Trender att bevaka 2017

CC0 Public domain on Pixabay

Varje år inleds med artiklar som försöker förutse årets hetaste trender och en sådan finns på TES, Ed tech trends to watch out for in 2017. Enligt artikel kommer vi att få höra mycket om följande fenomen inom området IKT-pedagogik:

• Mobilen är kung. Studenter tar del av kursinformation och lärresurser via mobilen hellre än datorn. Kursdesign måste anpassas.
• Självrättande examination. Intelligenta applikationer kan rätta i realtid och en del examinationsmoment kan automatiseras.
• Learning analytics hjälper oss att identifiera studenter som har problem med kursmaterialet och ger läraren möjlighet att förebygga eventuella avhopp.
• Robothandledning. Studenter får tips och återkoppling kontinuerligt. Detta kompletterar lärarens mer kvalificerad handledning.
• Utmaningar kring öppna lärresurser. Det finns massor av öppna resurser och kurser men utmaningen är att hitta rätt och navigera bland de. Läraren kan ha en nyckelroll.
• Säker nätexamination. Flera system finns nu för säkrare övervakning av hemtentamen.
• Virtuell verklighet inom utbildning. Användning av virtual reality och augmented reality växer starkt för simulering och spel inom utbildning.
• Socialt lärande. Studenter lär sig i virtuella studiegrupper via sociala nätverk. 

Ljud- och bildtest

"Headset" (CC BY-NC-SA 2.0) by ian.greenleaf

Många har problem med ljud och bild när man deltar i webbmöten via plattformar som Adobe Connect, Skype, Google Hangouts, Blackboard Collaborate osv. Innan du deltar i ett sådant möte kan du enkelt kontrollera dina inställningar för ljud och bild på sajten Online mictest. Här finns det en sida där du kontrollerar din mikrofon, en för att kontrollera din webbkamera och en för inkommande ljud.

Lärportalen - resursbank för lärarfortbildning

Som en del av det nationella skolutvecklingsprogrammet tar Skolverket fram Lärportalen, en digital resursbank för lärarfortbildning med planeringsverktyg, handledningsråd och moduler. Mest aktuellt just nu är moduler om användning av internet i skolan med fokus på kritisk användning av nätet, leda och lära i tekniktäta klassrum och digitalt berättande. Dessutom finns det många moduler för fortbildning inom matematik, naturvetenskap och teknik, specialpedagogik och skolans värdegrund.

Meningen är att kursmaterialet på Lärportalen ska användas i skolor för egna fortbildningsinsatser:

- Modellen bygger på en form av kollegialt lärande där deltagarna, ofta med stöd av en handledare, diskuterar exempelvis undervisningssituationer och didaktiska frågor, lyfter upp problem och svårigheter, kritiskt granskar både sin egen och andras undervisning samt ger och får återkoppling från andra deltagare. Det som deltagarna läser, diskuterar och planerar, genomförs och prövas sedan i den egna verksamheten.

De nya modulerna om digitalisering beskrivs av Skolverket så här:

• I modulen Leda och lära i tekniktäta klassrum får ni kollegialt arbeta med frågorna Varför digitalisering? Hur gör jag? När passar digitala verktyg in? Vad ska jag göra? 
• I modulen Kritisk användning av nätet får ni fördjupa er i hur ni kan handleda elever i informationssökning och källkritik. 
• Modulen Säker användning av nätet tar avstamp i vad vi vet om ungas nätvanor. Ni får fördjupa er i hur ni kan hantera och diskutera frågor om säkerhet och integritet tillsammans med era elever (publiceras i mars)
• I modulen Digitalt berättande arbetar ni i gruppen med att utveckla er kunskap kring hur undervisningen kan utformas på ett varierat sätt med digitalt, kreativt skapande. 

Som exempel på materialet kan du titta på den här filmen, Elever skapar för webben.

