lördag 30 mars 2019

Nordisk distansutbildningskonferens i Köpenhamn

Foreningen for Fleksibel Uddannelse i Danmark (FLUID), IDA Education och Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL) arrangerar en Nordisk konferens, Hvad virker? – succes med fleksibel undervisning i Köpenhamn 3-4 juni. Här ska experter från alla nordiska länder diskutera om framgångsfaktorer för flexibel och digital utbildning.

Få succes med fleksibel og digital læring; bliv inspireret af mange års erfaringer med uddannelser, tilpasset en bred vifte af målgrupper. Vær med til at høre om og diskutere forskelle og ligheder, og ikke mindst hvad der kan være afgørende for at få succes. To dage i et internationalt miljø fyldt med inspiration og praktisk evidens.

fredag 29 mars 2019

Färre helårsstudenter i högskolan - ny rapport från UKÄ

Antalet helårsstudenter inom svensk högre utbildning fortsätter att minska framför allt inom vård- och lärarutbildningar, enligt en nyhet från UKÄ (Universitetskanslersämbetet), Färre helårsstudenter i högskolan. 2018 fanns det 289 900 helårsstudenter, en minskning på 2170 mot 2017. Under tiden har staten utökat antalet statsfinansierade studieplatser men rekrytering till högskolan har blivit svårare.

Enligt UKÄs utredare, Marie Kahlroth:

- Flera lärosäten skriver i sina årsredovisningar att den goda arbetsmarknaden har lett till färre sökande och att det är särskilt svårt att rekrytera till vissa utbildningar inom välfärdsområdet. Andra lärosäten menar att de håller på att utveckla nya utbildningar och att detta ännu inte fått genomslag. Minskningen innebär att det nu finns outnyttjad kapacitet i högskolan.

Samtidigt ser man en ökning på avgiftsfinansierade studieplatser för studenter från utanför EU och vid några lärosäten uppgår den studiefinansierade verksamheten till 10% av de totala utbildningsintäkterna.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Lärosätenas årsredovisningar - färre helårssstudenter trots utbyggnad.

torsdag 28 mars 2019

Langscape - interaktiv karta över världens språk

CC0 Image by Gordon Johnson from Pixabay
Langscape är en karta med länkar till cirka 6000 språk i världen, inklusive olika teckenspråk. Genom att klicka på en knapp på kartan får du mer information om språket samt länkar till mer detaljerad information. Kartan har utvecklats av Maryland Language Science Center i USA och du får gärna ta konatkt med dem om du ser något som bör ändras eller läggas till. Tjänsten utvecklas kontinuerligt.

Langscape is a developing online resource for mapping, integrating and making discoverable a wide range of information about the world’s languages as well as for raising public awareness of language diversity. Langscape allows users with interests ranging from recreational to academic to discover the world’s languages via interactive tools and access to established research.

tisdag 26 mars 2019

Verktyg för kollaboration

Image by rawpixel from Pixabay
Letar du efter nya digitala verktyg som kan underlätta nätbasrat samarbete? Den omfattande guiden, Tools for remote teams, ger dig tips på hundratals verktyg för virtuella team. Här hittar du verktyg för e-möten, virtuella kontor, brainstorming, kollaborativa tankekartor, gruppchatt, projektledning, återkoppling mm. Listan sköts av företaget Collaboration Superpowers och uppdateras regelbundet.

lördag 23 mars 2019

Webbinarium om informella digitala mötesplatser


Digitala konferenser blir allt vanligare om vi ska dra ner på flygresor framöver. Webbsändning går bra för föreläsningar och en del interaktiva sessioner men hur kan vi skapa de informella miljöerna som är så viktiga på fysiska konferenser: kaffepauserna, spontana gruppmöten, stadsvandring, mingelfest?

ITHU (Nätverket för IT inom högre utbildning) arangerar ett webbinarium, Informal Online Encounters - Making online conferences more social, onsdag 24 april 11:00-12:00, där jag och min österrikiska kollega David Röthler (WerdeDigital.at) visar olika verktyg och lösningar som kan skapa interaktiva digitala miljöer. Dessutom får ni vara med på en liten stadsvandring i Salzburg.

