Skapa större engagemang i digitala möten

Photo by Wes Hicks on Unsplash

I många digitala möten och webbinarier är det bara en liten minoritet som kommer till tals. Samma sak gäller förstås i fysiska möten men i digitala möten är de tysta dessutom ganska osynliga. En kort artikel av Judy Rees, How To Turn Lurkers Into Participants In Your Online Meeting, ger praktiska tips om hur du kan skapa större engagemang och effektivare möten och webbinarier. Bland hennes tips hittar du följande:

• Ord som möte eller webbinarium skapar fel associationer. Kanske bättre att beskriva aktiviteten som en dialog eller aktiv diskussion
• Skriv tydligt i inbjudan att man förväntas bidra aktivt till diskussionen
• Mötets syfte är klart och alla förstår varför deras bidrag är värdefullt
• Skapa en upvärmningsaktivitet i början av mötet för att aktivera gruppen
• Se till att alla kommer till tals genom att bjuda in dem med namn om möjligt
• Ge beröm!

MOOCs inom europeisk högre utbildning - ny rapport

CC BY Some rights reserved by EADTU

En ny rapport från EADTU (European Assocoation of Distance Teaching Universities) och EU-projektet MOONLITE, MOOC status in European HEIs - with special reference to opening up education for refugees, har kartlagt MOOC-utvecklingen i Europa under det senaste året. Totalt 96 lärosäten i 20 länder (inklusive Sverige) svarade på en enkät om MOOC-strategier, utveckling, certifiering och validering och hur MOOCs kan bidra till integration.

Allt fler lärosäten erbjuder MOOCs idag och rapporten visar en mycket stark tillväxt i Turkiet. Flera lärosäten återanvänder egna och andras MOOCs och allt fler integrerar MOOCs i sina ordinarie utbildningar. Motiveringen bakom lärosätenas MOOC-satsningar varierar men den minst intressanta faktorn är att tjäna pengar. De flesta använder MOOCs för att profilera lärosätet externt, bidra till livslångt lärande och att erbjuda utbildning till utsatta grupper. En del länder, som Frankrike, har en nationell strategi för MOOCs medan andra länder har ingen strategi. Många lärosäten ser validering som en nyckelfråga och många arbetar med den.

Referens
Eric Kluijfhout, Piet Henderikx and George Ubachs (2019): MOOC status in European HEIs - with special reference to opening up education for refugees. Status report based on a survey conducted in April-June 2019. EADTU. Retrieved from http://tiny.cc/x7itbz

Digital utanförskap bland seniorer - ny rapport

"IMG_7370" (CC BY 2.0) by jcfrog

Den digitala utvecklingen i Sverige går fort och lämnar många i ett utanförskap, i synnerhet bland de äldre. En ny rapport av SPF Seniorerna vill få politiker att agera i frågan, enligt en artikel i nättidningen Senioren, Digitaliseringen: ”Alla måste ha rätt att vara med”. Bland de som är 65 år och äldre ligger 10-20% helt utanför det digitala samhället och det saknas ofta incitament och kompetensutveckling för att komma igång. Enligt en studie av Linnéuniversitetet kostar det cirka 7000 kr per år att vara uppkopplad, inklusive utrustning och abonnemang och för många pensionärer är det mycket pengar. Rapporten innehåller bland annat en kravlista på kostnadsfri kompetensutveckling, skattesubventioner, mer medel till stödorganisationer, mer forskning inom området och bättre tillgänglighet när det gäller offentliga tjänster.

Trots det stora utanförskapet kräver samhället i ökande utsträckning att medborgarna ska hantera ärenden och information digitalt.

– Då är det också rimligt att samhället står för en motprestation i form av utbildning och fortbildning, säger SPF Seniorernas generalsekreterare Peter Sikström.
Ladda ner rapporten: Digitalisering handlar om människor.

Nordisk konferens om inklusion

"Webbdagarna-2013-Stockholm-Waterfront01-" (CC BY-NC-SA 2.0) by omananda

Hur stärker vi samverkan med civilsamhället i Norden? Det är temat för en konferens om inklusion i Norden som arrangeras av NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) i Stockholm, 25 september (mer information, program och anmälan). Hit kommer forskare och viktiga aktörer inom civilsamhället och den offentliga sektorn för att diskutera hur vi kan samverka kring inklusion.

