Automatisk textning i PowerPoint - nu på svenska

Sedan en tid tillbaka har du kunnat få automatisk texning på flera språk när du presenterar i PowerPoint. Nu går det på svenska. I följande film förklarar Åsa Kronkvist (Högskolan Kristianstad) hur du kommer igång med automatisk textning. Du behöver bara en internetuppkoppling så sköts textning och även översättning automatiskt. Du gäller att du talar tydligt så att textningen hänger med.

Automatisk översättning finns för ganska många språk och även om den misstolkar då och då så går det att förstå det mesta.

Microsoft teams ger nya mötesmöjligheter

Microsoft uppdaterar e-mötesverktyget Teams med flera finesser som kan skapa en bättre närhetskänsla i videomöten. Bland annat finns funktionen Together mode, där deltagarna presenteras utan bakgrund och kan sitta tillsammans i ett rum eller i rader. Det betyder att man inte behöva titta på deltagarnas sovrum, vardagsrum eller virtuell bakgrund och kan fokusera i stället på ansiktet oh gester.

Dessutom finns det flera möjligheter att presentera deltagarna på skärmen och en ökad kapacitet på 1000 deltagare per möte eller upp till 20 000 om det handlar om en föreläsning utan deltagares video och ljud.

Läs mer i en artikel på nättidningen The Verge, Microsoft Teams’ new Together Mode is designed for pandemic-era meetings.

Digital kompetens för lärare - ny öppen kurs

Om du vill lära dig mer om hur man använder digitala plattformar och verktyg i din undervisning kan du gå en öppen nätbaserad kurs, Introduction to Digital Competences for Educators, som går 5 okober - 15 december. Kursen är den första delen i ett miniprogram, Digitally Competent Educators short learning programme, på tre kurser som ger totalt 15 poäng (ECTS). Kurserna ges i samarbete mellan University of Jyväskylä (Finland), FernUniversität in Hagen (Tyskland), Universidade Aberta (Portugal) och Anadolu University (Turkiet).

The first module Introduction to Digital Competences for Educators focuses on using digital technologies for communication, collaboration and professional development as well as enhancing inclusion, personalization and learners active engagement.

Kursens mål är:

• communicate, contribute/share and collaborate with digital technologies in your learning community
• reflect on, identify and improve your professional digital competencies
• identify special needs of learners and employ accessibility solutions
• use digital technologies to motivate and engage learners to foster active learning

De andra kurserna i serien heter Teaching and learning with digital resources samt Facilitating and assessing learners' digital competencies.

Varje kurs ger 5 ECTS och kostar €15 per poäng. Här ser du en introduktionsfilm.

Tydligare roll för lärcentra

Ytterligare en satsning på livslångt lärande och bättre tillgång till högre utbildning i hela landet togs av regeringen med en förändring i förordningen om statsbidrag för lärcentra. Ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet förklarar satsningen:

Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag för lärcentrum. Nu blir det tydligare att lärcentrum är en plattform för flera olika utbildningsformer, till exempel universitet och högskola, yrkeshögskola samt kommunal vuxenutbildning (komvux). I och med att det blir tydligare att verksamheten riktar sig till olika utbildningsformer kan mötesplatsen lärcentrum också fungera rekryterande. Kommunerna ges också större frihet att organisera verksamheten. 

Uppbyggnad av lärcentrum i landet gör det möjligt för individer att enklare studera på distans, att få stöd i sina studier och att möta andra studerande och personal i en öppen mötesplats. 

Genom förändringen ökar möjligheterna för människor att studera på olika nivåer vid lärcentrum, till exempel universitet och högskola, yrkeshögskola samt komvux. Kommunerna får även möjlighet att själva välja var lärcentrum ska placeras och hur verksamheten ska organiseras, tidigare har komvux pekats ut som platsen för lärcentrumverksamheten i förordningen. 

– Det ska finnas goda möjligheter att studera i hela landet och genom hela livet. Lärcentrum är en viktig pusselbit för att fler ska ha möjlighet att studera, säger utbildningsminister Anna Ekström. 

– Tillgången till högre utbildning i hela landet ska öka och möjligheterna till distansutbildning ska stärkas. Förändringen är viktig för att överbygga de hinder geografin sätter upp. Var du bor ska inte vara avgörande för dina möjligheter i livet, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. 