In this webinar we will demonstrate a number of possible solutions to facilitating informal online engagement and invite you to share your own ideas and experience. So please join us with a cup of tea or coffee in a relaxed atmosphere with new online colleagues. Join us for a short online city tour through the city of Salzburg and discuss methods to make online meetings more personal. You will also make new connections with other educators.

Mer information och anmälan.

fredag 22 mars 2019

Anekdot - essäer, podd och filmer från Sveriges främsta forskare

Anekdot är ett bra exempel på hur forskare kan nå ut till en bred publik och skapa intresse kring sina ämnen, enligt en nyhet på Universitetsläraren, Bildningspodden har vuxit till ett digitalt magasin. Tjänsten består av tre tjänster: en populär podd (Bildningspodden), essäer och filmer. bakom sajten ligger Stockholms universitet och Kungliga Vitterhetsakademien.

Anekdot är det digitala bildningsmagasinet där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. I våra ljudessäer återupplever du historiska händelser och förstår bättre vad de betytt för världshistorien. Med våra videofilmer får du grepp om de där begreppen, företeelserna eller teorierna du hört talas om men aldrig riktigt begripit. Och i Bildningspodden fortsätter du att höra intresseväckande samtal om historiska personer, epoker, konstverk och idéströmningar.

Här ser du ett smakprov i form av en förklaring på varför vi säger "Aj!" när något gör ont. Den som har svaret är Lars Nordgren, språkforskare och fil. dr i grekiska vid Stockholms universitet.

torsdag 21 mars 2019

Lärosäten står för störst flygutsläpp

CC0 Public domain on Pexels
Bland svenska myndigheter står Sveriges lärosäten för störst utsläpp av koldioxid från flygresor, enligt ett radioreportage från Sveriges Radio, Mest flygutsläpp från lärosäten. Över hälften av de 100 000 ton koldioxid som myndigheterna släppte ut 2017 kom från dem under utbildningsdepartementet. Lärosäten med mycket internationell forskning och projekt står för de flesta flygresorna. Enligt reportaget har studentorganisationerna vid Lunds universitet krävt att universitetet ska halvera sina utsläpp inom fyra år.

Dags att satsa ordentligt på effektiva digitala miljöer för möten och samarbete!

tisdag 19 mars 2019

Nationell handlingsplan om skolväsendets digitalisering


SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har överlämnat en nationell handlingsplan med 18 förslag på nationella initiativ till regeringen i syfte att stödja arbetet med skolväsendets digitalisering. Inom projektet #skolDigiplan har SKL, i nära samverkan med Skolverket och RISE, samarbetat med nationella aktörer, akademi och näringsliv. Utöver det har tusentals lärare, förskollärare, skolledare, beslutsfattare, forskare och elever lämnat inspel till handlingsplanen.

- Digitalisering i skolväsendet handlar bland annat om att utveckla undervisningen, arbetet med stöd och anpassningar, färdigheter i källkritik samt att effektivisera och underlätta administrationen. Många av skolans huvudmän arbetar redan framgångsrikt med detta. Det finns vilja och insikt, men ibland saknas förutsättningar för huvudmännen att nå de höga mål som regeringen satt upp för skolväsendet, säger Lena Micko, ordförande för SKL.

Det finns en stark efterfrågan på formaliserad nationell samordning och dialog mellan stat och huvudmän så att resurser och beslut gör största möjliga nytta. Andra behov som lyfts i handlingsplanen handlar bland annat om vägledning och stöd för det lokala utvecklingsarbetet, kompetensutveckling, gemensamma standarder samt mer och flerdisciplinär forskning.
Ladda ner rapporten, Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet.

Källa: pressmeddelande från SKLFrån plan till verkstad – #skolDigiplan

måndag 18 mars 2019

Webbinarium - Ett öppet samtal i demokratins namn

Den 10 april, 09:30-10:30, arrangerar Medieinstitutet Fojo och SKL ett gemensamt webbinarium som gästas av lokala företrädare för politiken och journalistiken. De ska diskutera den allt hårdare tonen i det demokratiska samtalet, om hur politiker och journalister kan verka för en mer positiv utveckling och dialog, med respekt och förståelse för varandras uppdrag.

