Webbinarium: Organisation för lärande och utbildning på distans

"SCA_students studying (8)" (CC BY-NC-SA 2.0) by Russell Sage College

Ytterligare ett webbinarium i UHRs (Universitets- och högskolerådet) serie kring kvalitet i distansutbildning äger rum torsdag 4 november, 09:00-10:15, Organisation för lärande och utbildning på distans.

Organisation är ett strategiskt område att arbeta med inom utvecklingen av kvalitet i distansutbildning. Men det finns många olika perspektiv inom området. I detta webbinarium belyser vi dels hur man kan organisera lärandet på distans vid lärcentra och på arbetsplatsen, dels hur organisationen för planering och genomförande av distansutbildning kan se ut på lärosätet.

Medverkande denna gång är:

• Moderator, Mikael Andersson, projektledare, UHR
• Jerry Engström, campuschef, Campus Västervik
• Lena Lindhé, samverkansstrateg, Högskolan Väst
• Niklas Brinkfeldt, chef för Nästa Generations Lärande-centrum, Högskolan Dalarna

Webbinariet sänds via Zoom och sista anmälningsdatum är 3 november.

Sluta jämföra campus och distans - det är ingen tävling

"Dorm room study place" (CC BY-NC-SA 2.0) by daniela.benavidescl

Är distansutbildning bättre eller sämre än klassrumsundervisning? Allt för ofta hamnar vi i sådana diskussioner där förespråkare för den ena eller den andra argumenterar för "sin" lösning. Men vi behöver inse att bägge former har både fördelar och nackdelar och att det inte finns motsättningar mellan campus och distans. Det menar Tony Bates i en bloggpost, Why we need some humility about online learning – and about face-to-face teaching. 

Under pandemin har vi sett att distansundervisning fungerar bra med rätt planering och design men samtidigt får vi också inse att det finns begränsningar:

• Tillgänglighet - en del studenter saknar hårdvaror eller pålitlig bredbandsuppkoppling. En del verktyg är mindre tillgängliga.
• Vikten av socialisering på plats - inget kan ersätta fysiska möten för att skapa kontakter och tillhörighet.
• Distansundervisning passar inte yngre barn (under 12 år).
• Vissa ämnen är svåra på distans. Man kan göra ganska mycket inom praktiska ämnen men ingen simuering kan ersätta den fysiska aktiviteten.
• Studenter har olika preferenser - en del trivs på distans medan andra har haft det svårt.

Samtidigt finns det begränsningar i det traditionella klassrummet. Många studenter har svårt att komma till fysiska möten och trivs med flexibiliteten på distans. Stora studentgrupper blir lätt passiva i en stor föreläsningssal. 

Bates uppmanar oss att sluta jämföra och i stället fokusera på hur vi kan hitta bra kombinationer. Vi bör visa lite ödmjukhet i debatten.

We need to not only accept that both online learning and face-to-face teaching have equal value, but also to strive to understand what each does best. This will vary by subject matter, by types of students, and by instructors’ training and experience. We all have a lot to learn.
Both face-to-face teaching and online learning have an important role to play in the future. We should stop pretending that one is much superior to the other; in other words we all need a little more humility.

Svenskarna och internet 2021

Internetstiftelsen har publicerat den årliga rapporten om vårt förhållande till internet, Svenskarna och internet. Årets rapport har temat Det digitala livets två sidor och syftar till hur vi umgås, samarbetar och utvecklar oss via digitala medier men samtidigt finns en mörk sida med hot och hat. Rapporten innehåller både statistik och trender inom frågor som digitala samhällstjänster, sociala medier, digital integritet, e-handel, distansarbete och studier, medietjänster, kultur och evenemang, närhat, nätbrott, nätdejting, föräldrar och barn på nätet samt digitala hjälpbehov.

I årets upplaga av undersökningen Svenskarna och internet framträder en tydlig bild av ett samhälle som till stora delar är digitaliserat, och där det uppkopplade livet för de flesta är en självklar del av både arbete, skola och fritid. Av hela befolkningen i Sverige ser vi att 9 av 10 använder internet varje dag, och att var femte som är i en relation idag träffade sin partner på nätet.

