosäten återgått till campusundervisning men många har fortsatt mest på distans.
• Fortsatt rekordmånga studenter i högskolan. På grund av krisen valde många att utbilda sig men den sociala snedrekryteringen till högskolan förstärktes. De som sökte till högskolan var mest från familjer med akademisk bakgrund.
• Samma mängd lärarledd tid – men undervisning i andra former. Digitala plattformar och verktyg ger flera möjligheter till asynkron interaktion mellan lärare och studenter och undervisning är inte längre begränsad till klassrummet. Nya examinationsformer och lösningar på verksamhetsförlagd utbildning har testats.
• Studenterna nöjda med undervisningen under pandemin. Majoriteten tycker att de har fått bra stöd och många har blivit mer positiva till distansundervisning. 
• Långsammare avhandlingsarbete för många doktorander. Även de flesta doktorander har varit nöjda med hur lärosäten klarade den digitala omvandlingen men samtidigt har många upplevt problem med inhämtning av data och flera har fått senarelägga viktiga moment i sin forskning.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Vuxnas digitala kompetenser - ny nordisk kartläggning

Photo by Joshua Hoehne on Unsplash

NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) har publicerat en ny kartläggning av organisationer, initiativ och projekt i de nordiska länderna som arbetar med vuxnas digitala kompetenser och för att motverka digital utanförskap enligt en nyhet från NVL, Ny rapport giver status på digitaliseringsindsatser for voksne i Norden. Rapporten kartlägger nordiska policies inom området och sedan lyfter fram 40 initiativ som arbetar för att minska digitala klyftor i samhället. Dessa initiativ delas upp under följande målgrupper:

• personer med funktionsnedsättningar
• seniorer
• medarbetare med låg digital kompetens
• personer som bara har grundskoleutbildning
• flyktingar och andra invandrare
• arbetslösa
• studerande inom vuxenutbildning

Intentionen med rapporten er at formidle status på nordiske, politiske tiltag og beslutninger, der er truffet mhp. reduktion af digitale kløfter og digital eksklusion. Det er samtidig formålet med rapporten at give en række eksempler på konkrete og løbende uddannelsesinitiativer på området for reduktion af digitale kompetencekløfter og digital eksklusion i de nordiske lande.

Ladda ner rapporten:

Reduktion af digitale kompetencekløfter og digital eksklusion i de nordiske lande