Medverkande:
Anders Ågren (M), SKL
Niklas Nordström (S), kommunstyrelsens ordförande Luleå kommun
Anna-Karin Thorstensson, redaktionschef SVT Öst 
Hanna Andersson, Medieinstitutet FOJO 
Anna-Lena Pogulis och Greta Berg, SKL


Källa: Pressmeddelande på Cision.se.

torsdag 14 mars 2019

Social snedrekrytering ökar i Sverige - UKÄ-rapport


En ny rapport från UKÄ (Universiteteskanslersämbetet) visar att den sociala snedrekryteringen till högskolan är större i Sverige än i många andra OECD-länder, trots avgiftsfriheten och ett generöst studiestöd, enligt en nyhet från UKÄSocial snedrekrytering i Sverige – trots flexibelt utbildningssystem. Rapporten visar också att andelen kvinnor i eftergymnasial utbildning ökar i de flesta länderna och det leder till att män är kraftigt underrepresenterade.

Marie Kahlroth, utredare på UKÄ, menar:

Ett intressant resultat är just att Sveriges generösa studiestöd och avgiftsfria högskola inte verkar påverka utbildningsnivån särskilt mycket. I flera av länderna med höga studieavgifter har en hög andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning.

Andra intressanta trender i rapporten:
  • andelen med eftergymnasial utbildning i den yngre befolkningen har ökat från 40 till 47 procent i Sverige, med en större ökning bland kvinnor än män. 
  • i Sverige har andelen eftergymnasialt utbildade ökat mindre än för OECD-länderna i genomsnitt. 
  • kvinnor är i majoritet bland nybörjarna i de flesta OECD-länder och deras utbildningsnivå stiger snabbare än männens. I Sverige var 57 procent av nybörjarna i eftergymnasial utbildning kvinnor 2016.
  • svenska studenter tar examen i lägre utsträckning än studenter i många andra länder.
  • ju högre utbildningsnivå föräldrarna har, desto större är sannolikheten att en ungdom påbörjar en eftergymnasial utbildning.

Virtuella fältexkursioner

Fältexkursioner är väldigt viktiga inslag i många utbildningar men hur kan man dela med sig av alla intryck och upptäckter och låta andra följa med på expeditionen utan att behöva resa? Amerikanska Arizona State University har skapat ett öppet bibliotek med virtuella fältexkursioner, ASU Virtual Field Trips. Fältexkusionerna går till flera spännande miljöer som Grand Canyon, Panamas regnskog, Mexikos historiska städer osv. Du ser miljöerna i 360-graders bilder, kan zooma in på intressanta detaljer och får tillgång till miniföreläsningar, quizzar och uppfifter om miljö, geologi, historia eller fysik. Flera av exkursionerna har fotograferats och dokumenterats av studenter och lärare som var på plats och resultatet kan nu användas av andra studenter både vid ASU och i hela världen. Du kan även uppleva exkursionerna genom VR-glasögon.

Läs mer om projektet i en artikel i nättidningen Campus Tech, Arizona State Virtual Field Trips Deliver Interactive Exploration. Här ser du en introduktionsfilm.

tisdag 12 mars 2019

Open book - socialt nätverk som inte spårar dig

Pressbild: Open book
Open book är ett nytt socialt nätverk, utvecklat i Nederländerna, som har öppen källkod (open source), är gratis att använda, har inga reklam och, viktigast av allt, inte spårar dig eller säljer din data till andra parter. Nätverket startar inom kort och du kan redan nu anmäla ditt intresse att vara med från början. Open book erbjuder ett säkrare alternativ till Facebook där du äger din data och bestämmer vad du vill dela och med vem. Idén är att tillräckligt många användare vill betala för en mer avancerad version av plattformen. Vill du testa Open book kan du enkelt importera bilder och annan information från andra sociala nätverk.

