Digitalisering och flexibelt lärande - SVERDs höstkonferens

SVERDs höstkonferens med tema Digitalisering och flexibelt lärande äger rum fredag 13 oktober 10.00 - 16.00. Under konferensen kommer årets vinnare av Boldic Award att koras.

Bland talarna i år finns Johan Winsborn (Almega Utbildningsföretagen), Digitaliseringen är inte valbar, Anna Carlsson (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL),  Skola och lärande i en digital värld, och Mats Brenner (Högskolan i Gävle), Digital examination.
Plats: Saturnus konferens, Hornsgatan 15, Stockholm (T-bana Slussen).

Mer information och anmälan.

Mobiler i klassrummet - ny avhandling

"Texting Congress 1" (CC BY-NC-SA 2.0) by afagen

Mobiler i klassrummet är en återkommande debattfråga som alltid får mycket medieuppmärksamhet och skapar en hel heta känslor. Men hur ser verkligheten ut i klassrummet och är mobiler egentligen bara störande element eller kan de bidra till lärande? Det är ämnet för en ny avhandling av Torbjörn Ott vid Göteborgs universitet, enligt en artikel i Forskning.se, Smarta telefoner utmanar lärarens roll i klassrummet. Det kan tyckas konstigt att så många skolor ger sina elever plattor eller datorer men inte ser att elevernas mobiler kan ofta fylla samma funktion. Kanske för att mobilen inte kan kontrolleras av skolan på samma sätt. Enligt Torbjörn Ott:

- Mobiltelefoner i skolan utmanar skolans monopol på att tillhandahålla teknologi som används för lärande. Det skapar problem eftersom skolan då inte kan ha inflytande på hur teknologin ska användas. Även om lärare inte uppmuntrats att stödja elevers användning av mobiltelefoner i sin undervisning visar min avhandling att elever och lärare ändå använder telefonerna som en resurs i skolan.

Avhandlingen visar att i många klassrum används mobilerna för att räkna, slå upp ord, diskutera uppgifter osv. Dessutom använder många lärare sina mobiler i klassrumssammanhang, till exempel för att skapa interaktivitet via quizzar. 

Läs avhandlingen: Mobile phones in school: From disturbing objects to infrastructure for learning.

Barn, unga och dold reklam - ny bok

"student_ipad_school - 028" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Barn och ungdomar utsetts för alltmer sofistikerad marknadsföring och dolda reklam, ofta i form av populära personer i sociala medier som rekommenderar olika produkter. En ny bok, Marknadsmässig kurragömmalek? Barn, unga och dold reklam, som ges ut i samarbete mellan Nordicom och Statens medieråd, diskuterar detta utifrån olika perspektiv: forskarens, journalistens, branschens och barnens. Boken lanseras denna vecka under Mediedagarna i Göteborg men du kan också ladda ner den gartis som pdf-fil (se nedan).

Barn är ofta trötta på vanliga reklam men har svårt att upptäcka de dolda budskapen som finns i sociala medier. Enligt ett pressmeddelande från Statens Medieråd, Syftet med dagens reklam är att uppfattas som allt annat… än just reklam!

En typ av dold marknadsföring som växer kraftigt är den som sker via en social medieprofil där innehållet är mer personligt än redaktionellt.
- Mellan 2015 och 2016 ökade influencer marketing med 40 procent. Innehållet ska upplevas som någons personliga rekommendation, vilket gör det svårt att uppfatta som marknadsföring, säger Ulf Dalquist, forskningschef vid Statens medieråd.

Ladda ner antologin i pdf-format: Marknadsmässig kurragömmalek? Barn, unga och dold reklam

Gratis e-möten med Webroom

Webroom är ett gratis och enkelt e-mötesverktyg med video, ljud och chatt samt kollaborativ whiteboard, skärmdelning och fildelning. Du kan också skapa flera rum för grupparbete. Att starta ett möte är enkelt - du loggar in, skapar ett nytt möte och sedan bjuder du in dina kollegor via e-post och de kommer direkt in i rummet. Tjänsten fungerar i Chrome eller Firefox.

Webroom verkar vara ett utmärkt alternativ för grupparbete, projektmöten och återkoppling. Det som saknas är möjlighet till inspelning.

SUNETdagarna och ITHUs höstmöte

"KTH campus" (CC BY-NC-SA 2.0) by uiking

SUNET (Swedish University computer Network) ordnar sin höstkonferens på KTH i Stockholm 16-19 oktober. Konferensen riktar sig mot alla som arbetar med IT-frågor vid svenska lärosäten och programmet innehåller många föreläsningar och workshops. Temat för konferensen är verktyg för samverkan.