Vi bär också det digitala livet med oss, för nu är mobilen den uppkopplade enhet som används mest. Bland studerande har till exempel 100 procent en smart mobiltelefon som de använder regelbundet. Även i hemmet är nätet ständigt närvarande. 7 av 10 har andra uppkopplade prylar än mobil, dator och surfplatta hemma, till exempel en uppkopplad armbandsklocka eller smarta strömbrytare och lampor. Var sjätte har en röststyrd, uppkopplad högtalare.

Det finns många områden där internet skapar nya möjligheter och vi har blivit helt beroende av våra mobiler och datorer i synnerhet under pandemin. Rapporten visar också hur många oroas över brott, hot och hat på nätet och om hur persondata används av de stora IT-företagen. Ett växande antal personer medvetet avstår från vissa digitala tjänster på grund av detta oro. Digitalt utanförskap är också ett växande problem då allt fler samhällstjänster finns bara digitalt och den som inte har en modern mobil eller dator kan inte sköta sin ekonomi.

Här ser du presskonferensen där rapporten lanseras.

Digitala läromedel förändrar lärarens roll - ny avhandling

Photo by Priscilla Du Preez on Unsplash

Dagens digitala läromedel använder allt oftare artificiell intelligens för att anpassa materialet till varje elevs behov. Dessa läromedel samlar in data om elevens kunskaper och väljer övningar och material utifrån det, med ständiga anpassningar. Det låter ju bra men ett problem är att läraren lämnas utanför processen. Detta belyses i en avhandling av Marie Utterberg Modén vid Göteborgs universitet i en artikel på Forskning.se, Digitala läromedel stänger ut lärare. Studien har fokuserat på elever i årskurser 7-9 med hjälp av klassrumsobservationer och intervjuer med lärare.

Lärarna är ansvariga för att stödja eleverna i linje med läroplanen. Då blir det ett problem att anpassade, så kallade adaptiva, funktioner som är inbyggda i de digitala läromedlen ger didaktiska rekommendationer och vägleder eleverna utan att läraren känner sig delaktig.

Eftersom eleverna arbetar individuellt blir det svårt för läraren att samla dem till gemensamma övningar och diskussioner.  Den nya tekniken tvingar fram en förändring i lärarens roll i klassrummet  till en stödjande funktion som facilitator och mentor.

Det kan framstå som att tekniken bör designas utifrån klassrummets förutsättningar, men det går också att argumentera för att det är nödvändigt att förändra skolan generellt för att ta stöd av de digitala teknologierna.

Referens

Utterberg Modén, M. (2021). Teaching with digital mathematics textbooks – Activity theoretical studies of data-driven technology in classroom practices. Göteborgs universitet.

Norsk webinarfestival

Photo by Compare Fibre on Unsplash

En heldag med webbinarier, Webinarfestivalen, arangeras varje år av norska NTNU och i år äger det rum onsdag den 24 november. Lärare från flera norska lärosäten delar med sig av sina erfarenheter inom nätbaserad undervisning och aktuella projekt med tonvikten på praktiska lösningar.

Bli med på Webinarfestivalen 24. november 2021! Dette er en dag fullstappet med varierte innslag fra i alt ni ulike universitet og høyskoler. Du får møte både kjente og nye fjes som forteller om nyskapende prosjekter, verktøy og undervisningsopplegg.

Alla sessioner går i Zoom och du kan komma och gå som du vill. Ingen anmäland krävs. På webbsidan kan du även se inspelningar från tidigare års festivaler.

Se programmet.

European Online and Distance Learning Week

European Online and Distance Learning Week 2021 arrangeras 3-10 november av EDEN (European Distance and E-learning Network) i samarbete med flera internationella organisationer inom området. Du får välja mellan ett varierat utbud webbinarier med internationella experter och det övergripande temat är hur högre utbildning bygger på erfarenheterna från pandemitiden. Alla webbinarier är så klart kostnadsfria och du hittar mer information här (OBS anmälningslänkar kommer inom kort).

This week will be an excellent opportunity to reflect on the lessons learned during the COVID-19 pandemic and to discuss how education should look like in the post pandemic era. During EODLW, you will have access to daily online webinars and panel sessions of expert scholars and practitioners, who will present best practices and expertise in online and distance education and discuss with the audience on the challenges in shaping the future of education and how we can fully harness the potential of new models of online and distance learning.

