Det finns en växande intresse för högskoleprogram på distans, främst bland kvinnor, enligt en ny rapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ), Distansutbildning i svensk högskola. Rapporten är en kartläggning av alla distansutbildningar och kurser från svenska lärosäten och innehåller statistik och analys av utvecklingen. Bland annat visar rapporten att yrkesexamensprogram på distans som lärarprogram och specialistsjuksköterskeprogram har lika hög genomströmning som motsvarande program på campus.
En viktig framgångsfaktor som pekas ut är att höja lärarnas digital kompetens och pedagogisk tillämpning av IKT i nätbaserade kurser. Enligt UKÄs projektledare Anette Gröjer:
- För att kvaliteten ska vara hög i de nätbaserade distansutbildningarna bör universitet och högskolor ges bättre förutsättningar och incitament att bland annat stötta sina lärare genom kompetensutveckling i nätbaserad pedagogik.
I uppdraget från regeringen ingick även att kartlägga hur samarbetet mellan lärosätena och kommuner, landsting och regioner via lärcentra eller motsvarande ser ut och vilket stöd som distansstudenter erbjuds.
Alla universitetslärare ska få kompetensutveckling inom högskolepedagogik men frågan är om det räcker för att garantera bra undervisningskvalitet. En artikel av Robert Östling i Vetenskapsrådets blogg Curie, Feltänkt om kurser i högskolepedagogik? menar att kurser inom högskolepedagogik är alldeles för teoretiska och efterlyser mer praktiska utbildningar som utvecklar det pedagogiska hantverket. Han inser att den teoretiska grunden är viktig men som lärare behöver man råd och återkoppling om hur man lägger upp undervisningen och hur man hanterar olika undervisningssituationer.
- Fokus i den högskolepedagogiska utbildning jag genomgått hittills har dock varit ett annat. Den övervägande delen har handlat om att lära ut pedagogiska teorier och att analysera undervisning och lärande utifrån dessa. Detta kanske bidrar till en ökad förståelse utifrån ett akademiskt perspektiv, men jag tror det har mycket liten betydelse för att utveckla det pedagogiska hantverkskunnandet.
Östling föreslår en mer pragmatisk arbetssätt med större fokus på praktik, åtminstone som ett första steg in i läraryrket.
- Nej, jag tror lösningen är en mer praktiskt orienterad högskolepedagogik på en betydligt mer handfast, men kanske mindre akademiskt intressant, nivå.
New Media Consortium, en icke-vinstdrivande organisation av forskare och utbildningsexperter som har producerat bland annat den årliga och tongivande internationella trendrapporten om IKT och utbildning NMC Horizon report, har gått i konkurs och slutar sin verksamhet med omedelbar verkan, enligt en artikel i nättidningen EdSurge, New Media Consortium Unexpectedly Shuts Down, Citing ‘Errors and Omissions’ by CFO.
- The New Media Consortium (NMC) regrets to announce that because of apparent errors and omissions by its former Controller and Chief Financial Officer, the organization finds itself insolvent ... Consequently, NMC must cease operations immediately.
NMC har haft en ledande roll i världen när det gäller analys och kartläggning av hur digitalisering påverkar hela utbildningsbranschen, från skolor till universitet och bibliotek och konkursbeskedet har tagits emot med stor sorg bland många. Framför allt kommer alla NMC Horizonrapporter att saknas.
Vi är nu vana vid automatisk stavnings- och grammatikkontroll men vad sägs om automatisk textgranskning som kontrollerar läsbarhet, användning av fikonspråk, slanguttryck, klyschor, upprepning och mycket mer. Ett gratisverktyg som heter Typelytar hand om dina texter och ger dig återkoppling. Verktyget finns bara för texter på engelska och kan hantera texter upp till 50 000 tecken. Typely tar inte upp gramatiska fel men fokuserar mer på läsbarhet. Nu finns det även en funktion för automatisk uppläsning av din text.
Regeringens digitaliseringsstrategi, som kom ut i maj, fokuserade på fem nyckelområden: digital kompetens, digital trygghet, digital innovation, digital ledning och digital infrastruktur. En ny rapport av företaget Visma, Det digitala samhället, har undersökt hur olika organisationer och individer ser på utvecklingen. Rapporten bygger på två större undersökningar bland både allmänheten och bland ledare inom svenska organisationer och innehåller intressanta statistik om hur de ser på utvecklingen.
Nästan två tredjedelar av de tillfrågade anser att det är viktigt att hänga med i den digitala utvecklingen men fördelningen är jämn när det gäller deras inställning (positiv/negativ) till ökad digitalisering. När det gäller företag så tror 83% att deras satsningar på digital kompetens kommer att öka framöver och cirka 40% ser digitalisering av administrativa processer som det viktigaste satsningsområdet.
- Det digitala samhället analyserar digitaliseringen utifrån tre teman: digitaliseringen och individen, dagens och framtidens digitala organisationer samt det uppkopplade samhället. Hur viktigt anser svenskarna att det är att hänga med i utvecklingen? Vilka processer kommer företagen prioritera att automatisera framöver? Hur vill svenskarna ha kontakt med olika samhällsfunktioner i framtiden? Det och mycket annat ger den här rapporten svar på.
En ny studie från amerikanska Cornell university, Women's visibility in academic seminars: women ask fewer questions than men, har tittat på könsfördelningen på frågor vid akademiska konferenser. Studien omfattar statistik från cirka 250 olika konferenser och seminarier i 20 länder och svaret är ingen överraskning; män står för de flesta frågorna. Artikeln rekommenderar att moderatorer försöker att fördela frågorna bättre men framför allt att låta en kvinna ställa den första frågan. Ett intressant resultat av studien är att om en kvinna får fråga först så är könsfördelningen mycket bättre än om en man får inleda frågestunden.
- Furthermore, our observations indicated that the gender of the first person to ask a question predicted the gender imbalance in subsequent questions, with proportionally fewer questions asked by women when a man was the first to ask a question. A longer time for questions was associated with less of an imbalance, but attempts to manipulate the time for questions in two departments were unsuccessful. We propose alternative recommendations for increasing women's visibility at these events and suggest that our results are best explained by internalized gender role stereotypes about assertiveness.
