Hur kan vi analysera och visualisera åsikter och attityder i sociala medier - ny avhandling

Bild: Kostiantyn Kucher, Linnéuniversitetet

Det skrivs enorma mängder text i sociala medier och det betyder att det har blivit omöjligt att få en övergripande bild på hur den politiska diskussionen utvecklar sig och vilka tentenser finns. Hur kan man hitta och förstå åsikter och känslor i den enorma mängden texter i sociala medier? En ny avhandling av Kostiantyn Kuchers vid Linnéuniversitetet beskriver hur man kan analysera och visualisera stora mängder data i sociala medier, enligt ett pressmeddelande från Linnéuniversitetet: Ny forskning visualiserar åsikter och attityder i sociala medier.

Kostiantyn Kuchers forskning bidrar till att visualisera exempelvis den allmänna opinionen i politiska frågor i tweetar över tid. I framtiden kan analys och visualisering av åsikter och attityder bidra till uppgifter som att upptäckta hatiska uttalanden och falska nyheter.

- Min forskning visar hur man kan undersöka och förstå åsikter och känslor i samlingar av textdata, genom att kombinera metoder för datoriserad textutvinning och interaktiva visuella representationer, det vill säga speciella typer av diagram och grafer.

Som en del i ett forskningsprojekt vid namn StaViCTA har Kostiantyn med kollegor skapat verktyg att användas för undersökningar online, vilka nu används av forskare, studenter och andra intresserade av textvisualisering (http://textvis.lnu.se och http://sentimentvis.lnu.se). De har utformat och implementerat flera visuella analysmetoder som har hjälpt medarbetare i lingvistik och datorlingvistik i deras forskning inom analys av attityder.

Metoderna som presenteras i avhandlingen kan tillämpas inom akademisk forskning, affärsinformation, övervakning av sociala medier och journalistik. Förutom texter i sociala medier kan dessa metoder också användas för att visualisera attityder i exempelvis böcker och företagsrapporter.

Läs avhandlingen: Sentiment and stance visualization of textual data for social media (Visualisering av åsikter och attityder i textdata i sociala medier).

Clips - smidig app för korta filminspelningar

Clips är en enkel app som hjälper dig producera korta videoklipp som passar väldigt bra i sociala medier som Facebook och Instagram. Den fungerar på iPhone och iPad och innehåller de vanligaste redigeringsverktygen samt automatisk textning, möjlighet att lägga in egna bilder och flera effekter.
En bloggpost av Elin Häggberg, Nya appen Clips gör det enkelt att skapa sociala videoklipp, beskriver hur appen fungerar och innehåller många bra tips. Elins korta demofilm om Clips visas nedan.

Ladda ner appen Clips från iTunes.

Fokus på framtidens lärare i nationell konferens - NGL2019

"Högskolan Dalarna, Bibliotek" (CC BY-NC-SA 2.0) by tts.

NGL2019 (Next Generation Learning), den årliga konferensen om framtidens undervisning och lärande, hålls vid Högskolan Dalarna i Falun 15-17 oktober. Årets teman är rum, redskap, relationer och reportoar.

Huvudtalaren, Carl Anders Säfström, professor i pedagogisk forskning, kommer att prata om förmågan att undervisas (läs mer i artikeln Förmågan att undervisas ligger bakom framgång):

Jag kommer tala om läraren som ett uttryck för den näst intill omstörtande idén om att det inte är medfödda privilegier som skall bestämma din plats i samhället utan snarare din förmåga till att undervisas.

Du kommer också att få höra Wei Hing, forskare och lektor på Högskolan Dalarna, som pratar om kritiskt tänkande och interkulturell kompetens som nyckelfärdigheter för att utveckla lärandet (läs mer i artikeln Kritiskt tänkande viktig faktor i framtidens lärande).

Utbildning under 2000-talet står inför utmaningar som plötslig globalisering och internationalisering. Hur man utbildar studenter till att bli kompetenta yrkesutövare i denna globaliserade värld är en av de mest avgörande angelägenheterna för alla utbildningsinstitut.