KB får uppdrag att kartlägga användandet av öppna lärresurser

Kungliga biblioteket (KB) får nu ett regeringsuppdrag att kartlägga och analysera användandet av öppna lärresurser (OER) i Sverige samt allmänhetens delaktighet i froskningsprocessen, enligt ett pressmeddelande från Regeringskansliet: Uppdrag till Kungl. biblioteket om att kartlägga öppna lärresurser och allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen.

Regeringen ger Kungl. biblioteket i uppdrag att kartlägga och analysera användandet av dels öppna lärresurser, dels allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen. Uppdraget ska genomföras med inriktning på det allmänna biblioteksväsendet.

Omställningen till ett öppet vetenskapssystem innebär en utveckling där olika delar i forskningsprocessen görs öppna och tillgängliga via internet.

Regeringen har nyligen förtydligat Kungl. bibliotekets samordningsuppdrag om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och Vetenskapsrådets samordningsuppdrag om öppen tillgång till forskningsdata. Regeringen har även gett universitet och högskolor i uppdrag att fortsätta att utveckla arbetet med öppen vetenskap i syfte att verksamheten ska bidra till att den nationella riktningen för ett öppet vetenskapssystem uppnås.

Öppna lärresurser är avgiftsfria och digitalt tillgängliga läromedel samt undervisningsmaterial som är fria att använda för alla människor. I den forsknings- och innovationspolitiska propositionen som presenterades hösten 2020 anges att ett digitalt baserat utbildningsutbud behövs för att lärosätena ska kunna möta samhällets ökande behov av kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen handlar om olika typer av interaktion mellan forskningen och det omgivande samhället. Delaktigheten kan exempelvis bestå av medborgarforskning eller andra former av samskapande där aktörer på olika sätt ges inflytande i forskningsprocessen.

Aktiviteter inom dessa båda områden genomförs idag av såväl forskningsbibliotek, folkbibliotek och skolbibliotek som forskningsfinansiärer och andra aktörer inom forskningssektorn. Nu behövs en samlad överblick och lägesanalys. Därför ska Kungl. biblioteket kartlägga och analysera hur öppna lärresurser och allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen används.

Hybridmöten - helst inte, menar forskare

"Vid Conference" (CC BY-NC-SA 2.0) by welcometonext

Hybridmöten är ju väldigt svåra att genomföra på ett bra sätt och ännu en artikel om problemet finns på Forskning.se, Därför väljer KTH-forskaren bort hybridmöten. Jens Edlund, forskare vid KTH, har studerat olika former av videomöten och han menar att just hybridmöten motverkar mötets syfte - att skapa samhörighet och gruppdynamik. de som sitter i samma rum har en stor fördel mot de som deltar på distans. I rummet kan de le mot varandra, skapa ögonkontakt, nicka istämmande osv och dessa tecken är svåra att upptäka på distans.

Hela poängen med möten brukar vara att samverka, men hybridmöten ger jättedåliga grunder för samverkan. Den som sitter i samma rum som andra blir den som hörs bäst.

Edlund menar att antingen ska alla delta på distans, från egna rum, eller att alla sitter i samma fysiska rum. Det är viktigt att alla har samma förutsättningar.

Det är lätt att klaga på tekniken när möten blir misslyckade, men det beror ofta på hur tekniken används och inte på själva tekniken. Är det större möten fungerar det som regel bra med hybridmöten där en person föreläser och många distanslyssnare övervakar mötet som passiva deltagare utan att bryta in.

Vad tar lärarna med sig från den digitala omställningen?

Kalmarsunds gymnasieförbund har gjort en undersökning bland både lärare och studenter om vad de har lärt sig under pandemitiden kring undervisning och lärande. Studien redovisas både i text och video via bloggen IKT-pedagogerna, Lärdomar fjärr- och distansundervisning. Det fanns två huvudsakliga frågor i undersökningen:

• Vad finns det som lärarna tänker annorlunda kring inom sin undervisning när de har erfarenheter av fjärr- och distansundervisning?
• Vilka konkreta metoder har lärarna tagit med sig eller planerar att använda från tiden med  fjärr- och distansundervisning?