One core difference with other social networks is that we put privacy first. We don’t track anything you do or use your data for any other purpose than providing the social networking functionality. We’re also fully transparent about this, all of our code is open-source, so people can see that we do what we say we do. We make the trust our users put in us verifiable.

Här ser du en introduktionsfilm. Vi ser fram emot att börjja testa nätverket.

Förslag till nationell biblioteksstrategi


Strategiska satsningar på skolbiblioteken, nationella minoriteter och digitalisering. Det är några av förslagen i den nationella biblioteksstrategin, Demokratins skattkammare, som Kungliga biblioteket (KB) nyligen har överlämnat till regeringen.

– Utredningen föreslår viktiga satsningar till försvar för demokratin och människors möjlighet att fritt verka i samhället med tillgång till kunskap och litteratur, säger riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg.

Utgångspunkten för arbetet har varit bibliotekslagens portalparagraf Bibliotek för alla som också är strategins vision. Målet är demokrati – alla ska kunna ta del av världens samlade litteratur och kunskap för att verka i samhället på egna villkor.

Utifrån detta definierar strategin sex arbetsområden eller medel för att nå målet och föreslår att 250 miljoner kronor läggs årligen på dessa:
  • Stärkta skolbibliotek
  • Stärkta bibliotek för nationella minoriteter och urfolk
  • Stärkt mångspråkig biblioteksverksamhet
  • Stärkta nationella digitala bibliotekstjänster
  • Stärkt nationell biblioteksmyndighet
  • Stärkt nationell struktur för kompetensutveckling inom biblioteksväsendet
Enligt Erik Fichtelius, nationell utredare:

- Bibliotekens roll för en fungerande demokrati är större i tider av propaganda och falska nyheter. Vi har publicerat flera forskningsrapporter som tydligt visar hur rätt bemannade och utrustade skolbibliotek främjar elevernas lärande. Dessutom föreslår vi statliga insatser för medieförsörjningen och åtgärder för att stärka kompetensen för lärare, rektorer och bibliotekarier med inriktning på integrering av skolbiblioteken i den pedagogiska verksamheten.

Läs förslaget: Demokratins skattkammare – förslag till en nationell biblioteksstrategi.

Läs reaktioner på strategiförslaget i en artikel på Biblioteksbladet: Biblioteksstrategin: branschens ris och ros.

Källa: Pressmeddelande från Kungliga Biblioteket, Demokratins skattkammare – förslaget till en nationell biblioteksstrategi.

måndag 11 mars 2019

Unhangout - för interaktiva videomöten

Unhangout är ett gratis och öppet e-mötesverktyg (öppen källkod) som har utvecklats av MIT Media Lab i USA. Du kan enkelt skapa ett rum för möten där alla ser och hör alla andra och kan även kommunicera via en chatt. Du kan också skapa grupper kring olika frågor och be deltagare gå med i den grupp som verkar mest intressant. I grupprummen finns även tillgång till ett kollaborativt dokument för gemensamma anteckningar. Unhangout ska helst användas för diskussioner och samarbete hellre än föreläsningar.

Titta på den här informationsfilmen för att se hur Unhangout fungerar.

fredag 8 mars 2019

Uppsatstävling om livslångt lärande

Photo by Startup Stock Photos from Pexels
Encell, Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande vid Jönköping university, utlyser en tävling för studenter vid svenska lärosäten som skriver kandidat-, magister- och masteruppsatser som blivit färdigställda under höstterminen 2018 samt vårterminen 2019. Uppsatsen ska handla om livslångt lärande och de två bästa uppsatserna belönas med stipendier på 10 000 kronor vardera.

Samhället står idag inför en kritisk situation då det gäller kunskapsnivåer och kompetensförsörjning. Detta är en nyckelfråga för landets fortsatta utveckling, tillväxt och därmed möjlighet att säkerställa välfärdssamhället. Förmågan att hela tiden fortsätta utvecklas och lära sig är centralt för både individens och samhällets tillväxt.

För att stimulera intresset för olika aspekter av det livslånga lärandet har Encell inrättat en uppsatstävling där de två bästa uppsatserna belönas. Syftet med priset är att uppmuntra till studier som genom sina resultat ska bidra till en positiv samhällsutveckling.