Att lära sig av misstag

"The four capital mistakes of open source" (CC BY-SA 2.0) by opensourceway

På konferenser får man höra om många imponerande och framgångsrika projekt men ibland lär vi oss mer av mindre lyckade satsningar, speciellt om vi får diskutera med andra. Regionbiblioteket i Örebro ordnar en annorlunda konferens, Fail Camp 2017, 23-24 februari. Konferensen riktar sig mot bibliotekarier och deltagarna uppmanas berätta om satsningar som inte riktigt lyckades och sedan skapar man workshops kring dessa exempel för att tillsammans redan ut varför det inte blev som man hade tänkt och hur man kan förbättra idén. Konferensen är en knytkonferens eller icke-konferens, utan kända gästtalare men med plats för deltagarstyrda workshops.

- Vi lever i en framgångskultur där erfarenheter från det som inte blev som vi tänkt oss tystas ner och sopas under mattan. Misslyckanden ses som något skamfyllt och icke accepterat. Att våga lyfta på locket och synliggöra kan hjälpa oss att vända på perspektivet och se misslyckanden som en metod för lärande, kvalitets- och verksamhetsutveckling. Hela knytkonferensen bygger på aktivt deltagande, där vi delar och lär med och av varandra!

Inbjudan och anmälan.

EADL-konferens i Köpenhamn

EADL (European Association for Distance Learning) ordnar en nordisk konferens med titeln Presence at a Distance: Technologies and Methods for Learner Engagement, i Köpenhamn 18-19 maj.

Konferensen ska handla om hur vi kan skapa mer engagemang och interaktivitet i distansutbildningar med både föreläsningar och workshops. Bland talarna finns kända namn som Gilly Salmon (University of Western Australia), Susan Aldridge (Drexel University Online),  Ger Driesen (aNewSpring), Airina Volungevičienė (Vytautas Magnus University, Lithuania), och Leah Matthews (Distance Education Accrediting Committee, USA).

- One of the perennial challenges facing the open and distance learning sector is how to ensure that learners stay engaged and committed during what is often a lengthy period of study. Learners chose the distance option for a variety of reasons: time, convenience, cost, independence. They accept the experience will not be comparable in terms of interaction to class learning or face-to-face tutorials, but they still have a need for involvement which is not always straightforward to satisfy. Sometimes the very technologies that we use to facilitate and support the learning process can themselves add to feelings of alienation. How then can we make sure that learners stay engaged? How do we create and maintain ‘presence at a distance’? Distance learning practitioners and experts from related fields will attempt to answer this question at the EADL 2017 Nordic Conference Copenhagen.

Mer information och länk till registrering.

Norsk studie - traditionell undervisning dominerar fortfarande

"Lecture theatre, City site" (CC BY-NC-ND 2.0) by Nottingham Trent University

En ny norsk studie visar att trots en stor medvetenhet om aktivt lärande, problembaserat lärande och kollaborativt lärande så är traditionell föreläsning den vanligaste formen vid norska lärosäten. Detta framgår av en studie genomförd av myndigheten NOKUT (Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen), Underviserundersøkelsen 2016, som beskrivs i en artikel av NOKUT, Store variasjoner i norske studenters faglige forutsetninger og studieinnsats. Över 2500 norska universitetslärare svarade på en enkät om utbildningskvalitet och studien följs upp med en större undersökning senare i år.

Mest intressant var att föreläsningen fortfarande dominerar trots en stor medvetenhet att formen inte är optimal för lärande:

- De faglig ansatte mener at studentsentrerte undervisningsformer, som for eksempel prosjektarbeid, laboratorieøving og datainnhenting, i større grad bidrar til å oppnå høyt læringsutbytte for den enkelte student. Undersøkelsen viser likevel at det er de tradisjonelle undervisningsformene, som for eksempel forelesninger, som i størst grad er i bruk.

