Digitala hjälpmedel stärker läsutveckling - ny avhandling

"student_ipad_school - 088" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Digitala hjälpmedel som tester och assisterande teknik kan stärka elevers läs- och skrivfärdigheter enligt en ny avhandling som sammanfattas i en artikel på Forskning.se, Digitala hjälpmedel stärker läsutvecklingen. Thomas Nordström vid Linnéuniversitetet har undersökt metoder och digitala verktyg som kan stärka elevers läs- och skrivfärdigheter och möjliggör en större individanpassning i undervisningen.

Thomas Nordströms avhandling visar på möjligheten att stärka alla elevers läsutveckling genom systematiska bedömningar eller kartläggningar av läsfärdigheter och på betydelsen av att använda ny digital teknik för att främja alla elevers rätt till lärande utifrån ett inkluderande förhållningssätt.

Studien undersöker två metoder. I den ena används återkommande digitala tester som bedömer elevens läs- och skrivvfärdigheter och ger läraren ett underlag för att bättre kunna individanpassa undervisningen. Den andra metoden handlade om användning av assisterande teknik som text-till-tal och tal-till-text. Enligt Nordström:

- Ett annat viktigt resultat är att vi nu på allvar har fått verktyg för att bättre kunna individanpassa undervisning, baserat på bedömningsdata och rekommendationer. Även träning med assisterande teknik är ett exempel på individanpassad undervisning. Det återstår dock en del, framförallt implementeringsarbete, för att dessa arbetsmetoder ska kunna användas optimalt.

Skolverket förespråkar utökad fjärrundervisning

Under flera år har en del skolor provat fjärrundervisning för att erbjuda elever i mindre kommuner undervisning i ämnen som inte kunde undervisas annars, framför allt inom moderna språk. Nu vill Skolverket utöka utbudet och tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser, enligt ett radioreportage av Sveriges Radio (Ekot), Skolverket öppnar för mer fjärrundervisning.

Enligt Camilla Thinz Fjellström, enhetschef på Skolverket:

- Vi har en stor lärarbrist i Sverige och det här är ett sätt att möjliggöra för alla elever att få tillgång till kurser som de inte har kunnat läsa annars. Det är alltid ett andrahandsval om man inte har tillgång till behöriga lärare på plats.

Det finns dock farhågor hos många lärare att fjärrundervisning skulle innebära en kvalitetsförsämring eftersom man inte kan anpassa undervisningen till varje elevs behov. Samtidigt finns det risk att utan fjärrundervisning kommer elever i mindre kommuner att få ett mycket begränsat utbud av kurser. Med hjälp av IKT kan flera elever få behöriga lärare.

Lyssna på radioreportaget här:

Spel om fejkade nyheter

Photo by rawpixel.com from Pexels

En bra metod att diskutera källkritik och problemet med fejkade nyheter är att låta eleverna/studenterna testa själva och få direkt erfarenhet av problemet. Nu kommer ett simuleringsspel som heter Bad News där du lär dig hur du kan bygga upp ett rykte på nätet genom att sprida överdrifter, halvsanningar och fejkade nyheter. Målgruppen är elever över 15 år och syftet är att förstår hur fejkade nyheter sprider sig på nätet och få direkt erfarenhet av hur det känns att kunna påverka massor av följare.

- I det här spelet tar du rollen som en spridare av fejknyheter. Glöm allt vad etik heter och gör din persona till en samvetslös tyrann över det fria ordet. Men håll koll på dina ’följare’ och på din ’trovärdighet’. Din uppgift är att få så många följare som du kan medan du bygger upp en falsk trovärdighet åt din nyhetssida. Men akta dig: du förlorar spelet om du sprider uppenbara lögner eller sviker dina följare!

Spelet är en svensk anpassning av det som har utvecklats av ett nederländskt initiativ, DROG, som består av akademiker och journalister som vill bidra till kampen mot fejkade nyheter

Lifelong Learning Summit 2019 i Lillehammer

Ytterligare en viktig konferens att notera för 2019 äger rum i Lillehammer, Norge. Organisationen ICDE (International Council for Open and Distance Education) arrangerar en stor internationell konferens, ICDE Lillehammer Lifelong Learning Summit 2019, 11-13 februari 2019. Konferensens team är Lifelong learning for lifelong employability och riktar sig mot lärare, forskare och beslutsfattare inom livslångt lärande, e-lärande och IKT-pedagogik. Här träffar du dessutom representanter från näringslivet och edtech-branschen i tre dagar fyllda med föreläsningar, forskningspresentationer, workshops och diskussioner.

