Webbinarium - Hur synliggör vi vuxnas lärande?

Vuxenutbildning får sällan stor uppmärksamhet i medieflödet trots att det finns många viktiga frågor och inspirerande exempel. Hur kan vi som arbetar inom området se till att dessa frågor syns och hörs i mediebruset. Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) organiserar ett webbinarium, Make adult education visible!, måndag den 4 juni 13.00 för att diskutera detta och informera om erfarenheter från ett europeiskt projekt, Let Europe know about adult education (LEK).

Syften med webbinariet:

• To highlight learning examples from the LEK-project curriculum testing;
• To share ideas and experience of adult educators reaching out to mainstream media;
• To strengthen the LEK-project community and enlarge the network.

Mer information och anmälan.

På väg mot en nationell biblioteksstrategi

CC0 Public domain by geralt on Pixabay

Kungliga biblioteket (KB) har fått uppdraget av regeringen att ta fram en nationell biblioteksstrategi till mars 2019. Det handlar om att möta alla utmaningar som dagens digitala samhälle ställer, inte minst när det gäller att stå som en neutral och pålitlig partner i en värld av falska nyheter och ryktesspridning. Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som uppfyller de krav som ställs i bibliotekslagen. I ett pressmeddelande, På väg mot en nationell biblioteksstrategi: För ett Bibliotekssverige i den digitala tidsåldern, presenteras ett utkast till strategi som KB har tagit fram.

Bland annat presenteras följande förslag till åtgärder som ska stärka det svenska biblioteksväsendet:

• En genomgripande översyn och modernisering av pliktlagen. I dagsläget är lagen svår att tillämpa på audiovisuella medier och omfattar dessutom inte sociala medier. Risken är att viktiga delar av vårt kulturarv går förlorade.
• Nationella digitala bibliotekstjänster för alla. Permanent finansiering och drift av digitala lästjänster för barn, och ett generellt uppdrag till Sveriges nationalbibliotek, KB, att ansvara för digitala bibliotekstjänster.
• Ett tydligare uppdrag till KB som nationellt bibliotek med ansvar för samordning, digitalisering, förhandlingar, avtalslösningar, fördelning av utvecklingsmedel, biblioteksjuridisk rådgivning och stöd till mångspråkig biblioteksverksamhet.
• Stärkt skolbiblioteksverksamhet, både analogt och digitalt, som ett pedagogiskt stöd för eleverna. Det behövs också ökade resurser till biblioteken inom folkhögskolor och vuxenutbildning.
• Bättre genomslag för barnperspektivet i biblioteksverksamheten, med tydliga satsningar på utbud och verksamhet för barn och unga.
• Fortsatta satsningar på bibliotekens arbete med integration och inkludering och ett förbättrat utbud och samordning av medieförsörjningen på mångspråkighetsområdet.
• Prioritering av arbetet för öppen tillgång av vetenskapliga publikationer. Det globala förlagsmonopolet behöver mötas med större tuffhet av det samlade vetenskapssamhället.
• Fler utbildade bibliotekarier till folkbibliotek och högskolebibliotek. Det går två sökande på varje utbildningsplats, det finns för få platser och för få forskare på biblioteksutbildningarna.

Ladda ner KB:s utkast till strategidokument, Från ord till handling – på väg mot en nationell biblioteksstrategi.

Tozzl - arbetsyta för klass- eller grupparbete

Tozzl är en kollaborativ arbetsyta där du kan lägga upp flera fönster med chatt, aktiviteter/schema, filmer, Twitterflöden, dokument och filer mm. En bra plats för att synliggöra klassens aktiviteter för dagen eller som arbetsyta för grupparbete. Verktyget är gratis och du kan lägga upp en ny arbetsyta på bara några minuter. All data lagras inom EU och om du vill ha högre säkerhet kan du lägga din arbetsyta bakom ett lösenord.

Här får du en introduktionsfilm av Richard Byrne.