Lärarna ägnar 54% av sin arbetstid åt undervisning och 30% åt forskning och utveckling. Många lärare upplever den stora variationen i studenternas förkunskaper som den främsta utmaningen; många studenter saknar de nödvändiga förkunskaperna för att klara sina kurser. Å andra sidan bedöms studenternas förmåga till kritisk reflektion samt deras ämnesteoretiska kunskaper och färdigheter som goda. En svaghet var dock studenternas kunskaper och färdigheter som baseras på forskning och vetenskap.

Enligt NOKUTs direktör, Terje Mørland:

- Vi har lenge jobbet for en nasjonal spørreundersøkelse som også viser undervisernes syn på kvaliteten i høyere utdanning. Undersøkelsen gir viktig innsikt i hvordan underviserne vurderer sin egen og studentenes innsats.

Ladda ner Underviserundersøkelsen 2016

Ny bok om skolans digitalisering

Bild: Gleerups

Edward Jensinger har sedan länge bloggat om skolans digitalisering och sin roll som utbildningsledare i Malmö och Helsingborg. Nu har han skrivit en bok, 12 tankar om skolans digitalisering (Gleerups), som ger praktiska råd till skolledare och lärare om möjligheterna med digitalisering och en del problemområden.

- Jag vill förmedla att skolans digitalisering är viktig. Samtidigt är den en del av en helhet vilket gör att digitaliseringen i sig inte är ett självändamål utan ingår i ett sammanhang.
... Min ambition med boken har varit att skildra min egen resa gällande skolans digitalisering. Om jag kan bistå till att få andra att utveckla egna tankar kring dessa frågor vill jag gärna göra det.

... Jag hoppas att boken, helt anspråkslöst, ska kunna stödja skolledare och beslutsfattare att slippa göra samma misstag som jag själv gjort som skolledare. Dessutom hoppas jag att boken i delar kan mana till lite nya tankar hos läsaren

Boken vänder sig i huvudsak till skolledare, rektorer eller IKT-pedagoger med ansvaret för skolans digitalisering. Den kan dock med fördel läsas av alla som är intresserade av digitalt ledarskap.

Källa: Pressmeddelande, Gleerups.

Open Networked Learning startar 13 februari

Vårens upplaga av kursen Open Networked Learning (ONL171) startar 13 februari. Kursen, som tar 10 veckor och är helt nätbaserad, handlar om undervisning genom öppna nätbaserade lärmiljöer och verktyg och tillämpar metoden problembaserat lärande. Kursen arrangeras av Karolinska Institutet, Lunds universitet, Linnéuniversitetet, KTH och Independent Institute of Education (Sydafrika) men deltagare från andra lärosäten är varmt välkomna att delta som open learners.

Deltagarna arbetar i mindre grupper under kursen med olika scenarios inom de fem teman i kursen:

• Online participation and digital literacies
• Open Learning – sharing and openness
• Learning in communities – networked collaborative learning
• Design for online and blended learning
• Lessons learnt – future practice

Kursen går på engelska och eftersom det finns open learners från flera länder kommer du att jobba i en internationell grupp med deltagare från olika länder, lärosäten och ämnesområden. ONL riktar sig främst mot lärare, IKT-pedagoger och kursutvecklare.

En kort introduktionsfilm.

Explain Everything - Interaktiv arbetsyta

Explain Everything är ett väldigt attraktivt och mångsidigt verktyg för att skapa presentationer, animerade filmer, storyboards eller instruktionsfilmer. Verktyget är anpassat för pekskärmar och du kan rita, skriva, lägga in bilder, filmer, dokument, grafik, ljud precis som du önskar. Du kan skapa presentationer tillsammans med kollegor via nätet och även animera dina egna teckningar. Särskilt intressant för matematiklärare finns det ett inbyggt verktyg för matematiska symboler och ekvationer så att du kan enkelt presentera matematiska formler och lösningar.

Explain Everything kan antingen användas som nätbaserat verktyg för $2.76 /år/användare eller som app (endast för iOS) för en engångskostnad på $5.99.

