Digitalisering i högre utbildning - debattartikel kräver helhetssyn

CC0 Photo by Mikael Kristenson on Unsplash

Digitalisering i högre utbildning är viktigare än någonsin men ett stort problem är att diskussionerna pågår i flera forum som sällan möter varandra och det leder till en splittrad syn på en fråga som kräver större övergripande samarbete. Detta framgår av en debattartikel av Cathrine E. Tømte (Universitetet i Agder) i den norska nättidningen Khrono, Hvor er det faglige lederskapet i digitaliseringsdebattene i akademia?. Artikeln handlar om läget inom norsk högre utbildning men den speglar till viss del situationen i Sverige. Hon menar att det finns flera konferenser per år om digitalisering men med olika målgrupper och det finns väldigt få möjligheter där lärarna får diskutera med ledare, administratörer och teknikansvariga..

- Disse konferansene, som alle handler om digitalisering og herunder også undervisning og læring i høyere utdanning, deler seg i to løp; ett for ledere, teknologer og administratorer – og ett for ildsjeler blant fagansatte som underviser.

Det som fattas är en helhetssyn på digitalisering och en övergripande diskussion mellan alla parter. Initiativ som kommer från engagerade lärare får sällan uppmärksamhet hos ledningen och många digitala lösningar som kommer uppifrån saknar förankring hos lärarna.

- Digitalisering av undervisning skjer ikke av seg selv, og verken strategier, administrasjon, teknologer eller ildsjeler i fagkollegiet kan klare dette alene. Vi trenger med andre ord å tenke sammen på hvilke utfordringer digitaliseringen kan løse når det gjelder undervisning og læring – og eventuelt hvilke nye utfordringer som kan oppstå i kjølvannet av digitaliseringen.

Riktlinjer för studentstöd i digitala lärmiljöer

"studying at kennedy library" (CC BY-NC 2.0) by Robert E. Kennedy Library at Cal Poly

Brittiska JISC har tagit fram en guide med riktlinjer för hur ett lärosäte kan skapa bra digitala lärmiljöer för sina studenter och stödja studenternas användning av digitala plattformar och verktyg. Guiden heter Jisc NUS roadmap for supporting students to improve their digital experience at university and college, och tanken är att den ska bli ett underlag för diskussioner mellan lärosätet och studentrepresentanter. Guiden bygger på en omfattande undersökning av över 35 000 studenter och 87 lärosäten som genomfördes i fjol av JISC i samarbete med NUS (national Union of Students), Digital experience insights survey 2018: findings from students in UK further and higher education.

The roadmap helps student representatives to discuss and review specific aspects of the student experience in your organisation. It focuses on the digital environment for learning and how digital tools and resources are used to support learning in courses of study. It can be used to start conversations and contribute to improvements at your university or college.

Guiden har ett antal områden (lärosätets digitalisering, studenternas inställning, digitalisering på kursnivå och studenternas digitala liv) och för varje område finns det flera kriterier under följande rubriker: första steg, under utveckling, utvecklat och utmärkt. Mötesdeltagarna ska gå genom alla kriterier och identifiera det som lärosätet redan gör, vad som saknas och vad som kan förbättras.

Hållbar internationalisering - UHR-konferens i Göteborg

CC0 Photo by Porapak Apichodilok from Pexels

Internationaliseringsdagarna 2019 arrangeras i Göteborg 5-6 november av UHR (Universitets- och högskolerådet) i samarbete med Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. temat för i år är hållbar internationalisering med bland annat begrepp som virtuell mobilitet och internationalisering på hemmaplan:

Hur skapar vi goda förutsättningar för att kunna arbeta hållbart med frågor som rör internationalisering? Hur kan internationalisering bidra till att skapa hållbar utveckling? Vilka utmaningar finns och hur bör vi arbeta? Dessa och liknande frågor vill Internationaliseringsdagarna 2019 synliggöra och belysa. Det övergripande temat i år är Hållbar internationalisering.