The speed of digitization is constantly challenging and affecting the ways we work. These challenges require new skills and competencies which again has led to an increasing focus on and demand for lifelong learning by society.

While digitization throws up new challenges, it is also the solution to address these. Through enabling accessibility and flexible delivery of new competency training, lifelong learning can be made available to all. However, these solutions to address societal needs of the work force of tomorrow, requires a close collaboration between providers of higher education, researchers, work life organizations and industries, technology suppliers and businesses.

Bland konferensens huvudtalare är: Norges statsminister Erna Solberg, Asha Singh Kanwar (President och CEO, Commonwealth of Learning), Diana Laurillard (Professor of Learning with Digital Technologies, UCL) och Bo Dahlbom (Professor, Göteborgs universitet).

Mer information och anmälan.

Framtidens bibliotekarier – och deras arbetsmarknad

CC BY Some rights reserved by Svensk Biblioteksföreningen

DIK och Svensk Biblioteksförening har publicerat en rapport om framtidens arbetsmarknad för bibliotekarier enligt en nyhet av Svensk Biblioteksförening, Framtidens bibliotekarier – och deras arbetsmarknad. De har undersökt alla biblioetekarieutbildningar i Sverige och frågat studenterna om hur de ser på framtiden och vad som behöver utvecklas. Framför allt behövs en breddad rekrytering, mer kompetensutveckling och flera utbildningsplatser. Dessutom finns det behov för andra kompetenser än bibliotekarier på det moderna biblioteket.

Rapporten föreslår fyra viktiga åtgärder:

• Utöka antalet utbildningsplatser. Det är på vissa håll i landet brist på bibliotekarier, samtidigt som vi ser ett stort framtida behov av skolbibliotekarier.
• Satsa på breddad rekrytering för rätt bibliotekarier i framtiden. Ska ett bibliotek kunna vara del av ett samhälle, måste det även spegla det.
• Säkerställ strukturerad kompetensutveckling. Det finns ett stort behov av en strategi för kontinuerlig professionell utveckling där möjligheter och ansvar förtydligas – mellan arbetstagare, arbetsgivare och lärosäten.
• Skilj på profession och kompetens på bibliotek. Bibliotekarier är nödvändiga på ett bibliotek och deras unika kompetens går inte att byta ut. Men biblioteken utvecklas i takt med samhället. Det innebär att det på vissa bibliotek kan behövas kompetens som inte bibliotekarier besitter.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Kompetensturnén – om framtidens bibliotekarier och deras arbetsmarknad

EDEN 2019

EDEN (European Distance and E-learning Network) arrangerar sin årliga konferens vid VIVES University of Applied Sciences i Brugge, Belgien, 16-19 juni. Konferensens tema är Connecting through educational technology. Konferensen är en mötesplats för lärare och forskare som arbetar med e-lärande och distansutbildning och här träffar du inte bara många av europas främsta experter men även många unga forskare inom området.

How can information and communication technology in the age of Industry 4.0 create and enhance synergies between online learning programmes, the increased diversity of stakeholders, the workplace experience, socio-cultural influences and students’ work-life balance?

For the transforming education landscape, challenges come increasingly from the socio-cultural-economic, structural and policy fields. Education has to be visionary to reach efficiency gains, new sources – and to offer sustainable services, reflecting the complexity of modern societies.

Bidrag ska lämnas in senast 4 februari, Se Call for Contributions. Väl värt att redan nu markera konferensen i din almanacka för 2019.

Konferensens hemsida.

Nordiskt lärcentersamarbete

Photo by Startup Stock Photos from Pexels

Lärcentra ger support till alla som vill läsa på högskolenivå men bor långt ifrån den närmaste högskoleorten och vill stanna kvar i sin hemkommun. Lärcentra finns i de flesta nordiska länderna men det finns ganska stora skillnader i hur de arbetar. Ett Nordplusprojekt, Nordic Learning Center Innovation, har gett representanter från flera nordiska lärcentra att lära av varandra och hitta nya arbetssätt. En artikel från NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande), Sveriges satsning på lärcentrum inspirerar grannländerna, beskriver projektet och konstaterar att Sverige har kommit långt med många väletablerade lärcentra.