Linnéuniversitetet har blivit det första lärosätet i Sverige att utfärda digitala examensbevis. Digitala bevis är en tanke som funnits länge, men först i och med nya Ladok i samband med e-bevarandesystem och e-signeringshantering, kunde de tekniska lösningarna komma på plats.
De nya examensbevisen är digitala och verifieras med e-signatur. Den digitala hanteringen effektiviserar handläggningstiden och säkerställer att studenten får tillgång till sitt bevis direkt när det är beslutat, istället för att vänta ytterligare upp till två veckor på tryck och posthantering. Nu kan även studenterna skicka vidare ett bevis i ett mail eller via en arbetssökandeportal, utan att behöva vidimera papperskopior och skanna in sina bevis. Förutom en snabbare och säkrare service till studenten så är detta också ett led i Studerandeavdelningens arbete för en hållbarare framtid, då vi avsevärt minskar pappersförbrukning.
Många lärare använder sociala medier och appar för att kommunicera med elever utanför klassrummet och ge större möjligheter till diskussion. Ett nyligen avslutat projekt vid Mälardalens högskola, LOOP, har undersökt likheter mellan lärarnas kommunikation och elevernas delaktighet i fysiska och digitala lärmiljöer, enligt en nyhet från Mälardalens högskola, Nu avslutas projektet LOOP - om det virtuella och fysiska klassrummet.
Projektet har analyserat kommunikation mellan lärare och elever i årskurs 8-9, både i klassrummet och i digitala lärmiljöer som sociala medier. Resultaten visar att var tredje lärare använder sociala medier i sin undervsining och att diskussioner sker där både under skoldagen och på kvällarna. Lärarna använde sociala medier som en integrerad del av klassrumsundervisning för brainstorming, dela filmer och bilder, skapa en extra kanal för diskussion mm.
- Resultaten visar att lärare kan göra på flera olika sätt för att antingen skapa känsla av ”ett sammansatt klassrum” i det fysiska och virtuella eller för att hålla dessa utrymmen separata från varandra. Deras användning av olika kommunikativa medel i undervisningen gör att man kan betona lärande och elevens visande av sina färdigheter antingen i det virtuella, i det fysiska eller gränsöverskridande av båda. I vissa fall är lärappen en integrerad del av ordinarie undervisning och kommunikationen mellan lärare och elever flödar i princip fritt i tid och rum, i andra fall begränsar lärare undervisningen och elevers möjligheter för deltagande till enbart det fysiska rummet. Vad som fungerar när beror på förutsättningar inom ämnen och undervisningsinnehåll och lärarens personliga stil.
Det finns ett stakt behov av bättre utbildning kring hur könsnormer bekräftas och förstärks av bildspråket i olika medier, i synnerhet som en följd av #metoo-kampanjen. Statens medieråd har nu tagit fram ett webbaserat utbildningspaket, Könsnormer i bildspråket, enligt ett pressmeddelande, ”En bild säger mer än tusen ord”- nytt verktyg hjälper unga att avslöja könsnormer i bildspråket. Det handlar om att kunna tolka bilderna vi ser dagligen på nätet och i tryckta medier och bli mer medveten om vilka budskap de sänder. Materialet finns just nu på svenska men det kommer snart att översättas till engelska och arabiska.
Könsnormer i bildspråket utgår från tre frågor:
Hur ser de bilder ut som florerar i vårt samhälle?
Hur ser de bilder ut som vi själva producerar?
Hur kan vi arbeta mer normkritiskt och inkluderande?
Könsnormer i bildspråket är ett pedagogiskt material som visar hur vi ständigt kommunicerar med bilder och hur vi behöver analysförmåga för att kunna demaskera och förstå bilders budskap. Tränar vi på att läsa bilder blir vi bättre på att analysera, förstå och problematisera det vi ser.
Materialet diskuterar normer kring manligt och kvinnligt genom olika övningar, bildpresentation (Powerpoint), teoretisk samt praktisk bildanalys. Här illustreras också hur mängden bilder med liknande representation kan skapa ett visuellt mönster som påverkar oss själva och hela samhället i en viss riktning.
Som komplement till detta kan jag också rekommendera kursmaterialet Propaganda och bilders makt, också av Statens medieråd.
Classroom Screen är ett väldigt enkelt verktyg för att synliggöra klassrumsaktiviteter. Det är en webbsida som du visar via en projektor eller smartboard. Du kan snabbt och enkelt lägga upp information om grupparbete, en stoppklocka som visar hur mycket tid som är kvar för aktiviteten, visuella symboler för tystnad, grupparbete, pararbete osv, QR-koder till webbsidor som ska användas av klassen samt rittavlor, textrutor och även trafikljus som kan ändras för att visa när t ex ljudnivån är för hög. Du kan också välja bland 38 språk och välja lämplig bakgrundsbild.
Det går inte att spara din layout till nästa gång men verktyget är så enkelt att du kan snabbt ta fram precis det du behöver till varje lektion. Classroom Screen fungerar bäst i webbläsaren Chrome.
Här kommer en kort film som visar hur du kommer igång.
Hur kan vi skapa mer interaktiva webbinarier och hur kan vi omvandla ett webbinarium till en community som fortsätter diskussionen långt efter webbsändningen? Det var utgångspunkten för ett internationellt projekt, Effective webinars, som jag deltog i för ett par år sedan tillsammans med kollegor från Norge, Danmark, Island och Österrike. Vi testade många sorters webbinarier under två år i samarbete med utvalda externa partners från både utbildningsområdet och näringslivet. Erfarenheter från projektet har nu samlats i en ny artikel i tidskriften European Journal of Open, Distance and E-learning, Webinars as active learning arenas.
- Denna artikel, med utgångspunkt i erfarenheter från ett nordiskt projekt som löpte från 2014 till 2016, presenterar ett brett sortiment aktiviteter, verktyg och metoder som kan främja engagemanget hos webbinariedeltagare. Artikeln fokuserar speciellt på metoder avsedda att fördjupa diskussionen och förlänga den bortom det synkrona webbinariets fasta tidsramar. Ett framgångsrikt webbinarium kan även utmynna i en gemensam praktik, och vi undersöker här ett antal verktyg och metoder som stödjer en sådan process.