Huvudtalaren är Pam Fredman, ordförande i International university association (IAU), och det finns förstås många spännande workshops, diskussioner och föreläsningar att välja mellan.

Länk till anmälan.
Ladda ner programmet som pdf-fil.

Öppna kurser om FNs globala hållbarhetsmål

Om du vill lära dig mer om FNs globala hållbarhetsmål finns det många öppna nätkurser (MOOCs) och en sammanställning finns på sajten Human Rights Careers, UN Sustainable Development Courses. 17 universitet har bidragit till initiativet och erbjuder kurser som ska öka förståelse för målen och skapa engagemang för en hållbar framtid.

Coursera is the primary platform where these courses are offered for the general public in the form of online classes with the hope of increasing participation in the work being done towards these goals. The courses often provide a hands-on experience with an NGO or international organization who is working to achieve the SDGs through their work. The participating universities hope to offer a global education on these goals and ways to get involved.

Genomströmningsstatistik i svensk högre utbildning

"180904_studenter_vid_DTU_8370" (CC BY 2.0) by News Oresund

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat nya tabeller med statistik om prestationsgraden och examensfrekvens i högskoleutbildningen på grundnivå och avancerad nivå (Nya tabeller om genomströmningen på högskolan).

Prestationsgraden är ett mått som visar hur många högskolepoäng studenter tar av de antal högskolepoäng de är registrerade för under ett visst läsår. För prestationsgrad publiceras fyra nya tabeller som beskriver prestationsgraden uppdelat på kön, program/kurs, svenska/inresande studenter, ålder, campus/distans och lärosäte. Siffrorna visar bland annat att studenterna har blivit bättre på att ta de högskolepoäng som de registrerat sig för, prestationsgraden har ökat till 83 procent 2016/2017, jämfört med 2008/2009 då motsvarande siffra var 79 procent.

När det gäller genomströmningssiffror för distansutbildningar ser vi tydliga förbättringar mellan 2008 och 2017. Distansutbildningar 2017 har en prestationsgrad på 65% mot 86% på campus. Det finns ju flera förklaringar på skillnaden, främst att distansstudenter oftast kombinerar studier med arbete och familj och studerar på deltid, men det finns också förbättringspotentiell med en ökad fokus på bättre kursdesign och kvalitetshöjande åtgärder. Värt att notera är att skillnaden är minimal när det gäller yrkesexamensprogram med en prestationsgrad på 88% på distans mot 90% på campus. Prestationsgraden är lägst på fristående kurser med 51% på distans och 70% på campus. Överlag ser vi en högre prestationsgrad för kvinnor än för män.

Wikimania 2019 i Stockholm

Den internationella konferensen om öppna kunskapsprojekt (Wikipedia, Wikibooks, Wikimedia Commons, Wiktionary m fl), Wikimania, hålls 14-18 augusti vid Stockholms universitet. Under konferensen får du delta i många diskussioner, workshops och möten och det finns fortfarande tid att skicka in ett bidrag (sista datum 1 juni). I år ligger fokuset på hur Wikimediarörelsen bidrar till hållbarhetsmålen.

Have you ever thought about the Wikimedia movement in terms of sustainable development? How free knowledge could have the potential to radically change peoples’ lives? Or how we through cooperation, innovation and passion actually could build a better world? Perhaps you haven’t, but we want to think about it and start a conversation. The theme of Wikimania 2019 will be: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals. The theme will permeate the program and guide our communication, cooperation and outward work.

Bild: By Wikimedia Foundation, CC BY-SA 3.0, Link

Inkludering och digitalisering nyckelfrågor inom pedagogisk utveckling

UKÄ (Universiteteskanslersämbetet) har ett regeringsuppdrag att undersöka hur högskolepedagogisk utveckling bedrivs vid svenska lärosäten och undersöka förbättringsområden. En nyhet från UKÄ, Inkludering och digitalisering viktiga frågor för pedagogisk utveckling, ger en lägesbeskrivning. Bland annat har de genomfört en enkätundersökning om hur lärosätena arbetar med pedagogisk utveckling och två framtidsutmaningar lyftes fram: breddad rekrytering och digitalisering. Dagens studenter är mycket mer heterogena än förr och ställer nya krav på flexibilitet och support. Dessutom finns det en starkare fokus på studentcentrerad undervisning och aktivt lärande, både i klassrummet och digitalt.