Ramavtal för digital examination i Norge

Norska UNINETT, som samordnar IT-infrastrukturen för alla norska lärosäten (som SUNET i Sverige), har tecknat nationella ramavtal med tre leverantörer av system för digital examination. De tre leverantörerna är UNIwise, Inspera och Enovate, och UNIwise blev vald som föredragen leverantör. UNIwise är ett danskt företag med rötter vid Universitetet i Aarhus och nu levererar sin digitala examinationslösning, WISEflow, till över 50 lärosäten i Norden och norra Europa.

Läs mer om ramavtalet hos UNINETT.
Läs mer om avtalet hos UNIwise.

Här ser du en introduktionsfilm om WISEflow.

Gör forskningsdata tillgängliga för alla

"Soybean Research" (CC BY 2.0) by UnitedSoybeanBoard

EU-kommissionen, regeringen och många forskningsfinansiärer är överens om att forskningsdata ska vara så öppen som möjligt, enligt principen öppen vetenskap. Så skriver Vetenskapsrådets tidning Curie i en artikel Trycket ökar: Gör forskningsdata tillgängliga. Sedan 2006 har Kungliga Biblioteket arbetat för fri tillgång till vetenskapliga publiceringar enligt begreppet open access. Men regeringens forskningsproposition från i höstas satt målet att övergången till att publicera svenska forskningsdata och forskningspublikationer på nätet, ska vara fullt genomförd inom tio år. Fokus nu ligger på det utvidgade begreppet öppen vetenskap.

- Det började med vetenskaplig publicering, men öppen vetenskap inkluderar också öppna data, medborgarforskning och öppna lärresurser, berättar Beate Eellend, handläggare på Kungliga biblioteket ... Öppna forskningsdata handlar om att på nätet dela de mätdata och den källkod som ligger bakom resultaten som presenteras i den vetenskapliga publikationen.

Artikeln speglar också debatten om öppenhet som pågår inom forskning. Om offentligt finansierad forskning ska vara öppen för alla men privatfinansierad forskning är skyddad blir det inte en fördel för de privata aktörerna? Det finns även oro för personuppgiftsskydd i synnerhet när det gäller medicinsk forskning. EU-kommissionen arbetar med dessa frågor men till slut vill man betonba fördelarna med öppenhet. Enligt Jean-Claude Burgelman, ordförande för EU:s Open Science task force:

- Med öppen vetenskap gynnar vi forskningskvalitet och innovationer, och stärker banden mellan forskare och allmänhet. Men för att sätta igång den här processen tror jag att det behövs en radikal förändring av forskares belönings- och karriärsystem.

Skapa mer engagemang i nätbaserade kurser

How to Humanize Your Online Class by Michelle Pacansky-Brock and
T&L Innovations @CI is licensed under a Creative Commons
Attribution 4.0 International License.
Access this Infographic online at: http://tiny.cc/humanize-infographic

Hur kan du skapa mer engagemang och gruppdynamik i en nätbaserad kurs? Det handlar om att visa intresse och empati för dina studenter enligt en artikel av Michelle Pacansky-Brock i EdSurge, How to Keep the Human Element in Online Classes. Direkt i början av kursen kan du skapa en trygg, inkluderande och inspirerande lärmiljö genom att välkomna studenter via korta filmer, svara på frågor och genom olika socialiseringsaktiviteter.

Några goda råd från artikeln:

• Spela in regelbundna videomeddelanden till klassen. ett veckobrev i filmformat.
• Ge återkoppling till studenternas uppgifter via film eller röstinspelningar. Återkopplingen blir mer personlig och skapar en närhet som inte är möjlig med endast skriftlig återkoppling.
• Visa empati och förståelse för studenternas svårigheter. Ställ frågor om hur studenterna känner sig, speciellt i början av kursen, och kontakta dem som verkar osäkra.
• Använd verktyg som kan förstärka gruppkänslan och engagemang som komplement till skolans lärplattform.
• Uppmuntra studenter att experimentera och lära av varandra.
• Ge studenterna ansvar för olika kursmoment, skapa kursmaterial osv.

