NU2022 - att synliggöra lärande

NU2022 är Sveriges största mötesplats för alla som arbetar med högskolepedagogisk utbildning och utveckling. Årets konferens äger rum 15-17 juni, både på plats i Stockholm och även digitalt. Den arrangeras av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) i samarbete med Stockholms universitet, Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan, Handelshögskolan och Kungliga musikhögskolan.

Temat för 2022 års NU-konferens är “Att synliggöra lärande”. Med detta tema vill konferensen sätta fokus på det kontinuerliga lärande som sker i akademin och erbjuda en arena som främjar en utmanande och stimulerande dialog om lärande ur skilda perspektiv. Givetvis är olika aspekter av studenters lärande av centralt intresse men vi vill även belysa t ex universitetslärares lärande samt det organisatoriska lärande som äger rum på universitet och högskolor. Frågor som berör på vilka sätt olika typer av lärande i skilda kontexter kan utvecklas och förstås har aktualiserats med anledning av de utmaningar som covid-19-pandemin förde med sig för den akademiska praktiken. Med temat “Att synliggöra lärande” vill vi lyfta lärandets centrala roll i forskning och praxis ämnad att bidra till högskolepedagogisk kvalitetsutveckling.

Konferensen erbjuder en blandning av föreläsningar, workshops, rundabord samtal och möjligheter till mingel och informella diskussioner. Huvudtalarna är Carl Wieman (Stanford university) och Jonna Bornemark (Södertörns högskola) och det finns även ett intressant inslag i form av ett musikplenar med Staffan Scheja och Cecilia Zilliacus (Kungliga Musikhögskolan Stockholm). Läs mer om dessa.

Anmälan är nu öppen. Här ser du en kort film om konferensen.

Pandemin har inte påverkat genomströmningen - ny rapport

Photo by franco alva on Unsplash

Det finns inga tecken på att betydligt färre studenter har klarat sina högskolestudier på grund av pandemin enligt en ny rapport från UKÄ (Universitetskanslersämbetet), Inga stora effekter på genomströmningen under pandemin. Många befarade att många studenter skulle hoppa av sina studier eller inte klara sina tentor men genomströmningen har varit ungefär som före pandemin. Det betyder inte att allt har gått bra men visar ändå att den digitala omställningen inte fick negativa konsekvenser för studenternas resultat. Enligt Fredrik Svensson, senior utredare på UKÄ:

På en övergripande nivå är det anmärkningsvärt att den stora chock som coronapandemin och restriktionerna ända varit för utbildningen på högskolan inte förefaller ha påverkat studenternas genomströmning mer än vad vi här kan påvisa. Men det är viktigt att betona att undersökningar av prestationsgrad och avhopp inte ger hela bilden av hur undervisningen och examinationen i högskolan påverkats under coronapandemin.

Ladda ner rapporten: Studenternas prestationer och avhopp under coronapandemin.

Kamera på eller av?

Ett återkommande fråga i alla videomöten är om vi ska eller bör kräva att alla har kameran på. Varför stänger man av sin kamera under ett möte eller lektion? Ibland har man goda skäl att stänga av - om du har en dålig uppkoppling, en stökig miljö eller om man inte ser någon anledning att visa sig. Ett bra sätt att hantera frågan är att låta gruppen diskutera spelregler för möten. De får diskutera när man ska visa sig och när man inte behöver göra det. Man kan också se till att inte ha för många möten, i synnerhet möten med mest informationsöverföring. Regelbundna pauser eller helt enkelt kortare möten kan lösa en del problem.

Flera tips får du i en video av Michael Fraidenburg som driver en YouTube-kanal, Mastering online meetings.

Nya perspektiv på bedömning och återkoppling

"DSC_0062" (CC BY-NC-SA 2.0) by Vandy CFT

Under pandemin har många lärare tvingats tänka om kring bedömning och återkoppling och flera nya metoder har testats. Utmaningen idag är att bygga vidare på dessa erfarenheter i stället för att återgå bekvämt till traditionella metoder. Denna utmaning sammanfattas i en artikel av Sarah Knight på JISCs blogg, What is the future of assessment and feedback? Hon menar att vi behöver utveckla metoder som fokuserar på inkludering och aktivt lärande; att vi ser bedömning som lärande. 

Assessment and feedback practice has for some time been moving away from a basic assessment of what has been learned towards assessment for learning. The focus is no longer simply on formal qualifications but on creating an active learning experience with authentic assessments that develop students’ personal agency and judgement.