Alla nordiska länder har ganska liknande förutsättningar när det gäller utbildningssystem men det finns väsentliga skillnader. Till exempel Danmark har väldigt lite distansutbildning och nästan inga lärcentra. Även om avståndet till närmaste lärosäte är kort i Danmark finns det behov av kompetensutveckling i landsbygdskommuner och risken är att de som lämnar sin hemkommun för att studerar inte kommer tillbaka. Enligt Emil Erichsen som arbetar vid Holbæk Uddannelses- og studiecenter i Holbæk kommun i Själland:

- Jag och en kollega funderade över varför utbildning är så centraliserad, både i Danmark och i många andra delar av världen. Vi såg att det behövs ett komplement till studier på campus. Istället för att uppfinna hjulet på nytt bestämde vi oss för att titta på hur andra har gjort. De nordiska länderna arbetar med liknande förutsättningar och är ense om mycket, men samtidigt är vi inga direkta kopior av varandra.

Digitalisering i skolundervisning- stora skillnader mellan skolor

Digitalisering står nu i läroplanen men det finns stora skillnader mellan skolor när det gäller implementering, enligt ett radioreportage av P4 Stockholm, Ojämlik satsning på digitala läromedel i skolor (lyssna på reportaget i nedanstående ruta). Reportern besöker två skolor i regionen och pratar med personalen om hur de använder digitala verktyg och plattformar i sin undervisning. Många skolor har kommit långt medan andra ligger efter. Det finns även skillnader inom samma skola och det leder till ojämlikhet, enligt Lars Lingman, undervisningsråd på Skolverket:

– Vi ser att det är skillnader i huruvida användningen sker på ett ändamålsenligt och genomtänkt sätt. Vi ser att det ibland kan bli ett ganska ogenomtänkt användande.

Ett viktigt stöd i digitaliseringsprocessen är IKT-pedagoger som kan hjälpa lärarna utveckla sin undervisning med hjälpa av digitala medier och verktyg.

Webbinarium: Framtidens högskola - vision och utmaningar

Photo by Helena Lopes on Unsplash

Hur ser framtidens högskola ut? Det är grundfrågan bakom ett webbinarium torsdag 6 december 15.00-16.00, Framtidens högskola - vision och utmaningar, som arrangeras i samarbete mellan ITHU (Nätverket för IT i högre utbildning), NITUS (Nätverket för kommunala lärcentra) och Vinnoveprojektet Nya vägar.

Ett projekt vid KTH, Framtidens KTH-utbildningar, har tagit fram förslag på hur verksamheten skulle kunna se ut jubileumsåret 2027-2028 då KTH fyller 200 år. Resultatet från projektet är en fiktiv utbildningsbroschyr för studenter. Gunnar Karlsson, professor vid skolan för elektroteknik och datavetenskap, KTH, kommer att visa delar av broschyren som underlag för diskussion kring följande frågor:

• Grundutbildning och vidareutbildning - varför har vi inte bara livslång utbildning?
• Hur kan vi öppna upp utbildning från program till friare kurskombinationer? Och hur säkerställer man att det blir meningsfulla och fördjupande utbildningar av kombinationerna?
• Vad är lärarrollen när mycket material är tillgängligt via nätet och studenterna i en kurs finns på olika håll i världen?
• Är begreppet forskningsuniversitet föråldrat och behöver vi nya ideal?

Mer information och anmälan.

Lärarledd undervisning i svensk högre utbildning - ny studie

Svenska studenter får färre lärarledda undervisningstimmar än de flesta andra länderna i Europa, i genomsnitt 11 timmar i veckan enligt en ny studie av UKÄ (Universitetskanslersämbetet), Lärarledd tid i högskolan – En studie av scheman. En sociologistudent har i genomsnitt 6 timmar i veckan och en civilingenjörsstudent 18 timmar. UKÄ har studerat scheman från 27 lärosäten under åren 2007. 2014 och 2017 och även om den lärarledda tiden inte har minskat under dessa år så är nivån ändå under den nivå som råder i resten av Europa.

Lärarledda timmar handlar om tiden då läraren leder undervisningen genom föreläsning, seminarier, labbövningar osv antingen i klassrummet eller via videomöte. Även om rapporten erkänner vikten av digitala platformar och asynkron kommunikation finns det en stark koppling mellan lärarledda timmar och genomströmning.