Artikeln sammanfattas i grafisk form (se bilden till höger) som du kan ladda ner.

Hitta föreläsningar med FindLecture

"KWT2016" (CC BY-NC-SA 2.0) by davidroethler

Det finns säkert miljontals föreläsningar på nätet men problemet är att de är spridda över många olika samlingar. FindLecture är en söktjänst som söker efter bra föreläsningar bland många olika källor. Du kan söka bland över 26 000 föreläsningar (både video- och audioformat) inom många ämnen, från olika samlingar eller organisationer. Alla föreläsningar i guiden har granskats i förväg så det finns en viss kvalitetssäkring men till slut är kvalitetsgranskningen ditt ansvar som lärare.

Eftersom FindLecture är en amerikansk tjänst är föreläsningarna på engelska. Läs mer i en artikel på nättidningen The Next Web, FindLectures is curated database of free, mind-expanding talks.

Bamse hjälper barn med källkritik

CC0 Public Domain on Pixabay

Världens starkaste björn, Bamse, ska lära barn om källkritikens grunder i ett kommande nummer av serietidningen, enligt en artikel i Metro, Bamse ska lära barn om källkritik. Syftet med specialnumret av Bamse är att få barn att ifrågasätta det de läser på nätet eller via rykten i sociala medier. Finns det verkligen monster i skogen eller är det sant att dunderhonungen inte längre har någon effekt? Genom att läsa om Bamse och hans vänners diskussion ska läsarna börja fundera över det de få höra. Enligt Bamses chefredaktör Charlotta Borelius:

- Internet är lite som den mörka skogen där Lille Skutt ser monstret. Vi har gjort en Bamsehistoria på det temat och i samma nummer går Bamses skola in på djupet om just källkritik.

Ny rapport summerar 4 års MOOC-utveckling

CC0 Public Domain on PublicDomainPictures.net

Amerikanska MIT och Harvard universitet grundade MOOC-konsortiet EdX för fyra år sedan och nu består det av 105 partneruniversitet (inklusive Karolinska Institutet, Chalmers och KTH) som har gett nästan 1000 kurser. Nu har dessa två lärosäten skrivit en gemensam rapport som summerar de första fyra åren, enligt en artikel i Campus Technology, Harvard/MIT Report Analyzes 4 Years of MOOC Data. Artikeln, HarvardX and MITx: Four Years of Open Online Courses, handlar om 290 MOOCs som har getts av MIT och Harvard med totalt 28 miljoner deltagartimmar.

Certifiering är en viktig faktor för de flesta deltagare. Över 159 000 unika individer har fått
245 000 certifikat under åren. 60% av alla betalande deltagare (som betalar för möjlighet till certifiering) får sina certifikat. Ett problem nu är att intresse för certifiering har minskat sedan gratis certifiering togs bort under 2016. Rapporten ger studentstatistik inom olika ämneskategorier och visar att MOOCs inom datavetenskap är särskilt populära. En stor målgrupp för MOOCs är lärare; 32% av de som svarade på enkäten var just lärare, i många fall undervisade de inom samma ämnesområde som MOOCen.

Referens: Chuang, Isaac and Ho, Andrew Dean, HarvardX and MITx: Four Years of Open Online Courses -- Fall 2012 - Summer 2016 (December 23, 2016). Available at SSRN: https://ssrn.com/abstract=2889436

Rätt ljud i Adobe Connect

E-mötesverktyget Adobe Connect används idag av nästan alla svenska lärosäten. Det vanligaste problemet med verktyget, liksom de flesta e-mötesverktygen, är ljudinställningarna. Helst ska du använda headset och se till att dina ljudinställningar är i ordning innan du loggar in i ett möte.

Åsa Kronkvist och Dan Wirdefalk, Högskolan i Kristianstad, har tagit fram flera korta filmer som visar hur du gör för att undvika krångel med ljud framöver. Alla filmer, på svenska och engelska, finns på HKRplay med instruktioner för både PC- och Mac-användare. Här ser du den övergripande filmen. Bra att skicka länken till denna film när du bjuder in kollegor eller studenter till ett e-möte eller webinar.



