Open Education Week 2022

EDEN (European Distance and E-learning Network) arrangerar flera webbinarier under Open Education Week 2022, 7-11 mars. 

Måndag 7 mars, 10:00: Yes it’s Open but is it any Good? Reflections on an Open Reading Initiative of Scholarly Research.

Måndag 7 mars, 13:00: Opening and Developing the European Capital of Knowledge through Community of Practice

Tisdag 8 mars, 13:00: Democratizing research and science: Ways forward.

Onsdag 9 mars, 13:00: Digital experiences in technical higher education.

Torsdag 10 mars, 13:00: How to become an open teacher

Torsdag 10 mars, 16:30: Designing Future Skills-ready Future higher education: Why it Matters and What We can Do.

EU-handlingsplan för digital utbildning

EU-kommissionen arbetar fram en Handlingsplanen för digital utbildning (2021–2027) som ska främja digitalisering inom utbildning och höja den digitala kompetensen och digitala färdigheter för att hantera denna omställning. Handlingsplanen bygger på omfattande diskussioner och samråd med myndigheter, organisationer inom både den offentliga och privata sektorn och har resulterat i en 13-punkts åtgärdslista.

Handlingsplanen för digital utbildning ska

erbjuda en långsiktig strategisk vision om god, inkluderande och tillgänglig digital utbildning i Europa

ta itu med utmaningar och möjligheter med covid-19-pandemin som har lett till oväntat stor användning av teknik i utbildningssyfte

skapa ett starkare samarbete på EU-nivå kring digital utbildning och lyfta fram vikten av att arbeta tillsammans inom olika sektorer för att ta utbildningen in i den digitala tidsåldern

erbjuda möjligheter, bland annat mer och bättre undervisning om digital teknik, stöd för digitalisering av undervisningsmetoder och pedagogik samt en förbättring av den infrastruktur som krävs för inkluderande och resilient utbildning på distans.

På webbsidan hittar du länkar till alla dokument och åtgärder.

Simulering inom professionsutbildningar - konferens

Photo by Tim Cooper on Unsplash

Simuleringar används idag inom professionsutbildningar för att kunna träna realistiska situationer inom arbetsliv på ett riskfritt sätt. Blivande poliser, sjöbefäl, lärare, sjuksköterskor, läkare m fl har möjlighet att träna svåra situationer och få återkoppling utan att behöva använda dyrbara utrustningar eller hyra in skådespelare. Göteborgs universitet är värd för en konferens om hur simulering används idag i professionsitbildningar, International Conference on Analyzing and advancing simulations for professional learning (SimPro2022).

The aim of the SimPro conference is to “open the black box” of practice and direct the analytical focus to what takes place when people are training together and reflect on simulations. Another ambition of the SimPro conference is to bring together research on simulation-based training from several professional domains.

Huvudtalarna är Jessica Lindblom (Uppsala universitet) och Marcus Samuelsson (Linköping universitet). Konferensen är digital och gratis.

Pedagogisk verktygslåda

"Box Full of Buttons For Sewing" (CC BY 2.0) by dejankrsmanovic

Alla lärosäten har nu pedagogiska supportsidor för lärare med guider, undervisningstips och verktygslådor. Leiden universitet i Nederländerna har en säskilt bra och tydlig tjänst, Teaching support. Här hittar du  information om hur du kommer igång med kursplanering i olika format (campus, distans, hybrid), didaktiska frågor, verktygsval osv.

This website provides information and support for Leiden University teachers and staff involved in hybrid teaching. It includes articles about the transition to hybrid and online teaching, an overview of the available educational tools, inspiring learning strategies, didactical advice, FAQs, an overview of the available support at your faculty, and possible training and workshops to follow. The information is updated regularly.

En särskilt intressant avdelning heter Finding you teaching activity, där du kan välja mellan flera parametrar (gruppstorlek, längd, aktivitetstyp, mål) för att hitta en undervisningsaktivitet som passar just din grupp och lärandemål.