Sista datum för att lämna in bidrag till konferensen är 1 juni. 

GU testar hållbara konferenser

"Videoconference" (CC BY 2.0) by Steve Bowbrick (bilden har ingen koppling till projektet i artikeln)

Högre utbildning borde ligga i framkanten när det gäller hållbarhet men trots bra teknik för digitala möten reser vi mer än någonsin. I synnerhet borde vi kunna arrangera flera digitala konferenser men det gäller att våga bryta med en lång tradition. Vid Göteborgs universitet har ett projekt undersökt detta och genomfört en virtuell konferens med forskare från hela världen enligt en artikel i tidningen GU-journalen (2-2019), Premiär för hållbara konferenser.

Konferensen de arrangerade handlade om nyhetsrapportering i en digital värld och tog två veckor att genomföra eftersom de flesta diskussionerna var asynkrona. Huvudtalarna hade spelat in sina föreläsningar och deltagarna fick diskutera olika frågor via text eller video. Dessutom fanns det synkrona rundabord-samtal med fördjupande diskussioner mellan forskarna som gav mycket mer än en vanlig kort presentation på en fysisk konferens. Alla bidrag publicerades i förväg och alla fick möjligheten att diskutera med forskarna i längre asynkrona diskussioner.

Nu gäller det att fortsätta verksamheten och se nya möjligheter. Bland annat kan man ifrågasätta varför man ska flyga in personer för att sitta i en betygsnämnd i ett par timmar. Enligt Mats Ekström, professor och viceprefekt vid GU:

- Vi måste ifrågasätta om ett ökat flygresande verkligen krävs för att nå målet med internationalisering.

Läs mer om projektet.

Gör din digitala information tillgänglig för alla

CC BY-NC-ND Some rights reserved by JISC

Enligt ett EU-direktiv från 2018 finns det idag starkare krav på tillgänglighet på all digital information som publiceras av offentliga organisationer. Erasmus+ projektet Wamdia (Digitally accessible Europe) arrangerar en workshop om digital tillgänglighet i samarbete med Högskolan i Gävle, onsdagen den 5 juni i Gävle. Under dagen får du lära dig hur du kan skapa tilgängliga dokument, webbsidor, filmer och presentationer.

Den 5 juni, 10.00-15.00, genomför vi på plats i Gävle en workshop där du under handledning av våra utbildare får en introduktion till de olika delmomenten och framför allt en möjlighet att praktiskt lära dig hur du använder de olika verktygen får att göra din digitala information tillgänglig för alla.

Workshopen är gratis och riktar sig till offentligt anställda, lärare, vuxenutbildare, anställda i små- och medelstora företag och rent generellt "alla" it-användare.

Mer information om workshopen samt anmälan.

Guide till bättre nätundervisning

"Workspace for Online Teaching" (CC BY 2.0) by athlwulf

Enligt en amerikansk undersökning (Educause 2017) föredrog endast 9% av alla tilllfrågade lärare nätundervisning framför klassrumsundervisning. Anledningen är främst att alla har lång erfarenhet av klassrumsundervisning, som student och lärare, men de flesta saknar erfarenhet av nätbaserade kurser och i synerhet saknar bra förebilder. En artikel i tidskriften Chronicle of Higher Education, How to be a better online teacher, ger konkreta råd om hur man kan planera och genomföra nätkurser som är engagerande  och stimulerande för både lärare och studenter.

Med bättre kursdesign, större variation i webbgränssnittet (t ex bra blandning av video, audio, text) och genomtänkta strategier för support och diskussion kan nätundervisning bli minst lika engagerande som klassrumsundervisning. Guiden ger 10 viktiga principer för effektiv nätundervisning, reder ut flera vanliga felföreställningar och ger tips om hur du hittar stöd. Många tror fortfarande att nätkurser handlar mest om självstudier och att läraren är ganska osynlig. Principerna för bra klassrumsundervisning gäller även på nätet.

