Norsk webinarfestival 6-7 november

"Tagung ”Lernen mit digitalen Medien”" (CC BY-NC-SA 2.0) by davidroethler

Norska NTNU arrangerar en virtuell konferens, Webinarfestivalen 2018, 6-7 november med ett fullt program webbinarier under två dagar. Alla webbinarier är öppna för alla och kostnadsfria och idéen är att forskare och lärare från hela landet ska kunna presentera och diskutera aktuella projekt och initiativ om utbildningsmiljöer och pedagogisk användning av IKT inom högre utbildning.

Hvilke muligheter gir digitale læringsarenaer for studentenes læringsutbytte?Hvordan kan man tilrettelegge for studentaktiv læring i fysiske og virtuelle digitale rom? I denne konferansen settes nettbasert formidling, læring og samhandling på agendaen.

Webinarfestivalen er en digital møteplass for utveksling av kunnskap, erfaringer, ideer, visjoner og problemstillinger. Her kan man knytte kontakter og etablere nettverk for videre samarbeid. Webinarfestivalen er et pilotprosjekt ved NTNU og arrangeres for første gang i 2018.

Programmet är mycket varierat och där hittar du, bland mycket annat, två webbinarier med svenska inslag: 

• Motivation, learning strategies and performance among business students, Elias Bengtsson, Högskolan i Halmstad (7 nov, 11.00) 
• Let's go beyond - Extending the webinar där jag och min kollega från Österrike, David Röthler, University of Salzburg, Austria & WerdeDigital.at, kommer att visa upp olika sätt att utvidga webbinariebegreppet med hjälp av bl a drönare.

Webinarfestivalen 2018

Praktisk information

SELFIE - europeiskt självbedömningsverktyg för skolans digitalisering

Nu lanserar EU-kommissionen ett nytt verktyg, SELFIE, för att hjälpa skolor att bedöma var de står när det gäller införande och integrering av IKT i undervisning, lärande och bedömning. 

SELFIE (Self-reflection on Effective Learning by Fostering the use of Innovative Educational Technologies) kan belysa vad som fungerar bra, vilka områden som behöver förbättras och vilka prioriteringar som bör göras. Det finns för närvarande på Europeiska unionens 24 officiella språk, och fler språk kommer att läggas till efter hand.
SELFIE samlar, helt anonymt, in studerandes, lärares och skolledares åsikter om hur teknik används på deras skola. Detta görs med hjälp av korta påståenden och frågor och en enkel värderingsskala mellan 1 och 5. Påståendena täcker områden såsom ledarskap, infrastruktur, lärarutbildning och de studerandes digitala kompetens.

För att komma igång ska skolan registrera sig i SELFIE och bestämma hur omfattande undersökningen ska vara. I verktyget finns det även möjlighet att lägga till egna frågor som är mer anpassade till skolans situation.

European Distance Learning Week, 5-9 november

European Distance Learning Week arrangeras av European Distance and E-learning Network (EDEN) 5-9 november. Under veckan finns det en serie intressanta webbinarier:

• 5 nov 11.00 Open Education: What Now?
• 5 nov 15.00. Distance Education: Past, Present and Future – Overview and Foresight.
• 6 nov 13.00. Line Between Non-formal and Formal Education – Recognition and Credentialing of Learning
• 7 nov 13.00 Innovative Education – Case Studies
• 7 nov 15.30. Virtual reality
• 8 nov 13.00. Considerations for QA of e-Learning Provision
• 8 nov 15.30. New Learning Spaces to Support the EU 2020 Learning-Intensive Society
• 9 nov 13.00. How EDEN Network can Support PhD Students and Research?

This year EDEN will be proudly hosting the third year of the European Distance Learning Week (EDLW) in cooperation with the United States Distance Learning Association (USDLA), which will be holding its National Distance Learning Week (NDLW) in parallel with the EDEN event. During EDLW, you will have access to daily online webinars and panel sessions of expert scholars and practitioners who will present a variety of cutting edge open and online learning topics, from innovations in design to open educational research.

Mer information och registrering.