- Ämnen som dyker upp under föreläsningarna är bland annat molnlagring och datasäkerhet, MSB och FRA och för er som inte kommit igång med PGP finns här möjligheten att skapa nycklar och lära sig mera.

Vi kommer även att få färska nyheter från WiFi-världen och en uppdatering om vad som händer på WLAN fronten. Dessutom kommer Dianne Scholl, som är chefsutvecklare på Roaring Penguin, att prata om hur vi bekämpar spam.

Mer information och anmälan.

Samtidigt har ITHU (Nätverket för IT inom högre utbildning) sitt eget höstmöte 16-17 oktober på samma ställe, integrerat med Sunetdagarna. Målgruppen är främst IKT-pedagoger. Frågor som kommer att behandlas är samarbete, informationssäkerhet, integrationer samt stöd och utbildning. Dessutom får du delta i stafettdialoger om ”ny teknik för ny pedagogik”.

ITHU-mötet innehåller bland annat:

• Säkerhet kring LMS och kringliggande system. LIS – ledningssystem för informationssäkerhet
• Sunet’s utbildningsstödjande tjänster och vilken support och utbildning som kommer att erbjudas på dessa
• Stefan Hrastinski, professor och chef för avdelningen Teknik för lärande kommer att delta
• Stafettdialoger kommer att ske tisdag eftermiddag där era aktuella frågor från lärosätena har möjlighet att få gehör

Mer information och anmälan.

Öppen nätkurs i validering

Skolverket erbjuder en gratis öppen nätkurs, Valideringsarbete i teori och praktik – en introduktion, för alla som arbetar med vägledning, antagning och bedömning av kompetens. Syftet med utbildningen är att öka din kompetens att kartlägga och bedöma individers kompetens och under kursen får du flera praktiska verktyg som ger stöd i valideringsprocessen. Du kan följa kursen helt i din egen takt och du kommer att arbeta med verklighetsnära fallstudier.

- Följ fyra individer som på olika sätt behöver validering för att komma vidare i sina yrkesroller. Utbildningen är uppbyggd kring olika scenarier med filmer, teorier och praktiska moment. Under utbildningen får du, som arbetar med antagning, kartläggning, bedömning eller vägledning, en helhetsbild av validering och möjlighet att fördjupa dig i kartläggnings- och bedömningsarbetet. Du får även en bild av olika sammanhang där verktyget validering kan användas och vilka bedömningsgrunder som är mest lämpliga inom olika sektorer.

Starta kursen här.

Nitusdagarna - konferens om lärcentra och högre utbildning

Organisationen för kommunala lärcentra, NITUS, arrangerar sin höstkonferens vid Umeå universitet 21-22 november.

På programmet står bland annat:

• Få information om tre lärosätens (Umeå, Luleå tekniska, och Mittuniversitetet) syn på tillgänglig högre utbildning
• Möta ansvariga för några olika utbildningsprogram som har upplägg för att kunna läsas utanför campus 
• Besöka Learning Space UB och Vardagsrummet – för inspiration till rum för lärande
• Ta del av forskning kring distans-, flexibla- och utlokaliserade utbildningar
• Möta representanter från kompetensplattformarna i Norrbotten och Västerbotten

Programmet och anmälningsformuläret är inte helt klara än men publiceras inom kort.

Peergrade - verktyg för studentåterkoppling

Peergrade är ett nätbaserat verktyg för att organisera återkoppling på inlämningsuppgifter mellan studenter. Principen är att läraren ger en inlämningsuppgift och specificerar bedömningskriterierna som studenterna ska använda när de ger återkoppling på varandras arbete. Studenterna lämnar in sina uppgifter i Peergrade och systemet sedan fördelar uppgifterna så att varje student får bedöma någon annans arbete efter gällande kriterier. Läraren får sedan en översiktsrapport om processen med statistik och kan sedan gör egna bedömningar. Peergrade kan dessutom integreras i de flesta lärplattformar som t ex Moodle, Canvas, Blackboard, Its learning.

Peergrade är gratis i sin basform men det finns så klart en betalversion med högre lagringskapacitet osv. Titta på filmen för en kort introduktion.

Proposition om digitalisering av nationella prov

De nationella proven i skolan ska digitaliseras. Det aviserar regeringen i propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala, som nu överlämnas till riksdagen. Syftet är ökad likvärdighet i betygssystemet och en effektivare hantering av de nationella proven.