Organisationen JISC föreslår sju principer för pedagogisk utveckling:

• Hjälp studenter förstå sina mål genom att skapa engagemang och dialog kring varje aktivitets krav och kriteria.
• Stöd studenternas lärandeprocess genom att vara tillgänglig, inkluderande och empatisk.
• Främja aktivt lärande genom insikten att engagemang med resurser, lärare och andra studenter ger formativ utveckling.
• Hjälp studenterna blir autonoma genom fokus på reflektion, självskattning, dialog och kamratbedömnning.
• Reglera studenternas arbetsbelastning genom att ha rätt bedömning vid rätt tillfälle.
• Främja ett engagerat lärandegemenskap genom att låta studenter delta i kursutveckling.
• Främja studenternas anställbarhet genom verklighetsnära uppgifter.

JISC har dessutom skapat en guide som utvecklar dessa principer med exempel: Principles of good assessment and feedback.

Temacafé: Hybrida lärmiljöer och undervisning

Image by Zadok Artifex from Pixabay

UHR (Universitets- och högskolerådet) fortsätter med sin satsning på kvalitet i distansutbildning med ett temacafé om Hybrida lärmiljöer och undervisning, tisdag 15 mars, kl. 09:00-09:45. Åse Tieva, universitetslektor vid Umeå Universitet, berättar om grundprinciperna för hybridundervisning.

För att konkret visa hur arbetet med hybridundervisning kan se ut i verksamheten används som exempel Umeå Universitets och Akademiska Hus projekt "Learning Lab Umeå". Målet är att utforska hur en hybrid lärandemiljö kan utformas på bästa sätt, samt att alltid kunna erbjuda lokaler som möter de behov som finns inom högre utbildning.

Mer information och anmälan (senast 14 mars).

Stärka relationer i distansundervisning

Photo by Herzon Carranza on Unsplash

Bra distansutbildning bygger på relationer och både inspelade filmer och individuella videomöten är viktiga för att skapa kontakt mellan lärare och elever. Lärare Sara Thorslund och Elin Bååth, Vuxenutbildningen Gotland, berättar om sina erfarenheter med individuella videosamtal i början av en kurs i en artikel i Skolporten, Relationer särskilt viktigt i distansundervisning. I stället för att skicka ut välkomstbrev via e-post har de haft videosamtal med varje elev.

Något som alla eleverna i studien lyfte som relationsstärkande var det inledande individuella videosamtalet. Det är stor skillnad att få prata enskilt med läraren jämfört med att få ett standardskrivet mejl. För oss lärare innebar det här samtal också fördelar eftersom vi redan från start kunde upptäcka vilka elever som kanske skulle behöva extra support. Även om samtalen tog tid upplevde vi att de underlättade vårt arbete på sikt.

De har skrivit en rapport om sina erfarenheter med videosamtal i Leda och lära, nummer 5/2022: Att bygga relationer på distans – en studie om social närvaro i vuxenutbildningens distansundervisning.

Ytterligare en artikel på temat handlar om videoåterkoppling som ett sätt att skapa en mer personlig relation till elever/studenter, What makes video feedback powerful in online education. Skriftlig återkoppling är väldigt opersonlig och ofta tolkas som bara kritik av mottagaren. När man ger återkoppling muntligt via en videoinspelning kan man hålla en mer personlig ton och skapa en närmare relation till eleven/studenten. 

Constructive and destructive interactions and student perceptions of instructors’ trustworthiness and care can inspire wide-ranging responses to feedback. Through video, instructors can mimic the role of a dialogue partner through interactive techniques; video feedback allows instructors to be more human, expressive, and nuanced through the use of socio-emotional approaches such as the use of affiliative humour, questioning, disclosures, awareness of body language, facial expressions, gestures and tone of voice.

Samtal om pedagogisk digital kompetens

Photo by Timothy Muza on Unsplash

Vilken lagstiftning finns runt undervisning med digitala verktyg, rättspraxis och vägledande fall? Ett webbinarium den 5 april, kl. 09:00-12:00, Samtal om pedagogisk digital kompetens – Vad behöver lärare för att kunna göra kloka val?, tar upp dessa frågor med flera experter inom pedagogisk digital kompetens (PDK).

Webbinariet har följande program:

• 9:00-9:05 Presentationer av nätverket och bakgrund till seminariet. ITHU – subnätverk PDK
• 9:05-9:15 Leena Hiltunen, Jyväskylä universitet, Finnish perspective on teachers’ digital competences and data protection. 
• 9:15-10:00 Är verktyg som Padlet förenligt med GDPR? – vad behöver lärare för kompetenser?
• 10:00-10:10 Paus
• 10:10-10:30 Presentation om projektet Flexicomp, Diana Stark Ekman & Peter Fogel, Högskolan i Skövde
• 10:30-10:50 Presentation om PDK-cykeln: Bakgrund, framgångsfaktorer och nuläge. Lotta Fröjdfeldt & Pia Ekholm Johansson, Mälardalens universitet
• 10:50-11:30 Samtal i grupper – Hur kan vi hjälpa lärare att utveckla PDK? Vilka stödstrukturer och förändringar behövs?
• 11:30-11:40 Paus
• 11:40-12:00 Samla ihop det som framkommit i grupperna, summera och avrunda. 