Edtechkartan - skolans digitala ekosystem

Nu lanseras Edtechkartan.se, den första systemkartan över det svenska edtech-landskapet, en interaktiv och lättanvänd systemkarta som ger en övergripande bild av det komplexa digitala ekosystemet för svensk skola. Branschorganisationen Swedish Edtech Industry har nu tagit fram den första översikten över skolväsendets komplexa digitala ekosystem.

Edtechkartan tar utgångspunkt i skolans och skolhuvudmannens verksamhetsprocesser, och utifrån dessa verksamhetsområden mappas leverantörer in som idag har lösningar för att stödja processen.

Syftet med att ta fram en systemkarta över edtech-lösningar är att få en översikt över det komplexa digitala ekosystem som skolväsendet har och öka kunskapen hos beslutsfattare om vilka lösningar som idag finns tillgängliga för den svenska marknaden.

Vi har saknat en helhetsbild över det digitala ekosystemet i Sverige. Det var tydligt när vi startade branschorganisationen, att vi många gånger satt på olika bilder av hur ekosystemet såg ut, huvudmän, myndigheter och bransch, berättar Jannie Jeppesen, vd för branschorganisationen som startade så sent som 2017 med målet att kunna jobba branschövergripande med förbättringsfrågor.

Källa: Pressmeddelande från Swedish Edtech Industry på myNewsdesk: Nu lanseras Edtechkartan- kollen på skolans digitala ekosystem.

Webinar: öppen utbildning i en osäker framtid

Photo by Jisc CC BY-NC-ND

European Distance and E-learning Network (EDEN) ger ett intressant webbinarium måndag 5 november 11.00, Open education - What next?. Öppen utbildning idag handlar om lärare och organisationer som delar med sig av sina resurser via Creative Commons-licenser, ger olika former av öppna kurser och publicerar forskningsresultat i tidskrifter som är fritt tillgängliga för alla. Men nu hotas öppenheten genom ökande kommersialisering, betalväggar samt upprepade skandaler kring datasäkerhet och spridning av personuppgifter.

Gästtalarna är välkända namn inom öppen utbildning: Catherine Cronin (National Forum for the Enhancement of Teaching & Learning in Higher Education, Irland) och Martin Weller (Open University, UK). Jag kommer att vara moderator för sessionen.

Open education is advocated by many as a means of improving educational effectiveness, access, and equity. However, openness in education is increasingly under threat. More platforms and tools are raising paywalls and several MOOC platforms are already experimenting with fees for access to course material, thus making the open aspect of MOOC redundant. In addition, data breaches, misinformation, and pervasive surveillance practices are now endemic on the open web. Thus, the concept of open practice also can be viewed as a means of fuelling data capitalism and eroding privacy.

Webbinariet ingår i European Distance Learning Week. Mer information om hela veckans program kommer snart.

Mer information och länk till registrering.

Vem utbildar oss vuxna i digital kompetens?

Vi diskuterar väldigt mycket om ungdomarnas användning av sociala medier och alla faror med nätmobbning och ryktesspridning. Men oftast är det vi vuxna som har problem med källkritik och omdömeslöshet på nätet. En artikel av Karoliina Knuuti i tidskriften ELM, Who should start educating badly-behaving adults?, ställer frågan om hur vi kan höja den allmänna mediekompetensen och bidra till mindre hat och polarisering i våra digitala mötesplatser.

From fake-news-spreading presidents to climate denialists and anti-vaxxers, we, the adults, don’t seem to have a clue how to behave when given the power. We tend to form like-minded cliques, question everything and believe anything.

Det finns idag flera organisationer som jobbar med detta folkbildningsuppdrag men det behövs flera. Ett samarbete mellan flera aktörer (folkbildning, bibliotek, förlag, tidningar, TV m fl) behövs.

Other good news can be found in the civil society sector. In recent years, many groups and organisation have been formed to offer media literacy training and to fight misinformation.

Bild: CC BY-SA Some rights reserved b Lewislbonar on Wikimedia Commons

MOOC design webinar week 23-25 oktober

European Association of Distance Teaching Universities (EADTU) arrangerar i samarbete med OpenupEd en serie webbinarier nästa vecka om hur europeiska universitet utvecklar öppna nätkurser (MOOCs), MOOC design webinar week. Frågor som tas upp är hur man använder MOOCs inom näringslivet, tillgänglighet och inkludering och hur man kan skapa mer engagemang och samhörighet hos deltagarna.