TodaysMeet läggs ner

"Conference Audience, Anno 2010" (CC BY-NC-ND 2.0) by Adriaan Bloem

Verktyget TodaysMeet, som används som chattforum på många konferenser och i klassrummet, läggs ner i juni. Precis som så många andra gratisverktyg på nätet har TodaysMeet drivits av en eldsjäl, James Socol, och nu har han varken tid eller energi att fortsätta. Han förklarar varför han lägger ner verktyget på en bloggpost, Thank you from TodaysMeet, and goodbye.

Det finns dock flera andra verktyg som du kan använda för att skapa mer interaktivitet i din undervisning eller på konferenser. Ett alternativ är Tlk.io där du kan skapa en enkel chatt nästan på stående fot och deltagarna får vara helt anonyma om de vill.

Ytterligare alternativ finns i Richard Byrnes bloggpost, TodaysMeet Is Shutting Down - Six Alternatives to Try.

Webbinarium om trender inom europeisk högre utbildning

Varje år publicerar EUA (European University Association) sin trendrapport som ger en överblick på förändringsprocesser och trender ino europeisk högre utbildning. Onsdag den 30 maj, 14.00, får du förhandsinformation om årets trendrapport i ett webbinarium, Learning and Teaching at European higher education institutions: findings from TRENDS 2018 survey. I år fokuserar rapporten på utvecklingen inom lärande och undervisning.

- This webinar will share a set of first findings from the TRENDS 2018 survey, with a focus on current developments in Learning and Teaching, which is a more and more important topic at institutions and in policy discussions across Europe.

Syftet med webbinariet är att presentera de viktigaste trenderna och lyssna på deltagarnas synpunkter och därmed få in flera perspektiv i frågorna. Rapporten kommer att publiceras till hösten.

Mer information och anmälan.

Digital delaktighet i särskolan måste prioriteras - debattartikel

"student_ipad_school - 123" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Elever som har går i särskolan riskerar digital utanförskap eftersom digitala färdigheter inte tränas i skolan som man gör i all annan skolverksamhet. Utan digitala färdigheter blir det svårt för särskoleelever att klara sig i framtidens digitala samhälle. Så skriver Lillemor Holgersson, Riksförbundet FUB, och andra representanter från området i en debattartikel i Dagens Samhälle, Alla måste ges möjlighet att vara digitalt delaktiga. De vill se en satsning från regeringen på kompetensutveckling för både särskolepersonal samt föräldrar och att digital kompetens ingår i elevernas vardag framöver.

Skribenterna lägger fram tre uppmaningar till regeringen:

• Prioritera den digitala kompetensen inom särskolan. Inkludera grundsärskolan, gymnasiesärskolan och den särskilda vuxenutbildningen i pågående digitaliseringssatsningar.
• Satsa på att personal och anhöriga får möjligheter att öka sin digitala kompetens och sin förmåga att ge stöd. 
• Lagstifta om att gruppbostäder och dagliga verksamheter ska erbjuda gratis internetuppkoppling.

Webbinarier om digital tillgänglighet

Hur kan vi se till att plattformar och verktyg tar hänsyn till alla användare och kan anpassas efter olika funktionsnedsättningar? 17 maj är Global Accessibility Awareness Day med syfte att sätta fokus på tillgänglighetsfrågor, inte minst inom IKT. Under dagen arrangeras det många evenemang och aktivitieter och företaget Blackboard erbjuder en serie webbinarier som passar alla tidszoner. Totalt 9 webbinarier äger rum under dygnet och du får anmäla dig till dem som passar dig. Gästtalarna kommer från universitet i flera länder som dela med sig av sina erfarenheter och forskning inom tillgänglighetsfrågor.

The target audience of GAAD is the design, development, usability, and related communities who build, shape, fund and influence technology and its use. While people may be interested in the topic of making technology accessible and usable by persons with disabilities, the reality is that they often do not know how or where to start. Awareness comes first.

Mer information och anmälan.