KTH i Stockholm kommer att vara värd för en internationell konferens om hållbarhet inom högre utbildning, International Sustainable Campus Network, ISCN2018, 11-13 juni 2018. Konferensen handlar om hur vi kan skapa hållbara lärmiljöer, processer och byggnader på campus samt hållbar ledarskap. Årets konferens kommer att öppnas för externa deltagare genom flera kollaborativa aktiviteter enligt principen crowdsourcing (storskalig idésamling via nätet).
- Higher Education Institutions have a unique role and responsibility for the future and for driving the development of a sustainable society. HEI’s are charged with the task of fostering sustainability in the leaders of tomorrow, developing solutions and methods to address a sustainable future and ensuring that we contribute knowledge to society. HEI’s must also ensure that our everyday operations and practices are consistent with a sustainable future and we work to holistically integrate sustainability into mission of the university and our daily tasks.
Det finns hållbarhetsfrågor även inom den digitala världen. Vad händer med forskningsdata, artiklar, rapporter mm som lagras på utdöende format och gamla medier? Risken finns att allt försvinner när inga datorer kan längre läsa filerna längre. En ny artikel från brittiska JISC, Threat to researchers’ data prompts “at risk” register of endangered digital species, beskriver flera initiativ som försöker bevara viktigt forskningsmaterial genom att överföra det till nya lagringsformat. Bland annat finns Digital Preservation Coalition, som har tagit fram en riskklassificering av olika medier och format, The 'Bit List' of Digitally Endangered Species, ungefär som man klassificerar hotade djurarter. Även open access tidskrifter som har slutat publicera ingår i denna lista över hotade arter eftersom risken finns att webbplatsen en dag bara försvinner.
- In terms of research material, the list identifies open access journals, original research data, fishbase.org, and PhD data as examples that it deems “critically endangered” among the academic community. If data is lost, researchers’ conclusions could be hard to reproduce and prove, and the data will be unable to be reused by others. This may in turn impact the likelihood of securing funding for future research in line with policy requirements.
Hur jobbar vi med detta i Sverige? Skriv en kommentar om du vet mer.
Lexplore, ett svenskt verktyg som används för att upptäcka dyslexi, har vunnit ett nordiskt pris, Nordic Edtech Award 2017, enligt ett pressmeddelande från Swedish Edtech Industry, Swedish Lexplore wins Nordic Edtech Award 2017. Lexplore används för att upptäcka dyslexi så tidigt som möjligt så att skolan kan ge rätt stöd till barnen. Genom att testa samtliga barn i en skola kan man få en bra överskådlig bild på allas läsförmåga. Verktyget registrerar ögonrörelser när man läser en text och alla data analyseras för att upptäcka avvikelser.
De andra nominerade i tävlingen var följande:
Mightifier (Finland) Plattform för positiv, formativ återkopling mellanelever och med läraren både i klassrummet och utanför.
Matematikfessor(Danmark) Matematikportal där alla kan lära sig i egen takt.
Kara Connect(Island) Elever med särskilda behov kan få nätbaserad hjälp av specialistlärare.
Differ (Norge) App för meddelanden och chatt inom en klass eller annan grupp för att främja kollaboration.
Här kommer en kort introduktionfilm till vinnaren, Lexplore.
Debatten om kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor fortsätter. Vid många universitet införs sådana miljöer för att främja kreativitet, lyfta fram kollaboration och öka flexibiliteten men en artikel i Vetenskapsrådets nättidning, Curie, Öppna landskap – inget som gynnar kreativiteten, ifrågasätter trenden, i synnerhet när det gäller forskare.
Artikeln har länkar till flera forskningsartiklar som pekar på flera faror med öppna kontor. En studie vid Malmö Högskola (Vad händer med arbetsmiljön när man inför aktivitetsbaserade kontor inom akademin? Hanne Berthelsen, Tuija Muhonen och Susanna Toivanen) visar bland annat följande effekter: störningseffekter, fler arbetar hemifrån, ökad sjukfrånvaro, minskad social gemenskap och minskad arbetstillfredsställelse. I artikeln intervjuas flera forskare som har både studerat fenomenet och har egen erfarenhet. De menar att det finns klara fördelar för dem som arbetar i täta team och jobbar väldigt kollaborativt. Men för forskare verkar det finnas få fördelar. Det är väldigt svårt att jobba med känsligt material eller ta känsliga telefonsamtal i ett öppet kontor. Enligt Eva Hoff (institutionen för psykologi vid Lunds universitet):
- Problemet är att vi inte har kontroll över vilken kommunikation och information som kommer in. Det blir många störningsmoment och fel sorts kommunikation. Därför blir det negativt. Vi har behov av ett litet territorium där vi själva bestämmer när det ska vara socialt. I ett kontorslandskap går det ju aldrig att utvisa någon när man behöver fokusera inför en deadline.
Artikelninnehåller länkar till flera intressanta studier inom området.
En arbetsgrupp inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har i samarbete med bland andra UHR (Universitets- och Högskolerådet) har undersökt frågor kring flyktingars möjlighet till högre utbildning och validering av befintliga kompetenser, enligt en artikel av UHR, ”Viktigt ta vara på kunskapsbasen hos akademiker som kommer till Sverige”. Arbetsgruppen ser att möjligheten att få permanent uppehållstillstånd kopplas endast till arbete idag och föreslår en lagändring så att även utbildning ger denna möjlighet. Dessutom bör lärosäten få ekonomiska incitament att arbeta mer med validering av arbetserfarenheter och kompetenser.
Idag finns det branscher som har stora anställningsbehov men inte hittar folk med rätt kompetens. Bland flyktingar finns det akademiker och erfarna människor inom sådana branscher som vård, omsorg, teknik mm och de behöver kompletterande utbildningar. Förslagen gynnar inte bara flyktingar men även människor som vill sadla om. Enligt Malin Jönsson, utredare och UHR:s representant i arbetsgruppen:
- Behovet av validering gäller inte bara nyanlända utan även personer som vill växla karriär eller behöver omställning på arbetsmarknaden, till exempel på grund av stora varsel. Då kommer behovet av att ens kompetens kan mätas och bedömas, så att man inte behöver lära om allt.