Professors often fail to make the connection between what we do in a physical classroom and what we do online. This guide aims to make that connection explicit — to help you think about what you do well in person so that you can do those things in your online classes, too. If you already employ some of these practices, the intent here is to help you think more comprehensively about what else you can do to be an excellent online teacher.

Robotar på högskolan

Tyska Marburg universitet testar en robot som jobbar som lärarassistent, enligt en artikel på webbtidningen The Conversation, What robots and AI may mean for university lecturers and students. Roboten, som heter Yoki, tar hand om tester och ger återkopplng till studenter.Yoki är fortfarande under utveckling och har inte fullt utvecklad artificiell intelligens. I filmed ser du hur Yoki agerar i klassrummet och du får höra studenternas reflektioner om att ha en robot i klassrummet.

En robot i klassrummet är en synlig symbol för vilken roll artificiell intelligens kommer att spela i utbildning framöver. Enligt artikeln AI handlar mycket mer om intelligenta system som kan till exempel analysera relevant forsking, bearbeta data och dra slutsatser.

Pedagogiska poddar

Photo by rawpixel.com from Pexels

Skolporten har samlat en lista över podcasts om pedagogik och skolan, Poddar om skola, utbildning och läraryrket. Här hittar du just nu 23 olika poddar som du kan prenumerera på, på svenska och engelska. Bland annat fins det Poddagogen som ska komma igång senare i år med regelbundna intervjuer med nydisputerade pedagogikforskare. Podden ska fungera som en bro mellan akademin och lärare i skolan och presenteras i en artikel på Skolporten, Ny podcast: ”Vi vill sprida nya forskningsresultat”. Podden görs av Janne Kontio, lektor i pedagogik vid Stockholms universitet samt som forskare vid Karlstads universitet, och Sofia Lundmark, lektor i medieteknik vid Södertörns högskola samt forskare vid Uppsala universitet.

- Dels vill vi sprida nya forskningsresultat, dels ge juniora forskare en möjlighet att nå ut till de yrkesverksamma, de som kan dra nytta av forskningen – lärarna.

Wikipediadagen 2019

Wikipediadagen 2019 hålls lördagen den 27 april (14:15 - 17:00) i Riksarkivets lokaler, Fyrverkarbacken 13 i Stockholm. Huvudtalaren på konferensen är Mats Djurberg, generalsekreterare i Svenska Unescorådet. Dessutom fins det en paneldiskussion med företrädare från Utrikesdepartementet, Svenska Miljöinstitutet och the Blank Spot Project med Elza Dunkels som moderator.

Senare i år kommer den stora internationella konferensen, Wikimania, 14-18 augusti, med temat Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen.

Bättre video i webbmöten

När du deltar i ett webbmöte finns det några enkla regler som hjälper dig att se bra ut i rutan. Ett vanligt problem är du sitter med ett fönster bakom dig och de andra deltagarna ser dig bara som en skugga. Ett annat problem är att du har datorn eller plattan på ett bord och vi ser dig underifrån. Ett tredje problem är en stökig bakgrund eller kollegor som pratar högt.

Här kommer några enkla råd från Wistia, ett företag som bland annat erbjuder skärminspelningsverktyget Soapbox.

Robotar i klassrummet

Robotar används allt oftare i skolor för att hjälpa elever som har svårt att delta i klassrumsundervisningen på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Ett exempel på detta beskrivs i en artikel i Lärarnas Tidning, AV 2 gör lektionen möjlig. På Brageskolan i Sollentuna får en elev med autism delta i klassrummet genom en liten robot som hon styr. Hon ser allt genom robotens kamera, kan vrida kameran 360 grader och prata genom robotens högtalare. genom robotens ansikte kan eleven visa sina känslor till viss del.

För att få lärarens eller de andra elevernas uppmärksamhet kan hon ”räcka upp handen” genom en stor vit lampa som börjar blinka på robotens huvud. Vill hon inte bli störd när hon sitter och jobbar sätter hon på en stor blå lampa som lyser klart från huvudet. Det finns högtalare och mikrofon som Camilla eller elevassistenten Lovisa kan välja att använda eller stänga av. Genom emojisar på läsplattan kan hon förändra formen på robotens lysande ögon för att markera ifall hon är glad, fundersam eller neutral.