Regeringen investerar årligen 50 miljoner kronor i form av ett statsbidrag till kommunerna för utveckling av lärcentrum. Statsbidraget ska bland annat främja tillgång till och genomströmning i utbildning och se till behov av geografisk spridning av lärcentrum.

Flera studieplatser till hösten - satsning på livslångt lärande och omställning

Regeringen utökar antalet utbildningsplatser till hösten med 1300 och fördelar ytterligare 1500 platser för vidareutbildning och livslångt lärande enligt ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet, Ytterligare förstärkning av möjligheten till studier vid universitet och högskolor i höst. 

Antalet sökande till högskolan har ökat kraftigt med en rekordstor ökning av antalet sökande till vårdutbildningar. Regeringen stärker därför upp med utbildning av sjuksköterskor, lärare och tekniker som välfärden och arbetsmarknaden så väl behöver. Fler ska kunna studera vid universitet och högskolor och nu fördelas totalt 112 miljoner kronor under 2020 exklusive studiemedel, motsvarande cirka 1 300 helårsstudenter till nya permanenta utbildningsplatser inför hösten. Tillskottet innebär en fördubbling av regeringens permanenta satsning på utbildningsplatser riktade mot bristyrken jämfört med tidigare satsning i vårändringsbudgeten 

För att lärosätena ska kunna erbjuda kurser för vidareutbildning och omställning fördelas 130 miljoner kronor till lärosätena som en särskild satsning på livslångt lärande och omställning. Medel beräknas motsvara cirka 1 500 helårsstudenter under 2020. Det möjliggör studier för personer som behöver vidareutbilda sig eller som är inne i en omställningsprocess. 

– Till hösten, och de kommande åren, förväntas fler söka sig till högskolan för att påbörja en utbildning eller för att omskola sig och utveckla tidigare kompetens. Coronapandemin slår hårt mot arbetsmarknaden, och vi måste göra allt vi kan för att ge möjligheter till utbildning, omskolning och vidareutbildning, och på det sättet komma starkare ur krisen, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. 

För att möta utbildningsbehovet hos yrkesverksamma specialister inom flera fält satsar regeringen också 30 miljoner kronor på korta kurser som nu fördelas till en rad lärosäten. Det ger till exempel personer som blivit permitterade möjlighet att utnyttja permitteringstiden till att vidareutbilda sig. 

Dessa nya satsningar tillsammans med tidigare satsningar i vårändringsbudgeten motsvarar sammantaget en möjlighet för över 12 000 personer att kunna studera på olika typer av utbildningar under 2020. Resursmässigt tillförs universitet och högskolor cirka 1 miljard kronor 2020 inklusive studiemedel.

Här ser du presskonferensen med Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, från Regeringskansliet.

UKÄ får regeringsuppdrag att följa upp konsekvenser för högskolans verksamhet under coronapandemin

Pressmeddelande från Regeringskansliet:

Coronapandemin har inneburit stora utmaningar för högskolans verksamhet som varit hårt belastad och ställt om till nya arbetssätt på mycket kort tid. Universitetskanslersämbetet får nu i uppdrag att följa upp konsekvenser för högskolans verksamhet med anledning av de beslut som fattats och de insatser som gjorts i samband med utbrottet av nya coronaviruset.

I uppdraget ingår att ta hänsyn till effekterna av de insatser som har beslutats av regeringen om exempelvis högskolas utbyggnad, och uppföljningen ska bland annat inkludera frågor om kvalitet, rättssäkerhet och dimensionering.

– Forskare, lärare, studenter och annan personal har varit hårt belastade och har fått ställa om till nya arbetssätt på mycket kort tid, framför allt genom övergången till distansundervisning. Vi behöver kunna följa resultaten av insatserna och dra lärdom av effekterna på högre utbildning och forskning på både kort och lång sikt, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Uppdraget ska genomföras i samråd med universitet och högskolor och slutredovisas senast den 1 december 2022.