Anmäl dig här.

Undervisning på fjärr och distans - digitalt seminarium

Photo by Compare Fibre on Unsplash

FoU-programmet DigiLi – Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning har under 3 år samlat erfarenheter och kunskaper om hur skolor har hanterat den digitala omställningen med både fjärr- och distansundervisning. Nu får du möjlighet att ta del av deras forskningsresultat i ett digitalt seminarium, Undervisning på fjärr och distans, 29-30 mars som arrangeras av ifous (innovation, forskning och utveckling i skola och förskola).

Under seminariet får du också möta våra inbjudna gästtalare Pontus Wallin, Skolforskningsinstitutet och Frida Monsén, Learning Digital Lead ICA-gruppen, föreläsare och författare. Du kommer också att få möjlighet att nätverka och mingla i det digitala rummet.

Mer information, program och anmälan.

Breddad rekrytering i högre utbildning - ny rapport

Photo by John Schaidler on Unsplash

Breddad rekrytering till högskolan står åter i rampljuset med fokus på livslångt lärande, fortbildning och omställning. UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har haft ett regeringsuppdrag att göra en tematisk utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering till utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Nu publiceras slutrapporten i två delar, enligt en nyhet från UKÄ, Universitets och högskolors arbete med att främja och bredda rekryteringen till högre utbildning. de har tittat på hur långt vi har kommit med breddad rekrytering och jämför oss med utvecklingen i andra länder. Pandemins effekter diskuteras också. Enligt Fredrik Svensson, senior utredare på UKÄ:

Analyserna fördjupar och kompletterar bilden av hur den breddade rekryteringen ser ut i Sverige idag. Bland annat har vi undersökt hur den sociala snedrekryteringen ser ut i ett historiskt perspektiv, hur policyn för breddad rekryteringen ser ut i våra grannländer och sammanställt den nordiska forskningen på området. Vi har också studerat hur det har gått med snedrekryteringen och det breddade deltagandet under pandemin.

Onsdagen 30 mars arrangerar UKÄ en återföringskonferens om rapporten med representanter från flera inblandade lärosäten och organisationer.

• Läs rapporten som pdf: Del 1: Universitets och högskolors arbete med att främja och bredda rekryteringen till högre utbildning
• Läs rapporten som pdf: Del 2: Universitets och högskolors arbete med att främja och bredda rekryteringen till högre utbildning - Yttranden

Lektioner som gick snett - lärarnas erfarenheter

Photo by krakenimages on Unsplash

Alla lärare har undervisningserfarenheter som de skulle helst kunna glömma, då allt gick snett. Men ibland kan vi lära oss något från sådana hemska upplevelser och bli en bättre lärare. I en artikel i Times Higher Education, My worst teaching moment – and what it taught me, berättar sju universitetslärare om sina mest pinsamma undervisningsmisstag och vad de lärde sig. I många fall handlar det om svårigheten att få igång en diskussion bland studenterna eller bristande förberedelser inför en lektion. 

It is late in the semester of my undergraduate seminar on medieval English literature, and no one will speak. I have done my usual warm-up, lecturing casually for 10 to 15 minutes on the sources and historical context for the day’s reading, pulling out a few key points, then throwing out a question to stimulate discussion. The question stimulates nothing. I rephrase it. Silence. I try a few other prompts on my list, some wide open, some more specific, hoping one of them will be the hook that grabs a student’s interest. Zip.

Andra lärare berättar om kaotiska lektioner då man skapade en alltför het diskussion i klassen genom att ställa en ogenomtänkt fråga. Eller förvirringen som uppstår när du glömmer att tala om för studenterna vad du har för förväntningar och krav inför en lektion eller labbsession.

På konferenser hör vi oftast presentationer om goda exempel och lyckade projekt men ibland kan vi lära oss mer genom att diskutera våra misstag och tillkortakommanden.

Riktade insatser för skolans digitalisering

"student_ipad_school - 038" by flickingerbrad is marked with CC BY 2.0.

Ett bra exempel på hur digitalisering kan samordnas är Skolverkets stöd till skolor i form av Riktade insatser för skolans digitalisering. Skolor kan söka stöd för sin digitaliseringsprocess genom bland annat en processtödjare som arbetar i nära samarbete med skolledningen i sex månader. Denna metod betyder att skolor inte behöver hitta på egna lösningar men kan dra nytta av erfarenheter utifrån och därmed se till att digitalisering införs på ett genomtänkt och strategiskt sätt.