I denna film förklarar specialläraren Sara Lindbäck hur roboten fungerar.

Ny mastersutbildning - digitalisering som stöd för lärande

Pressbild Linnéuniversitetet. Foto: Anders Runesson

Hösten 2019 startar en ny utbildning på avancerad nivå vid Linnéuniversitetet. På den nya utbildningen, som är på halvfart, kommer studenter med två olika områden, pedagogik och medieteknik, föras samman. Genom att förena de här två områdena utbildas studenter som är redo att ta sig an de utmaningar som utbildningssektorn står inför, till exempel hur lärande med digital teknik kan skapa mervärde.

Hur kan digital teknik skapa mervärde för elever, lärare och skolledare? I jakten på ett svar på frågan startar hösten 2019 den nya utbildningen Digitalisering som stöd för lärande vid Linnéuniversitetet. Programmets kurser kommer att skapas och utvecklas tillsammans med företag inom Edtech (utbildningsteknologi) och utbildningssektorn, allt för att göra utbildningen så relevant som möjligt – både för studenter och för samhället.

– Studenter, lärare och forskare från Linnéuniversitetet kommer arbeta tillsammans med edtech-företag och utbildningssektorn. Det vi har gemensamt är att vi vill förstå hur den digitala tekniken bäst kan används i skolan för att skapa så stort mervärde som möjligt, säger Italo Masiello, professor i pedagogik med inriktning digitala lärprocesser vid Linnéuniversitetet, och programansvarig för utbildningen.

Källa: Pressmeddelande från Linnéuniversitetet: Ny masterutbildning tar itu med digitala utmaningar i skolan.

MOOC design webinar week

Hur arbetar europeiska universitet med kursdesign i öppna nätkurser (MOOCs) och vilka kvalitetsfaktorer ä avgörande? Sådana frågor diskuteras i en serie webbinarier, MOOC design webinar week, som arrangeras av det europeiska kvalitetsmärket OpenupEd, 16-18 april. Under veckan får du delta i följande sessioner:

Tisdag 16 april 14.00-15.30
Quality assurance of MOOCs: The OpenupEd quality label
Jon Rosewell, Open University, UK

Onsdag 17 april, 14.00-15.30
Gamification Didactics in Massive Learning
Tiberio Feliz Murias, UNED, Spain

Designing a MOOC course for promoting the active participation of European citizenship
Sara Velasco Castañón, University of Oviedo, Spain

MOOCs for digital skills: smart education experiences in the context of Industry 4.0
Dario Assante, UNINETTUNO, Italy

MOOC research trend analysis
Nilgün Özdamar, Anadolu University, Turkey

Torsdag 18 april, 14.00-15.00
Panel discussion

In terms of online educational provisions, universities play a major role. Especially for the labour market, they now implement a plan for the large scale development and delivery of online short learning (post-graduate) programs and MOOCs at the European level. MOOCs and digital continuous education/training are a flexible and scalable solution for a transnational, truly European response to the needs of the economy across Europe. They can keep innovative knowledge and skills of the workforce up to date and anticipate on careers of tomorrow.

Alla webbinarier är kostnadsfria men kräver registrering. 

Mer information och registrering.

Näthat på högskolan - gör vi tillräckligt för att skydda de utsatta?

Photo by Sean Witzke on Unsplash

Vi läser mycket om nätmobbning i skolan men hur är läget inom högskolan? En artikel av Emma Bond och Andy Phibben (University of Suffolk) i den brittiska nättidningen Wonkhe, Being digital natives won’t protect students from online abuse, lyfter frågan om studenter får tillräckligt support när de utsätts för näthat och menar att alla lärosäten bör ta ett större ansvar. De menar att många studenter utsätts för hot och hat på grund av sitt ursprung, religion eller sexuell läggning och detta kan leda till dåliga studieresultat, avhopp och förstås allvarliga hälsoproblem. Studentkåren gör förstås en hel del inom området men författarna menar att det är dessutom viktigt att frågan tas upp regelbundet inom alla utbildningar. De ser det främst som en ledningsfråga och efterlyser tydliga strategier.