Förslagen diskuteras vidare denna vecka vid SUHF:s konferens, En högskola för alla – om nyanländas inkludering.
Kan du tänka dig en hund som är ren, kravlös och som hjälper dig med hushållsarbete? Då kan robothunden Spotmini vara lösningen. Den har utvecklats av företaget Boston Dynamics och har fått mycket medieuppmärksamhet på sistone. Kanske lite utanför den här bloggens fokusområde men ytterligare ett tecken på att robotar har kommit för att stanna.
Forskning ska komma till praktisk nytta i samhället och inom industri. Många forskare ägnar mycket tid att sprida sina erfarenheter via föreläsningar, populärvetenskapliga artiklar osv men oftast omvandlas det inte till handling. En post på bloggen Colearn, Varför ska forskare sprida kunskap om den inte används?, menar att projektfinansiering fokuserar för mycket på kunskapsspridning i stället för implementering. Folk lyssnar till intressanta föredrag men det verkar så svårt att gå från ord till handling; även om alla är inser vikten av forskningsresultaten så översätts dem inte till handling. Artikeln efterlyser mer fokus på aktivitet och att vi ska bli bättre på att vidareutveckla bra forskningsresultat.
- Det är avslutningsvis vanligt att när finansieringen för ett forskningsprojekt tar slut så säger man hejdå till både projektet och de kunskaper som utvecklats. Samma sak gäller kunskapsspridning via föredrag – det är trevligt att lyssna på lite nya idéer men sedan går vi hem och gör som vi alltid har gjort. Men ska man bli lite tråkig och kritisk kan man fråga sig varför forskare egentligen ska lägga tid på att sprida kunskap. Är det inte dags att sätta lite tryck på att göra något av denna kunskap i praktiken?
Hur tillgängliga är våra möten och konferenser, såväl på plats som på nätet? Ofta glömmer vi bort dem med funktionsnedsättning och pratar utan mikrofon, visar bildspel med för mycket text, glömmer bort textning på filmer osv. Hörsellinjen har en bra lista över enkla åtgärder för att se till att alla kan följa mötet, Checklista för tillgängliga möten.
I större lokaler är det viktigt att ha en god ljudmiljö utan störningar utifrån, bra högtalare, en teleslinga och att alla använder mikrofoner. Utan mikrofon är det alltid risk att någon inte hör vad man säger och det blir ännu värre om seminariet också sänds via nätet eller spelas in. Vid större arrangemang kan man också erbjuda skrivtolkning och teckenspråkstolkning. Det är viktigt att man också informerar om tillgänglighet i marknadsföringen.
Du kommer säkert att se begreppet blockchain mer och mer i framtiden och många tror att det kan påverka utbildningssektorn på ett radikalt sätt. Blockchain är inte så enkelt att förstå men grovt kan man säga att det är en krypteringsteknik som gör det möjligt att överföra pengar, avtal, certifikat, äganderätt mm på ett säkert sätt utan att blanda in mellanhänder som banker eller universitet. Du känner säkert till den digitala valutan bitcoin som kan överföras på ett verifierbart och säkert sätt. Blockchain handlar om samma sorts teknik, fast inom många flera områden.
Men hur kommer blockchain att påverka utbildning? En artikel av Jan Hylén, Vad betyder blockchain-tekniken för utbildningssektorn?förklarar begreppet på ett enkelt sätt (med länkar till flera förklaringar) och diskuterar tänkbara användningsområden inom utbildning. Till exempel kan blockchain användas för att skapa en verifierbar portfolio med alla kurser, erfarenheter, certifikat som man har fått genom livet som kan verifieras utan att behöva fråga mellanhänder.
Artikeln refererar speciellt till en ny rapport från EUs forskningsorgan JRC, Blockchain in education, som rekommenderas om du vill få inblick i vad tekniken kan innebära.
- I rapporten sammanfattar man att ”Blockchain-teknik förväntas störa alla verksamhetsområden som grundas på tidsstämplad registrering av äganderätt.” Inom utbildningssektorn kan det till exempel handla om tilldelning av kvalifikationer eller examina, licensiering och ackreditering, hantering av studentdata, immateriell förvaltning (copyright eller motsvarande) och betalningar.
Bland annat kan det betyda att alla pappersarkiv med certifikat och examensbevis blir helt onödiga eftersom blockchain verifierar giltigheten automatiskt.
Här kommer en kort introduktionsfilm till blockchain.
Trots att hypen kring MOOCs har lagt sig så utvecklas de i rask takt. Frågan är varför universitet investerar så mycket i gratis öppna kurser (eller med lägre avgifter). Detta är ämnet för ett webbinarium fredag 1 december 15.30 - 16.30, Why universities invest in MOOCs - the importance of the social dimension, som arrangeras av det europeiska projektet MOONLITE i samarbete med EADTU (European Association of Distance Teaching Universities), OpenupEd, EMPOWER m fl.
The question being considered in this webinar is why HEIs are investing in MOOCs, the role of political environments and educational values in different regions and if this support the use of MOOCs for social inclusion.
I webbinariet kommer du att träffa Nathaniel Ostashewsk (Athabasca University, Kanada), Darco Jansen (EADTU) och Timothy Read (UNED, Spanien). Men framför allt ska webbinariet innehålla flera interaktiva moment med frågor och diskussion.
Lärplattformen Blackboard planerar att introducera ett mycket intressant verktyg som kan hjälpa bedöma studenternas inlägg i diskussionsforum, enligt en artikel i Inside Higher Ed, Do Professors Need Automated Help Grading Online Comments? Genom algorithmer analyserar verktyget studenternas inlägg för kompexitet, språkbruk, läsbarhet och även tecken på kritiskt tänkande. Syftet är att ge stöd till läraren i sin bedömning, inte för att ersätta läraren.
