Höstens konferenser inom livslångt lärande

"JQuery Conference 2009" (CC BY 2.0) by JavaScript Machine

Encell (Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande) har samlat en bra lista med höstens konferenser inom området med länkar till mer information. Här finns det konferenser för ledare, lärare och forskare inom det livslånga lärandet. Vissa konferenser är digitala men några arrangörer planerar en fysisk konferens om möjligt.

Till konferenslistan.

Inkluderande gemenskap i distansutbildning

Photo by Sigmund on Unsplash

En avgörande faktor för alla studenter är att kursen ger en känsla av gemenskap och tillit, i synnerhet om kursen går på distans. Men hur skapar jag som lärare denna gemenskap och hur ser jag till att alla studenter känner sig välkomna och sedda? Du får många goda råd av experter inom detta område i en minikurs eller learning path, Community building online, som ges av organisationen OneHE. 

Kursen består av en serie korta föreläsningar av Maha Bali (American University in Cairo, Egypten), Mia Zamora (Kean University, USA) och Autumn Caines (University of Michigan, USA) med länkar till resurser och metoder som du kan tillämpa i din egen undervisning.

Målen med minikursen är:

• Understand the principles and strategies that underpin embedding equity and care in online communities.
• Be familiar with tools and techniques you can use to create engagement at the beginning and throughout your teaching period.
• Know how to identify gaps and areas for work to improve equity and care in your courses.

Kvinnor flyttar från landsbygden för att utbilda sig - ny studie

"IMG_6524" (CC BY 2.0) by Mr Thinktank

Genusgapet mellan stad och landsbygd fortsätter att växa enligt en artikel på nyhetssajten Forskning.se, Växande överskott av män på landsbygden. Kvinnor lämnar landsbygden för att studera medan män stannar kvar och detta leder till en kraftig inbalans, Forskare vid Malmö universitet har undersökt anledningarna bakom trenden och ser stora risker att utvecklingen fortsätter i ännu högre takt. Enligt en av forskarna Peter Gladoic Håkansson handlar det till stor del om kulturella faktorer:

Utbildade personer söker sig till staden, och fler kvinnor än män utbildar sig. Det finns även normer och värderingar bakom att män väljer att stanna kvar på landsbygden. Män tenderar att bo på kvar på landsbygden bara för att de är män. Vi ser inga tecken på att dessa normer är på väg att förändras.

En viktig faktor i utflyttningen är svårigheter att hitta relevant utbildning på landsbygden. Bättre möjligheter att studera på hemmaplan samt arbeta på distans skulle kunna locka flera att stanna kvar. Artikeln ger följande rekommendationer som kan bryta trenden:

• Skapa möjligheter för välutbildade kvinnor att bo kvar på landsbygden genom förbättrade kommunikationer, infrastruktur och fortsatt möjlighet till distansarbete.
• Motverka att pojkar fortsatt halkar efter flickorna i skolan samt satsa på fritidsaktiviteter som lockar både pojkar och flickor på alla orter.
• Arbeta med traditionella genusnormer som påverkar männens beslut att stanna på landsbygden och kvinnornas val att flytta till städerna.

Referens

Karpestam, P., & Håkansson, P. G. (2021). Rural boys, urban girls? : The mystery of the diminishing urban-rural gender gap in Sweden. Journal of Rural Studies. Epub ahead of print. https://doi.org/10.1016/j.jrurstud.2021.05.011 

European learning and teaching forum 2022 - call for contributions

EUAs (European University Association) årliga konferens, 2022 European Learning & Teaching Forum, arrangeras 17-18 februari 2022 av University of Deusto i Bilbao, Spanien. Konferensens tema heter “On site, online, on point?” och bidrag önskas senast 4 oktober: Call for contributions: 2022 European Learning & Teaching Forum. Konferensen riktar sig främst mot beslutsfattare, lärare och forskare inom högre utbildning. Programmet fastställs längre fram men om du bedriver relevant forskning inom området eller vill dela med dig av erfarenheter får du börja skriva ett bidrag redan nu.