Svaren visar tre viktiga områden där utveckling har skett: 

• Lärarnas digitala kompetens har höjts och många har tagit chansen att prova nya undervisningsmetoder och verktyg.
• Lärarna har fokuserat mer på struktur och tydlighet i kursdesign.
• Nya examinationsformer har utvecklats som alternativ till traditionella skrivningar.

Ladda ner studien som pdf-dokument.

Titta på en kort film som summerar studiens resultat. 

Hybridmöten allt vanligare

"Video Conference" (Public Domain) by Open Grid Scheduler / Grid Engine

Under pandemitiden har vi lärt oss genomföra effektiva digitala möten och konferenser och framtidens akademiska konferenser kommer att präglas av detta framöver. Klimatkrisen tvingar oss att begränsa våra flygresor och därför blir flera evenemang digitala eller åtminstone hybrida. Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet har tagit fram en lista på olika typer hybridmöten för framtida nationella och internationella konferenser och projektmöten, enligt en artikel i tidningen Curie, De vill inspirera andra med sin lista över hybridmöten. Isak Svensson, professor vid institutionen berättar i artikeln:

Vi kom fram till att vi behöver halvera våra flygresor under en femårsperiod för att leva upp till målen i Parisavtalet. Vår institution är en av de största ”utsläpparna” vid universitetet eftersom vi har många internationella kontakter och vi vill ta vårt ansvar.

Institutionen har tagit fram ett dokument, 10 forms of hybrid academic workshops, som beskriver av olika former för konferenser och seminarier. Det handlar om att länka ihop grupper på flera ortr på ett sätt som låter alla komma till tals och med fokus på diskussion och gemenskap.

Referens

Jäckle, Sebastian. 2021. "Reducing the Carbon Footprint of Academic Conferences by Online Participation: The Case of the 2020 Virtual European Consortium for Political Research General Conference." PS: Political Science Politics 54 (3):456-461. https://doi.org/10.1017/S1049096521000020.

Säkrare sökningar utan spårning

Photo by @matthewhenry on Unsplash

Om du söker via Google används dina uppgifter i kommersiellt syfte. Det betyder att du får riktade reklam och att dina sökresultat "matchar" dina intressen och det leder till en s.k. filterbubbel där du får bara information som Google tror att du vill ha. Det finns dock flera mer neutrala söktjänster som inte spårar dig och en kort artikel, Best search engines, ger en lista över sådana tjänster. Bästa söktjänst enligt artikeln är DuckDuckGo.

DuckDuckGo is a search engine that doesn't track you. As the company puts it, "We don't track you in or out of private browsing mode. Other search engines track your searches even when you're in private browsing mode. We don't track you - period."

Ytterligare en intressant artikel om nätsäkerhet, denna gång om spårning av mobiler, kommer från Internetstiftelsen, Så spåras du med mobilen.

Mobilen gör onekligen livet smidigare – oavsett om du vill hitta närmsta bensinmack eller mäta hur fort du springer din löprunda. Men med mobil telefoni, internet i telefonen och geografiska tjänster följer också möjligheter för andra att kartlägga hur du rör dig, var du sover, vilken skola dina barn går på och vilka du träffar. Är det ett rimligt pris för ett smidigare liv eller en kränkning av den personliga integriteten?

Webbinarium: IT i distansutbildning - börja leta hemma

UHR (Universitets- och högskolerådet) fortsätter sin webbinarieserie den 21 oktober kl. 9.00 – 10.15 med temat IT i distansutbildning - börja leta hemma. Man kan lätt få bilden av att du som lärare och pedagog själv måste besitta djupa it-kunskaper och leta upp bra, fungerande verktyg på nätet för att utveckla och genomföra bra distansutbildning. Men vad finns ofta redan på plats på lärosätet? Vilket stöd kan finnas vid lärosätet som kan hjälpa dig som lärare och pedagog?

Medverkande i webbinariet är: Mikael Andersson (projektledare, UHR), Minette Henriksson (tjänsteförvaltare på SUNET) och Jörg Pareigis (enhetschef på universitetspedagogiska enheten, Karlstads universitet).