Återuppfinna distansutbildning - konferens i Köpenhamn

"Copenhagen" (CC BY 2.0) by Pug Girl

EADL (European Association for distance learning) arrangerar en konferens, Reinventing distance learning, i Köpenhamn 19-20 maj. Konferensen erbjuder både föreläsningar och workshops i till exempel digital storytelling, kursdesign, podcasting osv. Bland talarna finns Rikke Toft Nørgård (Aarhus universitet), JaapJan Vroom (Deltion College, Nederländerna), Hanna Gore (Open University UK) och Manu Kapur (ETH Zurich).

This year’s focus lies on new trends in learning in terms of communication and new didactical and methodology approaches. Furthermore, relevant technological developments like big data and blockchain will be highlighted.

Konferensen arrangeras av EADL i samarbete med FLUID (Danish association for flexible learning) och IDA Learning.

Engelskans dominans inom högre utbildning - ny rapport

Photo by Brett Jordan on Unsplash

Engelskans dominans i både undervisning och forskning ökar ständigt enligt en artikel i Universitetsläraren, Engelskan dominerar alltmer inom akademin. En ny rapport från Språkrådet, Språkval och internationalisering, visar hur undervisning på engelska har ökat under de senaste 10 åren.

I genomsnitt skedde 64 procent av programundervisningen på avancerad nivå på engelska 2020, och 53 procent av undervisningen på kursutbudet. Det är en genomsnittlig ökning på 7 respektive 13 procentenheter de senaste tio åren. Som publiceringsspråk dominerar engelska totalt på bekostnad av svenskan: 93 procent av alla doktorsavhandlingar och alla tidskriftsartiklar skrevs 2019 på engelska.

Ett tydligt undantag är program inom grundutbildning där 95% går på svenska. 

Artikeln diskuterar vilka konsekvenser man ser på utvecklingen och om det svenska språket kommer att utarmas eftersom den inte används på avancerad nivå. Man skulle kunna hindra utvecklingen genom krav och kontroller men det är mer sannolikt att vi utvecklar en parallellspråkighet och kanske även omfamnar flera språk inom akademin.

Nationell samordning behövs för att minska digitala klyftan inom utbildning

Photo by Compare Fibre on Unsplash

En ny finsk rapport ger en översikt på erfarenheter och lärdomar från pandemins digitala omställning och lyfter fram behovet av en nationell samordning för att motverka de digitala klyftorna inom olika utbildningssektorer. En artikel av Marja Beckman på NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande), Handledande lärare hjälper kollegor att bli mer digitala, fokuserar på ett lyckat initiativ där statliga medel användes för att stödja ett nätverk av handledande lärare som kunde vidareutbilda sina kollegor i den pedagogiska tillämpningen av IKT. Jaakko Vuorio, koordinator på Utbildningsstyrelsen, menar:

En statlig insats som underlättade omställningen till digital undervisning var Finlands system med handledande lärare, ett program som introducerades redan 2015. Med stöd från regeringen fick varje skola utse lärare som utbildades i digitala färdigheter och att använda IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Dessa lärare fick i uppgift att vidareutbilda sina kollegor. Nätverk skapades också, så att de handledande lärarna kunde lära av varandra.

Samtidigt beskriver rapporten en stor variation av hur olika aktörer använder digitala plattformar och verktyg och hur en del elever gynnas medan andra missgynnas. Även lärarnas tillgång till kompetensutveckling, datorer och bra arbetsmiljö tas upp. 

I Utbildningsstyrelsens rapport vill man väcka diskussion om hur digitaliseringen inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet borde utvecklas i framtiden. Till exempel lyfter man fram att det finns behov av en nationell strategi och långsiktiga mål och visioner, som skulle styra utvecklingen i en ansvarsfull riktning men samtidigt ge utrymme för lokala lösningar.

Svensk sammanfattning av rapporten: Nationella åtgärder behövs för att minska den digitala klyftan som utgör en utmaning för distansundervisningen.

Hela rapporten på finska: Etäopetuksen tilannekuva koronapandemiassa vuonna 2020.