Looking beyond the trend of the moment, how can new technologies really enhance learning and teaching? How can digitalisation be embedded in a university’s culture in a way that serves the institution’s strategic objectives? How can the potential of digitalisation be harnessed to increase equity of access to learning? What will the implications be for internationalisation? These and many other questions will be at the heart of the European Learning & Teaching Forum.

Hemtentamen via Zoom - ny studie

Photo by Waldemar Brandt on Unsplash

Hemtentamen med övervakning via Zoom har varit en populär examinationslösning under det senaste året. En ny studie från Charles Sturt University i Australien, Zoom invigilated exams: A protocol for rapid adoption to remote examinations, visar hur Zoom har används framgångsrikt för hemtentamen och att det inte finns några signifikanta skilnader i testresultat mellan dessa tentor och salstentamen. Artikeln beskriver metodiken bakom Zoom-examination och hur studenternas identitet kontrollerades. En viktig rekommendation är att lärosätet behöver samordning och gemensamma riktlinjer för hemtentamen med videoövervakning.

There was no significant difference in the distribution of exam marks and subject grades and there were no significant technical issues that impacted the exams. A student-centred approach ensured that exam supervisors could answer student concerns before and during the examinations. This study demonstrates that the use of online meeting platforms, not specifically designed for exam proctoring, can be a cost-effective and valid tool. With the higher education sector again weighing up alternatives to traditional invigilated exams into the future there is an opportunity to rethink technology-mediated assessment of student learning.

Referens

Linden, K., & Gonzalez, P.. (2021). Zoom invigilated exams: A protocol for rapid adoption to remote examinations. British Journal of Educational Technology, 52, 1323– 1337. https://doi.org/10.1111/bjet.13109

Samordning och standard säkrar skolans digitalisering - debattartikel.

När det gäller skolans digitalisering finns det en stor risk att landets kommuner väljer kortsiktiga lösningar som inte är kompatibla med andra IT-system. En debattartikel i tidsskriften Ny Teknik, av Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry och Annika Andreasen, vd Svenska institutet för standarder, ”Tunnelseende hotar skolans digitalisering”, lyfter fram befintliga standard som säkerställer interoperabilitet mellan olika tjänster och plattformar. Skolverket och kommunerna behöver kravställa mot de standarder som finns och se till att framtidens system fungerar ihop. 

Införandet av de digitala nationella proven (DNP) ger oss en möjlighet att se över skolans digitalisering och förebygga kortsiktiga lokala lösningar som kostar mer pengar i längden. Artikeln förespråkar tillämpningen av Svensk standard, SS 12000:2020: Gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamhetsprocesser i skolan. Det krävs smarta investeringar.

Det gäller att bygga smart från början och här finns en svensk standard, utvecklad specifikt för informationshantering i skolans tjänster, som är guld för kommunerna. En standard som säkerställer interoperabilitet, det vill säga att de olika tjänsterna ”pratar” med varandra, på samma språk, utan dialekter. Den heter SS 12000:2020 och definierar hur data ska överföras mellan tjänster för till exempel skoladministration, schema och lärplattformar. Data som ligger till grund för hur lärare och elever får sina konton och hur de använder alla digitala tjänster.

Titta på en kort introduktion till SS 12000:2020. 

Skapa en engagerande distanskurs - ny öppen kurs

"Online Teaching" (CC BY-NC-SA 2.0) by susanvg

Om du vill lära dig mer om hur man skapar bra distanskurser kan du under sommaren (eller senare) gå en ny öppen kurs, How to Create an Online Course, som arrangeras av Edinburgh University via MOOC-plattformen FutureLearn. Kursen tar 3 veckor och du kan börja när du vill. Du kommer att lära dig om kursdesign, nätbaserade lärresurser och hur man skapar engagemang på distans.

On this two-week course, you’ll learn how to create online learning materials that are open, accessible, and engaging.
You will complete practical activities to explore key topics such as target audience, writing style and narrative, active learning, and digital tools.
You’ll be equipped to create targeted, interactive, and inclusive content to thrive in the eLearning sector. The knowledge and skills you develop will enable you to confidently begin your own course design process.

Kursen är gratis men om du vill ha ett intyg fär du betala cirka 500 kr.