• Tisdag 23 okt, 14.30-15.30. MOOCs for the world of business (Christian Friedl, FH JOANNEUM)
• Onsdag 24 okt, 14.30-15.30. MOOCs - engaging a worldwide audience (Marlies Gration, University of Derby)
• Tors 25 okt, 14.00-15.30. Addressing inclusion and accessibility in open online courses (Andy Lane & Rachel Slater, Open University, UK) samt Community MOOCs – Back to Basics, Back to the Future (John Traxler, University of Wolverhampton)

Alla webbinarier kräver föranmälan och är kostnadsfria.

VILÄR-konferensen 2018

CC0 Photo by Claudio Hirschberger on Unsplash

Konferensen VILÄR, som handlar om samverkan inom verksamhetsintegrerat lärande, hålls i Göteborg (Hotell Scandic Mölndal), 6-7 december. Konferensen hålls årligen och samlar lärare, forskare och ledare inom området.

Arbets- eller verksamhetsintegrerat lärande (work-integrated learning) är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integration mellan högre utbildning och arbetsliv. Inom detta kunskapsfält finns pedagogiska utmaningar som är gemensamma för verksamhetsförlagd utbildning (VFU), Cooperative education (Co-op), mentorskapsprogram, fadderföretag samt andra former av samverkan mellan högskoleutbildning och arbetsliv.

Huvudtalarna i år är:

• Åsa Lindberg - Sand, Lunds universitet: Learning environments in change: Looking for the dissolving boundaries of higher education?
• Stephen Billett, Griffith University, Australien: Work-integrated education: Contributions to learning and innovation

Det går att lämna in bidrag tillkonferensen fram till 2 november (se Call for papers). Konferensen arrangeras av Högskolan Väst.

Mer information och anmälan.

Trender inom lärande och undervisning - ny EUA-rapport

CC BY-NC Some rights reserved by EUA

European University Association (EUA) har just publicerat sin årliga trendanalys om undervisning och lärande inom europeisk högre utbildning, Trends 2018: Learning and teaching in the European Higher Education Area av Michael Gaebel och Thérèse Zhang. 

Rapporten utgår ifrån en omfattande undersökning av över 300 lärosäten och beskriver hur man arbetar med pedagogisk utveckling, studentcentrerat lärande, lärandemål och kompetensutveckling av lärare bland mycket annat. Ett intressant område är hur nationella strategier för pedagogisk utveckling påverkar arbetet på lärosätesnivån.

Trends 2018 examines how learning and teaching at European higher education institutions evolves in the context of changing demands, technological and societal development, and European- and national-level policies and reforms. This EUA flagship report gathers data from more than 300 higher education institutions in 48 European countries.

Ladda ner rapporten i pdf-format.

Manyverse - socialt nätverk som inte spårar dig

CC0 Photo by rawpixel on Unsplash

Manyverse är ett nytt socialt nätverk som skiljer sig från de stora aktörerna som Facebook och Twitter. Du kan skapa nätverk med dina vänner och kollegor och diskutera med dem precis som vanligt men skillnaden är att Manyverse inte lagrar dina kontakter och samtal i molnet men på din mobil. Ingen annan kommer åt dina filer helt enkelt. Manyverse kommer inte att spåra dig eller plåga dig med reklam. Du kan även skriva utan att vara uppkopplad och skapa kontakter via wifi eller Bluetooth.

Manyverse är en icke-vinstdrivande verksamhet och har byggts med öppen källkod (open source).

Manyverse is a social network mobile app with features you would expect: posts, threads, likes, profiles, etc. But it's not running in the cloud owned by a company, instead, your friends' posts and all your social data live entirely in your phone. This way, even when you're offline, you can scroll, read anything, and even write posts and like content! When your phone is back online, it syncs the latest updates directly with your friends' phones, through a shared local Wi-Fi or on the internet.

Läs mer om Manyverse i en artikel på Android Headlines: Manyverse Is A Social Media App That Stores Your Data Locally.

Skapa en renare YouTubesida

YouTube sidor är ganska röriga och kommentarsfälten innehåller oftast skällsord och kränkande formuleringar som man helst vill slipa se. Ett enkelt verktyg med namn NicerTube ger dig möjligheten att rensa YouTube från störande innehåll och bara visa filmen du vill se med en ren bakgrund. Du behöver inte installera något för att använda NicerTube. Här ser du en kort film som visar hur du gör.

Det globala utbildningslandskapet

CC BY Some rights reserved by HolonIQ

En taxonomi över framtidens utbildningslandskap. Så beskriver HolonIQ, ett omvärldsbevaknings-företag, sitt verktyg 2019 Global Learning Landscape. De kartlägger hundratals plattformar, verktyg, appar, system, lösningar och tekniker som används inom utbildning och sorterar dem i en tabell som ser ut som grundämnens periodiska system (se ovan). Varje ruta motsvarar ett område som t ex lärmiljö, klassrumsteknik, bedömning, appar, språkutbildning, ledarskap mm. Bakom varje ruta finns det en lista över reurser, plattformar, verktyg ino området. Idén är att listorna ska fyllas på allt eftersom och skapa ett nätverk av intressenter.

The 2019 Global Learning Landscape is an open source taxonomy for mapping innovation in learning and talent. Combining machine learning with a global community of experts, we analyzed over 50,000 organizations, 500,000 apps and considered the 3 million schools, colleges and universities around the world. Using the classical top-down / bottom-up design methodology, the 2019 Global Learning Landscape was built around 50 core clusters along a learning journey. From knowledge and curriculum to engagement, assessment, workforce and talent, the Global Learning Landscape is inspired by design thinking, following the learner from early childhood to lifelong learning.

Distansutbildning är nyckeln till tillväxt i landsbygdskommuner

CC0 Photo by rawpixel on Unsplash

Varje år flyttar tusentals personer från landsbygdskommuner till storstadsregionerna för att utbilda sig och få jobb. Det betyder att organisationer i mindre städer och på landsbygden har svårt att nyrekrytera. Lösningen, enligt en artikel i DN, ”Öka antalet distansutbildningar så att kompetensen blir kvar ute i landet”, är att landets lärosäten erbjuder flera distansutbildningar så att folk kan utbilda sig på hemmaplan.

Enligt Therese Wallqvister, analytiker på Tillväxtverket:

- Kompetensbristen har blivit det största tillväxthindret för små och medelstora företag. Särskilt svårt är det i Blekinge och Örebro, trots att arbetslösheten länge varit ganska hög ... För att klara detta krävs flera åtgärder som att öka antalet distansutbildningar, skapa kortare kurser som gör att fler kan välja att bo kvar.

Artikeln lyfter fram Norrbottens län som ett bra exempel på kompetensbristens effekter. Enligt Mats Lindell, Länsstyrelsen Norrbotten, finns det ett rekryteringsbehov i länet på drygt 50,000 fram till 2030 och för att kunna fylla dessa platser måste man kunna utbilda folk på plats och locka dem som flyttar dit med fortbildningsmöjligheter.

Google+ läggs ner till sommaren

CC0 Public domain on Pexels

Googles sociala nätverk, Google+, som togs fram för att möta konkurrensen från Facebook, kommer att läggas ner inom 10 månader. Enligt nyhetsbyrån Reuters (Alphabet to shut Google+ social site after user data exposed) har beslutet fattats på grund av för få aktiva medlemmar och säkerhetsrisker. Nätverket blev aldrig ett hot mot Facebooks dominans trots många försök att lägga till nya finesser. Efter alla säkerhetsproblem med Facebook i år har Google upptäckt att användarprofiler i Google+ kan ha läckts till andra företag vars appar använder Google+ inloggningar.

Google kommer nu att bygga företagslösningar kring Google+ och den publika delen läggs ner i augusti 2019.

Läs mer:
Google to shut down Google+ (ghacks.net)

Project Strobe: Protecting your data, improving our third-party APIs, and sunsetting consumer Google+ (Google)

Satsning på kvalitet i medieproduktion behövs - debattartikel

CC0 Photo by Venveo on Unsplash

Kvaliteten på medieproduktion inom svenska skolor och universitet ligger på en alldeles för låg nivå och kvalitetskriterier saknas. Så skriver Jonas Thorén, medieproducent och coach inom digitalt lärande, KTH, i en debattartikel i NyTeknik, ”Skolan är inte redo för digitalt lärande”. Idag produceras stora mängder videopresentationer men oftast utan kvalitetssäkring och lärarna saknar nödvändig kompetensutveckling.