- Norden söker lösningar som kan främja effektiv kompetensutveckling för att säkra den nordiska konkurrenskraften. Strukturändringar och bättre samordning av insatser för integration och inkludering behövs för att ta vara på allas kunskap och kompetenser. Olika områden och länder har olika styrkor och svagheter. Kom och inspirera och få inspiration till det nationella arbetet inom och mellan sektorer!

Bland talarna finns:

• Bi Puranen, docent i ekonomisk historia vid Institutet för Framtidsstudier, Sverige.
• David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden, Sverige
• Kristian Tronstad, forskare vid Senter for velferds- og arbeidslivsforskning, By- og regionforskningsinstituttet NIBR, Norge
• Tuomas Pekkarinen, research Professor, VATT Institute for Economic Research, Finland

Konferensen är ett samarbet mellan Nordiskt nätverk för vuxnas lärande, Nordregio och Nordens välfärdscenter – med stöd från Nordiska ministerrådet.

5 svenska universitet blir europauniversitet

EU-Kommissionen lanserar nu ett omfattande samarbetsprojekt mellan valda europeiska universitet, European Universities Initiative. Ett nätverk av universitet ska ge studenter och forskare större möjligheter att kombinera studier i flera EU-länder. Enligt kommissionen ska initiativet:

... stärka de strategiska partnerskapen i EU mellan lärosäten och uppmuntra att det senast 2024 ska finnas ett tjugotal ”Europauniversitet” som består av nätverk som skapas av universiteten själva runtom i EU, vilket ger studenter möjlighet att ta examen genom att kombinera studier i flera EU-länder och bidrar till de europeiska universitetens internationella konkurrenskraft.

Enligt ett radioreportage av Sveriges Radio (lyssna på reportaget nedan) har fem svenska lärosäten, Stockholms universitet, KTH, Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet, blivit godkända som medlemmar i initiativet. Initiativet omfattar cirka 900 miljoner kronor under de första tre åren men kommer inte att påverka lärosätenas oberoende. Enligt Eva Wiberg, rektor på Göteborgs universitet.

- Det här betyder att vi tillsammans med våra allierade universitet kan stärka samarbetet för forskning, utbildning och innovation inom Europa.

Ny rapport om digitalisering för lärande i högre utbildning

Förra året genomfördes en stor undersökning hos alla norska lärosäten om hur IKT används inom lärande och undervisning. Rapporten, Digital tilstand 2018, har publicerats, enligt en nyhet från Diku (Direktoratet for internasjonalisering og kvalitetsutvikling i høyere utdanning), Økt bruk av teknologi for læring i høyere utdanning.

Digital tilstand er en kvantitativ, nasjonal undersøkelse som belyser den digitale dimensjonen ved læringsprosesser og kvalitetsutvikling i høyere utdanning. Digital tilstand 2018 er den fjerde undersøkelsen av den digitale tilstanden i høyere utdanning, denne gang med fokus på de fagansatte ved norske universiteter og høyskoler.

Undersökningen har kartlagt fyra olika områden som kan ha betydelse för lärosätenas arbete med digitalisering när det gäller lärande och utbildningskvalitet:

1. Omfattning och användning av digital teknologi i undervisning och lärande.
2. Tillgång till digital teknologi och stödfunktioner vid lärosätena.
3. Kompetensbehov och -utveckling. 
4. Strategier och ledning.

Rapporten beskriver hur norska lärosäten möten kraven på aktiva och stimulerande lärmiljöer och hur digitala medier används för att höja studenternas engagemang. Rapporten visar att de flesta lärare är positiva till ökad digitalisering och att de flesta lärosäten har en strategi eller policy för området. Men samtidigt har användning av digitala medier inte blivit helt integrerad i lärosätets ordinarie verksamhet och det finns fortfarande ett stort behov av samordnad kompetensutveckling bland lärarna.

Ladda ner rapporten i pdf-format.

Först i Sverige med webbutbildning för personer med bipolär sjukdom

Pressbild, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sahlgrenska Universitetssjukhusets nya webbutbildning för personer med bipolär sjukdom har blivit en succé: fler kan delta och färre hoppar av. Nu kan den införas på fler mottagningar i regionen.

Bipolärmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har länge haft en traditionell patientutbildning med föreläsningar och uppföljande diskussioner. Den var viktig och uppskattad men resurskrävande och hade problem med både köer och avhopp.

