Varför blir man lärare? - ny studie

"photo" (CC BY-NC 2.0) by wlibrary

Varför väljer man att läsa till lärare? Fyra forskare vid Luleå tekniska universitet, Ulrika Bergmark, Stefan Lundström, Lena Manderstedt och Annbritt Palo, har undersökt detta genom att fråga över 250 lärarstudenter, enligt ett pressmeddelande från LTU. Studien, ”Why become a teacher? Student teachers’ perceptions of the teaching profession and motives for career choice”, har publicerats i European Journal of Teacher Education och analyserar över 250 brev som studenter antagna till tre olika lärarutbildningar på Luleå tekniska universitet skrivit i början av sin utbildning.

I breven framträder fyra huvudanledningar till att studenterna vill bli lärare:

• Skapa goda skolupplevelser: Kopplar till den egna skoltiden. Studenter med positiva skolerfarenheter vill gärna återskapa dem. De som har negativa upplevelser med sig vill förändra skolan till det bättre.
• Få ett givande yrke: Bland blivande gymnasielärare återkommer skäl som att få en universitetsexamen, ett tryggt heltidsjobb och ett meningsfullt och utvecklande yrke. Blivande lärare för yngre årskurser betonar hur viktigt det är för dem att i framtiden få arbeta med människor, speciellt barn.
• Fostra goda medborgare: Många lärarstudenter vill göra skillnad, både för enskilda elever och för samhället i stort.
• Vikten av värdefull kunskap: De blivande lärarna lyfter fram vikten av goda ämneskunskaper och ett engagemang för sina ämnen. Vanligast bland studenter som ska bli gymnasielärare.

– Ju yngre elever studenterna ska bli lärare för, desto mer altruistiska är skälen till att de söker sig till yrket. Få tar upp saker som lön och anställningstrygghet, trots att det ofta är just den typen av externa motiv som lyfts fram i diskussionen om hur vi ska få fler lärare i Sverige, säger Stefan Lundström, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning.

Källa: Pressmeddelande från Luleå tekniska universitet, Vad driver framtidens lärare? på myNewsdesk.

Fem vanliga myter om utbildning

"Unicorn" (CC BY-NC-ND 2.0) by Selbe Lynn

Det finns flera seglevade myter inom utbildning som fortsätter att spridas trots att de inte har stöd i forskningen. En kort artikel från engelska University of Sussex, 5 myths and misconceptions in learning theory, tar upp fem sådana myter och ger länkar till forskningsartiklar som slår hål i dem.

• Inspelning av föreläsningar leder till ökad frånvaro.
  Studier visar att det inte finns någon koppling mellan inspelningar och studenternas närvaro. Studenterna vill fortfarande delta i undervisningen och använder inspelningar för att kunna gå genom föreläsningen, anteckna och reflektera.
• Digitala infödingar
  Många tror att alla födda på 90-talet har en inbyggd digital kompetens och därför behöver ingen support. Så är inte fallet enligt forskningen.
• Flervalstester används bara för faktainlärning
  Flervalstester kan användas för att få insikter i studentens självförtroende kring kursarbetet eller hur säkra de är på sina svar.
• Lärstilar
  Många tror att vi lär oss på ett särskilt sätt: vissa lär sig bäst genom att lyssna, andra genom att göra och andra genom att läsa osv. Men det finns inget forskningsbevis för detta. Vi lär oss bäst genom en blandning av metoder och det är viktigt att vi utsätts för olika metoder under en utbildning.
• Flipped classroom betyder bara inspelade filmer
  Metoden handlar om att aktivera studenterna före klassrumsmötet och det kan ske på många sätt: läsa, lyssna, titta, svara på frågor, brainstorma osv. Inte bara filmer!

Detta i konferenser utan att åka

Virtually Connecting är ett nätverk voluntärer som öppnar upp utbildningskonferenser för alla som inte har möjlighet att delta på plats. De erbjuder bland annat informella diskussioner (videomöten) med intressanta föreläsare och deltagare på konferensen, diskussioner via Twitter, livesändning från konferensen samt bloggposter från VC-voluntärer på plats. Tanken är att Virtually Connecting ska inkludera alla som inte kan delta i konferenser på grund av ekonomi., avstånd, familjsituation eller funktionshinder. Dessutom får konferensen insikter och idéer från en mycket bredare publik än de som sitter i salen.