Riktade insatser för skolans digitalisering vänder sig till huvudmän, verksamheter och skolor som har stora utvecklingsbehov inom digitalisering. En grundförutsättning för att få delta är att ni genomför nationella prov.

Skolan ska först göra en självskattning av verksamhetens digitalisering och Skolverket sedan beslutar om vilka som ska få stöd. Skolor med störst utvecklingsbehov och goda möjligheter att tillägna sig stödet prioriteras. En film med erfarenheter från Örkelljunga kommun finns på webbsidan. Skolverket har även stödmaterial till skolor och huvudmän kring digitalisering.

Kan denna metod även tillämpas i andra utbildningsområden?

Pandemin och högskolan - webbinarium

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) arrangerar ett webbinarium, Pandemin och högskolan, 24 mars, kl. 09:00-10:00. Detta ingår i UKÄs regeringsuppdrag att bevaka och analysera hur landets lärosäten hanterade pandemins utmaningar. UKÄs utredare kommer att presentera rapportens resultat och svara på frågor.

Coronapandemin har under lång tid begränsat högskolornas verksamhet inom undervisning och forskning. UKÄ följer pandemins konsekvenser och vi presenterar nu resultaten från vår tredje delrapport till regeringen. I delrapporten ingår undersökningar av studenternas genomströmning i högskolan under pandemin, de nyutexaminerades ställning på arbetsmarknaden, aktiviteten på campus och utvecklingen av disciplinärenden under 2021.

Mer information och anmälan.

Open Education Week 2022

EDEN (European Distance and E-learning Network) arrangerar flera webbinarier under Open Education Week 2022, 7-11 mars. 

Måndag 7 mars, 10:00: Yes it’s Open but is it any Good? Reflections on an Open Reading Initiative of Scholarly Research.

Måndag 7 mars, 13:00: Opening and Developing the European Capital of Knowledge through Community of Practice

Tisdag 8 mars, 13:00: Democratizing research and science: Ways forward.

Onsdag 9 mars, 13:00: Digital experiences in technical higher education.

Torsdag 10 mars, 13:00: How to become an open teacher

Torsdag 10 mars, 16:30: Designing Future Skills-ready Future higher education: Why it Matters and What We can Do.

EU-handlingsplan för digital utbildning

EU-kommissionen arbetar fram en Handlingsplanen för digital utbildning (2021–2027) som ska främja digitalisering inom utbildning och höja den digitala kompetensen och digitala färdigheter för att hantera denna omställning. Handlingsplanen bygger på omfattande diskussioner och samråd med myndigheter, organisationer inom både den offentliga och privata sektorn och har resulterat i en 13-punkts åtgärdslista.

Handlingsplanen för digital utbildning ska

erbjuda en långsiktig strategisk vision om god, inkluderande och tillgänglig digital utbildning i Europa

ta itu med utmaningar och möjligheter med covid-19-pandemin som har lett till oväntat stor användning av teknik i utbildningssyfte

skapa ett starkare samarbete på EU-nivå kring digital utbildning och lyfta fram vikten av att arbeta tillsammans inom olika sektorer för att ta utbildningen in i den digitala tidsåldern

erbjuda möjligheter, bland annat mer och bättre undervisning om digital teknik, stöd för digitalisering av undervisningsmetoder och pedagogik samt en förbättring av den infrastruktur som krävs för inkluderande och resilient utbildning på distans.

På webbsidan hittar du länkar till alla dokument och åtgärder.

Simulering inom professionsutbildningar - konferens

Photo by Tim Cooper on Unsplash

Simuleringar används idag inom professionsutbildningar för att kunna träna realistiska situationer inom arbetsliv på ett riskfritt sätt. Blivande poliser, sjöbefäl, lärare, sjuksköterskor, läkare m fl har möjlighet att träna svåra situationer och få återkoppling utan att behöva använda dyrbara utrustningar eller hyra in skådespelare. Göteborgs universitet är värd för en konferens om hur simulering används idag i professionsitbildningar, International Conference on Analyzing and advancing simulations for professional learning (SimPro2022).

The aim of the SimPro conference is to “open the black box” of practice and direct the analytical focus to what takes place when people are training together and reflect on simulations. Another ambition of the SimPro conference is to bring together research on simulation-based training from several professional domains.

Huvudtalarna är Jessica Lindblom (Uppsala universitet) och Marcus Samuelsson (Linköping universitet). Konferensen är digital och gratis.