FLORK - 5 tekniker för vetenskapsförnekande

Idag möter vi konspirationsteorier och vetenskapsförnekelse nästan dagligen och det är viktigt att vi lär oss att känna igen dessa och den vilseledande argumentationen som används. En bra grund för detta beskrivs i en artikel på Kungliga Bibliotekets blogg, Digiteket, Bakgrunden till FLORK – Fem tekniker för vetenskapsförnekande. Artikeln är en översättning av forskaren John Cooks bloggpost om tekniker för vetenskapsförnekande i form av en teoretiskt ramverk som heter FLORK - Falska experter, Logiska felslut, Omöjliga förväntningar, Russinplockning, Konspirationsteorier.

Detta är en översättning av en bloggpost av den välrenommerade forskaren John Cook som jobbar med metoder kring att bemöta klimatskepsis i olika former. Han ligger bakom en uppsjö texter om prebunking, vetenskapsförnekares metoder och tekniker och spelet Cranky Uncle. Han beskriver här uppkomsten av påverkanstaxonomin FLICC (i svensk översättning FLORK) som beskriver olika tekniker och metoder som används för att påverka och luras.

Cook beskriver FLORK med exempel från klimatdebatten och han har även spelat in flera korta filmer. Här ser du den första. De andra finns i artikeln. Vill du läsa originalet på engelska, se 
A history of FLICC: the 5 techniques of science denial.

 

Öppna kurser i digital utbildning

CC BY Some rights reserved by DigiTel Pro

Erasmus+ projektet DigiTeL Pro erbjuder tre intressanta fortbildningskurser för lärare som vill lära sig mer om undervisning på nätet och i hybridlösningar. 

Synchronous and Hybrid Education. 14 veckor. Start 17 mars. 

This course propels you to different learning environments with simultaneous online and F2F-presence. We tackle the concept of hybrid learning & teaching, discuss student engagement in this context, and help you understand the spatial and technological needs.

Blended Education. 16 veckor. Start 23 mars.

This course is about how to design and develop blended education and teaching (a deliberate combination of online and offline learning activities). Based on what we've learned from COVID Teaching and in the EMBED project you will apply concepts to adapt to a more inclusive and engaging blended learning experience, through guidelines and pedagogies leading to mature and high-quality education.

Online Education. 14 veckor, start mars. 

The DigiTel Pro Course for Online Teaching and Learning provides strategies and resources to successfully design and implement teaching and learning solutions in online environments. The course encourages reflection and active participation.

Konferens om breddad rekrytering

"Brunel University campus" (CC BY-NC-ND 2.0) by Brunel University London

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) anordnar en digital konferens, Återföringskonferens: Breddad rekrytering, den 30 mars, kl. 09:30-15:30. Här presenteras resultat från UKÄs tematiska utvärdering av breddad rekrytering samt erfarenheter från fem lärosäten. Dessutom kommer representanter från UHR, SUHF, Include och SFS att diskutera vägen framåt.

Läs mer om UKÄs tematiska utvärdering av breddad rekrytering.

Patientmöten via avatarer i Högskolan Västs sjuksköterskeutbildning

Studenter på Högskolan Västs sjuksköterskeprogram får träna patientmöten med hjälp av en avatar, enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst, Avatar tränar blivande sjuksköterskor på Högskolan Väst. I stället för att träna med varandra som låtsaspatienter får de nu möta en avatar som de pratar med och ibland reagerar på oväntade sätt och därmed ger de möjlighet att öva på svårare möten.

Avataren blir ett komplement till det arbetsintegrerade lärande som sker när studenten gör sin verksamhetsförlagda utbildning inom vården och möter patienter i en vårdsituation. Studenten rustas för att kunna fungera ännu bättre som yrkesverksam sjuksköterska efter utbildningen.

Högskolan Väst är först i Sverige med att testa en sådan lösning inom sjuksköterskeutbildning. Lösningen har tagits fram av ett projektteam på högskolan i samarbete med IT-företaget ATEA.