För att öka likvärdigheten i betygssättningen föreslår regeringen att resultatet på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättning.

Regeringen bedömer också att de nationella proven och bedömningsstöden ska digitaliseras. Digitaliseringen ska göra att hanteringen av kunskapsbedömning och betygssättning blir mer effektiv, vilket i sin tur minskar lärarnas arbetsbörda och frigör mer tid till undervisning. Som ett första steg bör uppsatser och andra uppgifter som prövar skriftlig framställning göras på dator.

Regeringen bedömer vidare att de nationella proven ska avidentifieras och att någon annan än den undervisande läraren ska bedöma elevernas provlösningar.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 29 juni 2018. Det första steget är att uppsatsdelarna i nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska skrivs på dator redan från och med höstterminen 2018.

– Digitalisering av de nationella proven är en viktig och efterlängtad modernisering. Vi stärker också likvärdigheten i betygssättningen. Förslagen kommer att ge mer rättsäkerhet för eleverna och minskad administrativ börda för lärarna, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.

Källa: Pressmeddelande från Regeringskansliet.

Öppna lärresurser - ny internationell rapport

CC BY Some rights reserved by Commonwealth of learning

Organisationen Commonwealth of Learning, i samarbete med UNESCO, den slovenska regeringen och med stöd av Hewlett Foundation har tagit fram en kartläggning och analys av den globala utvecklingen inom öppna lärresurser (Open Educational Resources, OER). OER Global Report 2017 är resultatet av två globala undersökningar samt flera regionala samråd under det senaste året.

Enligt Professor Asha Kanwar (COL President):

- The report is a rich source of information that will help shape our strategies and approaches to mainstreaming OER in the future. There has been growing interest in OER since the 2012 Paris OER Declaration. Many more countries are now considering the development and adoption of OER policies.

Kopplat till rapporten finns en handlingsplan för myndigheter och utbildningsorganisationer som ger konkreta förslag om hur öppna lärresurser kan integreras i den ordinarie verksamheten, Open Educational Resources: From Commitment to Action. 

Ladda ner rapporterna som pdf-filer: 

• Open Educational Resources: Global Report 2017 
• Open Educational Resources: From Commitment to Action

Norsk digitaliseringsstrategi för högre utbildning

Norska Kunnskapsdepartementet (motsv Utbildningsdepartementet i Sverige) har publicerat en digitaliseringsstrategi för högre utbildning, enligt en nyhet från Norgesuniversitetet, Ny strategi for digitalisering i høyere utdanning. Strategin är mycket ambitiös och omfattar rekommendationer för studenter, lärare, forskare, ledare på alla nivåer samt data, infrastruktur och administrativa systemer. Stor vikt läggs på kompetensutveckling för lärare:

- For lærerne, altså alle som underviser i høyere utdanning, legges det vekt på at de skal ha utdanningsfaglig kompetanse til å lede læringsarbeid i digitale omgivelser og et bredt tilbud av digitalt støttede metoder for planlegging og gjennomføring av utdanningen samt samspill med studenter og kolleger.

Ett nytt nationellt organ ska skapas för att främja kvalitetsutveckling i högre utbildning och såväl Norgesuniversitetet som Senter for internasjonalisering av utdanning (SIU) kommer att ingå i det nya organet.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Digitaliseringsstrategi for universitets- og høyskolesektoren

Verktyg för kollaborativa tankekartor och diagram

Det finns flera bra verktyg för att skapa tankekartor (mindmaps) och diagram tillsammans med kollegor. Två bra verktyg heter  Cacoo och XMind som hjälper dig och dina kollegor skapa färgrika diagram, flödesschema och tankekartor. Allt lagras i molnet och tidigare versioner sparas automatiskt men du kan förstås även ladda ner dina diagram. Bägge verktyg innehåller många mallar så du kan skapa proffsiga bilder direkt. XMind kan även skapa Ganttdiagram för projektplanering.

Jag har tidigare tipsat om andra verktyg inom samma område: Mindmeister, Popplet och Coggle.

Titta på introduktionsfilmer för Cacoo och XMind.

Regeringen satsar på lärcentra i budgetpropositionen

"Malmö Lärcentrum, Malmö stadsbibliote" (CC BY-NC 2.0) by buskfyb

Regeringens budgetproposition innehåller en tydlig satsning på kommunala lärcentra. Det innebär 50 miljoner kronor 2018 och sedan 70 miljoner kronor årligen som betalas som statsbidrag till kommuner för att etablera och utveckla lärcentra. Lärcentra ska ge stöd för lärande på hemmaplan och erbjuda tillgång till olika utbildningsnivåer från komvux till högskola. Lärcentra ska erbjuda en mötesplats för studerande där de får råd, stöd och framför allt ett socialt sammanhang i sina studier.