- Studenter på högskolenivå förväntas ta ansvar för sitt eget lärande med en hög grad av självständighet. Dagens studenter har förmodligen goda möjligheter att dra nytta av digitalisering i utbildningen och annat stöd och service kring studierna som tillhandahålls av lärosätet utöver själva undervisningen. Samtidigt är det så att utan det fysiska eller virtuella mötet mellan lärare och student sker ingen undervisning, och det går att säga att den lärarledda undervisningstiden som erbjuds inom högskolan utgör skillnaden mellan utbildning och självstudier. Det finns även ett indirekt samband mellan lärarledd tid och studenters prestation: alltför få timmar med lärarledd undervisning i veckan kan leda till att studenter ägnar mindre tid och ansträngning åt självstudier, vilket i sin tur kan leda till en sämre prestation.

Det finns ingen reglerad nedre gräns för lärarledda timmar men den bör ligga på 9 timmar per vecka och ganska många kurser i Sverige idag erbjuder färre timmar. Rapporten föreslår att kvalitetsförstärkningar behövs och antalet lärarledda timmar ska utökas.

Ladda ner rapporten som pdf: Lärarledd tid i den svenska högskolan.

Khan Academy på svenska

Khan Academy är en av världens största utbildningsplattformar med lektioner och övningar inom de flesta skolämnen och även vissa ämnen på högskolenivå. Dessutom har kurserna översatts till många språk men inte till svenska. Nu startar Khan Academy Svenska som tänker rekrytera lärare som kan översätta i första hand alla matematikkurser till svenska inklusive alla övningsuppgifter. De söker både voluntärer och företagssponsorer för att genomföra det omfattande jobbet och ungefär samma modell verkar ha fungerat i andra länder. Allt material i Khan Academy har en Creative Commons-licens som betyder att andra aktörer får översätta och återanvända materialet.

Att översätta Khan Academy; en komplett, beprövad och framtidssäkrad plattform, är det i särklass mest kostnadseffektiva sättet att erbjuda alla svenskar en personlig matte-coach, snabbt och för nära nog växelpengar… En plattform som idag saknas i Sverige
Alternativet att skapa en egen svensk plattform från grunden, går i våra ögon inte att rättfärdiga, givet tids och prislappen på en sån lösning.
Khan Academy erbjuder all drift, underhåll och vidare utveckling, för så många användare vi vill, gratis…För alltid… Det enda vi behöver göra är att översätta innehållet. Att översätta kräver endast en liten bråkdel av resurserna och tiden, jämfört med ett fullskaligt bygge, eller att prenumerera på en tjänst från Läromedelsföretagen.

Här ser du en introduktionsfilm om projektet.

Webbinarium: Flyktingar och nätlärande

Hur använder flyktingar nätbaserade kurser och verktyg för att lära sig ett nytt språk och komma in i det nya landets utbildningssystem och arbetsmarknad? Det kommer att diskuteras i ett webbinarium fredag 7 december (10.00-11.00), Refugees and online education - stepping stones to a new life.

How do refugees use online resources and tools to help them learn the language and culture of their new home? How do they use online courses as stepping stones to gain access to education and employment? In this webinar, you will meet refugees and teachers who will share their experience of online learning: the benefits and opportunities as well as the difficulties and barriers.

I webbinariet kommer du att träffa Abeer Albadawi som läser vid Open university of Greece och bor i Tyskland, Khaled Ksibe som har skapat en väldigt populär YouTube-kanal för att hjälpa sina landsmän från Syrien att lära sig danska och Chrysanthi Panagiotidou, en lärare i Grekland med lång erfarenhet av att arbeta med flyktingar.

Webbinariet arrangeras av det europeiska projektet MOONLITE i samarbete med NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande).

Mer information och anmälan.

NowComment - skapa diskussion kring texter

NowComment är ett gratisverktyg som låter studenter eller kollegor kommentera och diskutera artiklar eller webbsidor, till exempel som uppgift inför en lektion eller möte. Till exempel, kan du skapa en uppgift kring en artikel och be studenterna läsa den och kommentera de delar som är svåra att förstå eller väcker intresse. NowComment skapar ett kommentarsfält bredvid webbsidan och varje kommentar kan starta en diskussion mellan studenterna. Endast dina studenter ser kommentarerna och du kan även dela upp klassen i mindre grupper. På detta sätt får du viktig information om vilka aspekter av texten som var viktiga eller problematiska för studenterna och då kan lektionstiden fokusera på dessa.