- Mot bakgrund av detta föddes idén om en nätbaserad utbildning. Så vi tog fram en tillsammans med forskare från Psykiatricentrum. Hösten 2017 började vi använda nätutbildningen, säger Timea Sparding, projektledare och enhetschef för Bipolärmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Utbildningen består av åtta kapitel. Dessutom finns uppgifter som att föra dagbok över sitt stämningsläge och göra en kris- och handlingsplan. Under tiden patienten går utbildningen är tre fysiska besök inbokade hos en sjuksköterska. Anhöriga får gärna följa med på besöken och är uppmuntras också att själva gå utbildningen.

Resultatet, så här långt, är att färre hoppar av och fler kan delta. Ny forskning från Sahlgrenska Akademin visar dessutom att patientutbildningar halverar risken för återfall i sjukdomsskov. På Bipolärmottagningen ser man nu nätutbildningar som ett steg in i framtidens psykiatrivård.

- Jag har föreläst om nätutbildningen på nationella konferenser och intresset har varit väldigt stort, både bland professionella och patientföreningar, säger Timea Sparding.

Fakta: Bipolär sjukdom
Så många som en av hundra drabbas av bipolär sjukdom. Sjukdomen innebär att patienten växlar mellan att vara deprimerad och manisk, eller hypoman, men kan mellan skoven vara symtomfri. Sjukdomen är livslång och kan i värsta fall leda till döden på grund av självmord.

Källa: Pressmeddelande från Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

MeWe - ett socialt nätverk där du äger din data

MeWe är ett intressant alternativ till Facebook, Twitter osv där du slipper reklam och diverse nyheter som du inte har bett om. Plattformen innehåller nästan alla funktioner som du är van vid från Facebook och du kan även skapa ljudmeddelanden i stället för text. Du kan skapa slutna eller öppna grupper, diskutera via en krypterad privatchatt, dela bilder, filmer och animeringar mm. Den stora skillnaden är att du ser alla meddelanden i ditt flöde i kronologisk ordning, utan algoritmer som bestämmer vad du ser och inte ser.

Tjänsten är gratis och du har rätt till din data. Affärsmodellen för MeWE är att det finns tilläggstjänster som kostar och en avancerad version för företag.

Vill du även testa ett alternativ till Twitter kan jag rekommendera Mastodon.

Här ser du en kort introduktionsfilm.

Djupläsning i skolan - var det bättre förr?

"2013-01-10 Classroom Reading Time" (CC BY 2.0) by mrsdkrebs

Ett återkommande ämne i skoldebatten är att digitalisering har haft en negativ påverkan på elevernas läsförmåga och att de ägnar mest tid åt ytlig läsning. Förr fanns det mer tid för djupläsning, menar många. Forskning vid Högskolan i Borås visar att den här bilden av en tid då elever läste djupt och koncentrerat i klassrummet inte stämmer. En artikel i Skolvärlden, Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras, beskriver ett projekt som analyserade klassrumsinspelningar från perioden 1967-69 för att undersöka elevernas läsvanor och klassarbete. De undersökte totalt 223 filmade lektioner i svenska i flera västsvenska mellanstadieklasser, men hittade inget bevis på större inslag av fördjupande läsning. Enligt Anna Lundh, docent vid Bibliotekshögskolan i Borås:

- I det här materialet kan vi inte se några bevis för att eleverna ägnade sig åt den här fördjupande typen av läsning. Istället ägnar de sig åt vad som i läroplanen kallas för informationsläsning – alltså att inhämta fakta. Väldigt ofta handlar det om att svara på färdigformulerade frågor i en specifik kontext och den här typen av djupläsning av fiktionstext såg vi väldigt lite av.

Även för 50 år sedan handlade klassrumsläsning om att skumma texter för hitta specifik information, en färdighet som då sågs som viktig men som nu ifrågasätts. 

Läs mer om projektet, Läsning, tradition och förhandling (LÄST): Läsaktiviteter i svenska klassrum 1967-1969.

Skapa korta och begripliga webbadresser

Om du har en väldigt lång och komplicerad webbadress är det bra att skapa en kortare variant. Det gör du med hjälp av enkla tjänster som Bitly, TinyURL och Yellkey. Du får en kort webbadress men oftast en rad bokstäver som är omöjliga att komma ihåg. En kort film av Richard Byrne på sajten Practical Edtech visar hur du kan använda dessa tjänster för att skapa korta adresser med begripliga namn. Dessutom kan du skapa en kortadress och ange hur länge den ska fungera. Se även Richards bloggpost, How to Create Shortened URLs Students Can Spell.