Using emerging technologies, we connect onsite conference presenters and attendees with virtual participants in small groups. This allows virtual conference participants to meet and talk with conference presenters and attendees in what often feels like those great spontaneous hallway conversations, something not usually possible for a virtual experience.

Följ Virtually Connecting på Twitter eller kolla webbplatsen för att se aktuella konferenser.

Robotar i klassrummet - inte än i alla fall

"Robot" (CC BY-NC-ND 2.0) by spaceyjessie

Pedagogiska robotar i skolan kan i framtiden fungera som assistenter och ge lärarna avlastning. Trots många etiska utmaningar kring användandet av robotar är mellanstadieelever redan nu villiga att följa instruktioner och prata med robotar i klassrummet. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Doktoranden Sofia Serholt har undersökt hur mellanstadieelever i en västsvensk grundskola interagerar med en så kallad humanoid robot med människoliknande kropp, huvud och armar i klassrummet.

− Jag har testat hur barnen reagerar på vanliga undervisningsinstruktioner som ges av antingen en robot eller en lärare för att bygga en Lego-figur. Resultaten visar att barnen är villiga att lyssna på anvisningarna från roboten, men att de till skillnad från samspelet med läraren inte söker hjälp från den när de inte förstår, säger Sofia Serholt.

Hon har även analyserat barnens reaktioner på robotens sätt att prata och röra på sig. Det visade sig att barnen besvarade robotens sociala kommunikation, exempelvis att eleverna svarade när roboten sa hej, att barnen reagerade när de fick beröm för något de var bra på, och att eleverna replikerade på frågor som ställdes av roboten, som om att roboten var en betydelsefull aktör i klassrummet.

− Å andra sidan såg jag att barnens samspel med roboten ofta misslyckades när den inte lyckades interagera med barnen på ett för dem meningsfullt sätt. Det är tydligt att barnen har förväntningar på roboten att den ska förstå och tolka deras intentioner. Men när detta inte sker så försvinner samspelet, säger hon.

Användandet av robotar i klassrummet kan ses som en naturlig följd av skolans pågående digitalisering, där digitala hjälpmedel så som exempelvis laptops och interaktiv teknik blir allt vanligare. En människoliknande robot kan i sin tur underlätta det digitala lärandet genom att förstärka det sociala samspelet mellan tekniken och eleven.

Med hjälp av intervjuer och enkätundersökningar som Sofia Serholt gjort med lärare och elever framträder också många etiska utmaningar med robotar i skolan.

− Hur säkerställer vi barnens integritet och vad blir konsekvenserna av robotar i klassrummet på sikt? Och vem bär ansvaret för robotar i skolan, inte bara i relation till vad som sker i klassrummet, utan även i händelse av oförutsedda och negativa konsekvenser som kan inträffa? Dessa frågor måste hanteras innan robotar kan ses som en möjlig teknologi i skolan, säger hon.

Läs avhandlingen: Child–Robot Interaction in Education.

Källa: Pressmeddelande från Göteborgs universitet, Robotar kan bidra till nya undervisningsformer i skolan.

Öppen kursbok om öppen utbildning

CC BY Some rights reserved by David Wiley

David Wiley är en av förgrundsfigurerna inom öppen utbildning och undervisar inom området vid amerikanska Brigham Young University. Bland annat undervisar han en kurs som heter An introduction to open education och som kurslitteratur finns självklart en öppen kursbok, An Open Education Reader.

Boken består av kapitel, skrivna av olika författare och med Wiley som redaktör. Hela boken ges ut gratis på nätet med en Creative Commons-licens och det betyder att andra får använda boken eller delar av den utan att be om tillstånd, så länge man erkänner upphovsmannen och följer licensvillkoren.

Fördelen med en sådan öppen kursbok är att texten kan redigeras när som helst och är därmed alltid uppdaterad. Wiley och sina studenter kommer att finslipa boken under kursen och externa läsare får gärna delta i diskussionen och föreslå ändringar. Varje kapital har förslag på diskussionsämnen och fördjupningsmaterial.