Anmäl dig till webbinariet
Sista anmälningsdag är den 20 oktober kl.12.00.

För mycket kollaboration leder till ineffektivitet

Photo by Luis Villasmil on Unsplash

Vi arbetar och studerar allt oftare i kollaborativa grupper och nätverk och det betyder intensiv kommunikation i form av både synkrona möten och asynkrona meddelandetjänster, kollaborativa dokument, diskussionsforum mm. Men en artikel i Harvard Business Review, Collaboration Overload Is Sinking Productivity, menar att vi fokuserar så mycket på kollaboration att vi inte hinner med själva arbetet, det som kräver fokuserat arbete utan störningar. Vi tror så gärna att vi är effektiva genom ändlösa möten, mejlväxlingar och diskussioner i tjänster som Slack, Zoom chat, Whatsapp osv men i själva verket kommer vi oftast aldrig till skott.

Collaborative work — time spent on email, IM, phone, and video calls — has risen 50% or more over the past decade to consume 85% or more of most people’s work weeks. The Covid-19 pandemic caused this figure to take another sharp upward tick, with people spending more time each week in shorter and more fragmented meetings, with voice and video call times doubling and IM traffic increasing by 65%. And to make matters worse, collaboration demands are moving further into the evening and are beginning earlier in the morning.

Artikeln ger exempel på hur man kan skapa utrymme för fokuserat arbete. Bland annat bör man diskutera frågan inom organisationen och inse att mycket tid går åt så kallat busy work (mycket att göra men till ingen nytta). Själv kan duboka in flera två-timmars pass utan möten per vecka i schemat där du fokuserar på en särskild uppgift och stänger av alla kommunikationskanaler.

Men kanske det viktigaste rådet är att vi måste akta oss för att hoppa in i för många aktiviteter. Vi vill så gärna hjälpa varandra och det är så lätt att tack ja till för många aktiviteter. Att ha många järn i elden ger status men kan betyda att du aldrig får något ordentligt gjort. Det är ju smickrande att bli tillfrågade som expert men ibland måste vi fundera över om det inte finns andra som kan göra detta och bör få möjligheten i stället.

We all jump into too many collaborations, which happens in micro-moments when a request is made or when we see an opportunity that we know we could help with, even when we know we shouldn’t. Most people have had the experience of being asked to do something and knowing with every fiber of their being that they should say no, but in a nano-second convince themselves why they need to do this thing after all. They jump in and then wonder six weeks later why they never have time for work that interests them.

Guide till framgångsrik kurs

"Master IKT_Studenter_Undervisning_Tavle" (CC BY-NC 2.0) by ntnuie

Under det senaste året har många lärosäten skapat guider och information om nätbaserad undervisning och pedagogisk tillämping av digitala plattformer och verktyg. Ett bra exempel kommer från Sektion Högskolepedagogik vid Linnéuniversitetet - Guide till framgångsrik kurs. Här finns samlade erfarenheter med länkar till forskningsartiklar inom fem områden: Självständiga och motiverade studenter, Studentaktiva undervisningformer, Varierade arbetsformer, Examinationer & bedömning
samt Handledning & återkoppling.

Här har vi identifierat fem områden som fångar in de utmaningar du behöver hantera i övergången till att undervisa och designa kurser för undervisning via Internet. Vi har också sammanfattat slutsatser inom dessa teman i designprinciper för en nätbaserad kurs som du kan behöva ta ställning till.

En pedagogisk praktik som ett undervisningstillfälle, en examination, en handledning eller en återkoppling har alla en komplexitet som involverar studentens förutsättningar, ditt kurssammanhang och dess disciplinära särart. Här presenterar vi den nätbaserade kontextens särart i form av utmaningar och erbjudanden och bjuder in alla med viktiga erfarenheter att dela sina exempel.

Här hittar du även fördjupningar inom ämnen som hybridundervisning, tillgänglighet mm. Som utgångspunkt i arbetet finns en artikel av Linda Reneland-Forsman, Designprinciper och kvalitetsindikatorer för nätbaserat lärande.