Att skapa livliga och djupare forumdiskussioner i lärplattformar är en svår konst och verktget är tänkt som ett redskap för att kunna bedöma inläggen på ett mer systematiskt sätt. Men i artikeln finns det några kritiska röster som misstänker att studenterna kommer att fokusera ännu mer på att skriva för betyg hellre än att verkligen kommunicera. Andra är positiva till utvecklingen men efterlyser mer flexibilitet att anpassa bedömningskriterier efter uppgift. Läs artikeln och bedöm själv.
Verktyget, som heter discussion forum recommended grade, kommer att lanseras mot slutet av året. Det här är ett av många tillämpningar av tekniken learning analytics som kommer att utvecklas vidare i snabb takt de närmaste åren.
Vinnova finansierar två intressanta projekt som fokuserar på utveckling av det livslånga lärandet genom samverkan mellan lärosäten, kommuner och näringslivet, enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst, Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande. Högskolan Väst står i spetsen för bägge projekt och totalt får projekten 9 miljoner kronor.
Projektet Nya Vägar har som mål att under kommande två år ta fram en modell för högre utbildning på orter långt från lärosäten. Projektet syftar till att ta fram ny kunskap om, utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan förlägga utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet. Områden som kommer beröras är exempelvis digitalisering, arbetslivsanknytning och pedagogik. Förutom Högskolan Väst deltar också Halmstad kommun, Lysekils kommun, Västerviks kommun, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Gävle, Linneuniversitetet och Umeå universitet i projektet.
Det andra projektet, Samverkan för livslångt lärande – Uppdragsutbildning, är treårigt och lägger fokus på uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning är den utbildning som högskolor och universitet säljer till företag, organisationer och myndigheter som vill kompetensutveckla sin personal. Projektet ska utveckla metoder för att hjälpa lärosäten att bättre kunna erbjuda det som efterfrågas. Utöver Högskolan Väst deltar Högskolan i Gävle, KTH, Linköpings universitet och Mittuniversitetet med olika delprojekt i Uppdrags-projektet.
Även om hösten 2018 känns väldigt avlägsen just nu kan det vara värt att notera datumen för Sveriges största konferens för utveckling av högre utbildning. Konferensen NU2018äger rum 9-11 oktober 2018 i Västerås. Huvudtalarna är Max Scheja (Stockholms universitet), Åsa Nilsonne (Karolinska Institutet) och Ray Land (Durham University, UK).
- Teman för årets konferens är det akademiska lärarskapet. Under detta övergripande tema vill vi synliggöra perspektiven studentens lärande och utveckling, lärarens lärande och utveckling samt högskolans lärande och utveckling. Hur arbetar vi professionellt för att uppnå bästa resultat i våra utbildningar? Vad har vi lärt oss på vägen? Vad ska vi ta fasta på och hur ska vi fortsätta att arbeta framöver?
Bidrag till konferensen ska lämnas in senast 1 mars. Läs mer om konferenens teman och format. Mer information om konferensen kommer snart på sajten. Konferensen arrangeras av SUHF i samarbete med Mälardalens Högskola, Linköpings universitet och Örebro universitet.
Användning av assisterande teknik genom främst surfplattor samt modern pedagogik betyder mycket för barn med läs- och skrivsvårigheter. Det framgår av en ny avhandling av Emma Lindeblad, Linnéuniversitetet, enligt en artikel på Forskning.se, Appar ökar läsförmågan hos unga med läs- och skrivsvårigheter. Hon har studerat kopplingen mellan användning av appar och barnens målbild och psykisk hälsa. Studien visar att barn med läs- och skrivsvårigheter mår bättre än tidigare studier har visat och att assisterande teknik har en positiv effekt.
- Vi har även kommit fram till att tekniska hjälpmedel kan verka positivt på läsförmågan och öka motivationen till skolarbete indirekt. Vi anser att pedagogers kunskapsnivå och förmåga till effektiv stöttning även på emotionell nivå, troligtvis har bidragit till denna utveckling.
Ett svenskt kunskapscentrum bör skapas för att undersöka och motverka spridningen av falska och vilseledande nyheter på nätet. Det menar medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet i Kalmar i ett pressmeddelande, Fojo föreslår ett svenskt kunskapscenter för att hantera felaktigheter på internet. Fojo har just publicerat en rapport som analyserar hur falska nyheter sprids idag, vilka utmaningar som journalister ställs inför och förklarar varför ett sådant kunskapscentrum behövs.
Det handlar om att följa aktuell forskning inom området, samarbeta med myndigheter och mediebranschen, anordna utbildningsinsatser och evenemang samt utveckla modeller och strategier för att motverka spridning av felaktiga nyheter. Enligt Fojos verksamhetschef Kersti Forsberg:
- Det räcker inte med en typ av aktiviteter för att komma till rätta med problemet med organiserade påverkanskampanjer på nätet. I studien föreslår vi flera olika angreppssätt och nu är vi ute och söker samarbeten med andra aktörer och olika finansieringsvägar för att kunna starta en Faktajour i början av nästa år.
EU kommissionen lanserar nu riktlinjer för lärarnas digitala kompetenser, Digital Competence Framework for Educators (DigCompEdu), som kan tillämpas på alla utbildningsnivåer från förskola till universitet. Modellen sätter digitala kompetenser som en integrerad del av lärarens professionella och pedagogiska kompetenser och relaterar även till elevernas/studenternas kompetenser. Digitala kompetenser ingår alltså i en helhetssyn på lärarens roll.
The objective of DigCompEdu is to identify and describe the key components of educators' digital competence and to provide an instrument for (self-)assessment, based on research and stakeholder consultations.
Denna modell kommer snart att mynna ut i flera initiativ, inklusive ett verktyg för utvärdering och självvärdering och idéen är att den kommer att fungera som ett underlag för utbildningsorganisationer i hela Europa.
Avancerade digitala färdigheter är en avgörande faktor på arbetsmarknaden och studenter som får utveckla dessa som en integrerad del av sina högskolestudier har en tydlig fördel. Detta framgår av en ny studie av New Media Consortium (organisationen som tar fram den välkända Horizonrapporterna), 2017 Digital Literacy Impact Study.