Strategisk agenda för internationalisering

En ny strategisk agenda för internationalisering av universitet och högskolor tas nu fram. Utbildningsdepartementet fick i fjol uppdraget att utreda frågan och ett förslag till agenda går nu ut på remiss till alla universitet och högskolor, En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3). Bland annat föreslår utredaren en ny formulering i högskolelagen kring internationalisering:

Den samlade internationella verksamheten vid varje högskola ska stärka kvaliteten i högskolans utbildning och forskning och nationellt och globalt bidra till sådan hållbar utveckling som högskolorna har i uppgift att främja.

Den föreslagna strategin har åtta mål:

• Internationalisering präglar styrningen av och vid universitet och högskolor.
• Sverige har hög attraktionskraft som studie- och kunskapsnation.
• Alla studenter som tar examen från högskolan har utvecklat sin internationella eller interkulturella kompetens.
• De anställda vid universitet och högskolor, inklusive doktoranderna, har god internationell erfarenhet och starka internationella kontaktnät.
• Villkoren för universiteten och högskolorna att öka strategiskt internationellt samarbete och samverkan är goda.
• Universitetens och högskolornas möjligheter att bidra till global utveckling och till att lösa globala samhällsutmaningar är goda.Myndighetsstödet för internationalisering av universitet och högskolor är anpassat efter lärosätenas behov.
• System för uppföljning och utvärdering av internationalisering är väletablerade.

Nu har lärosätena fram till 7 juni att lämna in sina remissvar.

Nya modeller för lärande och undervisning - ny europeisk rapport

En ny rapport av EADTU och Empower, The Envisioning Report for Empowering Universities, undersöker hur europeiska universitet arbetar med nya metoder och trender inom utbildning och goda exempel på praktisk implementering. Experter från hela Europa har bidragit med artiklar inom fem nyckelområden:

• Learning analytics; användning av data från t ex lärplattformar för att erbjuda riktat stöd till studenter mm. 
• University challenges; vilka utmaningar står högre utbildning inför när man digitaliserar i allt högre grad?  
• Blended education; nya initiativ och inriktningar inom blended learning, med fokus på pedagogik och bedömning.  
• Student support; nya sätt att ge stöd till studenter, i synnerhet när det gäller digitala kompetenser, samt bibliotekets nya roll. 
• Continuous education/CPD; det entreprenöriellt universitetet och karriärplaneringsstöd.  

- This is a report by the expert pools of the EMPOWER programme established by EADTU to cover the latest trends and developments in new modes of teaching. New modes of teaching and learning create new opportunities for enhancing the quality of the learning experience in on campus programmes, reaching out to new target groups off campus and offering freely accessible courses nationally or worldwide through the internet. They enhance the quality, visibility and reputation of the institution.

Ladda ner rapporten som pdf.

Virtuell mobilitet med Erasmus+

Erasmus+ Virtual Exchange är ett nytt initiativ för att skapa kontakter mellan studenter, ungdomar och lärare i hela Europa och Nordafrika. Det finns flera områden som kommer att utvecklas under det närmaste året.

• Online facilitated dialogue
  Tre virtuella utbytesprogram med interaktiva diskussioner både synkront och asynkront för att diskutera aktuella frågor, skapa korta projekt och utveckla nyckelfärdigheter. Alla möten modereras och har erfarna facilitatorer.
• Training to develop virtual exchange projects
  Studenter och lärare kollaborerar för att skapa virtuella utbytesprojekt.
• Advocacy training
  Träning i konsten att debattera.
• Interactive open online courses
  Ett utbud av öppna nätkurser (MOOCs) för virtuell mobilitet. Just nu finns det två kurser: Introduction to dialogue facilitation och Refugees in Europe. Genom partnerskap med många europeiska universitet finns det också ett omfattande kursutbud.

Om du kan tänka dig ställa upp som facilitator kan du hitta mer information samt anmälningsblankett här.

Erasmus+ Virtual Exchange is part of the Erasmus+ programme, providing an accessible, ground-breaking way for young people to engage in intercultural learning. Working with Youth Organisations and Universities, the programme is open to any young person aged 18-30 residing in Europe and the Southern Mediterranean.

Through a range of activities, Erasmus+ Virtual Exchange aims to expand the reach and scope of the Erasmus+ programme through Virtual Exchanges, which are technology-enabled people-to-people dialogues sustained over a period of time.