Läs mer om tävlingen.

torsdag 7 mars 2019

Mobilen som verktyg för lärande - ny avhandling


Samtidigt som det finns förslag på att föbjuda mobiler i skolan kommer forskning som visar att användningen av mobiler i ett pedagogiskt sammanhang kan bli ett viktigt stöd i undervisningen. En ny avhandling av Jörgen Holmberg, Högskolan i Gävle, beskriver hur lärare vid fyra gymnasieskolor har använt IKT för att skapa större autenticitet i sina utbildningar (läs mer i en nyhet från Högskolan i Gävle, Gävleforskare: Så blev mobilen ett verktyg för lärande). Det handlar om vilka pedagogiska mervärden som kan skapas genom användning av IKT där eleverna får använda sina mobiler och datorer för att hitta källor, dokumentera, samla in bilder från fältarbete och ta kontakt med externa aktörer.

- Man kan lämna ganska stor frihet till eleverna och det blir spännande och kul, inte bara som ett skolämne utan som livskunskap. I ett sådant här arbetssätt blir mobilerna ofta helt nödvändiga vilket är intressant mot bakgrund av de diskussioner om mobilförbud som nu förs. Det är ingen tvekan om att mobilanvändning kan leda till distraktion men rätt använd kan den också bli ett verktyg för lärande.

En överraskning i arbetet var att eleverna behövde ganska mycket stöd i sin användning av digitala verktg och tjänster och det sätter krav på lärarnas digitala kompetenser. Visst kan mobilen vara ett verktyg för lärande men bara i rätt pedagogiskt sammanhang. Läraren behöver därför support för att kunna intergrera mobilanvändning i sin undervisning.

Referens
Holmberg, J. (2019). Designing for added pedagogical value: A design-based research study of teachers’ educational design with ICT (PhD dissertation). Department of Computer and Systems Sciences, Stockholm University, Stockholm. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29113 

onsdag 6 mars 2019

Studenter behöver stöd för att hantera komplex information på nätet - ny avhandling

Photo by Startup Stock Photos from Pexels
Hur hanterar studenter och elever den stora informationsmängden som finns på nätet idag, speciellt när de undersöker stora kontroversiella samhällsfrågor? En ny avhandling av Anne Solli, Göteborgs universitet, har studerat hur gymnasieelever och högskolestudenter söker efter relevant information inom sociovetenskapliga frågor när de skriver uppsatser och projektarbete. Sollis forskning summeras i en nyhet från Göteborgs universitetStudenter behöver stöd för att hantera komplex information på nätet. Framför allt har hon tittat på studenternas svårigheter att hitta trovärdig information inom dessa kontroversiella områden.

- Inte minst vad gäller stora komplexa frågor, som genetiskt modifierade växter, GMO, massvaccinationer av ungdomar, naturgasproduktion eller klimatförändringarnas orsaker, finns en uppsjö av tillgängligt material från olika genrer och discipliner att tillgå på nätet.

Studien visar att studenterna lär sig att hitta trovärdiga vetenskapliga källor och sortera bort åsikter och politik från sina källor men studien visar okså att det krävs ett ständigt arbete inom skolor och högskolor att utveckla denna förmåga.

Hon visar i avhandlingen hur svårt läraruppdraget är och presenterar ingen lösning på hur lärare bör agera. Resultaten av studien antyder dock att undervisning som innefattar de dialogiska visualiseringsverktygen verkar lovande för att analysera material på webben och för att hantera komplexiteten som de sociovetenskapliga kontroverserna introducerar.

Referens
Solli, A. Handling socio-scientific controversy:Students' reasoning through digital inquiry. University of Gothenburg, 2019. 

tisdag 5 mars 2019

Högskolan och samhället - konferens i Borås

CC BY-SA Some rights reserved by Klenis on Wikimedia Commons
Hur kan vi inom högre utbildning bidra till en positiv och hållbar samhällsutveckling där alla kan bidra? Vad är högskolans roll i samhället när det gäller etiska frågor, socialt ansvar och jämställdhet? Dessa frågor diskuteras när Högskolan i Borås arrangerar konferensen Praxis in higher education – With a focus on the Nordic context, 22-24 maj.