Digitaliseringsarbetet varierar mycket mellan lärosäten och det finns krav på bättre samordning och övergripande strategi. Enligt UKÄs utredare och projektledare Andrea Amft:

- De digitala medlen måste vara verktyg för att förbättra lärandet och här har pedagogerna en viktig roll. Det är ingen vits att digitalisera för digitaliseringens skull. Vi ser att en del satsningar drivs av ensamma eldsjälar och att det inte alltid finns ett systematiskt arbete för att säkerställa fortsatt utveckling.

Nästa steg i uppdraget är fördjupande intervjuer med sju lärosäten för att identifiera system och strategier som kan förnya och utveckla den pedagogiska utvecklingen framöver. De utvalda lärosätena är: Blekinge tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Kungl. Tekniska högskolan, Sophiahemmet högskola, Umeå universitet och Örebro universitet.

Här ser du en kort intervju om uppdraget med Sveriges enda professor i högskolepedagogik, Max Scheja vid Stockholms universitet.

Appar lika effektiva som läs- och skrivträning - ny studie

Elever som har läs- och skrivsvårigheter kan lära sig läsa och skriva lika effektivt genom att använda appar än med traditionell undervisning. Så visar en ny studie av Idor Svensson, psykologiprofessor vid Linnéuniversitetet, enligt en artikel i Skolvärlden, Forskaren: Appar lika effektiva som läs- och skrivträning. Studien följde över 100 elever med läs- och skrivsvårigheter under ett år. De delades i två grupper: den ena fick traditionell undervisning och den andra tränade via valda appar, s. k. assistensteknik. Träning via appar visade sig vara lika effektiv som traditionell undervisning men bara med elever som hade tydliga svårigheter. Enligt Idor Svensson:

- Har du en elev som inte har problem med att lära sig läsa och skriva så går det lättare på det traditionella sättet i dagsläget, ingen tvekan om det. Men om man ser på de som har stora svårigheter så är detta ett fantastiskt alternativ, även om det tar längre tid än för dem utan svårigheter.

Som vanligt handlar det inte om antingen-eller men studien visar att användning av appar ger ett bra stöd till elever och bidrar till deras utveckling. En svaghet finns när det gäller taligenkänning och det är vissa dialekter eller om eleven har talsvårigheter.

- När du talar in i de här assisteringsredskapen så är de känsliga för dialekter, eller hur tydligt du talar eller om det är oväsen i bakgrunden. Det beror på hur bra uttalet är. Vissa elever har talsvårigheter och då fungerar det kanske inte, jag provade på en särskola nyligen och där blev det riktigt tydligt.

Samtidigt har Linnéuniversitetet startat ett projekt som ska utveckla en app som hjälper barn med talsvårigheter, t.ex. Downs syndrom och autism, att kommunicera mer effektivt, Ny app ska hjälpa barn med talsvårigheter. Projektet finansieras av Vinnova och ska pågå till juli 2020.

Bild: CC BY Some rights reserved by Brad Flickinger on Wikimedia Commons

Witeboard - kollaborativ arbetsyta utan inloggning

Witeboard är kanske det enklaste verktyget som finns om du och dina kollegor (eller klass) behöver en snabb gemensam arbetsyta för brainstorming. Så fort du klickar på länken skapar du en ny tavla. Du skickar länken till dina kollegor och så kan ni börja rita eller skriva - ingen inloggning behövs och alla är anonyma. Du kan rita figurer och skriva text i olika färger. Med ett gratis konto kan du spara dina tavlor. Så enkelt är det!