Från Storify till Wakelet

Många blev besvikna på nyheten att tjänsten Storify lägger ner sin verksamhet. Storify har varit ett bra verktyg för att skapa samlingar med olika sorters innehåll från sociala medier (Twitter, Facebook, LinkedIn, Instagram m fl) eller för att enkelt sammanfatta en tweetchat (chattsession på Twitter) med en gemensam hashtag #. Nu kommer ett liknande verktyg med namn Wakelet som erbjuder en enkel överföring av material från Storify.

Med Wakelet kan du samla filmer, bilder, texter och anteckningar under olika rubriker och dela med dig av dina samlingar. Du kan förstås komma åt dina Wakelet-samlingar från vilken enhet som helst. Ett bra verktyg för att samla inspiration till ett projekt eller grupparbete.

Läs mer i en artikel i Huffington Post, How Storify Users Can Keep Their Content Before the Company Deletes It.

Konferensfrågor från publiken

"20151104-OSEC-LSC-0828" (Public Domain) by USDAgov

När man ber om frågor från publiken under en konferens får man i stället allt annat är riktiga frågor. En bloggpost med glimten i ögat, 5 common questions from the audience at the education conference, beskriver vanliga inlägg från konferensdeltagare som har ett annat syfte än att bara ställa en enkel fråga. Det kan handla om en person som vill framhäva sin egen kompetens i frågan, en person som vill diskutera något helt annat, eller ser en kommersiell öppning.

Det är lätt att skratta åt dessa vanliga situationer men det viktigaste är att vi stannar upp en stund och lovar att inte göra dessa misstag själva framöver! Låt oss se till att vi ställer relevanta och bra frågor. Jag ska göra mit bästa.

Högskolan i siffror

Om du behöver aktuell statistik om svensk högre utbildning hittar du det mesta på UKÄs (Universitetskanslersämbetet) samlingssida, Statistikdatabas: Högskolan i siffror.

Här kan du hitta information kring bland annat sökstatistik, registrerade studenter, helårsstudenter, helårsprestationer, examina, internationellt utbyte, forskning, personal och ekonomi. Du kan även söka inom olika kategorier, ämnesområden mm. Du kan också ladda ner de tabeller du behöver.

Malmö delar - öppna lärresurser för stadens lärare

Malmö Stad lanserar nu sin plattform för öppna lärresurser, Malmö delar. Här får lärare på alla nivåer från förskola till gymnasium dela med sig av sina bästa lektioner och skapa en gemensam resursbank. Alla resurser på Malmö delar är märkta med Creative Commons-licenser och är därmed tillgängliga för alla och får återanvändas utan att behöva fråga om tillstånd. Varje resurs kommer med en beskrivning av syftet, användningsområde, länkar till tester och lektionsbeskrivning.

Alla lärare i Malmö får lägga ut material men det finns en redaktion som står för kvalitetssäkringen. Tjänsten är helt gratis och utan kommersiell anknytning. Just nu finns det ett begränsat sortiment i samlingen men meningen är att tjänsten ska växa fort (se introduktionsfilmen nedan).

- På Malmö delar hittar du både heltäckande arbetsområden – bestående av lektioner och moment och med en tillhörande pedagogisk planering – samt resurser som kan bestå av övningar, verktyg, mallar eller annat pedagogisk material.

Validering i högskolan - ny rapport

Validering är en central fråga i alla diskussioner kring det livslånga lärandet och breddad rekrytering. Vi behöver nya strukturer och regelverk för att kunna validera arbetslivserfarenhet, utbilding i andra länder och andra meriter, i synnerhet för att lättare kunna slussa in nyanlända i arbetsmarknaden och högre utbildning. Utbildningsdepartementet har nu publicerat ett delbetänkandet, Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande, som analyserar dagens strukturer, tittar på läget i andra länder och lägger fram ett antal rekommendationer.