Klarar högskolan det livslånga lärandet? - seminarium vid KTH

"KTH" (CC BY-NC 2.0) by the_ml

KTH arrangerar ett intressant seminarium 12 december som heter Klarar högskolan det livslånga lärandet med workshops och föreläsningar.

Världen genomgår stora förändringar pådrivna av bl.a. digitalisering, automatisering och nya affärsmodeller. Detta sätter press på den högre utbildningen som måste följa med och anpassa sig efter nya förutsättningar och snabba förändringar.

Dagens huvudtalarna:

Pär Lager (Författare, Entreprenör, Föreläsare): Omvärlden springer!

Hans Hansson (Professor, Mälardalens högskola): Avancerade kurser för yrkesarbetande

Ulrika Ljungman (Avdelningschef, KTH): Uppdragsutbildning

Olle Dahlberg (Sveriges Ingenjörer): Vad behöver arbetsmarknaden och näringslivet?
Frida Andersson (Expert kompetensförsörjning): Arbetsmarknadens behov ska styra mer av resurstilldelningen till universitet och högskolor.

Under eftermiddagen kommer följande frågor att diskuteras:

• Hur väl rimmar dagens högskolemodell med framtida behov?
• Stämmer högskolemodellen överens med syftet till varför människor börjar studera?
• Är den allmänna bilden av studenten problematisk?
• Hur möter den akademiska världen arbetsmarknaden & näringslivets behov?
• Vad finns det för beprövade nya modeller?
• Vad gör vi åt utmaningarna?

Mer information och anmälan.

Framtidens arbete och lärande

Photo CC0 by Niti K. on Unsplash

De största utmaningarna inom framtidens utbildning är att utveckla det livslånga lärandet och se till att alla kan lära sig nya färdigheter för att klara snabba omställningar i samhället, enligt en ny kanadensisk rapport, The future of work and learning. Rapporten ser ett växande behov av bättre validering av icke-formell utbildning och arbetslivserfarenhet samt ett växande ekosystem av nya meriteringsformer, korta program och arbetsrelaterade utbildningar. Dessutom kommer artificiell intelligens (AI) och robotar att förändra utbildningslandskapet även om vi inte ser precis hur just idag. Hela utbildningssektorn behöver ställa om sig för att möta dessa utmaningar.

Enligt Denise Amyot, President och VD, Colleges and Institutes of Canada:

- Faced with rapid and profound disruptions in almost all sectors of the economy, the time has come to rethink how and when we learn or acquire new skills to prepare ourselves for an ever-changing workplace ... All of us urgently need to embrace a culture of lifelong learning, which can be a challenge for both learners and post-secondary institutions. This new whitepaper offers invaluable insights that will help us all prepare for the future or work and learning.

Rapporten har tagits fram av D2L i samarbete med Colleges and Institutes of Canada (CICan).

Ladda ner rapporten som pdf.

Digitala verktyg skapar frustration men nödvändig kompetensutveckling saknas

"Stupid Computer!!!" (CC BY-NC-ND 2.0) by f1uffster (Jeanie)

En ny undersökning bland cirka 1700 tjänstemän visar en stor frustration med digitala system och verktyg som inte fungerar optimalt, enligt ett pressmeddelande från Telenor, Digitalstrul stressar svenskarna – hälften missnöjda med verktygen på jobbet.

Digitala verktyg kan göra underverk för samarbetet på jobbet – men också skapa stress och dålig stämning kollegor emellan. Så många som sex av tio svenska tjänstemän är frustrerade över det digitala samarbetet och varannan vill skrota eller se över de verktyg som erbjuds på arbetsplatsen. Samtidigt saknar majoriteten utbildning för användningen av desamma. Det visar en ny undersökning från Kantar Sifo som Telenor låtit genomföra.

Drygt 1700 tjänstemän, varav över 500 chefer, har svarat på frågor om det digitala samarbetet på sin arbetsplats. Resultaten visar att nyare tjänster så som videomöten, olika chattverktyg och dokumenthantering i molnet används relativt flitigt – åtta av tio tjänstemän gör det regelbundet.

Samtidigt sker det långt ifrån friktionsfritt, då sex av tio arbetstagare (59%) och ännu fler chefer (63%) vittnar om stress eller frustration i samarbetet. De främsta anledningarna är teknikstrul, otydlighet kring vilka tjänster man förväntas använda och att ens kollegor och kunder använder andra plattformar.