What is clear from our research and discussions with students is that these issues are here to stay, students are worried about them and feel vulnerable and unsupported. Through challenging the culture around online safeguarding, we can make them feel that we care about their emotional wellbeing, and know how to help them tackle online abuse if they are unfortunate enough to be subject to it. This shouldn’t be something students face in isolation from their university.

Hur är läget här i Sverige?

Orientering inom digital kompetens

Pedagog Göteborg har tagit fram en interaktiv tankekarta med guider och resurser för lärare om vad begreppet digital kompetens betyder för skolans verksamhet (läs mer i en artikel från Pedagog Göteborg: Orientera dig kring digital kompetens). Tankekartan heter Orientering kring digital kompetens och ger en teoretisk bakgrund till begreppet, kopplingar till relevanta styrdokument, förslag till kompetensutveckling, resurser att använda i undervisning, länkar till forskningsartiklar och fördjupande material.

De olika lärområdena har valts ut efter de länkar som föreslagits av IKT-utvecklarna. Varje lärområde består av ett kluster av länkar som representerar ett perspektiv inom digital kompetens. Ibland går områdena in i varandra, vilket markeras med streckade linjer.

Orienteringen är i ständig utveckling i takt med ny förståelse kring lärområdena. Ambitionen är att samla relevant material som kan bidra till att bredda och fördjupa förståelsen för digital kompetens, och du som använder den får gärna skicka in kompletterande tips på länkar och annan respons.

Här ser du en introduktionsfilm till tjänsten.

Digitala möten med virtuell verklighet

Virtuell verklighet (VR) och förstärkt verklighet (AR) möjliggör nya sätt att träffas och samarbeta. Du kan skapa virtuella mötesrum, se dina kollegor som avatarer och arbeta med dokument, bilder och 3D-figurer genom 3D-glasögon eller via en vanlig dator. Flera sådana lösningar presenteras i en artikel på sajten Immersivt, 7 verktyg för digitala möten i VR/AR. Immersivt är en sajt som fokuserar på tillämpning av VR och AR med bra omvärldsbevakning inom området.

Ett särskilt intressant lösning heter Spatial som du ser i den här introduktionsfilmen. En framtidsbild för grupparbete mellan distansstudenter kanske?

Högskolepolitiken bör ändras - Svensk Näringsliv

Svensk Näringsliv vill se ändringar i högskolepolitiken för att säkra kompetensförsörjningen av bristyrken (läs nyheten Högskolepolitiken behöver reformeras). Idag finns det cirka 120 000 lediga jobb som inte tillsätts, samtidigt som omkring 350 000 människor är arbetslösa och därför borde högskolan erbjuda utbildningar som bättre möter arbetsmarknadens behov. Svensk Näringslv har publicerat en ny rapport, En akademi för kunskapsekonomin – reformer för en högskola i världsklass, som lämnar förslag till regeringen om vad som bör göras. 

• Högskolan dimensioneras inte tillräckligt utifrån vilka akademiker som behövs på arbetsmarknaden.
• Högskolans utbildningsutbud ska i högre utsträckning styras och dimensioneras i samverkan med arbetsgivare för att säkra kompetensförsörjningen av bristyrken.
• Ett nytt styr- och resurstilldelningssystem är centralt för kvalitetsutvecklingen i svensk högskola och för att säkerställa att arbetsmarknadens behov tillgodoses.
• Lärosäten som samverkar med det omgivande samhället kring forskning och utbildning ska premieras ekonomiskt i ökad utsträckning.

Rapporten lägger stor vikt på ett nytt kvalitetsutvärderingssystem som premierar lärosäten med goda resultat och hög kvalitet.