Höstens konferenser

"Mingle" (CC BY-SA 2.0) by Nordiske Mediedager

Om du vill hämta inspiration och utöka ditt nätverk så finns det många intressanta konferenser under hösten. En del har jag skrivit om tidigare men det är alltid bra med en liten påminnelse.

• 12-13 september. SVERDs höstkonferens med tema: The Digital Revolution is not about Technology– Its about people. Stockholm.
• 25-26 september. Höstkonferens 2019 med tema digital högskolepedagogik, Tromsö, Norge. Arrangeras av Diku (Direktoratet for internasjonalisering og kvalitetsutvikling i høyere utdanning).
• 27 september. Virtuell konferens om högskolepedagogisk utveckling. En virtuell konferens för inspiration, dialog och samverkan kring pedagogiskt utvecklingsarbete i högskolan. Arrangeras av UKÄ (Universitetskanslersämbetet) och ITHU (Nätverket för IT i högre utbildning).
• 15-17 oktober. NGL 2019 (Next Generation Learning). Vilka kunskaper och resurser kommer lärare i högre utbildning att behöva de närmsta åren? Arrangeras av Högskolan Dalarna, Tällberg.
• 23 oktober. Rättssäkerhetskonferensen 2019, Stockholm. Arrangeras av UKÄ (Universitetskanslersämbetet).
• 23-24 oktober. Edtech Sweden 2019, Stockholm. Nordens ledande arena för lärande, digitalisering och innovation. Arrangeras av EdTech Sweden.
• 5-6 november. Internationaliseringsdagarna 2019, Göteborg. Hur skapar vi goda förutsättningar för att kunna arbeta hållbart med frågor som rör internationalisering? Hur kan internationalisering bidra till att skapa hållbar utveckling? Vilka utmaningar finns och hur bör vi arbeta? Arrangeras av UHR (Universitets- och högskolerådet).
• 25-26 november. Internetdagarna 2019, Stockholm. För alla som arbetar med internet. Arrangeras av Internetstiftelsen.

Det finns så klart flera intressanta höstkonferenser. Hör gärna av dig med tips om andra!

Digitala examensbevis vid Linnéuniversitetet

Sedan 2018 har Linnéuniversitetet bara gett ut digitala examensbevis och certifikat och detta har fått internationell uppmärksamhet i en artikel av PIE (Professionals in International Education), Linnaeus U says digital-only credentials a hit. Alla certifikat, intyg och examensbevis är digitala idag och initiativet har fått en mycket positiv respons från studenterna, enligt Ulrika Ehrenstråhle, funktionsansvarig för examen och tillgodoräknande.

- We see this as one of many proofs that students are adaptive to digitisation, and demanding that bureaucracy follows technical developments.

Dokumenten tas fram i pdf-format med en e-signatur och detta kan verifieras elektroniskt. Fördelen är att studenter kan nu snabbt och enkelt skicka sina certifikat till arbetsgivare och andra. Dessutom kan de spara alla sina certifikat i originellt format på ett ställe. Även studenter som tidigare har fått papperscertifikat hör av sig för att nu få en elektronisk version.

Bättre distansmöten

"Meeting via Skype" (CC BY 2.0) by umseas

Allt fler möten sker med hjälp av e-mötesverktyg för att slippa dyra och onödiga resor. Många distansmöten är tyvärr ineffektiva, tråkiga och ibland väldigt frustrerande. Men med lite planering kan man skapa effektivare möten där alla känner sig delaktiga. En ny artikel av Judy Rees, The Frustrated Facilitators' Guide to Great Remote Meetings, ger många bra tips om hur du kan skapa bra distansmöten. Artikeln riktar sig mest mot företagsvärlden men metoderna fungerar säkert lika bra inom utbildning. Guiden består av korta moduler under följande rubriker:

• Good meeting basics
• Overcoming the horrors of hybrid meetings
• Setting up your own great meeting space
• Choices for organisations.

Instead of bringing people together as they should, all too often remote meetings end in irritation, misunderstandings and people feeling left out. In this path, you'll learn how to get your remote meetings working, by paying attention to human factors ahead of the tech.