Här ser du en kort introduktionsfilm.

Vad får man dela? Upphovsrätt för barn

Får man publicera bilder på folk i sociala medier och på nätet utan att be om lov? Får man dela nyheter hur som helst? Dessa frågor gäller oss alla och såväl barn som vuxna behöver lära sig mer om upphovsrätt och delning. Statens medieråd har därför skapat en filmserie, Lilla upphovsrättsfrågan, som riktas mot barn och lärare men som innehåller en del nyttiga tips för oss alla.

Är man ansvarig för allt man lägger upp i sociala medier? Får föräldrar lägga ut bilder på sina barn utan tillåtelse? Statens medieråds programserie Lilla upphovsrättsfrågan tar upp aktuella frågor som rör barns och ungas medieanvändning med fokus på upphovsrätt. Serien riktar sig till barn på låg- och mellanstadiet, deras pedagoger och vårdnadshavare.

Serien tar upp barnens frågor och juristen Catharina Ekdahl från Patent- och registreringsverket (PRV) svarar i tio korta filmer. Anette Novak, direktör vid Statens medieråd, förklarar:

Med dagens massiva informationsflöden på nätet behöver även yngre barn veta vad de får publicera och dela. Serien är ett stöd för barn och ungdomar som ofta är duktiga på att skapa medieinnehåll men behöver mer kunskap om vad som är lagligt och olagligt.

Som smakprov ser du en av filmerna, Är man ansvarig för allt man lägger upp i sociala medier?

Sunetdagarna våren 2022

Sunet arrangerar sin vårkonferens, Sunetdagarna, i ett längre och heldigitalt format, 15-31 mars. Varje vecka finns det olika föreläsningar och workshops kring Sunets utbildningsstödjande tjänster (e-möten, lärplattform, digital tentamen mm), IT-säkerhet, nätverks- och infrastrukturlösningar och molntjänster. Du väljer bara de sessioner som intresserar dig mest. Flera internationella experter bjuds in som talare och det finns goda möjligheter att diskutera med kollegor från alla landets lärosäten.

Mer information och program.

Wikipedia som informationskälla

By Wikimedia Foundation, CC BY-SA 3.0

Det finns fortfarande en motvilja att erkänna Wikipedia som en bra informationskälla, trots krav på vetenskapliga referenser i alla artiklar. Är det inte dags att revidera vår syn på Wikipedia, undrar Karolina Andersdotter, Åbo Akademi, en artikel i Biblioteksbladet, Beröringsskräcken för Wikipedia är obefogad. Hon menar att många avfärdar Wikipedia utan att ha undersökt hur artiklarna kontrolleras och hur svårt det är att få något godkänt. Hon jämför med mer "pålitliga" källor som ofta styrs av företag eller stater.

Är vi fortfarande fast en hierarkisk idé om vem som äger (rätten att förmedla) kunskap? Vad är det som gör en expert? Vi verkar befinna oss mitt i en motrörelse efter webb 2.0 (där alla är medskapare av internets innehåll) som har flyttat in oss i låsta plattformar där innehållet i allt högre grad filtreras och censureras (för övrigt ivrigt påhejat av europeiska lagstiftare som vill skydda upphovsrätt eller barn på internet). Har internets emancipatoriska kraft, där alla kan göra sin röst hörd, stävjats till förmån för kommunikation kontrollerad av företag och stat?

Wikipedia är en mycket bra startpunkt när man tar sig in i ett ämne och innehåller många referenser som leder dig vidare. Bör vi snart kunna citera Wikipedia?

Internationella partnerskap för kompetensutveckling

Photo by Geralt on Pixabay

Kompetensutveckling för lärare genomförs oftast genom interna utbildningar och workshops men det finns många exempel på kurser och resurser som skapas genom nationellt eller internationellt samarbete. The Educationalist har sammanställt en guide till många sådana partnerskap, Inter-institutional partnerships in faculty development, och här hittar du många öppna fortbildningskurser, professionella nätverk och resurssamlingar för lärare som vill utveckla sin undervisning. 