Film: CC BY Some rights reserved by Högskolan i Kristianstad

Webbinarier på gång

"Tagung ”Lernen mit digitalen Medien”" (CC BY-NC-SA 2.0) by davidroethler

Ett mycket praktiskt sätt att utveckla din kompetens är att delta i webbinarier. Många organisationer arrangerar webbinarier och oftast tar de bara en timme av din tid men kan ge nya insikter och även skapa nya kontakter. På Flexspan tipsar jag om många webbinarier men nu kommer en hel flock som jag vill rekommenderar:

• 17 jan 14.00 
  Norsk nettverk for universitets- og høgskolepedagogikk erbjuder ett längre webbinarium med två ämnen: Kine Dørum (Universitetet i Tromsø) talar om och diskuterar studentrollen, medan Roar Pettersen (Høgskolen i Østfold) talar om problembaserat lärande.
Mer information och registrering.

• 18 jan 15.00 
  Supporting students for success in open and distance education. International Council for Open and Distance Education (ICDE). Talarna är Alan Tait (Open University, UK) och Gard Titlestad (Generalsekreterare, ICDE).
  Mer information och registrering.
• 25 jan 14.00
  European University Association (EUA). Social Inclusion in Europe’s Universities – general trends. Här får du träffa två experter inom området: Social inclusion and social relevance of higher education Maurice Crul (Free University Amsterdam) och A national case study – Ireland Lewis Purser (Irish Universities Association).
  Mer information och registrering.

Ny rapport om lärandemiljö inom svenska högre utbildning

"Artwork, Saltire Centre, Glasgow Caledon" (CC BY-NC-ND 2.0) by jisc_infonet

SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) har publicerat en ny rapport, Framtidens lärandemiljöer, som ger en mycket bra analys av hur fysiska och digitala lärandemiljöer kommer att utvecklas och vilka möjligheter och utmaningar som väntar svensk högre utbildning. Överallt i världen investerar universitet och högskolor i nya innovativa campuslösningar och nya digitala plattformar och arenor för att främja kollaborativt lärande och internationella kontakter.

Rapporten har skrivits av en expertgrupp som har tittat på utvecklingen både i Sverige och internationellt under följande rubriker:

• Högskolans lärandemiljöer i förändring
• Fysiska lärandemiljöer
• Lärandemiljön och högskolebiblioteket
• Den digitala lärandemiljön
• Samspelet mellan lärandemiljö och lärande
• Utveckling av framtidens lärandemiljöer

Rapporten avslutas med några rekommendationer:

• Etablera lärandemiljö som ett inkluderande begrepp i verksamheten
• Skapa ett sammanhållet ansvar för lärandemiljöutvecklingen
• Fortsätt inkludera många parter i utvecklingsprojekt
• Relatera lärandemiljöarbetet till den övergripande pedagogiska utvecklingen
• Problematisera indelning i ”undervisning” och ”självstudier”, liksom ”formella” och ”informella” miljöer
• Stödfunktioner driver utvecklingen

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Whiteboard på nätet

RealtimeBoard är ett mycket praktiskt verktyg för nätbaserat grupparbete, brainstorming, projektarbete osv. Du skapar en virtuell whiteboard som du kan dela med kollegor. Sedan kan alla lägga upp anteckningar, skisser, bilder, filmer, diagram och dokument och det finns mallar för att skapa olika layouttyper som tankekartor. RealtimeBoard kan integreras med andra populära gruppverktyg som Google Drive, Dropbox, Slack och Office365. Du kan sedan spara din whiteboard som en presentation där du kan visa en process. Allt fungerar smidigt via en dator, platta eller mobil.

Gratisversionen fungerar för upp till 3 deltagare och för upp till 50 deltagare får du betala cirka 72 kr per deltagare och månad. Här ser du en kort introduktionsfilm.