What is needed is focused consideration of important and urgent questions: How can we make academic work and educational practices more informed, sustainable, inclusive, equitable, and responsive to student and societal needs? How are ideals such as ethics, equality, and social responsibility realised (or how can they be realised) in higher education? What opportunities exist and/or can be created to ensure that arrangements and practices within our institutions enable, rather than work against, the realisation of praxis-oriented intentions?

Huvudtalarna är Professor Eva Bendix Petersen, Roskilde University, Denmark, och Professor Petri Salo, Åbo Akademi, Finland.

måndag 4 mars 2019

Ska man blockera streamingtjänster på campus?


Amerikanska Purdue University har bestämt sig för att blockera streamingtjänster som Netflix, HBO, iTunes m. fl. på campus för att studenterna inte ska kunna använda dem i klassrum eller andra lärmiljöer, enligt en artikel i tidskriften Inside Higher Ed, Lecture Halls for Learning, Not Watching Netflix. Det handlar om universitetets trådlösa nät och syftet är främst för att spara på bandbredd. De har haft problem i klassrum där nätbaserade undervisningsaktiviteter inte fungerar som tänkt eftersom flera studenter streamar filmer samtidigt. När streamingtjänsterna var tillåtna var universitetets lärplattform Blackboard den 79:e populäraste webbplats i klassrummet och nu hamnar den i de tio mest använda. Streamingtjänsterna ska självklart vara tillgängliga i studentbostäder och via kabelanslutningar.

Åtgärden har frigjort en hel del bandbredd men flera lärare ser andra positiva effekter.

Kelly Blanchard, an economics lecturer at Purdue, said the ban has helped some students focus and pay more attention in class because they're no longer being distracted by classmates watching movies or playing games.

Hur gör vi här hemma?

söndag 3 mars 2019

Multitasking vanligare bland nätbaserade studenter


Studenter som läser nätkurser har svårare att koncentrera sig på en uppgift än dem som läser på campus, enligt en artikel på Inside Higher Ed, Online Students Multitask More (Not in a Good Way). En ny amerikansk studie undersökte cirka 300 studenter som hade studerat både på campus och via nätet och frågat dem om vilka andra aktiviteter de gjorde när de studerade (t ex läsa e-post, kolla sociala medier, lyssna på musik, titta på video, spela spel osv). Det var förstås ingen överraskning att multitasking förekom oftare på nätkurser än i klassrummet. Även studenter som brukade köra flera aktiviteter samtidigt undvek multitasking i klassrummet, mest för att slippa kritik från klasskamrater och läraren.

Studien har fått en del kritik eftersom det är oklart vilka typer nätkurser som studien omfattar och om man jämför lika med lika. Det finns nätkurser som har många synkrona aktiviteter som kräver studenternas full uppmärksamhet men det finns andra som handlar mest om överföring av innehåll. Om man jämför en storskalig nätkurs med en mindre grupp i klassrum blir jämförelsen svår. Enligt George Veletsianos (Canada Research Chair in Innovative Learning and Technology vid Royal Roads University):

"A better (and fairer) comparison for this study," Veletsianos said in an email, "would have been between courses of the same modality that included variations in something like class size or pedagogy. Such an investigation would allow us to evaluate the question of whether students are more likely to multitask when enrolled in larger vs. smaller class sizes. Or, whether pedagogy has an impact on multitasking, which I suspect it does (e.g., are you more likely to multitask when listening to a lecture or when actively working in a group to develop a solution to a posed problem?)"

Ett sätt att förebygga multitasking är att skapa aktiviteter som bygger på kollaboration i mindre grupper, gärna inom en begränsad tid. Realistiska och krävande gruppuppgifter ger ingen tid för störande aktiviteter medan mer passiva uppgifter som att bara lyssna på en föreläsning inbjuder till multitasking.

Referens
Lepp, A., Barkley, J. E., Karpinski, A. C., & