Vuxenläraren och innovation - konferens i Lund

"AF" (CC BY-NC-SA 2.0) by anri74

Hur skapar vi den bästa kompetensen för nordiska vuxenutbildare? Vilka kunskaper behövs? Dessa frågor står i fokus för en nordisk konferens, Vuxenläraren och innovation, 27-28 september i Lund. Konferensen arrangeras av Nordiska Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL) i samarbete med Föreningen Norden, Nordplus och Lunds Kommun.

Konferensen kommer att fokusera på vuxenlärarens många olika roller i olika sammanhang. Det ges möjlighet till att diskutera, dela och utveckla erfarenheter och kunskaper. I ett framåtblickande perspektiv diskuteras kompetensbehov och utbildningsmöjligheter för vuxenlärare i Norden i ett samhälle präglat av ökad mångfald och globalisering.

Konferensens mål är att:

• Skapa en övergripande bild av de befintliga kompetensutvecklingsbehov som finns för de som planerar, organiserar och genomför vuxenutbildning i olika sammanhang, bland annat i offentliga och privata arbetsplatser, formell utbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning, i allmän utbildning och den frivilliga sektorn.
• Ge rekommendationer och nya idéer för det fortsatta arbetet att ge kvalificerad kompetensutveckling för de som arbetar med vuxenutbildning. 

Konferensen är relevant för:

• Aktuella aktörer som är ansvariga för kompetensutveckling inom vuxenutbildningen. Till exempel, utbildningsinstitutioner, myndigheter, fackföreningar, icke-statliga organisationer, branschorganisationer, mfl 
• För alla som arbetar med att planera, organisera och genomföra vuxenutbildning
• Nuvarande eller tidigare deltagare i NVL:s nätverk och Nordplus-projekt som har viktiga, innovativa upplevelser och resultat. 

Konferensen är gratis, deltagarna betalar sin egen resa och boende.

Mer information och registrering.

Världens MOOC-plattformar

"#edcmooc Cuppa Mooc" (CC BY 2.0) by Cikgu Brian

Antalet öppna nätbaserade kurser (MOOCs) växer ständigt och har verkligen blivit en global fenomen. Över 700 universitet har erbjudit minst en MOOC och över 58 miljoner har anmält sig till minst en kurs. Vi hör mest om alla engelskspråkiga kurser, främst från USA, men nu finns det ett stort utbud på spanska, franska, kinesiska, ryska, japanska, arabiska, hindi mm. Amerikansk MOOC-portalen Class Central har skapat en lista över världens främsta MOOC-plattformar, Massive List of MOOC Providers Around The World.

Förutom de välkända plattformar som Coursera, EdX och FutureLearn finns andra stora aktörer som kinesiska Xuetang, Kadenze, spanska Miríada, MéxicoX, franska France Université Numérique (FUN), italienska EduOpen, indiska SWAYAM och arabiska Edraak.

NGL 2017 - Högskolan Dalarna

"Högskolan Dalarna" (CC BY-NC 2.0) by Jan Kjellin

Högskolan i Dalarna arrangerar konferensen Next Generation Learning 2017 i Falun 18-19 oktober. Konferensen riktar sig mot lärare, forskare och utvecklare inom högre utbildning och grundutbildning. Årets upplaga har tre teman: design för lärande, kollaborativt lärande och undervisning samt sakernas internet (internet of things).

Medan datateknologi utvecklas på en nästintill linjär väg har pedagogiken och designen av lärande en mer skiftande ansats för integration mot läromiljön. Detta på grund av att de är styrda av kontexten och kulturen inom lärande. Denna konferens fokuserar på flera olika aspekter av teknikanvändande i lärandesituationer på olika nivåer, från grundskola till högre utbildning och forskning.

Konferensens huvudtalare är Stefan Fölster (KTH), Pernilla Josefsson (KTH) och Martin Korte (TU Braunschweig).

Vill du skicka in ett bidrag till konferensen har du fram till 1 september - se Call for papers.

Till anmälan (rabatt gäller till 15 augusti)

Video i undervisning - ny norsk guide

Användning av video i undervisning ökar lavinartat och många lärosäten har egna medieproduktionsenheter som hjälper lärarna. Nu har Norge en nationell resurssamling om videoproduktion, Videoforelesning.no, som är resultatet av ett nationellt projekt, Kvalitet i videoforelesningen, med Universitetet i Agder i spetsen. Sajten kan användas som en kurs i videoproduktion och du får filmer som förklarar den pedagogiska grunden samt en guidning genom processen - planering, produktion och användning.

- Videoforelesning.no er blitt til som et del av et prosjekt om kvalitet i videoforelesninger. Utgangspunktet for prosjektet er å teste ut funn fra ulike studier av hva som kjennetegner en kort og god videoforelesning. Prosjektet skal prøve ut ulike kvalitetskriteriesett for planlegging, produksjon og bruk av korte videoforelesninger. Målet er å finne et sett med kriterier for hva som kjennetegner gode, korte videoforelesninger med spesielt fokus på den videodidaktiske bearbeidelsen.

Här hittar du råd om hur du gör bra inspelningar både på egen dator och i studio. Fokus ligger på korta filmer på 5-10 mnuter hellre än längre föreläsningar.

Läs en längre beskrivning av Videoforelesning.no i en artikel av Norgesuniversitetet, Ressursbank for korte undervisningsvideoer.

Se även en praktisk guide från engelska University of Derby, 10 ways video can be used effectively in teaching and learning.

Norska MOOC-erfarenheter i ny rapport

Norgesuniversitetet (en förvaltningsorgan under det norska utbildningsdepartementet) har gett stöd till elva MOOCs som har utvecklats vid norska lärosäten. Nu publiceras en bok med erfarenheter från sju av dessa MOOC-projekt enligt en artikel av Norgesuniversitet, MOOC i høyere utdanning - historier om pedagogisk utviklingsarbeid. Boken innehåller reflektioner kring alla utmaningar, möjligheter och lärdomar kring utveckling, genomförande och uppföljning av en MOOC och det finns gott om goda råd till lärosäten som funderar över att utveckla sådana kurser.

Bland annat kan du läsa hur framtagning av en MOOC kan bli en katalysator för att främja utbildningskvalitet i stort, hur man arbetar effektivt med video och hur MOOCs kan tillämpas i arbetslivet. Enligt bokens redaktör, Susanne Koch:

- MOOC er i ferd med å bli hverdagskost i Europa, og minst 40 prosent av høyere utdanningsinstitusjoner i Europa tilbyr eller er i ferd med å tilby MOOC. Motivasjonen er ofte å heve kvaliteten i utdanningen ved å drive fram ny lærings- og undervisningspraksis, og skape bedre samarbeid med arbeidslivet. Vi håper disse artiklene vil inspirere flere til å gjøre det samme her hjemme.

Ladda ner boken, MOOC i høyere utdanning - historier om pedagogisk utviklingsarbeid.

Så blev Linnéuniversitetets sajt bäst i Utbildningssverige

I mars fick Linnéuniversitetet utmärkelsen Sveriges bästa utbildningssajt av tidningen Internetworld. I en intervju med Internetworld, Så blev ett universitet i Småland bäst på webben, berättar Linnéuniversitetets kommunikationschef Ingrid Persson om arbetet bakom vinnarsajten. Övergången till en ny webbplattform i fjol gav de möjligheten att designa om hela sajten och det krävde hårt arbete med grundläggande analys av mål, syfte, behov samt workshops och förankring.

Det viktigaste målet med webben är att locka studenter till universitetet. Dessutom ska webben ge stöd till studenter och forskare så att de kan studera och forska framgångsrikt och att de trivs. En annan viktig faktor bakom sajtens framgånger är mobilvänligheten; de flesta studenter kommer ju åt sajten via sina mobiler och plattor.

Ingrid Persson betonar vikten av webbarbetet:

- Det är viktigt. Det märker vi när vi följer upp var våra studenter hittar information. Webben är navet i vårt kommunikationssystem, den plats där allting finns. Sedan är det viktigt att jobba med en bred mix av kanaler för att nå alla olika målgruppen, och med olika syften. Men när studenter funderar över ämne och studieort vill de ha jättemycket information – och då fungerar bara webben. Så ser det ut idag, men var vi befinner oss om fem år vet vi inte.

Men webbarbetet står aldrig stilla och kontinuerligt utvecklingsarbete är ett måste.

Studiehandledning på nätet i sydost

Foto: BIU med tillstånd

Det finns ett växande behov av bra studiehandledning på flera språk och därför behövs det samarbete mellan flera kommuner och tillgång till även studievägledning på distans. Nu erbjuder projektet Blekinge Integrations- och Utbildningscenter (BIU) tjänsten Studiehandledning online. BIU är ett samarbete mellan olika funktioner (SFI, modersmålsundervisning, mottagning mm) för att ge ett mer samordnat stöd till nyanlända. De erbjuder studiehandledning på distans via videomöten och har handledare som talar bland annat arabiska, kurdiska, dari, tigrinia, thai och romani.

- Studiehandledningen online är ett komplement till den fysiska studiehandledningen i skolan och ska säkerställa tillgängligheten i hela sydost- regionen utan att studiehandledaren behöver resa mellan alla kommunerna för att uppfylla behovet.

Tjänsten gäller i följande kommuner: Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Lessebo, Mörbylånga, Nybro, Olofström, Oskarshamn, Ronneby, Tingsryd, Torsås och Växjö. Skolor som vill ansluta sig till tjänsten kan fylla i en ansökan.

Slut på roamingavgifter för mobiler inom EU

CC0 Public domain by Miki Czetti on Pexels

Från och med 15 juni försvinner alla s. k. roamingavgifter på mobilanvändning inom EU. Det betyder att du kan ringa, texta eller använda mobildata med samma avgifter som du betalar hemma i Sverige. Denna efterlängtade reform ingår i EU-kommissionens strategi för en gemensam digital marknad inom EU. Under många år har vi varit tvungna att stänga av funktioner för mobildata när vi reser inom Europa eftersom roamingavgifterna har varit väldigt höga och många har kommit hem från utlandsresor till skyhöga räkningar.

De nya reglerna gäller för alla 28 medlemsländer (inkl Storbritannien). Snart kommer EU-medborgare att kunna använda sina mobiler även i Norge, Island och Liechtenstein till samma priser som hemma.

• Mer information från EU-kommissionen: End of roaming charges for travellers in the European Union.
• Vanliga frågor och svar om de nya reglerna.

Open Networked Learning - höstens kurs startar i september

Höstens upplaga av kursen Open Networked Learning (ONL172) startar 25 september. Kursen, som tar 10 veckor och är helt nätbaserad, handlar om undervisning genom öppna nätbaserade lärmiljöer och verktyg och tillämpar metoden problembaserat lärande. Kursen arrangeras av Karolinska Institutet, Lunds universitet, Linnéuniversitetet, Stockholms universitet, Luleå tekniska universitet, Arcada university of applied sciences (Finland) och Independent Institute of Education (Sydafrika) men deltagare från andra lärosäten är varmt välkomna att delta som open learners.

Deltagarna arbetar i mindre studiegrupper (cirka 8 deltagare per grupp) under kursen med följande fem teman (topics):

• Online participation and digital literacies
• Open Learning – sharing and openness
• Learning in communities – networked collaborative learning
• Design for online and blended learning
• Lessons learnt – future practice

För varje tema finns ett problem som gruppen ska lösa genom kollaboration, både genom regelbundna synkrona webbmöten och genom asynkrona digitala kollaborationsverktyg. Kursen går på engelska och eftersom det finns open learners från flera länder kommer du att jobba i en internationell grupp med deltagare från olika länder, lärosäten och ämnesområden. ONL riktar sig främst mot lärare, IKT-pedagoger och kursutvecklare.

• Kursöversikt
• Mer information om kursen

En kort introduktionsfilm.

SELFIE - självbedömningsverktyg för skolans och högskolans digitalisering

EU Kommissionen har utvecklat ett ramverk och självbedömningsverktyg för att hjälpa utbildningsorgaisationer som vill digitalisera sin verksamhet på ett genomtänkt och pedagogiskt sätt. Ramverket heter DigCompOrg (Digitally Competent Educational Organisations) och består av 74 kriterier inom 8 områden (ledning, undervisning, bedömning, läroplan, utveckling, kollaboration, infrastruktur och områdesspecifika kriterier). Ramverket ska ligga till grund för digitaliserings-strategier och utvecklingsarbete.

Kopplat till DigCompOrg finns nu ett självbedömningsverktyg, SELFIE (Self-assessment tool for digitally competent schools and Higher Education Institutions), som ger skolor och högskolor möjlighet att genomföra en analys av sin digitaliseringsprocess och identifiera förbättningsområden för det kommande året. SELFIE testas just nu i över 400 skolor inom EU och sedan ska verktyget anpassas efter rekommendationer från testskolorna. Sedan ska verktyget översättas till alla EU-språk och spridas till alla länder. Verktyget ska vara klart att använda till årsskiftet. Fokuset ligger på skolor initialt men längre fram ska verktyget även anpassas till högre utbildning och redan nu finns det intresse från Irland, Spanien, Finland och Grekland att köra pilotprov.

Läs även:
Promoting Effective Digital-Age Learning: A European Framework for Digitally-Competent Educational Organisations (EU 2015)
Supporting schools to go digital: From a conceptual model towards the design of a self-assessment tool for digital-age learning (IATED 2016)

Mer distansutbildning behövs i skolan

"Flat Classroom Skype" (CC BY-NC-SA 2.0) by superkimbo

Skollagen är allt för restriktiv mot distansutbildning och det betyder att många skolor inte kan erbjuda vissa ämnen eftersom behöriga lärare saknas på orten. Det menar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Friskolornas riksförbund i en debattartikel, Det behövs mer undervisning på distans. De föreslår fyra viktiga förbättringsområden:

• Tillåt fjärrundervisning även för yngre elever. Lärarbristen betyder att även yngre elever inte får bra undervisning i vissa ämnen. 
• Öka möjligheterna till undervisning på entreprenad. Skolor bör kunna köpa in timmar av en annan skolas lärare om behöriga lärare saknas på orten.
• Öppna upp för distansundervisning i synnerhet på gymnasienivå för elever med särskilda behov.
• Tillåt fjärrundervisning även utifrån elevernas behov och inte bara som en nödlösning. Bra distansutbildning kan gynna elever som behöver undervisning på mer avancerad nivå eller undervisning på sitt modersmål.

SKL och Friskolornas riksförbund kräver därför nödvändiga ändringar i skollagen.

- En utbyggd fjärrundervisning, undervisning på entreprenad och distansundervisning skulle ge tusentals elever i Sverige möjligheter till bättre resultat. Skollagen behöver omgående förändras för att möta elevernas och skolornas behov av lärarkompetens i hela landet. Riksdag och regering har ansvaret att ta större steg om den kommande utredningen inte går tillräckligt långt i sina förslag. Ett beslut endast om små förändringar skulle fördröja en nödvändig utveckling.

Akademisk frihet i Sverige på europeisk bottennivå

En ny studie, Measuring academic freedom in Europe: a criterion referenced approach (Policy reviews in higher education, Vol 1, issue 2, 2017), visar att Sverige är ett av de sämsta länderna i Europa när det gäller akademisk frihet: friheten att forska och undervisa, autonomi från staten, kollegialt styre, anstälningstrygghet m m. Enligt en artikel på sajten Academic rights watch, ligger vi bland de tre sämsta länderna i sällskap med Danmark och Storbritannien, medan i topp ligger Spanien, Tyskland och Österrike. Studiens resultat bekräftas av en liknande rapport av EUA (European University Asssociation), University autonomy in Europe.

Huvudanledningarna bakom resultatet är statens inblandning i rektorstillsättning, styrning av antal studieplatser och effekterna av s. k. new public management.

- Karrans studie är samtidigt en svidande kritik av införandet av New Public Management inom högskolan, dvs. tendensen att toppstyra högskolor efter (föråldrad) näringslivsmodell. Flera av länderna i det akademiska bottenskiktet, inte bara Sverige, är svårt drabbade. Hit hör såväl Danmark som Storbritannien. Karran konstaterar dock att trots att Finland på senare tid genomgått vissa NPM-reformer har detta i mindre grad påverkat landets akademiska lagstiftning.