Behöver vi offentliga digitala mötesplatser - debattartikel

"Sergels Torg" (CC BY-SA 2.0) by dorian3d

Det offentliga samtalet som tidigare ägde rum i fysiska miljöer som torg, parker och bibliotek har flyttats till digitala rum, framför allt sociala medier. Problemet är att nästan alla dessa digitala mötesplatser ägs och styrs av stora amerikanska eller kinesiska företag som är allt annat än offentliga. En intressant debattartikel i DN av Carl Heath, ”Skapa ett digitalt offentligt rum efter Facebooks haveri”, diskuterar problemet att dagens diskussioner, samtal och debatter sker i kommersiella rum utan offentliga alternativ.

Förändringen har gått fort. Ett fåtal företag utgör nu den digitala infrastruktur som härbärgerar många av dessa samtal, debatter och möten. De sociala medier som används ägs av ekonomiska intressen framför allt i USA och Kina. Dessa platser är vinstdrivna och primärt finansierade av reklamintäkter.

Det rör sig om en digital infrastruktur med andra intressen, syften och mål än att bidra till upprätthållandet och utvecklandet av ett demokratiskt samhälle.

Vi har blivit helt beroende av ett fåtal dominerande aktörer som hotar vår demokrati på sätt: 

• Digital suveränitet - alla samtal och information på dessa plattformar ägs och utnyttjas av amerikanska och kinesiska intressen.
• Avsaknad av offentliga digitala mötesplatser som alternativ till de kommersiella.
• Allas lika möjligheter att delta i det offentliga samtalet.
• Digital historielöshet - allt innehåll hamnar hos företagen som kan radera eller låsa in som de vill.

Artikeln föreslå att vi börjar utveckla offentliga digitala mötesplatser som tryggare alternativ till de kommersiella och ger exempel på initiativ i andra delar av världen.

Har kroppsspråkets betydelse överdrivits?

Photo by Usman Yousaf on Unsplash

Vikten av kroppsspråk överdrivs ofta, bland annat genom påståendet att bara sju procent av all kommunikation är språket, resten är kroppsspråk. Detta är en myt som bygger på missförstånd menar några forskare i en artikel i tidskriften Läraren, Kroppsspråket inte så viktigt som vi trott. Missförståndet kommer från en studie av Albert Mehrabian för 50 år sedan som har tolkats på fel sätt under åren. Han studerade bara kopplingen mellan ansiktsuttryck och kropspråk när vi säger en sak och menar något annat. Mehrabian har flera gånger bett folk att läsa hans studie närmare och att sluta feltolka den.

Marie Gelang, docent i retorik och universitetslektor vid Örebro universitet, menar att visst finns det ett samspel melan språk och kroppspråk, men inte som myten påstår:

Det finns inget vetenskapligt belägg för att kroppsspråket är mer effektivt än ord. Trots att det har gjorts många moderna studier i frågan. Däremot är det konstaterat att det finns ett viktigt samspel mellan ord och kroppsspråk. Vi är exempelvis väldigt duktiga på att se när det inte stämmer överens. Det vill säga om vi säger en sak men signalerar något annat med kroppen. 

Ytterligare en myt enligt artikeln är att kroppspråket avslöjer när vi ljuger.

Kommande webbinarier

Photo by Maxime on Unsplash

Några intressanta webbinarier under oktober.

11 oktober, 12:00-13:00. Ifous mötesplats: Framtidens vuxenutbildning. 

Vuxenutbildningen får en alltmer central plats för kompetensförsörjningen och för livslångt lärande. Forskning om vuxnas lärande är begränsad. De senaste årets distansundervisning har visat på möjligheter med också utmaningar såväl för lärares undervisning som deltagarnas lärande. Hur skapar och upprätthåller man sociala relationer i distansundervisning för vuxna? Hur bedömer man bäst kunskapsutveckling i den digitala miljön?

11 oktober, 17:00-18:00. How to examine or how not to examine; that is the question in the post-pandemic era. Arrangeras av EDEN (European Distance and E-learning Network).

This webinar will examine some of the approaches to summative assessment which include how to substitute physical assessment with remote technology enhanced assessment. However, with every challenge comes an opportunity which in this case is to rethink changes to assessment processes, working towards a new research agenda.
During the session, we will also discuss: What is the future of the exam? What have we learnt about online proctoring? Is Contract Cheating the Next Normal?