– Undersökningen vittnar om att många företag köper in en mängd olika digitala verktyg, och tänker att det räcker så. Kanske beror det på att man rädd att hamna efter i digitaliseringen. Men utan ledarskap och struktur blir det lätt stökigt, och att så många arbetstagare känner stress och frustration är något som både vi i branschen och ledare i tjänsteföretag måste ta på allvar, säger Mats Almgren, affärsområdeschef Telenor Företag.

Läs hela pressmeddelandet.

Ladda ner hela rapporten, Från digital frustration till effektivt samarbete.

Lärarnas lärresurser kan inte ersätta kursböcker - debattartikel

CC0 Public domain on Pexels

Att skolor försöker spara pengar genom att inte köpa läroböcker och i stället uppmuntra lärarna att producera egna läromedel är en farlig utveckling. Det menar Mikael Bruér, högstadielärare, författare och universitetsadjunkt vid Malmö universitet, i en artikel i Skolvärlden, Varning för egengjorda läromedel. Det är inte fel att lärare producerar material som komplement till kursböckerna men det måste också finnas kvalitetsgranskade läroböcker från utbildningsförlag i alla skolor för att skapa likvärdighet i skolan. Allt mer av lärarens tid går åt materialproduktion, oftast helt i onödan eftersom det finns färdiga kursböcker som täcker det som står i läroplanen.

- Det finns en myt, som man då och då springer på i skolans värld, om att duktiga lärare inte använder läroböcker. Ingenting kunde vara mer fel. Duktiga lärare använder läroböcker. De använder även skönlitteratur, youtube, tidningsariklar, artefakter och allt annat som förhöjer kvaliteten på deras undervisning.

Det är knappast läroboken som avgör om en lärare är bra eller dålig, men ett bra läromedel underlättar för alla.

Tyst i klassen - tid för reflektion viktigare än någonsin

"Thought" (CC BY-NC 2.0) by jev55

Så mycket tid inom utbildning ägnas åt diskussion, grupparbete och föreläsning att vi har nästan glömt bort tyst reflektion som en nödvändig inlärningsstrategi. En artikel i Edutopia, The value of silence in schools, menar att planerade tysta stunder behövs i all undervisning och att förmågan att koppla bort bruset och bara fokusera på det inre är en vitkig färdighet att träna. Det kan bli svårt i början eftersom vi har en vana idag att fylla all tystnad med ljud eller aktivitet men alla behöver tid efter en lektion att fundera över vad som har hänt, vad de har lärt sig, vad som har gått bra och vad som kunde göras bättre. Tid att få smälta alla intryck helt enkelt.

Silence also encourages careful and deliberate listening to the voices, opinions, and beliefs of others. Listening without anticipating and articulating an immediate response provides space for understanding ideas, perspectives, and experiences that may differ from one’s own. In this way, deep listening and silent reflection can help eliminate fear, bridge perceived divisions between individuals, and serve to support conflict resolution.

Föreläsning via hologram

"2 WOW VidStill 12_DaleCarnegieTraining_" (CC BY-SA 2.0) by dc2fla1991

Imperial College London har installerat avancerad utrustning som gör det möjligt för gästföreläsare att framträda på scen som hologram, enligt en artikel från BBC, 'Hologram' lecturers to teach students at Imperial College London. Talaren står i en studio i USA och ses som hologram i lektionssalen på campus i London. Tekniken har blivit billigare på sistone och ICL har bestämt sig att satsa. Föreläsningen kan dessutom sändas till flera orter så länge de har rätt utrustning.

Enligt Dr David Lefevre, directör vid ICL Edtech Lab:

- It's going to be one of those technologies that gets used ... So long as the technology works the way we believe it will, I can see this becoming fairly mainstream.

Frågan är förstås vad den här tekniken tillför i jämförelse med vanlig videokonferens. 

Webinar: Inkludering i arbetslivet

CC0 Photo by rawpixel on Unsplash

Nordiska Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL) arrangerar en webbinarieserie på temat inkludering i arbetslivet och det första webbinariet, Från flykting till kollega, äger rum tisdag 11 december 13.00-14.00.

Vilka är erfarenheterna från kommuner i Norden som lyckats korta vägen till jobb för nyanlända? Ta del av lärande exempel på insatser och exempel på tidig validering av kompetenser som ökar tillgång till arbetsliv eller lärande.