En video måste uppfylla vissa kvalitetsstandarder när den används som pedagogiskt material. Det har dock inte bara att göra med den audiovisuella kvaliteten, utan det handlar lika mycket om presentationsdesign, kognition, tydlighet, tillgänglighet, och vilka typer av videokoncept som engagerar elever och studenter.

Det finns en hel del forskning idag om hur man skapar pedagogiska filmer och vi behöver tillämpa dessa principer. Lärarna behöver stöd av medieproducenter och IKT-pedagoger för att höja kvaliteten.

Thorén lägger fram följande rekommendationer till beslutsfattare inom utbildning:

• Ta fram en nationell kvalitetsstandard för digitala läromedel.
• Kartlägga vilka skolor och universitet som ligger i framkant inom området och kan agera mentorer för de som inte har kommit lika långt.
• Uppdatera alla lärarutbildningar, från förskola och uppåt, med kurser kring design och produktion av pedagogiskt videomaterial.
• Ge lärare ordentliga förutsättningar att utvecklas i rollen som producent av digitala läromedel.
• Uppmuntra och skapa förutsättningar till en produktionskultur på skolor och universitet, där lärare, personal och studenter stöttar och hjälper varandra.
• Skapa en nationell webbplattform för information och stöd kring produktion av digitala läromedel.

Nytt forskningsprojekt om skolans digitalisering

"student_ipad_school - 049" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Sex lärosäten samarbetar kring ett nytt forskningsprojekt som ska undersöka hur digitalisering i skolan påverkar lärarnas arbete, enligt en artikel i Skolvärlden, Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering. Projektet, som finansieras av Vetenskapsrådet, heter GRADE och består av forskare från Göteborgs universitet, Högskolan i Gävle, Högskolan Väst, Kungliga Tekniska Högskolan, Mittuniversitetet och Umeå universitet. På sikt ska projektet leda till ett forskarnätverk som följer skolans digitalisering kopplad till undervisning.

Johan Lundin, professor i informatik mot lärande vid Göteborgs universitet och ordförande för GRADE, berättar så här om projektet:

- Vi såg ett behov av att förstå vad digitalisering har för påverkan på lärares arbete och på elever. Forskarskolan skapar ett sammanhang för personer med olika kompetenser som intresserar sig för detta. I förlängningen vill vi etablera ett nätverk som har ambitionen att utveckla forskningen på ämnet.

Rekrytering till högre utbildning - stora regionala skillnader

"Sitting" (CC BY-NC 2.0) by NTNU Engineering Science and Technology

Allt flera ungdomar väntar minst ett år efter avslutade gymnasiestudier innan de börjar på högskolan. Dessutom finns det ganska stora regionala variationer när det gäller högskolerekrytering, enligt en ny statistisk analys av Universitetskanslersämbetet (UKÄ). 66% av alla födda 1993 har grundläggande behörighet och av dessa hade 61% påbörjat sin högskoleutbildning vid 24-års ålder. Övergången till högskolan var högst i Stockholm, Uppsala och Skåne och lägst i Gotland, Norrbotten och Jämtland. Skillnader mellan kvinnor och män blev tydligare med stigande ålder.

Enligt Sofia Berlin Kolm, utredare på UKÄ och ansvarig för analysen:

- UKÄ gör den här analysen varje år. Nytt för i år är att vi även har undersökt hur andelen med grundläggande behörighet för högskolestudier från gymnasieskolan skiljer sig åt för de grupper vi studerar. Vi ville se om skillnaderna har sin utgångspunkt redan i gymnasieskolan, men det visade sig att det inte fanns något tydligt samband. Variationen i andelen med grundläggande behörighet är istället betydligt mindre än variationen av andelen som påbörjar högskolestudier.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Svenskarna och internet 2018

CC BY Some rights reserved by IIS

Internetstiftelsen i Sverige, IIS, har publicerat sin årliga rapport, Svenskarna och internet, med trender och statistik om internetanvändning i Sverige.

Med den här undersökningen, Svenskarna och internet 2018, vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas. Vi vill ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.