Europeana i klassrummet - ny MOOC för lärare

Europeana är en omfattande samling öppna lärresurser om det europeiska kulturarvet med över 50 miljoner konstverk, artefakter, böcker, videor och ljudinspelningar från hela Europa. Nu startar en öppen nätkurs (MOOC) för lärare som vill lära sig mer om hur de kan använda Europeana i sin undervisning. Kursen, Europeana in your classroom, startar denna vecka och pågår i drygt sex veckor. Kursen består av fem moduler och beräknas kräva 4-5 timmar per vecka. Du lär dig att söka resurser i Europeana, skapa lektioner och använda samlingens olika pedagogiska verktyg.

The MOOC will introduce participants to the Europeana platform, where they will find different resources for educators such as pictures, videos, texts and various tools that they can easily integrate in their lessons. Moreover, the MOOC will help teachers to build learning scenarios using digital cultural heritage, in a framework of 21st century skills.

Titta på introduktionsfilmen.

Varför blir man lärare? - ny studie

"photo" (CC BY-NC 2.0) by wlibrary

Varför väljer man att läsa till lärare? Fyra forskare vid Luleå tekniska universitet, Ulrika Bergmark, Stefan Lundström, Lena Manderstedt och Annbritt Palo, har undersökt detta genom att fråga över 250 lärarstudenter, enligt ett pressmeddelande från LTU. Studien, ”Why become a teacher? Student teachers’ perceptions of the teaching profession and motives for career choice”, har publicerats i European Journal of Teacher Education och analyserar över 250 brev som studenter antagna till tre olika lärarutbildningar på Luleå tekniska universitet skrivit i början av sin utbildning.

I breven framträder fyra huvudanledningar till att studenterna vill bli lärare:

• Skapa goda skolupplevelser: Kopplar till den egna skoltiden. Studenter med positiva skolerfarenheter vill gärna återskapa dem. De som har negativa upplevelser med sig vill förändra skolan till det bättre.
• Få ett givande yrke: Bland blivande gymnasielärare återkommer skäl som att få en universitetsexamen, ett tryggt heltidsjobb och ett meningsfullt och utvecklande yrke. Blivande lärare för yngre årskurser betonar hur viktigt det är för dem att i framtiden få arbeta med människor, speciellt barn.
• Fostra goda medborgare: Många lärarstudenter vill göra skillnad, både för enskilda elever och för samhället i stort.
• Vikten av värdefull kunskap: De blivande lärarna lyfter fram vikten av goda ämneskunskaper och ett engagemang för sina ämnen. Vanligast bland studenter som ska bli gymnasielärare.

– Ju yngre elever studenterna ska bli lärare för, desto mer altruistiska är skälen till att de söker sig till yrket. Få tar upp saker som lön och anställningstrygghet, trots att det ofta är just den typen av externa motiv som lyfts fram i diskussionen om hur vi ska få fler lärare i Sverige, säger Stefan Lundström, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning.

Källa: Pressmeddelande från Luleå tekniska universitet, Vad driver framtidens lärare? på myNewsdesk.

Fem vanliga myter om utbildning

"Unicorn" (CC BY-NC-ND 2.0) by Selbe Lynn

Det finns flera seglevade myter inom utbildning som fortsätter att spridas trots att de inte har stöd i forskningen. En kort artikel från engelska University of Sussex, 5 myths and misconceptions in learning theory, tar upp fem sådana myter och ger länkar till forskningsartiklar som slår hål i dem.

• Inspelning av föreläsningar leder till ökad frånvaro.
  Studier visar att det inte finns någon koppling mellan inspelningar och studenternas närvaro. Studenterna vill fortfarande delta i undervisningen och använder inspelningar för att kunna gå genom föreläsningen, anteckna och reflektera.
• Digitala infödingar
  Många tror att alla födda på 90-talet har en inbyggd digital kompetens och därför behöver ingen support. Så är inte fallet enligt forskningen.
• Flervalstester används bara för faktainlärning
  Flervalstester kan användas för att få insikter i studentens självförtroende kring kursarbetet eller hur säkra de är på sina svar.
• Lärstilar
  Många tror att vi lär oss på ett särskilt sätt: vissa lär sig bäst genom att lyssna, andra genom att göra och andra genom att läsa osv. Men det finns inget forskningsbevis för detta. Vi lär oss bäst genom en blandning av metoder och det är viktigt att vi utsätts för olika metoder under en utbildning.
• Flipped classroom betyder bara inspelade filmer
  Metoden handlar om att aktivera studenterna före klassrumsmötet och det kan ske på många sätt: läsa, lyssna, titta, svara på frågor, brainstorma osv. Inte bara filmer!