Två exempel på lyckade satsningar kommer att presenteras och diskuteras:

• Peter Bergman, tidigare ordförande i kommunstyrelsen i Åre. Genom ett medvetet och kreativt integrationsarbete har Åre kommun lyckats skapa både tillväxt och mångfald i glesbygden. 
• Evy Ann Ludvigsen och Astrid Krüger Eiken, karriärvägledare, Vest-Agder fylkeskommune, Norge. Kompetanse Norge testar realkompetensvärdering av asylsökanden som bor eller har bott på flyktingförläggningar. Läs mer på http://viskaproject.eu/.

Mer information och anmälan.

Flera webbinarier i serien kommer efter årsskiftet. Information om hela webbinarieserien, Inkludering i arbetslivet.

Nya perspektiv på webbinarier

Bild: David Röthler

Kan man sända ett webbinarium från en drönare? Vilka nya perspektiv får man om man använder små robotar eller exempel 360-graders kameror? Dessa frågor tas upp i ett kort webbinarium, Let's go beyond - extending the webinar, som äger rum tisdag 6 november 14.00 - 14.30 som en del av den norska Webinarfestivalen (se tidigare post).

I webbinariet kommer David Röthler (University of Salzburg & WerdeDigital.at) och jag att visa upp nya webinarmöjligheter och, om vädret tillåter, så sänder vi från en drönare.

Webinars are becoming an increasingly popular arena for education, primarily in the form of online presentations to distributed audiences or in workshop-like settings. Web conferences erase the barriers of geography and make it easy for anyone to join a virtual meeting from anywhere. However, the webinar experience can be extended significantly if further hardware and software are applied. We can add new perspectives using mobile devices and remote cameras enabling live transmission from field trips and even aerial coverage from drones. This presentation will show and discuss new opportunities for extending the affordances of a webinar using a number of innovative solutions.

Webbinariet sänds via Zoom: https://zoom.us/j/8640451927 (ingen registrering behövs).

Globala utbildningsstatistik - ny OECD-rapport

Om du behöver aktuell information om utbildningstrender och officiella statistik om länders utbildningssystem kan du hitta allt i en ny rapport från OECD, Education at a glance 2018. Rapporten innehåller data om medlemsländernas utbildningssystem: tillgång till utbildning, investering, forskning, resultat, tillgänglighet, jämställdhet, organisation och kvalitet. Det finns även särskilda rapport för varje medlemsland, till exempel Sverige.

Education at a Glance: OECD Indicators is the authoritative source for information on the state of education around the world. It provides data on the structure, finances and performance of education systems in OECD and partner countries. With more than 100 charts and tables, Education at a Glance 2018 imparts key information on the output of educational institutions, the impact of learning across countries, and worldwide access, participation and progression in education. It also investigates the financial resources invested in education, as well as teachers, the learning environment and the organisation of schools.

Referens

OECD (2018), Education at a glance 2018: OECD indicators, OECD Publishing, Paris.

http://dx.doi.org/10.1787/eag-2018-en.

Användarvillkor - vad tackar vi ja till?

Har du någonsin läst alla användarvillkor som du godkänner för att kunna ladda ner en app eller gå med i ett nätverk? Nästan ingen gör det och om man skulle försöka så handlar det om många sidor med svårtolkat fackspråk. Men i många fall ger vi företaget nästan obegränsad frihet att använda vår data som de vill inklusive rätten att sälja våra uppgifter till externa företag.

Farorna med IT-branschens obegripliga användarvillkoren illustreras i ettTED talk av Finn Lützow-Holm Myrstad (Forbrukerrådet, Norska konsumentrådet) How tech companies deceive you into giving up your data and privacy. Han visar till exempel en intelligent barndocka som har sålts över hela världen som spelar in alla samtal i dess närhet och skickar information till företaget.

Have you ever actually read the terms and conditions for the apps you use? Finn Lützow-Holm Myrstad and his team at the Norwegian Consumer Council have, and it took them nearly a day and a half to read the terms of all the apps on an average phone. In a talk about the alarming ways tech companies deceive their users, Myrstad shares insights about the personal information you've agreed to let companies collect -- and how they use your data at a scale you could never imagine.

Det positiva är att konsumentorganisationer kämpar för striktare lagstiftning kring hur vår data får användas och för bättre konsumentskydd. En del av detta är t ex den nya dataskyddsförordningen, GDPR.