Ny handbok om aktivt lärande

"Classroom session in Solent Creatives" by Solent Creatives is licensed under CC BY 2.0

Hur skapar man aktivt lärande och större engagemang hos studenter? En praktisk guide inom detta område finns i form av en ny bok, An Active Student Participation Companion, av Sanna Barrineau, Sanna Engström och Ulrike Schnaas vid Uppsala universitet. Boken är gratis att ladda ner och innehåller många idéer om hur du som lärare kan skapa kollaborativa gruppaktiviteter och göra studenterna mer delaktiga i kursen samt bidra till kursen utveckling. Boken bygger på praktiska exempel från svensk högre utbildning.

This companion aims to inspire those who want to approach new ways of learning in order to create a better course, as well as those who are out to challenge conventional forms of teaching and learning norms. It summarises a range of experiences in Swedish higher education and provides concrete examples of how students and educators can learn together. By reading this companion, you will meet a variety of voices and perspectives - from students and educators - both via text and through links to a rich collection of media.

Ladda ner hela boken som pdf-fil.

Nya modeller för kollaboration och studentmobilitet - ny rapport och webbinarier

CC BY Some rights reserved by EADTU

EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) arrangerar en serie webbinarier 21-23 maj för att presentera och diskutera en ny rapport om studentmobilitet i Europa, Innovative Models for Collaboration and Student Mobility in Europe. Rapporten beskriver en ny syn på mobilitet som kan bestå av fysisk, virtuell och blandade former och ger goda exempel på innovativa initiativ inom europeisk högre utbildning.

Education can be organized in face to face, blended or online modes. This is also the case for mobility which always goes together with it. It can be short and long term, synchronous and asynchronous. ICT modes of teaching and learning amplify the potential of education and the mobility related to it. 

None of the forms of mobility is an alternative for replacing the other. Each form is adding to the enrichment of education, offering students the opportunity to learn international competences and skills. Hence, all forms of mobility can be offered separately or in a combination throughout a student’s study career.

Syftet med webbinarierna är att sprida rapportens resultat, visa goda exempel och skapa diskussion om framtidens möjligheter inom studentmobilitet.

• Tisdag 21 maj, 14:00-15:30. Innovative models for International Collaboration and Mobility in Europe. Report from the EADTU Task Force and a Peer Learning Activity on Virtual Mobility. (Piet Henderikx, EADTU, The Netherlands).
  KU Leuven - Stellenbosch University Think Tank (Katrien Vanelven, KU Leuven, Belgium)
• Onsdag 22 maj, 14:00-15:30. Open Virtual Mobility Skills – Research Results & Application in the Design of Massive Open Online Courses (MOOCs) (Ilona Buchem, Beuth Hochschule für Technik, Germany)
  Designing for virtual mobility: lessons learned from piloting a new approach to distance teaching (Olga Firssova, OUNL, the Netherlands).
• Torsdag 23 maj, 14:00-15:30. Paneldiskussion om rapporten och vägen framåt.

Mer information om webbinarierna och anmälan.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Korta öppna kurser med FOCUS på Östersjön

Vill du lära dig mer om turism och marinbiologi i Östersjöområdet finns det ett utbud av korta öppna näkurser som tagits fram av ett Interreg South Baltic projekt, FOCUS,  Kurserna (se kursutbudet) har utvecklats i ett samarbete mellan lärare från de deltagande lärosätena: Klaipeda University, Litauen, Lithuania Business University of Applied Sciences, Litauen, Linnéuniversitetet, Sverige, University of Gdansk, Polen och Roskilde Business College, Danmark.

Målgrupperna för dessa kurser är alla som arbetar inom turism och miljöfrågor i Östersjöområdet och kurserna ger dig insikter i viktiga aktuella frågor.

• Blue Biotechnology for YOU
• Blue-based solutions
• Hospitality
• Innovation Leadership in Tourism Sector Organization
• Marine Natural Products (MNPs)
• Marine Natural Products (MNPs) Toolbox
• Sustainable tourism development

Du kan delta i egen takt och varje kurs består av inspelade föreläsningar, artiklar att läsa, quizzar och inlämningsuppgifter.