- Människor ska kunna utvecklas och deras kompetens ska kunna svara upp mot efterfrågan på arbetsmarknaden. För att det ska vara möjligt behövs en bra pedagogisk infrastruktur, och ett utbud av utbildningar som är anpassade till arbetsmarknadsbehovet och efterfrågan från vuxna studerande. Tillgång till utbildning nära individen, såsom lärcentra, behöver därför främjas.

Läs nyheten från Regeringskansliet, Lärcentra för livslångt lärande i hela landet.

"Molntjänster är inte neutrala" - ny avhandling

"Clouds" (CC BY-NC 2.0) by kndynt2099

Molntjänster, där tjänsten är webbaserad i stället för att ligga på din dators hårddisk, används av allt fler organisationer inom utbildning. Tjänster som Google Suite for Education, Dropbox och iCloud används flitigt och ses av många som en självklarhet. Men en ny avhandling, Cloudy talks: Exploring accounts about cloud computing, av Maria Lindh (Högskolan i Borås) ifrågasätter molntjänsternas image som neutrala lagringsplatser. Det finns också starka kommersiella intressen.

Problemet är att molntjänsterna tillhör stora företag som tjänar pengar på reklamintäkter och att användarnas data samlas och analyseras. Molntjänster ger skolor och lärare tillgång till verktyg och lagringsmöjligheter som inte skulle vara möjliga på lokal nivå och prislappen är oftast gratis. Samtidigt varnar Maria i en intervju med Biblioteksbladet att många har anammat molntjänster utan närmare granskning.

- Så varför är vi då så okritiska när det kommer till molntjänsterna? Maria Lindh menar att det delvis handlar om rädslan att halka efter, bli omsprungen, oavsett om man är privatperson eller en skolorganisation. I Googles PR-material har utility-retoriken den senaste tiden fått lämna rum för ett annat spår: molntjänsterna ska nu ”revolutionera” våra liv. Och vem vill missa det?

Internetdagarna 2017

"Internetdagarna 2015" (CC BY 2.0) by Stiftelsen

Konferensen Internetdagarna 2017 äger rum på Stockholm Waterfront 20-21 november. Konferensen är en viktig mötesplats för alla som arbetar med internet och självklart finns det en hel del för lärare och utbildningsledare. Konferensen hålls för 18:e året i rad och det omfattande programmet innehåller både spännande internationella huvudtalare och många parallella sessioner, bland annat Vad innebär digital kompetens i skolan? Skolans digitala infrastruktur, Fake news, filterbubblor och fakta som försvann, 10 år med sociala medier, Digitalt först - hur utvecklar vi digitalt sen? Se hela programmet.

Om du anmäler dig före 30 september får du ett rabatterat pris på 1000 kr per dag, annars kostar biljetterna 1250 kr per dag.

Elever tränar källkritik

Under veckan har cirka 11 000 högstadie- och gymnasieelever arbetat med kritisk granskning av sina nyhetsflöden, enligt ett reportage av SR Vetenskapsradion, Skolelever lär sig källkritik och visar hur falska nyheter sprids. Eleverna väljer ut nyheter som de ser under veckan i olika sociala medier och sedan undersöker nyheternas trovärdighet genom att leta efter bevis i andra källor och titta närmare på avsändarens bakgrund. Initiativet ingår i ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet och elevernas arbete kommer att analyseras.

- Veckans övningar handlar alltså inte bara om att ungdomar ska träna sig i att granska nyheter kritiskt. Det handlar också om att forskare ska få mer kunskap om var någonstans ungdomar tar del av nyheter. På så sätt vill de se hur trovärdiga och mindre trovärdiga nyheter sprids.

Lyssna på radioreportaget här.

Zencastr - webbinspelning med studiokvalitet

När du spela in intervjuer med kollegor och experter på distans kan ljudkvaliteten variera på grund av dåliga uppkopplingar. Ett nytt alternativ är ett verktyg som heter Zencastr. Zencastr spelar in varje deltagares ljud lokalt med studiokvalitet och sedan laddar upp varje ljudfil till Dropbox därifrån du kan hämta filerna och mixa din inspelning till en färdig podcast. Du kan sedan lägga in andra spår på inspelningen som t ex musik. Gratisversionen låter dig spela in max två gäster och du kan spela in upp till 8 timmar per månad. För flera finesser får du förstås betala.