Studien visar hur studenternas digitala färdigheter tillämpas i arbetslivet och om deras kompetens matchar arbetsgivarnas krav. De flesta har god kompetens när det gäller informationssökning, kritiskt tänkande och kollaboration men saknade mer kreativa färdigheter som medieproduktion och kunskap om digitala rättigheter och licensiering.
“Digital literacy isn’t just about learners understanding how to use a single technology or a host of programs and devices,” said Eden Dahlstrom, Executive Director of the NMC and Principal Investigator of the study. “Our research indicates that when learners can use digital tools to create something original, they will be able to adapt to a range of work environments. The digital realm is only expanding; colleges and universities need to provide opportunities to cultivate in learners more creativity and adaptability.”
Studien uppmanar universitet och högskolor att bredda sin syn på digitala färdigheter och försöka överbrygga kompetensglappet som visar sig idag.
ReMarkable är en platta med papperskänsla där du kan skriva för hand, rita, teckna och läsa dokument. Du skriver med en känslig penna på en yta som känns precis som papper. Skärmen är matt och reflekterar inte ljus som en vanlig skärm. Du har obegränsat många sidor att skriva på och du kan spara alla dina anteckningar och teckningar både på din reMarkable-platta eller på din dator eller mobil. Du kan också ladda plattan med dokument och e-böcker och kan sedan skriva anteckningar eller rita på dokumenten precis som du gör med pappersversioner.
Ytterligare en fördel är att du kan arbeta ostörd eftersom plattan inte har en webbläsare eller tillgång till sociala medier eller e-post.
Digitalisering inom utbildning handlar om en omfattande förändringsprocess och kräver strategisk ledning. Det är huvudtemat av en ny handbok som har tagits fram av Stockholms Stad i samarbete med KTH. Handboken heter Organisera för digitalisering: Att leda och dela kunskap i skolan, och har skrivits av Marianne Ekman Rising, Stefan Hrastinski och Henrik Svensson.
- Syftet med denna bok är att visa hur skolor kan organisera för att leda och dela kunskap, både inom och mellan skolor. En viktig punkt är hur lärarna kan få möjlighet att tillsammans med kolleger delta i proces-ser för att lära nytt och utveckla verksam-heten med hjälp av digitalisering.
Handboken är tänkt som stöd till skolledare och alla som arbetar med förändringsledning i skolan och väcker många frågor som ska helst diskuteras i grupp. Den består av fyra huvudavsnitt: Arbets- och utvecklingsorganisation, Nätverk och praktikgemenskaper, Förändringsledning och Medarbetardriven digitalisering.
- Med en genomtänkt strategi och struktur blir de nya arbetssätten inte bara lättare att införa. De får också bättre möjlighet att bli bestående och att kunna fortsätta utvecklas, snarare än att stanna vid att vara ett tillfälligt projekt.
Sex lärosäten har tilldelats cirka 12 miljoner kronor för att utveckla en ny forskarskola för att utveckla och undersöka digitala teknologier som kan användas i utbildning enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst, 12 miljoner kr från Vetenskapsrådet till ny forskarskola. Pengarna ska användas till att utveckla en ny forskarskola, där doktorander och handledare samlas från de olika lärosätena. Det handlar om att utveckla digitala teknologier som kan användas i utbildning, t ex utveckling av kurser, och den forskning som bedrivs inom området digital utveckling.
Deltagande lärosäten är Högskolan Väst, Göteborgs universitet, KTH, Högskolan i Gävle och Mittuniversitetet, samt Umeå universitet som är värduniversitet och samordnare för projektet.
Talk & Comment är en väldigt enkel app som låter dig snabbt spela in röstkommentarer och lägga in dem i olika sociala medier, webbsidor eller lärplattformar. Du installerar appen i din Chrome webbläsare och sedan har du en liten ikon i högermarginalen. Vill du lägga in en röstkommentar i t ex Facebook, Google+, Twitter, en kommentarsfält eller diskussionsforum så klickar du bara på ikonen och prata in din kommentar. Du får en länk som du klistrar in i diskussionen och alla kan sedan lyssna.
Talk & Comment kan hämtas från Google Play eller Chrome Webstore och ska komma till Apples iOS inom kort. De lovar att den kommer även att fungera i webbläsaren Firefox inom kort. Här kommer en kort introduktionsfilm.
Källkritik får med all rätt stor uppmärksamhet på alla utbildningsnivåer idag och det finns många bra resurser som lärare kan använda i sin undervisning. En sådan bra resurs kommer från UR i form av en radioserie i 8 delar med namn Kjellkritik. Programmet leda av Kjell Eriksson och guidar dig genom källkritikens grunder.
- Multimediamogulen Kjell Eriksson undersöker hur vi kan vara källkritiska i vår komplexa verklighet. Idag är vi allt mer våra egna publicister och redaktörer - vi delar artiklar, bilder och gör inlägg i sociala medier och konsumerar mer fakta än någonsin. Då är det viktigt att kunna förhålla sig kritiskt och inte tro på allt man läser, hör eller ser, samtidigt som det finns mycket som är sant och otroligt. Vetenskapsjournalisten Emma Frans delar med sig av sina innersta tankar om källkritik och vi får följa undersökande reportern Josefiné Nettelbladt.
Pristagare och prisutdelare Guldäpplet 2017_Foto Andreas Skog (med tillstånd)
Guldäpplet är en utmärkelse som delas ut årligen till lärare som har visat innovation och nytänkande i hur de använder digitala medier i sin undervisning. Guldäpplet utdelas av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne med partners.Vid konferensen Skolforum 2017 delades ut årets priser till fyra lärare och en forskare.
- Guldäpplet lyfter sedan 2002 fram lärare, som vågar röja ny mark med förankring i sina ämnen och som systematiskt utvidgar den pedagogiska verktygslådan, delar erfarenheter, utvärderar och prövar sina resultat i diskussion med kollegor. Totalt var drygt 100 lärare från hela landet nominerade till årets Guldäpple.