Bättre hybridmöten

"Video Conference" (Public Domain) by Open Grid Scheduler / Grid Engine

Hybridmöten, med deltagare både på plats och på distans, är svåra att genomföra på ett sätt som gynar alla deltagare. Oftast gynnas deltagarna i salen och distansdeltagarna känner sig utanför diskussionen. En artikel av Judy Rees, Tips for improving your hybrid meetings, ger tips om hur du kan skapa effektivare möten. Hennes första råd är att undvika hybridmöten - helst heldistans eller alla i rummet.  Men om du måste ordna ett hybridmöte måste du se till att alla deltagare syns och hörs och att du lägger ner tid på lite socialisering i början av mötet. Rummet ska vara utrustat med flera kameror, mikrofoner och skärmar och ibland kan detta kräver en kollega som tar hand om det tekniska.

• Låt deltagarna presentera sig före mötet via ett forum eller ett kollaborativt dokument.
• Skicka information om mötet i god tid med syftet, förhandsinformation och vad du förväntar dig av varje deltagare.
• Inled diskussionen redan före mötet, t ex i ett forum.
• Skapa breakoutgrupper före mötet och låt deltagare småprata med varandra (deltagarna i salen får logga in via sina datorer).
• Se till att låta distansdeltagarna komma till tals. Fråga dem först.
• Undvik stora hybridmöten. Så få deltagare som möjligt.

Breddad rekrytering i skandinavien - ny rapport

En stor utmaning för högre utbildning är att nå ut till nya studentgrupper och skapa större mångfald, s k breddad rekrytering. En ny rapport från UKÄ (Universitetskanslersämbetet), Breddad rekrytering till högre studier – En beskrivning och jämförelse av policy och utfall i de skandinaviska länderna, jämför hur de tre skandinaviska länderna har arbetat med frågan under de senaste tio åren. Rapporten avslutas med en diskussion av lärdomar och utvecklingsmöjligheter.

I Sverige pågår ett samtal om breddad rekrytering sedan lång tid tillbaka. Socioekonomisk bakgrund, kön och etnicitet betonades i samband med att lärosätena ålades att främja och bredda rekryteringen, men även geografiskt ursprung och funktionsnedsättning har ofta tagits upp som aspekter i breddningsdiskussionen. En breddad rekrytering diskuteras i Sverige som en fråga både om demokrati och rättvisa samt om talangförsörjning och landsbygdspolitik. Reformmässigt har fokus främst legat på att skapa fler vägar till högskolestudier.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: 

Breddad rekrytering till högre studier – En beskrivning och jämförelse av policy och utfall i de skandinaviska ländernaPdf, 1.3 MB.

Hösttermin 2021 - campus, distans eller en blandning?

"BTH Panorama 01" (CC BY 2.0) by familjbournonville

Hur blir det till hösten vid landets universitet och högskolor - campus, distans eller en blandning? Alla varianter finns enligt en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Lärosätenas planering en déjà vu från i fjol. Linnéuniversitetet planerar att alla utbildningar går på campus till hösten medan Högskolan Dalarna planerar att fortsätta med distansundervisning och bara nödvändiga moment på campus. Andra lärosäten väljer flexibla lösningar med både campus och distans. Planerna påminner om läget för ett år sedan när vi trodde att pandemin skulle lugna ner sig efter sommaren.

Man kan ju verkligen undra hur det blir till hösten. Även om Anders Tegnell inte tror att det kommer en fjärde våg så är det väl ingen som efter de senaste 1,5 årens erfarenheter utesluter nya utbrott av smitta.
Och det vore inte helt oväntat att det sker just på lärosäten. När en generation studenter, utleda på isoleringen under pandemin, rusar till alla sociala aktiviteter de kan hitta. Man får hoppas att en stor del av dem är vaccinerade när terminen startar.

Vi får se helt enkelt. 

Innovativa initiativ i den digitala omställningen - ny europeisk rapport

CC BY Some rights reserved by EADTU

En ny rapport från EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) och Empower, 2021 Envisioning Report for empowering universities, innehåller goda exempel på innovativa initiativ från europeiska lärosäten som har framkommit under den digitala omställningen.