En stor fråga i år är digital utanförskap och även om Sverige är bland de mest uppkopplade länderna i världen så återstår drygt en miljon svenskar som inte använder internet alls eller väldigt sällan. Den här gruppen är oftast äldre, har lägre inkomst och bor på landsbygden och risken är att de hamnar allt längre utanför dagens digitala samhälle och har det svårt att hantera sina bankärenden, boka biljetter mm.

Samtidigt uppstår frågan vilka som tillhör den krympande skara som inte kopplar upp sig dagligen. För gränsen går faktiskt inte mellan de som använder internet och de som inte gör det alls. Redan de som använder internet någon eller några gånger i veckan känner sig mycket mindre delaktiga i det digitala samhället än de som kopplar upp sig dagligen. Mot bakgrund av detta låter vi Svenskarna och internet 2018 sätta extra strålkastarljus på sällan- och icke-användare.

Huvudtrenderna som ingår i rapporten är:

• Tillgången på internet hemma är nu 98% även om många inte använder det.
• Gränserna mellan arbete och fritid suddas ut. Allt fler läser jobbmejl hemma eller på semester.
• Vi använder meddelandetjänster (Whatsapp, Messenger, Sype mm) allt mer.
• Användning av sociala medier växer men aktiviteter på Facebook minskar.
• Vart fjärde spädbarn använder internet.
• Allt fler är beredda att betala för innehåll (t ex Spotify, Netflix osv).
• Vi lyssnar helst på nätet: musik, poddar, ljudböcker växer starkt.
• Vi blir bätte på att söka information på nätet. Medvetenheten kring källkritik har vuxit det senaste året.

Läs hela rapporten.

Lärarutbildning på distans en hjälp för glesbygd

Sex lärosäten i landet erbjuder snabbspår för utländska lärare men bara en utbildning sker på distans. Utbildningen arrangeras av Umeå universitet och Arbetsförmedlingen, enligt ett pressmeddelande på Cision, Lärarutbildning på distans en hjälp för glesbygd. Utbildningen arrangeras nu för tredje gången och gynnar framför allt studenter i glesbygden.

– Att erbjuda distansutbildning har visat sig vara ett framgångsrecept. Det gör att många nyanlända kan delta oavsett var de bor, säger Irene Sedlacek, samordnare vid Umeå universitet.
I den nya utbildningsomgången deltar elva personer från Jämtland. Av dem är åtta nyanlända kvinnor från Strömsunds kommun boende bland annat i Gäddede, Hammerdal och Hoting.

– Upplägget med distans ökar chansen att locka deltagare som bor på andra orter än universitetsorter. Flyttar man till studierna är det risk att studenterna bor kvar där efter utbildningen. Distanslösningar gör att fler kan bo kvar på hemorten och ändå skaffa utbildning inom bristyrken, säger Helen Hörnqvist, verksamhetssamordnare vid Arbetsförmedlingen.

Utbildningen omfattar 26 veckor och vänder sig till nyanlända lärare och förskollärare som är arabisktalande. Utbildningen består av en distansbaserad teoridel, praktik på skolor eller förskolor kombinerat med studier i svenska på deltagarnas hemorter. Umeå universitet har tillsammans med fem andra lärosäten planerat utbildningen och ordnar också praktikplatser på skolor och förskolor. Arbetsförmedlingen ansvarar för att anta deltagarna till utbildningen.

– Upplägget ger deltagarna en unik möjlighet att lära känna den svenska skolan i teori och praktik. En annan fördel med utbildningen är att det ger förutsättningar för att lära sig det svenska språket snabbare, säger Irene Sedlacek.

Snabbspåret har erbjudits vid två tillfällen tidigare och totalt har 76 deltagare genomfört utbildningen. Genom snabbspåret är tanken att arbetsgivare lättare ska hitta lärare och förskollärare, som det råder stor brist på i dag.

– Vi behöver fler utbildade lärare och förskollärare i Sverige och det gäller därför att ta tillvara den kompetens som många nyanlända har med sig. säger Helen Hörnqvist.

Umeå universitet är ett av sex lärosäten i landet som fått i uppdrag av Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter att ta fram en gemensam utbildning som ska erbjuda nyanlända pedagoger en väg framåt för att de så snabbt som möjligt ska få svensk lärar- och förskollärarlegitimation.