Årets lärarpris gick till Cecilia Christiansen och Ulrihca Malmberg, lärare i matematik och NO som arbetat tillsammans på Carlsson skola i Stockholm för "sitt genomgripande arbete med att utveckla och fördjupa både elevers och lärarkollegors förmågor och kompetens kring programmering, i alla ämnen och för alla åldrar".
Juryns särskilda pris gick till Carl Heath, forskare och ansvarig för digitalisering och lärande på forskningsinstitutet RISE "för att han med stort engagemang och med djup förståelse för skolprofessionernas perspektiv är en guide in i en digital framtid, inte minst inom makerrörelsen i svensk skola".
Andra priset delades i år mellan Emma Nääs, lärare i årskurs 4–5 på Jonslunds skola i Essunga och Hans Gustavsson, bagerilärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Jenny Nyströms skola i Kalmar.
Vad händer varje minut på internet? Otroligt mycket enligt en artikel av Visual Capitalist, What Happens in an Internet Minute in 2017?Här hittar du bilder som ovanstående som visar att vi lever i allra högsta grad i en uppkopplad värld. Hela 3,7 miljarder personer är internetanvändare (cirka halva världens befolkning) och det finns 4,9 miljarder unika mobilanvändare (66% av befolkningen).
Google tar emot 3,5 miljoner sökningar per minut och 4,1 miljoner filmer visas på YouTube. Även äldre kommunikationsmedier håller ställningar: 156 miljoner e-post och 16 miljoner textmeddelanden skickas per minut.
- I en undersökning som Capgemini gjort tillsammans med Linkedin bland 1 250 personer i nio länder räknar tre av tio med att deras kompetenser inte behövs inom ett till två år. För Sveriges del svarar 32 procent att deras nuvarande kompetens blir irrelevant inom den tidsramen och 38 procent att den är det inom fyra till fem år.
Problemet är att de flesta anställda får utveckla sin digital kompetens på egen hand och många företag saknar tillräckligt bra internutbildningar. Över hälften av de tillfrågade är villiga att byta jobb till en arbetsgivare som ordnar bättre kompetensutveckling. Nyckeln för arbetsgivarna är att kunna erbjuda relevant kompetensutveckling precis när behov uppstår, helst anpassad till individen.
EDEN (European Distance and E-learning Network) arrangerar sin årliga konferens i Genua (University of Genoa), Italien, 17-20 juni 2018. Konferensens tema nästa år är Exploring the micro, meso and macro: Navigating between dimensions in the digital learning landscape. Det handlar om tre perspektiv på lärande i en digital omvärld: individens lärande, lärande i grupp eller institutionsnivå och lärande på samhällsnivå.
- The demand for people with new, enhanced skills is growing. The volume of information produced and shared in all fields is overwhelming. Building the data economy became part of the EU Digital Single Market. Powerful and sophisticated ICT is part of everyday life, and the world of learning is not an exception. Pressure is on all players of the online education community to keep up with new learning solutions, and better supply the skills currently demanded by growing economies.
Vi du skicka in ett bidrag så är konferensens Call for contributionsöppen. Bidrag ska lämnas in senast 8 februari 2018. Konferensens program annonseras till våren 2018 och jag skriver mer om konferensen då.
Många lärare lägger ut instruktionsfilmer på t ex YouTube för att ge bättre stöd till sina elever och för att "flippa" klassrummet. Fredrik Lindmark, förstelärare på Lindeskolan i Lindesberg, har tagit detta till en mycket högre nivå med en egen YouTube-kanal med över 8000 instruktionsfilmer i matematik, fysik och kemi med 10 000 till 16 000 visningar per dygn, enligt en artikel i Skolvärlden, Så blev läraren en miljonsuccé på Youtube. Nu tittar elever från hela landet på Fredriks filmer. Han började på en väldigt enkelt nivå med korta filmer för att visa eleverna hur man löser olika beräkningar.
- Jag började i en väldigt liten skala och lokalt för enbart mina elever. Men de tyckte att det jag producerade var så pass bra att jag borde göra det tillgängligt för fler elever runt om i landet, ”sprid det på Youtube”. Det är väldigt många barn och ungdomar som säger att klippen har hjälpt dem. Jag får ett antal kommentarer varje vecka där de tackar mig för att de har klarat ett matteprov eller för att de anser att de har fått högre betyg tack vare min Youtubesida. Det är jättepositivt.
Man behöver inte vara särskilt teknisk idag för att kunna spela in instruktionsfilmer och publicera dem på YouTube. Genom att göra det kan man dra ner på genomgånger i klassrummet och fokusera mer på handledning och fördjupning. Fredrik märker en klar skillnad i klassrummet också.
- Sedan är det väldigt viktigt att låta det ta tid i början. I början var det lite teknikproblem med att få kameran att fungera, men när jag fick snurr på det så insåg jag att jag tjänar in jättemycket tid i klassrummet senare. Eleverna blev lite lugnare i klassrummet upplever jag. För efter att videorna kom in så hade de möjligheten att ta hjälp hemma och under lektionerna om det är många som ber att få min hjälp. Det fungerar jättesmidigt. Det tar lite tid utanför, men det blir lugnare i klassrummet.
Nu har Sverige en nationell digitaliseringsplan för skolanenligt ett Pressmeddelande från Regeringskansliet förra veckan. Regeringens övergripande mål för strategin är att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att ta vara på de möjligheter som digitaliseringen av samhället medför. Barn och elever ska uppnå en hög digital kompetens, och kunskapsutvecklingen och likvärdigheten ska stärkas.
- För att kunna förändra världen måste man förstå världen. Alla elever ska från skolan få med sig kunskap om digitalisering och hur den påverkar demokrati och arbetsliv. Lärare ska ha kunskap och mandat att avgöra när och hur digitala verktyg ska användas för att stärka lärandet, och när de inte ska användas. Detta handlar digitaliseringsstrategin om. Vi bryter det ensidiga fokuset på vilken teknik som ska användas, för att i stället fokusera på de kunskaper eleverna behöver samt förutsättningarna för lärare och rektorer att tillvarata både digitaliseringens möjligheter och hantera dess utmaningar, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Digitaliseringsstrategin innehåller tre fokusområden för åtgärder som sammantaget ska leda till att det övergripande målet uppnås: digital kompetens för alla i skolväsendet, likvärdig tillgång och användning, samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter. Regeringen kommer tillsammans med SKL att bryta ned strategins delmål till initiativ och aktiviteter.