The COVID-19 crisis has asked universities to make a rapid switch to digital education and reorganize their campus. With the EMPOWER Envisioning report we want to inspire fellow experts in innovating education by examples from practice. In this 5th edition we cover initiatives related to: Digital Transformation in (post-) Covid Times (Chapter 1); Innovating education by digitalisation and artificial intelligence (Chapter 2) and Integrating Short Learning Programmes (SLPs) and MOOCs in HE provision (Chapter 3).

Alla artiklar är korta och konkreta med flera länkar till mer information och releterad forskning. Här hittar du artiklar som täcker såväl övergripande strategier till praktiska tillämpingar.

Bedömning av reell kompetens - nationell samordning behövs

Photo by LinkedIn Sales Solutions on Unsplash

Mer samarbete och samordning behövs för att underlätta lärosätenas bedömning av reell kompetens enligt UHR (Universitets- och högskolerådet) i en nyhet, Lärosäten samverkar kring bedömning av reell kompetens. De som saknar behörighet till högskolestudier kan få en bedömning av sina faktiska kunskaper och färdigheter och detta arbete är nu en integrerad del av varje lärosätes ordinarie verksamhet. UHR har haft en stödjande roll för att hjälpa lärosäten med detta och har nu skrivit en rapport om hur pilotverksamheten har gått och hur man bör gå vidare.

Uppföljningen visar att majoriteten av de 23 lärosäten som deltog har fortsatt att integrera arbetet med bedömning av reell kompetens i sin ordinarie verksamhet, säger Tuula Kuosmanen, avdelningschef vid UHR. Den samverkan med andra lärosäten som påbörjades i och med pilotverksamheten har i de flesta fall också etablerats som en naturlig del av arbetet.

Bland annat vill flera lärosäten se mer nationell samordning samt mer kompetensutveckling inom området.

Flera lärosäten efterlyser en nationell samordning av arbetet med reell kompetens. UHR har idag ett sådant samordningsuppdrag när det gäller att validera yrkeskunskaper för antagning till yrkeslärarutbildningen. Vidare menar flera lärosäten att bristen på resurser gör det svårt att ytterligare utveckla arbetet med att bedöma reell kompetens.

Läs UHR-rapporten: Uppföljning av pilotverksamheten för bedömning av reell kompetens (pdf)

Ny rapport om studenternas situation under pandemin

Photo by Josefa nDiaz on Unsplash

ESU (European Students' Union) har publicerat en rapport om hur studenter har upplevt den digitala omställnigen under pandemin. Rapporten, Student life during the Covid-19 pandemic lockdown Europe-wide insights, omfattar svar från över 17 000 studenter från 41 europeiska länder. Studien täcker många områden: studier, support, tillgång till teknik och studiematerial, sociala kontakter, ekonomiska förutsättningar, studiemiljö och psykisk ohälsa. 

This report presents insights on student experiences during lockdown due to the COVID-19 pandemic based on questionnaire responses given by students studying in Europe in April 2020. The broader framework of the research was informed by the notion of resilience as “a process linking a set of adaptive capacities to a positive trajectory of functioning and adaptation after a disturbance” (Norris et al. 2008, 130). In less technical terms, the research focus has examined the capacity of students, understood as a diverse group, to have reasonably positive academic experiences in a disaster context such as the COVID-19 pandemic, as well as the role of their academic environment, social networks, emotional make-up, knowledge and skills and material resources in enabling such experiences.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Flera studentröster hörs i en podd med studenter från hela Europa, NextNormal. Här hittar du 11 avsnitt som tar upp aktuella frågor inom högre utbildning som har blivit särskilt intressanta under pandemin.

What is the “NextNormal” of European student life? There will be a time after the Corona shutdown, and we want to discuss what it should look like. How can we learn from the digital turn in order to create a better future for higher education? In our podcast, we are talking to students and student unions from all over Europe about the “NextNormal” – the future of higher education beyond Corona. Each episode is dedicated to one European country.

Lärarstudenter tränar med virtuella skolklasser

Pressbild, Linköpings universitet

Pressmeddelande från Linköpings universitet.

Lärarutbildningar har ofta svårt att erbjuda lärarstudenter tillräcklig träning för att praktiskt öva på sitt kommande yrke. Många nyblivna lärare känner sig oförberedda när de kommer ut i yrkeslivet och en del väljer att byta yrkesbana, trots goda möjligheter att få jobb på grund av att bristen på lärare är stor.