Detta i konferenser utan att åka

Virtually Connecting är ett nätverk voluntärer som öppnar upp utbildningskonferenser för alla som inte har möjlighet att delta på plats. De erbjuder bland annat informella diskussioner (videomöten) med intressanta föreläsare och deltagare på konferensen, diskussioner via Twitter, livesändning från konferensen samt bloggposter från VC-voluntärer på plats. Tanken är att Virtually Connecting ska inkludera alla som inte kan delta i konferenser på grund av ekonomi., avstånd, familjsituation eller funktionshinder. Dessutom får konferensen insikter och idéer från en mycket bredare publik än de som sitter i salen.

Using emerging technologies, we connect onsite conference presenters and attendees with virtual participants in small groups. This allows virtual conference participants to meet and talk with conference presenters and attendees in what often feels like those great spontaneous hallway conversations, something not usually possible for a virtual experience.

Följ Virtually Connecting på Twitter eller kolla webbplatsen för att se aktuella konferenser.

Robotar i klassrummet - inte än i alla fall

"Robot" (CC BY-NC-ND 2.0) by spaceyjessie

Pedagogiska robotar i skolan kan i framtiden fungera som assistenter och ge lärarna avlastning. Trots många etiska utmaningar kring användandet av robotar är mellanstadieelever redan nu villiga att följa instruktioner och prata med robotar i klassrummet. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Doktoranden Sofia Serholt har undersökt hur mellanstadieelever i en västsvensk grundskola interagerar med en så kallad humanoid robot med människoliknande kropp, huvud och armar i klassrummet.

− Jag har testat hur barnen reagerar på vanliga undervisningsinstruktioner som ges av antingen en robot eller en lärare för att bygga en Lego-figur. Resultaten visar att barnen är villiga att lyssna på anvisningarna från roboten, men att de till skillnad från samspelet med läraren inte söker hjälp från den när de inte förstår, säger Sofia Serholt.

Hon har även analyserat barnens reaktioner på robotens sätt att prata och röra på sig. Det visade sig att barnen besvarade robotens sociala kommunikation, exempelvis att eleverna svarade när roboten sa hej, att barnen reagerade när de fick beröm för något de var bra på, och att eleverna replikerade på frågor som ställdes av roboten, som om att roboten var en betydelsefull aktör i klassrummet.

− Å andra sidan såg jag att barnens samspel med roboten ofta misslyckades när den inte lyckades interagera med barnen på ett för dem meningsfullt sätt. Det är tydligt att barnen har förväntningar på roboten att den ska förstå och tolka deras intentioner. Men när detta inte sker så försvinner samspelet, säger hon.

Användandet av robotar i klassrummet kan ses som en naturlig följd av skolans pågående digitalisering, där digitala hjälpmedel så som exempelvis laptops och interaktiv teknik blir allt vanligare. En människoliknande robot kan i sin tur underlätta det digitala lärandet genom att förstärka det sociala samspelet mellan tekniken och eleven.

Med hjälp av intervjuer och enkätundersökningar som Sofia Serholt gjort med lärare och elever framträder också många etiska utmaningar med robotar i skolan.

− Hur säkerställer vi barnens integritet och vad blir konsekvenserna av robotar i klassrummet på sikt? Och vem bär ansvaret för robotar i skolan, inte bara i relation till vad som sker i klassrummet, utan även i händelse av oförutsedda och negativa konsekvenser som kan inträffa? Dessa frågor måste hanteras innan robotar kan ses som en möjlig teknologi i skolan, säger hon.