Rapporten beskriver den ryckiga utvecklingen inom validering under de senaste åren och pekar på ett stort behov av strukturer för att erkänna tidigare lärande samt gemensamma riktlinjer och kvalitetsgranskning. Rapportens rekommendationer:

• Ett moderniserat regelverk för flexibelt och generöst erkännande
• Förbättrad redovisning  av tillgodoräknanden
• Långsiktigt uppdrag till Universitets- och högskolerådet och fortsatt stöd till utveckling av metoder och bedömningskriterier
• Särskild ersättning för tillgodoräknanden baserade på reell kompetens
• Uppföljning och kvalitetsgranskning av lärosätenas arbete
• Möjlighet till tillgodoräknande inom uppdragsutbildning
• Förhandsbesked om tillgodoräknande 

- Detta delbetänkande Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande (SOU 2018:29) syftar till att förbättra förutsättningarna för generösa, flexibla och rättvisa erkännanden av tidigare lärande, oberoende av var, när och hur individen har utvecklat sin kompetens. Fungerande validering för tillgodoräknande är centralt för att realisera möjligheter till livslångt lärande inom högskolan och för att främja mobilitet och internationalisering. Det är också av stor betydelse för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Webbinarium: MOOCs med lokal support

Ett problem med öppna nätkurser, MOOCs, har varit att de inte når dem som skulle ha mest nytta av gratis öppen utbildning: de som inte annars har möjlighet att delta i högre utbildning. I stället lockas kurserna av redan högskoleutbildade, yrkesverksamma personer som söker kompetensutveckling. Många kurser utgår ifrån att deltagarna har bra studieteknik och digital kompetens och de som saknar dessa färdigheter hoppar oftast av när något är svårt att förstå. Idag finns det dock många exempel på lokal support (lokala studiegrupper, handledare, frivilliga grupper, slutna grupper i sociala medier mm) för de som läser öppna kurser. Dessa arrangeras av lokala skolor, bibliotek eller av deltagarna själva i s. k.

Denna utveckling är ämnet för ett webbinarium 14 maj 15.00-16.00, Facilitated MOOC support - Closed bubbles in a sea of openness, som arrangeras av EADTU (European Association of Distance Teaching Universities), projektet MOONLITE (MOOCs for social inclusion and employability) Openuped och Empower. Talarna är Gabi Witthaus (University of Birmingham) och jag och vi kommer att ge flera intressanta exempel på lokal förankring och support. Det kommerockså  att finnas mycket tid för diskussion och frågor.

- Many of the people who could gain most from open online education lack the necessary study skills and digital literacies to participate effectively. Although most MOOC providers offer some online support services, they cannot provide personal, face-to-face support. Many people are unfamiliar with the principles of online learning and need practical support and advice from a trusted mentor or friend to learn effectively. By forming local support groups, various organisations and communities are providing that vital support to give learners the skills and confidence needed to complete an online course.

Mer information och anmälan.

Projektfällan inom offentliga organisationer

CC0 Public domain on Pixabay

I nästan all offentlig verksamhet försöker man lösa svåra frågor genom att skapa projekt. Problemet är att projekt skapar flera projekt utan att de leder till större förändringar i den ordinarie verksamheten. Så skriver Mats Fred, forskare vid Malmö universitet i en artikel i tidningen Dagens samhälle, Vi önskar innovation – men vi får projekt. Han menar att offentliga organisationer har blivit väldigt bra på att driva projekt kring innovation och förändring men att dessa sällan leder till bestående förändringar på längre sikt.

- Vi är med andra ord duktiga på att initiera och genomföra projekt, men inte så duktiga på att ta tillvara på projektresultaten. I en studie där vi letade efter projektresultat som överlevt själva projekten, fann vi det vanligare att projekt resulterar i nya projekt än att de bidrar till förändring i de permanenta organisationerna.

Projektformen har många fördelar: fokus på problemlösning, enklare samarbete mellan olika organisationer, extern finansiering, tydliga ramar osv. Hur man sedan förändrar den tunga ordinarie verksamheten är en helt annan fråga som sällan får uppmärksamhet. Mats Freds avhandling berör mest kommunal verksamhet men kan säkert även gälla utbildningsektorn.

Läs Mats Freds avhandling: Projectification : the Trojan horse of local government (Malmö universitet 2018).