Ersättning för lärarnas insatser under våren? Lärarfacket lyfter frågan

"at-work" (CC BY-NC-SA 2.0) by JeremyOK

Den digitala omställningen inom högre utbildning gick väldigt bra under svåra omständigheter men det har kostat mycket tid och energi av alla lärare och supportpersonal vid landets lärosäten. Fackföreningen SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) tar upp frågan om extra ersättning till lärare som har jobbat mycket övertid under våren i en artikel i medlemstidningen Universitetsläraren, Osäkert om universitetslärare kompenseras för extrajobb.

Lärare visar oftast en stor lojalitet mot sin institution och studenter och därför lägger många lärare ner mycket fritid på att lösa akuta arbetsuppgifter, i synnerhet under de senaste månaderna. Eftersom alla har arbetat hemifrån har många arbetat vidare trots sjukdom. Antonia Ribbing, Södertörns Högskola, menar:

Lärare och forskare sjukskriver sig inte om de inte blir allvarligt sjuka, och när man jobbar på distans så spelar det ju ingen roll om man är förkyld. Men ibland går det för långt och då de blir långtidssjukskrivna.

Problemet är hur arbetsgivarna ska lösa eventuella krav på ersättning. Krav på övertid brukar lösas lokalt och i många fall individuellt så det finns en risk för stora skillnader även inom samma lärosäte. Många institutioner har redan en ansträngd ekonomi så det blir svårt med en rättvis ersättning.

En lösning är att vi lär oss att specificera och dokumentera arbetstiden mer noggrant framöver, enligt SULF:s förhandlingschef Robert Andersson:

Se till att uppdatera tjänstgörningsplanen så att den stämmer någorlunda med verkligheten. Se till att den är så pass detaljerad att det går att säga om det blivit övertid. Dokumentera också ett åläggande att göra fler arbetsuppgifter. Och man måste ställa frågan till sin chef: hur mycket extra tid får jag för det?

När det gäller SULFs syn på problemet fortsätter Robert Andersson:

Nu är det extra synligt att resurstilldelningssystemet kräver att vi varje år producerar bättre undervisning på kortare tid. Lärosätena bör använda sitt myndighetskapital eller gå med förlust för att visa regeringen att systemet måste ändras

Varför vill man inte synas i videomöten?

Photo by cottonbro from Pexels

Många lärare blir oroliga när studenter/elever inte vill visa sig i bild under ett videomöte. En intressant bloggpost av Maha Bali, About That Webcam Obsession You’re Having…, försöker  skapa förståelse för dem "osynliga" studenterna. Även om det är naturligt att vilja se alla i klassen finns det flera anledningar varför en del inte vill visa sig: byghet, rädsla för mobbning, en stökig hemmiljö, dålig bandbredd, obekväm med att synas i en inspelning mm. Hon föreslår sedan flera praktiska strategier, bland annat:

• Se till att alla kommer till tals via chatten, olika kollaborativa dokument osv.
• Ställ flervalsfrågor, kontrollfrågor för att ta tempen i klassen; hänger alla med?
• Skapa mindre grupper och kanske de vågar visa sig där.
• Låt de svara endast med ljud

Vi kanske fokuserar för mycket på det visuella i våra möten. Man kan vara engagerad även utan bild och de som visar sig och nickar då och då är inte nödvändigtvis mer aktiva än de osynliga.

Writing this, I see that I am interpreting engagement as contribution rather than head-nodding. I know. But honestly, it seems a lot to ask people to turn their cameras on so you can see them smile and nod their heads. And it seems we need to consider ways of allowing people to “be there” in alternative ways that they are comfortable with and that tell us they are really listening to us and responding in more explicit ways.

Resfria möten kan spara 40 miljoner - ny rapport

En ny rapport av Cisco, Resfria möten - varför och hur Sverige blir bäst i världen, menar att en 30% ökning på resfria möten i Sverige kunde spara upp till 40 miljoner kronor. Rapporten, som sammanfattas i en artikel i tidskriften Voister, Bäst på resfria möten, beskriver hur vårens krisläge har gett alla organisationer möjligheter att testa möten och konferenser via digitala plattformar. Med denna erfarenhet i bagaget kan vi vidareutveckla konceptet och bli världsledande inom området. Vi ska självklart fortsätta att träffas fysiskt men kan ändå spara väldigt mycket tid och pengar på att mötas smartare. Enligt Anders Johansson, chef för offentlig sektor på Cisco:

Vår rapport visar att 58 procent av svenskarna anser att resfria möten under coronapandemin har funkat bättre än förväntat, bara 4 procent tycker att det varit sämre. Och då är det ändå en omställning som samhället har tvingats till. Därför ser vi en enorm potential i att kunna skapa en positiv omställning på sikt i landet.