Människa eller robot? Nytt program avslöjar bot-konton på Twitter

Photo by Markus Spiske temporausch.com from Pexels

Enligt uppskattningar är upp till 25% av alla meddelanden på Twitter skrivs automatiskt av s. k. bot-konton. Ett forskningsprojekt mellan Linnéuniversitetet och Östra Finlands universitet har tagit fram ett program som kan identifiera robotgenererade meddelanden på flera språk, enligt en nyhet från Linnéuniversitetet, Nytt program kan spåra robot-inlägg på Twitter oavsett språk. Många automatiska bot-konton används för att sprida falska nyheter och extrema åsikter och det nya programmet kan bidra positivt till kampen mot desinformation. Programmet fungerar oavsett språk men det återstår vidare forskning för att kunna säkerställa detta.
Enligt Jonas Lundberg, lektor i datavetenskap vid Linnéuniversitetet:

– Algoritmen i programmet undersöker enbart parametrar som är både språk- och landsoberoende i den metadata som följer med varje tweet. Texten, själva meddelandet, används inte. Detta gör algoritmen språkoberoende och möjlig att tillämpa även på mindre språk och på datamängder som använder flera olika språkg.

Resultaten är lovande. Efter att programmet hade tränats på svenska och finska tweetar, kunde det korrekt klassificera 98,2 % av alla tweetar på ett tredje språk, engelska. Men utvecklingsarbetet fortsätter.

– Mycket arbete återstår. Vi behöver träna och testa algoritmen på fler språk innan den kan anses som tillförlitlig, säger Jonas Lundberg.

Läs artikeln Towards a language independent Twitter bot detector som presenterades vid konferensen 4th Digital Humanities in the Nordic Countries.

Virtuell konferens om högskolepedagogisk utveckling

Public domain by Polyclick Visitor on Pexels

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) arrangerar en virtuell konferens  om högskolepedagogisk utveckling, 27 september (09:00-14:30) i samarbete med ITHU (Nätverket för IT inom högre utbildning). Konferensen är avgiftsfri och helt nätbaserad så att du kan delta varifrån som helst, så länge du har en bra internetuppkoppling. Konferensen sker i e-mötesplattformen Zoom och alla sessioner ger dig möjlighet att delta i diskussioner via chatt och i många sessioner blir det diskussioner  med ljud och bild i smågrupper.

På konferensen kan du delta i inspirationsverkstäder, bland annat om Flipped Classroom-pedagogik, aktivt lärande och Open networked learning. SFS, SUHF, Sulf, UHR och andra viktiga aktörer i högskolesektorn belyser hur de på olika sätt arbetar med frågor som rör pedagogisk utveckling. Dessutom presenterar UKÄ sin kartläggning över hur lärosätena i Sverige arbetar med högskolepedagogisk utveckling och vill ha din hjälp att dra slutsatser och tolka resultaten.

Programmet kommer att bjuda på såväl föredrag som seminarier och workshops i smågrupper. Under pauserna erbjuds interaktiva sociala aktiviteter. Hela programmet presenteras längre fram.

Du kan redan nu anmäla dig till konferensen.

Skapa referenser med Citationsy

"”Citation needed”" (CC BY 2.0) by futureatlas.com

Citationsy är ett väldigt praktiskt och enkelt verktyg som skapar referenser för artiklar, webbsidor, böcker, podcasts, bilder mm. Första skapar du ett gratiskonto, startar ett nytt projekt och börjar samla referenser till projektet. Du skriver bara in webbadressen och Citationsy skapar automatiskt en referens på flera referensstilar (APA, Chicago, MLA, Vancouver m fl).

Verktyg som hjälper dig hitta rätt beslutsmetod

Photo by You X Ventures on Unsplash

Det finns många metoder för att diskutera fram ett beslut men fel metod i fel sammanhang kan ha katastrofala konsekvenser. Ett enkelt verktyg, The Decider, hjälper dig välja den lämpligaste metoden för din diskussionsprocess. The Decider guidar dig fram till den lämpligaste av 8 diskussionsmetoder (Autocratic, Avoidant, Consensus, Consent, Consultative, Delegation, Democratic, Stochastic).  Sedan får du förslag på hur du kan lägga upp diskussionen, skapa gruppövningar och beslutsprocessen. Diskussionen och aktiviteterna sker i det fysiska mötet, verktyget genererar bara förslag till hur du bäst leder processen, beroende på flera faktorer.

Verktyget kan användas för beslutsprocesser i projektmöten, avdelningsmöten, ledningsmöten osv.