EU Kommissionen presenterar nya utbildningsstrategidokument

EU Kommissionen lanserar två nya strategidokument med målet att skapa framtidsorienterade, högkvalitativa och inkluderande skolor och universitet. Dessa ingår i det övergripande initiativet Modernising education in the EU, som startades i fjol. De två dokumenten finns översatta till alla officiella EU-språk, inklusive svenska:

• Utveckling av skolan och utbildning av hög kvalitet för en bra start i livet
• EU-agenda för högre utbildning

För skolområdet har kommissionen identifierat följande prioriteringsområden:

• kvalitet och tillgänglighet
• excellenta lärare och skolledare
• förbättrad styrning 

Inom högre utbildning identifieras följande prioriteringar:

• se till att studenter har de nödvändiga färdigheter för dagens ekonomi
• bredda tillgängligheten inom högre utbildning
• överbrygga innovationsglappet mellan högre utbildning, forskning och näringslivet
• se till att parterna inom högre utbildning samarbetar effektivare

Enligt Tibor Navracsics (European Commissioner for Education, Culture, Youth and Sport):

- En bra utbildning lägger grunden för den personliga utvecklingen och ett aktivt medborgarskap. Det är utgångspunkten för ett framgångsrikt yrkesliv och det bästa skyddet mot arbetslöshet och fattigdom. Men för att göra det möjligt för individer och samhället att dra nytta av dessa fördelar, behöver vi utbildningssystem av hög kvalitet i hela EU. Initiativen som offentliggörs i dag och fortgående stöd från EU kommer att hjälpa medlemsländerna och utbildningsanordnare att vidta de åtgärder som behövs för att förbättra möjligheterna för alla unga européer, vilket bidrar till att skapa ett rättvist och motståndskraftigt samhälle.

Källa: Pressmeddelande från EU-Kommissionen.

UKÄs årsrapport - stort söktryck men ökad snedrekrytering

Bild: UKÄ

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat sin årsrapport med statistik, rapporter och trender inom svensk högre utbildning, Årsrapport 2017 för universitet och högskolor. Rapporten presenterar följande huvudtrender:

• Det finns en stor efterfråga på högre utbildning i Sverige och alla lärosäten får flera sökande än det finns plats för. Detta är ovanligt när landet har högkonjunktur.
• Lärosäten fokuserar på programutbildningar, i synnerhet professionsutbildningar, medan antalet fristående kurser har minskat avsevärt. Nackdelen här att fortbildning och det livslånga lärandet har drabbats.
• Det finns en ökande snedrekrytering till högre utbildning. 
• Den typiska studenten idag är en kvinna med högskoleutbildade föräldrar i en storstad.
• Andel kvinnor bland de examinerade är nu 64%
• Andelen som går vidare till forskarutbildning minskar kraftigt.
• 14 % av de examinerade har studerat utomlands. Sverige når därmed inte EU-målet på 20 procent.

 En utmaning som ligger på horizonten är hur vi ska hantera en lågkonjunktur när traditionellt flera söker sig till högskolan. Enligt Annika Pontén, tillförordnad myndighetschef:

- Vad händer den dag vi går in i en lågkonjunktur och ännu fler söker sig till högskolan? Frågan är om konkurrensen om platserna blir ännu större och om snedrekryteringen till högskolan ökar.

Lyssna här på ett radioreportage från Ekot där Annika Pontén intervjuas om rapporten.

Distanskurs om EU:s nya dataskyddsförordning

Inom cirka ett år träder EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR, General Data Protection Regulation) i kraft och många undrar hur den kommer att påverka företag och organisationer. Den kommer att betyda omfattande ändring i hur vi hanterar personuppgifter bland annat. Karlstads universitet ger till våren 2018 en nätbaserad kurs i fem fristående moduler om den nya förordningen enligt en nyhet från universitet, Ny utbildning om dataskyddsförordning.

- Kursen kommer att erbjudas på distans och är uppdelad i fem fristående delar som kan läsas var för sig och i egen takt. Alla delar tillsammans motsvarar 7,5 högskolepoäng, berättar Stefan Alfredsson, projektledare och forskare i datavetenskap vid Karlstads universitet. Under hösten 2017 arbetar vi med att utveckla kurserna som kommer vara sökbara på antagning.se i september.

Kursmaterialet kommer även att vara fritt tillgängligt för alla som vill läsa på egen hand utan att ta några högskolepoäng. Läs mer om kurserna, Privacy by design.