Läs avhandlingen: Child–Robot Interaction in Education.

Källa: Pressmeddelande från Göteborgs universitet, Robotar kan bidra till nya undervisningsformer i skolan.

Öppen kursbok om öppen utbildning

CC BY Some rights reserved by David Wiley

David Wiley är en av förgrundsfigurerna inom öppen utbildning och undervisar inom området vid amerikanska Brigham Young University. Bland annat undervisar han en kurs som heter An introduction to open education och som kurslitteratur finns självklart en öppen kursbok, An Open Education Reader.

Boken består av kapitel, skrivna av olika författare och med Wiley som redaktör. Hela boken ges ut gratis på nätet med en Creative Commons-licens och det betyder att andra får använda boken eller delar av den utan att be om tillstånd, så länge man erkänner upphovsmannen och följer licensvillkoren.

Fördelen med en sådan öppen kursbok är att texten kan redigeras när som helst och är därmed alltid uppdaterad. Wiley och sina studenter kommer att finslipa boken under kursen och externa läsare får gärna delta i diskussionen och föreslå ändringar. Varje kapital har förslag på diskussionsämnen och fördjupningsmaterial.

Strategisk agenda för internationalisering

En ny strategisk agenda för internationalisering av universitet och högskolor tas nu fram. Utbildningsdepartementet fick i fjol uppdraget att utreda frågan och ett förslag till agenda går nu ut på remiss till alla universitet och högskolor, En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3). Bland annat föreslår utredaren en ny formulering i högskolelagen kring internationalisering:

Den samlade internationella verksamheten vid varje högskola ska stärka kvaliteten i högskolans utbildning och forskning och nationellt och globalt bidra till sådan hållbar utveckling som högskolorna har i uppgift att främja.

Den föreslagna strategin har åtta mål:

• Internationalisering präglar styrningen av och vid universitet och högskolor.
• Sverige har hög attraktionskraft som studie- och kunskapsnation.
• Alla studenter som tar examen från högskolan har utvecklat sin internationella eller interkulturella kompetens.
• De anställda vid universitet och högskolor, inklusive doktoranderna, har god internationell erfarenhet och starka internationella kontaktnät.
• Villkoren för universiteten och högskolorna att öka strategiskt internationellt samarbete och samverkan är goda.
• Universitetens och högskolornas möjligheter att bidra till global utveckling och till att lösa globala samhällsutmaningar är goda.Myndighetsstödet för internationalisering av universitet och högskolor är anpassat efter lärosätenas behov.
• System för uppföljning och utvärdering av internationalisering är väletablerade.

Nu har lärosätena fram till 7 juni att lämna in sina remissvar.

Nya modeller för lärande och undervisning - ny europeisk rapport

En ny rapport av EADTU och Empower, The Envisioning Report for Empowering Universities, undersöker hur europeiska universitet arbetar med nya metoder och trender inom utbildning och goda exempel på praktisk implementering. Experter från hela Europa har bidragit med artiklar inom fem nyckelområden:

• Learning analytics; användning av data från t ex lärplattformar för att erbjuda riktat stöd till studenter mm. 
• University challenges; vilka utmaningar står högre utbildning inför när man digitaliserar i allt högre grad?  
• Blended education; nya initiativ och inriktningar inom blended learning, med fokus på pedagogik och bedömning.  
• Student support; nya sätt att ge stöd till studenter, i synnerhet när det gäller digitala kompetenser, samt bibliotekets nya roll. 
• Continuous education/CPD; det entreprenöriellt universitetet och karriärplaneringsstöd.  

- This is a report by the expert pools of the EMPOWER programme established by EADTU to cover the latest trends and developments in new modes of teaching. New modes of teaching and learning create new opportunities for enhancing the quality of the learning experience in on campus programmes, reaching out to new target groups off campus and offering freely accessible courses nationally or worldwide through the internet. They enhance the quality, visibility and reputation of the institution.

Ladda ner rapporten som pdf.