Rapporten baseras på intervjuer med 1000 nordiska chefer om sina res- och mötesvanor. Sveriges utgifter för tjänsteresor är bland de högsta i världen och män reser dubbelt så mycket som kvinnor. Det finns alltså flera skäl för att se över våra resvanor. Rapporten lämnar flera rekommendationer för att vidareutveckla resfria möten i Sverige, bland annat genom styrdokument, investeringar och incitament, utveckling av öppna och säkra system och satsningar på kompetensutveckling.

I samband med rapporten arrangerade Cisco en paneldiskussion som visas nedan, med energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman, Anna Eriksson, generaldirektör för DIGG, Sara Öhrvall, CDO på SEB, Caroline Henricson, McKinsey & Company, Anders Johansson, Cisco, och Per Samuelsson, Sverigechef på Cisco.

Citera bättre med Quotebacks

Quotebacks är ett enkelt verktyg som låter dig citera direkt från en webbsida och bädda in citatet på din blogg eller annan webbsida. När du använder Quotebacks får du ett snyggt fönster som tydligt visar varifrån citatet har kommit och hänvisar direkt till originalet, som du ser här:

The web is still a very young medium, and it has been influenced more than anything else by print media design. There is so much more that can be done with text on a screen than is being done today. Citations, drawing, chat, speech-to-text. There are opportunities everywhere, and the bar is low! If we are serious about unlocking the value of knowledge we should consider how to improve every part of the knowledge production stack, and that includes reading. As Laurel Schwulst says: “Imaginative functionality is important, even if it’s only a trace of what was, as it’s still a sketch for a more ideal world.”

Tom Critchlow and Toby Shorin https://quotebacks.net/welcome.html

Quotebacks kan laddas ner som en app för Chrome och en version för Firefox är på gång. Dessutom skapar du ett bibliotek i Quotebacks som visar alla citat du har använt.

SULF sätter fokus på akademiskt lärarskap

SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) vill stärka undervisning och akademiskt lärarskap inom högre utbildning och publicerar därför en skrift som lyfter fram förutsättningar för en kvalitetshöjning. Satsningen presenteras i en nyhet från SULF, Akademiskt lärarskap - så möter vi de nya utmaningarna. I skriften utvecklas begreppet akademiskt lärarskap, en svensk motsvarighet till engelskans scholarship of teaching and learning.

Med den här skriften vill SULF bidra till en fortsatt utveckling av den högskolepedagogiska diskussionen. Vi har bett Sveriges två professorer inom det högskolepedagogiska området, Klara Bolander Laksov och Max Scheja, att skriva texten som vi hoppas ska komma till användning på lärosätena.

Lärosäten måste få bättre förutsättningar att satsa på pedagogisk utveckling och förbättra villkoren för sina lärare. Bland annat ska alla lärare få kontinuerlig pedagogisk utveckling, kriterier för pedagogisk meritering och mötesplatser för erfarenhetsutbyte. I nedanstående film ser du en kort diskussion mellan skriftens författare.

Ladda ner skriften Akademisk lärarskap som pdf-fil.

Digital lärarutbildningskonferens

Inom ramen för UKÄs pågående projekt lärarutbildning arrangeras en digital konferens 19-20 oktober. Konferensen, som består av två halvdagssessioner, har teman Lärarförsörjning och Kvalitet i lärarutbildning.

UKÄ redovisar resultat från analyser och utvärderingar samt berättar om vilka regler som styr lärarutbildning. Vid konferensen presenterar UKÄ även en samlad analys av lärarutbildningsområdet. Deltagarna får i samband med det lämna synpunkter på eventuella kunskapsluckor där UKÄ kan bidra med ny kunskap. Representanter från andra myndigheter, nätverk av lärosäten involverade i olika satsningar inom lärarutbildning kommer också att bidra till innehållet tillsammans med studentrepresentanter.

Anmälningslänk och program kommer att finnas tillgängliga på UKÄ:s webbplats från den 1 september.