13 oktober, 17:00-18:00. Asynchronous approaches to teaching and learning. Arrangeras av EDEN (European Distance and E-learning Network).

The session will begin with Dr. Sarah Lohnes Watulak and Dr. Jeni Henrickson sharing their experiences of creating The Asynchronous Cookbook, a collaborative and open textbook. Then, Rima Al Tawil will present her research on non-verbal communication in asynchronous discussion forums. Finally, Dr Caitriona Ni She, will share research and practice on asynchronous engagement drawn from the #Openteach project.

14 oktober, 09:00-10:00. Så uppnår vi tech-jämställdhet. Arrangeras av nätverket Digital spetskompetens.

Under en timme samtalar vi om hur IT-sektorn ska bli mer jämställd. Hur attraherar vi kvinnor till IT-utbildningar och hur ska kvinnor vilja behålla sin karriär inom IT? 

Talare: Anders Ygeman (energi- och digitaliseringsminister), Åsa Zetterström (förbundsdirektör för IT&Telekomföretagen), Patrik Frisk (vd för it-tjänsteföretaget Agero), Simon Edström (fd ordförande SFS).

20 oktober, 09:00-10:00. Snedrekrytering till högre utbildning och insatser för breddad rekrytering. Arrangeras av UKÄ (Universitetskanslersämbetet).

Välkommen till ett digitalt frukostseminarium där Uppsalaforskarna André Bryntesson och Mikael Börjesson sammanfattar resultaten av två rapporter som författats på uppdrag av UKÄ.

Den första rapporten är en utförlig genomgång av de skandinaviska ländernas policy för breddad rekrytering på nationell nivå. Den andra rapporten är en kunskapsöversikt som går igenom nordisk forskning om snedrekrytering till den högre utbildningen.

21 oktober,11:30-15:30. Læringinord – NVL/EPALE-konferansen 2021. Arrangeras av NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) och EPALE (Electronic platform for adult learning in Europe). 

Hvordan kan samarbeid mellom opplæringsaktører, forvaltning og næringsliv bidra til å utvikle et bærekraftig samfunns-, arbeids- og næringsliv i nord? Med konferansen ønsker vi å sette fokus på betydningen av relevant og tilgjengelig opplæring og kompetanseutvikling for voksne i de nordiske nordområdene.

Undvik reklam när du länkar till YouTube

Photo by NordWood Themes on Unsplash

Veckans tekniktips kommer från bloggen IKT-pedagogerna (Kalmar gymnasieförbund) och handlar om hur du kan länka till en video på YouTube som spelas upp utan irriterande reklam. Kopiera länken till filmen och lägg till ett bindestreck mellan t och u i adressen (yout-ube). Gör detta i webb-adressen i din webbläsare, inte adressen du fär när du klickar på Share under filmen.

Webbinarium: Skillnader och likheter mellan distans- och campusutbildning

UHRs (Universitets- och högskolerådet) projekt för kvalitet i distansutbildning arrangerar ett nytt webbinarium, Två vägar mot samma mål – skillnader och likheter mellan distans- och campusutbildning, den 7 oktober kl.9.00-10.15.

Distansutbildning och campusutbildning sätts ofta som varandras motsatser. Samtidigt är det två vägar som bär mot samma mål. Vilka skillnader och likheter finns det, och hur kan man få det bästa från två världar?

Är verkligen distans- och campusutbildning varandras motpoler? Som vanligt är väl sanningen inte svart eller vit, utan blandad. Det finns avgörande skillnader som är viktiga att känna till, men också likheter som bör utnyttjas i båda utbildningsformerna. I detta webbinarium talar vi om likheter och skillnader i förberedelse, genomförande och avslut inom de båda utbildningsformerna.

Både under webbinariet och på det efterföljande webbmötet kommer du att ha möjlighet att ställa frågor till de medverkande experterna.

Medverkande på webbinairet 
Mikael Andersson, projektledare, Universitets- och högskolerådet 
Claire Englund, pedagogisk utvecklare vid Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet 
Roger Pettersson, avdelningschef vid Avdelningen för lärande och digitalisering, Sveriges lantbruksuniversitet

Anmäl dig till webbinariet
Sista anmälningsdag är den 6 oktober kl.12.00.