Ökande stress för högskolelärare - ny rapport

Lärarnas arbetsbelastning ökar hela tiden och detta leder till stress och dålig arbetsmiljö. Det visarnnen ny rapport från SULF, Det akademiska skruvstädet - om it-stress och all annan press. Rapporten bygger på en enkätstudie som skickades ut till över 17 000 universitets- och högskolelärare med fokus på negativ stress på grund av IT-användning. Resultaten visar att även om teknikrelaterad stress är ett stort problem så upplever två av tre lärare stress på grund av ökande arbetsbelastning. Läs mer i en artikel i SULFs tidning Universitetsläraren, Två av tre universitetslärare stressade av arbetet..

Många upplever att de inte har kontroll över sin arbetssituation med stora krav på tillgänglighet, ökande administration och IT-relaterade problem.

Enligt rapporten gör tid avsatt för forskning det möjligt för individen att få kontroll över arbetssituationen. Ju mer forskning i tjänsten desto bättre kontroll, och ju mer undervisning i tjänsten desto mindre kontroll över arbetssituationen.

Studien visar att många lärosäten inte har en policy för IT-tillgänglighet och att många saknar bra support.

SULF anser också att det behövs bättre teknik och teknikstöd och det måste finnas rutiner för när lärare och forskare ska var tillgängliga. Det är också nödvändigt med ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete.

Rapporten avslutas med en lista rekommendationer för att kunna arbeta utan att riskera hälsan, riktade mot regeringen, myndigheter och lärosäten.

Läs rapporten: Det akademiska skruvstädet – om it-stress och all annan press

Folkbildningens betydelse för samhället

"Summer School 2014" (CC BY-SA 2.0) by slubdresden

Över 1,2 miljoner människor deltog i någon form av folkbildning 2018 enligt en ny rapport från Folkbildningsrådet, Folkbildningens betydelse för samhället – Folkbildningsrådets samlade bedömning 2018. Folkbildningen ger utbildningsmöjligheter till många som har svårt att delta i det formella utbildningssystemet och har större möjligheter att individanpassa utbildningar till individens behov.

Vi kan tydligt se att folkbildningen bidrar till ett Sverige som håller ihop. Folkbildningen finns i Sveriges alla kommuner och når och engagerar en stor del av befolkningen. Inom folkbildningen samlas kvinnor och män, med olika bakgrund, i olika åldrar och med olika förutsättningar. Folkbildningen är en arena där vi gemensamt kraftsamlar mot populism, kunskapsförakt, främlingsfientlighet och exkludering.

Rapporten redovisar svensk folkbildning ur fyra perspektiv: demokratisyftet, påverkanssyftet, utbildnings- och bildningssyftet samt kultursyftet.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Örebro universitet erbjuder korta distanskurser om artificiell intelligens

Örebro universitet erbjuder flera korta flexibla kurser inom artificiell intelligens, speciellt anpassade för yrkesverksamma som vill lära sig mer om detta viktiga område. Kursutbudet, Smarter, omfattar 8 st. tre-poängskurser som har utvecklats av det internationellt erkända forskningscentret AASS, som arbetar med forskning inom artificiell intelligens (AI), robotik och autonoma system, i samarbete med flera företag som är aktiva inom AI-området. Kurserna, som går antingen på kvartsfart eller halvfart, är webbaserade men innehåller ett fåtal fysiska träffar antingen på campus eller hos ett av flera partnerföretag.

Vi på Örebro universitet vill bidra till det livslånga lärandet. Yrkesverksamma kan till exempel läsa våra AI-kurser på distans, vid sidan av det ordinarie arbetet. Vår uppgift är att tillsammans med dig utveckla utbildningar efter ditt behov.

Här ser du en kort informationsfilm om kurserna. Mer information hitta du här.