En del erbjuder öppna kurser, som den irländska Open Courses eller den internationella OERu, medan andra är nätverk som UNICollaboration för virtuella utbyten, HEFi Reading Group som är en sorts bokklubb i högskolepedagogik och Online Teaching Toolkit av amerikanska Association of College and University Educators (ACUE).

Också med på listan är den öppna nätkursen Open Networked Learning som drivs av Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet och Mälardalens universitet i samarbete med lärosäten i fem andra länder. Vårens kurs startar 28 februari och det går fortfarande att anmäla sig (anmäl dig till ONL221). Här undersöker du olika aspekter av närbaserad utbildning genom projektbaserat lärande i internationella grupper.

Vilken roll har universitet och högskolor i det livslånga lärandet?

Foto: Alexandra_Koch on Pixabay

Landets lärosäten har ett tydligt uppdrag i högskolelagen att bidra till livslångt lärande. Uppsala universitet arrangerar ett digitalt seminarium, Vilken roll har universitet och högskolor i det livslånga lärandet?, 16 februari (kl. 10:00-15:00) för att diskutera hur uppdraget ska realiseras och vilka utmaningar och möjligheter som väntar.

Arbetsmarknaden förändras snabbare än tidigare och behovet av fortbildning, vidareutbildning och karriärväxling ökar. Ny kunskap ska bidra till att lösa de utmaningar och snabba förändringar som finns i dagens samhälle såsom hållbarhet, klimatomställning, demokrati, globalisering, digitalisering och en åldrande befolkning.

Seminariet består av flera paneldiskussioner och inlägg från representanter från Utbildningsdepartementet, lärosäten, näringslivet, fackföreningar och studentorganisationer. Seminariet genomförs via Zoom.

Rapporter och statistik om utbildning inom EU

EU-kommissionens European Education and training monitor 2021 innehåller massor av statistik, information och analys om alla EU-länders utbildningssystem från förskola till universitet. Förutom rapporter för varje land finns det mer övergripande trendanalyser och faktablad. Den övergripande rapporten beskriver hur EU-länderna har anpassat sina utbildningssystem under pandemin, sektor för sektor, och beskriver kommissionens utbildningsmål för de kommande åren.

The Education and Training Monitor 2021 presents European Commission’s yearly evaluation of education and training system across Europe. The report brings together the latest data, technical papers and studies, as well as examples of policy measures from different EU countries. It offers a cross-national and thematic analysis as well as 27 individual country reports.

Läs rapporten om Sverige med kapitel om hur utbildningssystemet moderniseras och digitaliseras..

Lärande under pandemin - lärdomar för framtiden

CC BY-NC-SA Some rights reserved by OECD

Ytterligare en intressant rapport om lärdomar från pandemitiden kommer från organisationen OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development), How Learning Continued during the COVID-19 Pandemic. Här samlas rapporter från 45 olika fallstudier om hur förskolor, skolor och universitet runt om i världen hittade egna lösningar för att klara sin verksamhet under pandemin. 

It covers a variety of different examples on how governments and non-governmental organisations quickly responded to school closures to implement a strategy for learners around the world to continue to study. While often based on the use of digital solutions, those solutions target specific solutions aimed at academic learning, socio-emotional support, teacher professional development, etc. The book covers examples from low, middle and high income countries on all continents and draws some lessons of these fast-paced responses to reimagine a post-pandemic education across the world.

Rapporten visar innovativa lösningar på praktiska problem, inte bara kring undervising men även om hälsa, sociala frågor, stöd och kompetensutveckling. Den är tänkt som inspirationskälla och underlag inför kommande krissituationer. Rapporten har tagits fram i samarbete mellan OECD, Världsbanken, Harvard’s Global Education Innovation Initiative och HundrED.

Referens
Vincent-Lancrin, S., C. Cobo Romaní and F. Reimers (eds.) (2022), How Learning Continued during the COVID-19 Pandemic: Global Lessons from Initiatives to Support Learners and Teachers, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/bbeca162-en.