Gratisverktyg börjar kosta

"FREE" (CC BY-NC 2.0) by JwvanEck

Vi har vant oss vid att digitala utbildningsverktyg är gratis, eller att en gratis basversion finns med möjligheten att uppgradera mot betalning (s. k. freemium-modellen). Problemet med denna modell är att företagen som erbjuder populära gratisverktyg har svårt att överlever eftersom gratisversionen är bra nog för de flesta användarna. Under den senaste veckan har två av mina favorita verktyg, Padlet och Scoopit, valt att starkt begränsa sina gratisversioner och försöker nu att få användarna att uppgradera till betalversionen.

Padlet är ett väldigt populärt verktyg för kollaboration; en digital anslagstavla där deltagare kan skriva anteckningar, lägga upp bilder, filmer, länkar och filer. Nu kommer gratisanvändarna att få bara ett begränsat antal Padletsidor (nya användare får bara 3 gratissidor). Läs mer i en artikel på EdSurge, Padlet’s Price Update Riles Teachers, Raises Questions About Sustainability of Freemium Models. Betalversionen är dock inte särskilt dyr och jag har betalt för Padlet i ett par år nu. Ett alternativ till Padlet är Lino.

Scoopit är ett verktyg där du kan samla intressanta artiklar och nyheter och dela dem med andra. Tidigare kunde man samla ett obegränsat antal poster i Scoopit men nu kan gratisversionen bara spara max 50 poster. Min gratisversion har idag 3340 poster men nu får jag stanna där och flytta till ett annat verktyg som t ex Pocket eller Pinterest.

Slutsatsen är att ingenting är egentligen gratis och att företag behöver tjäna pengar på sina produkter. Vi bör kanske fundera över vilka verktyg vi är beredda att betala för och att inte bli för beroende av gratisverktyg.

Störs du av bakgrundsprat på jobbet? Du är inte ensam

"Office" (CC BY-NC-ND 2.0) by 泰德

Bakgrundsprat i öppna kontorsmiljöer är väldigt störande enligt ny forskning från Högskolan i Gävle, se Forskning.se, Bakgrundsprat stör mest på jobbet. Marijke Keus van de Poll forskar inom miljöpsykologi och har studerat hur människor påverkas av olika störningskällor på jobbet. Mest störande är samtal som förs när vi försöker koncentrera oss och främst handlar om samtal som vi hör tydligt och förstår. När vi förstår samtalet så är det svårt att koppla bort det. Samtal vi inte förstår (t ex på ett annat språk) eller när många pratar samtidigt är inte lika störande.

Bakgrundspratet kommer dock, oavsett detta, in i hjärnan som börjar analysera språket. De processer som hjärnan då använder krockar med liknande processer som man behöver för att kunna skriva.
– Hjärnan analyserar ljudet, oavsett vad det är som sägs, om det uppfattas som språk och man kan förstå språket. Och eftersom det även är språk man håller på med när man sitter och skriver så kolliderar de två processerna.

Även om man kan arbeta med en vis nivå obegriplig bakgrundsljud, konstaterar studien att tystnad är bäst.

Läs avhandlingen: Disruption of writing in noisy office environments.

Webbinarium - hur kan utbildning och forskning stödja utveckling i glesbygden?

"Husavik" (CC BY-NC-SA 2.0) by guille78

Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL Distans) arrangerar ett webbinarium, tisdag 17 april14.00 - 15.00, How education and research deepen local connections. Det handlar om kopplingen mellan utbildning, forskning och utveckling i glesbygdskommuner, i synnerhet på Island. Gästtalaren är Anna Guðrún Edvardsdóttir som forskar kring samspelet mellan kunskapssamhället och glesbygdsutveckling. Läs hennes avhandling, The interaction of the knowledge society and rural development in Iceland and Scotland.

The thesis suggests three criteria that could guide communities in becoming sustainable and resilient and where the knowledge society is a key player with a leading role. The first criterion is to form a broad partnership among stakeholders when working on place-based plans at community level, second, to establish a trust fund when dealing with the use of natural resources in the community and third, to form regional and national partnerships with universities, research institutions and knowledge centres.

Under webbinariet kommer följande frågor att diskuteras:

• Hur kan utbildning och forskning stödja glesbygdsutveckling?
• Hur kan utbildning och forskning påverka vardagslivet för invånarna?
• Vilka utbildningsfaktorer kan bidra till att höja invånarnas livskvalitet? 

Mer information och anmälan (anmälningsblanketten finns längst nere på sidan).