Strategin har varit efterfrågad i många år och har tagits emot positivt för det mesta. Men det finns även kritik som framgår av bland andra en artikel i Computer Sweden, Skolan ska digitaliseras – men regeringens strategi får kritik. Strategin har dröjt för länge och under tiden har kommunerna fått ta fram egna strategier. En samordnad nationell satsning hade sparat mycket pengar. En del anser att strategin är för otydlig och saknar tydliga krav och det är dessutom otydlig hur hela satsningen ska finansieras. Edward Jensinger, gymnasieområdeschef i Malmö, kommenterar i en bloggpost, Nationell digitaliseringsstrategi!,och ser positivt på strategins fokus på lärarnas kompetensutveckling och menar att dagens lärarutbildningar nu får krav på sig att utrusta lärarstudenter för det digitala klassrummet:
- Det är för skolan nödvändigt att lärarutbildningen "kommer med i matchen" när det gäller att förbereda lärare för vad jobbet faktiskt innebär. Detta kommer, som jag förstår det, innebära att lärarutbildningarna bör få ett tydligare uppdrag att skapa en tidsenlig utbildning gällande digitaliseringen.
Loomio är ett bra verktyg som gör det möjligt för dig att skapa asynkrona diskussioner och fatta beslut utan att kalla till ett möte. Du kan skapa en grupp genom att bjuda in medlemmarna och du väljer om gruppen ska vara sluten eller öppen. Ni kan samla in idéer och förslag i början och sedan föreslå en lösning och be medlemmarna att rösta på förslaget. När de röstar kan alla motivera sina svar och gruppen kan sedan förhandla fram ett beslut. Det finns även en funktion för att enkelt bestämma mötestid.
Några fördelar med Loomio:
Loomio kan ersätta ett tidskrävande möte
Se till att hela gruppen kommer till tals, skapa mer delaktighet
Bidra till efektivare möten genom att diskutera fram mötets mål och syfte i förväg
Dokumentera diskussionen och alla argument (det som oftast inte kommer med i ordinarie mötesanteckningar
Slippa massor av e-post
Här ser du en introduktionsfilm till Loomio. Du kan även titta på en instruktionsfilm om hur du kommer igång med verktyget.
Hur tillgängliga är våra webbplatser och lärplattformar? Mats Brenner (Högskolan i Gävle) har gjort en bra genomgång av verktyg som kan öka tillgänglighet i våra digitala lärmiljöer. Presentationen (nedan) var ett bidrag till konferensen INCLUDE 2017i Gävle 17-19 oktober. Här hittar du länkar till bland annat:
Testverktyg som testar webbsajters tillgänglighet, t ex WAVE
Den årliga rapporten, Svenskarna och Internet, innehåller statistik och analyser av våra internetvanor under det senaste året. Årets rapport visar att 94% av befolkningen använder internet på något sätt och 85% kommer åt internet via mobilen. Undersökningen har gjorts varje år sedan 2000 och ger nu ett mycket bra statistiskt underlag för vidare forskning.
Några intressanta fakta från årets rapport:
Barns användning av internet fortsätter att växa. Redan vid två års ålder har hela 79% tillgång till nätet.
Cirka 80% av befolkningen använder sociala medier och Facebook är fortfarande i topp med 79%
Över hälften av alla över 76 år använder internet idag.
Cirka hälften av alla internetanvändare betalar för musik och film. De som är under 25 är mer villiga att betala än de äldre.
De yngre är mer källkritiska än de äldre och över 70% av de yngre säger att de har fått någon form av undervisning i källkritik.
Att söka bostad på nätet har blivit normen - två tredjedelar av svenska internetanvändare gör det
Kungliga Biblioteket (KB) har fått ett uppdrag från regeringen att samordna omställningen till öppen tillgång (Open Access) så att forskningsresultat är öppet tillgängliga direkt vid publicering. Nyligen samlades representanter från landets lärosäten på KB för en inspirationsdag kring vägen mot öppen tillgång, enligt en artikel från KB, Öppet tillgängliga forskningsresultat är ett gemensamt ansvar. Enligt regeringens forskningsproposition (2016) ska öppen tillgång bli normen inom tio år och forskningsartiklar som ligger bakom betalväggar vara undantag.
KB har nu startat fem utredningar med representanter från svenska forskningsfinansiärer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), forskarsamhället och KB.
Meriterings- och medelstilldelningssystemet kontra incitament för öppen tillgång
Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem
Öppen tillgång till böcker
Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som omvandlas till öppen tillgång
Uppföljning av krav på öppen tillgång
Utredningarna ska presentera förslag på nationella lösningar inom respektive områden.
Alla inspelade föreläsningar från inspirationsdagen kommer att publiceras på KB:s YouTube kanal inom kort.
Mattecoach på nätet är en nätbaserad tjänst som erbjuder gratis läxhjälp för elever från årskurs 6 och uppåt. Tjänsten bemannas av lärarstudenter som har studerat matematik, matematikdidaktik eller pedagogik och genom Mattecoach får de därmed praktisk erfarenhet av att handleda elever via nätet. Studenternas arbete för Mattecoachen ingår dessutom i deras kursarbete. Eleverna kan vara anonyma och via en chatt kan de be om hjälp med en viss uppgift. Sedan kan eleven och läraren dela en whiteboard och kan gå genom olika exempel tillsammans.
- Hos Mattecoach på nätet får du kostnadsfri läxhjälp i matematik av lärarstudenter. Du kan vara helt anonym och får hjälp med allt från enkla räkneuppgifter till svåra integraler. Vi har nästan alla matteböcker som används i skolorna så vi kan enkelt se vilken uppgift du undrar över.
Mattecoach har utvecklats genom ett samarbeta mellan KTH, Stockholms universitet, Linköpings universitet och Göteborgs universitet. Tjänsten är tillgänglig måndag till torsdag 17:00-20:00.