En grupp forskare vid Linköpings universitet undersökte om undervisning av virtuella elever kunde göra lärarstudenter mer förberedda för undervisning i ett riktigt klassrum.

– Genom att undervisa virtuella elever ökade studenternas känsla av att vara förberedda och de fick större tilltro till sin förmåga, säger Marcus Samuelsson, biträdande professor på institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

Resultaten har nyligen publicerats i Journal of Technology and Teacher Education, JTATE.

Forskarna jämförde tre olika undervisningsmetoder och vilken effekt de hade på 72 lärarstudenters tilltro till sin förmåga att undervisa. Studenterna, som gick näst sista terminen på lärarprogrammet, delades in i tre olika grupper. De fick sedan antingen öva på att hålla en matematiklektion för riktiga elever, för studiekompisar eller för virtuella elever. Både före och efter studenternas träning mättes deras tilltro till sin förmåga att undervisa. Resultatet visade att övning med virtuella elever var effektivare än övning med riktiga elever. Tre timmars övning med en simulator ökade lärarstudenternas tilltro till sin förmåga lika mycket som tre veckors övning med riktiga elever. Träning med att undervisa virtuella elever gav i jämförelse med träning på studiekompisar också betydligt bättre tilltro till undervisningsförmåga.

Styrkan med virtuell praktik handlar i korthet om möjligheten att få direkt feedback, både från de virtuella eleverna, de studiekompisar som deltar i det virtuella klassrummet och från de två närvarande lärarna. Träningen med virtuella elever gjorde det möjligt att diskutera ledarskap och olika lärandesituationer, när de uppstod, på ett sätt man inte kan göra över huvudet på riktiga elever och som studenterna inte var vana vid.

– Virtuella elever kan inte ersätta mötet med verkliga elever. Vår studie är ganska liten, men i framtiden tror jag vi kommer att se mer simuleringar som komplement i lärarutbildningar, säger Marcus Samuelsson.

Studien efterlyser mer forskning där blivande lärares träning i virtuella klassrum inom olika skolämnen undersöks.

Om det virtuella klassrummet:
Varje student fick undervisa fem virtuella elever i ett virtuellt klassrum i sammanlagt tre timmar. De virtuella eleverna styrs av en simuleringsspecialist, som gav gensvar på lärarstudentens ledarskap. Undervisningen genomfördes med stöd av det amerikanska verktyget TeachLivE. 

Referens
Simulation Training is as Effective as Teaching Pupils: Development of Efficacy Beliefs Among Pre-Service Teachers. Marcus Samuelsson, Joakim Samuelsson, Anja Thorsten. Journal of Technology and Teacher Education (2021) 29(2), 1-27. Publicerad online 19 juni, 2021. https://www.learntechlib.org/primary/p/218107/

Nytt nummer av tidskriften Högre utbildning

Tidskriften Högre utbildning firar 10-årsjubileum i år med två till tre nummer per år. Årets första nummer inleds med en tillbakablick på tidskriftens historia samt flera intressanta nya artiklar.

• Högre utbildning firar 10-årsjubileum! (Ledare) av Maria Weurlander och Jan Stockfors
• Simuleringsträning utvecklar lärarstudenters yrkesspecifika kunskaper (Artiklar) av Anja Thorsten, Joakim Samuelsson och Marcus Samuelsson
• Fortelling fra praksis som inngang til pedagogisk kunnskap (Reflekterad utbildningspraktik) av Marianne Leikvoll Eide och May-Britt Revheim Brekke
• Virtual Internationalization – we did it our way (Artiklar) av Åsa Tjulin, Ellen MacEachen, Stig Vinberg, John Selander, Philip Bigelow och Robert Larsson
• Rektorer i utbildning – drivkrafter för ett lärande i samspel (Artiklar) av och Anette Forssten Seiser, Åsa Söderström
• Getting lost in a layered labyrinth (Recensioner) av Cormac McGrath

Senare i år kommer ett temanummer under rubriken Högre utbildning och Coronapandemin. Sista inlämningsdatum är 15 oktober. Se Call for papers.