Rita snygga diagram och flödesscheman

Det finns många verktyg som hjälper dig skapa flödesscheman, nätverksdiagram, processer och organisationsplaner. Här kommer två bra förslag: Lucidchart och Creately. Bägge verktyg innehåller mängder med mallar och symboler och du kan ta fram dina diagram själv eller tillsammans med kollegor. Du kan komma igång med en gratisversion men vill du få tillgång till alla finesser får du självklart betala för en licens.

Här ser du introduktionsfilmer som förklarar de vanligaste funktionerna.

Ny undersökning om elevers erfarenheter av distansundervisning

Photo by Andrew Neel on Unsplash

Pressmeddelande från ifous:

Längtan efter kompisar men också lättnad över att slippa den sociala pressen – det är några av de upplevelser som gymnasieelever berättar om efter flera veckors distansundervisning. I en enkätundersökning som Ifous låtit göra finns flera svar som visar på en komplex bild av gymnasieelevernas upplevelser.

Nu publiceras resultaten från en enkätundersökning som genomförts inom ramen för Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Digitala lärmiljöer. 2 306 elever i gymnasieskolor i hela landet har svarat på frågor om hur de upplever situationen med distansundervisning i jämförelse med den ordinarie undervisningen i skolan. Undersökningen har fokuserat på hur väl eleverna tycker att de kan koncentrera sig på undervisningen, sociala aspekter, fysiskt och psykiskt välmående och hur de upplever de praktiska omständigheterna.

Svaren varierar. Många saknar lärares stöd och fasta rutiner medan andra tycker att det är skönt att slippa restid och den stress det innebär att passa tider. Några föredrar att studera på distans men saknar ändå skolan och kontakten med kompisarna. Tydligt är att de sociala aspekterna har stor betydelse för elevernas upplevelser.

Resultaten kommer att utgöra ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet i FoU-programmet som syftar till att utveckla den forskningsbaserade kunskapen om fjärr- och distansundervisning.

– Vi kommer att fortsätta undersöka vad som fungerar i både när- och distansundervisning, säger Anna Åkerfeldt, forskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare på Ifous, som är den som har genomfört enkätundersökningen. Hon menar att det är viktigt att dra lärdom av både elevers och lärares erfarenheter som ett led i att höja kvaliteten på all undervisning.

Ladda ner rapporten som pdf-fil:
Delrapporten: Gymnasieelevers uppfattningar av när- och distansundervisning med fokus på undervisningsklimat finns att läsa här.

Stort intresse för högskolestudier - UKÄs årsrapport 2020

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat sin årsrapport och presenterade innehållet via en webbsändning 9 juni (se inspelningen nedan). Intresset för högre utbildning fortsätter att växa, framför allt bland kvinnor som nu utgör 60% av alla studenter.

Universitetskanslersämbetets årsrapport ger en överblick över högskolesektorns aktuella läge och långsiktiga utveckling. Rapporten bygger på en stor mängd statistiskt material som löpande samlas in och sammanställs i årsrapporten. Materialet finns också i vår statistikdatabas samt i rapporter och analyser som publiceras löpande under året. I anslutning till varje kapitel finns här på webben figur- och tabellunderlag.

Rapporten innehåller statistik och kommentarer om följande områden:

• Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
• Internationell studentmobilitet på grundnivå och avancerad nivå.
• Utbildning på forskarnivå.
• Utbildning och arbetsmarknad.
• Högskolans personal.
• Högskolans ekonomi och finansiering.
• Högskolans forskning

Rapporten också beskriver och kommenterar olika utvecklingstendenser, bland annat:

• Intresset för högskolestudier är fortsatt högt
• Antalet distansstudenter ökar kraftigt
• Allt fler äldre i högskolan
• God arbetsmarknad för personer med examen från högskolan
• Forskarutbildningen inte alltid lönsam för individen
• Personalen vid landets lärosäten ökar
• Kostnaderna för högskolans verksamhet ökar och intäkterna minskar
• Den sociala snedrekryteringen till högskolan fortsätter

Ladda ner årsrapporten som pdf-fil.

Här ser du UKÄs webbsändning med en övergripande presentation av årsrapporten samt frågor och svar.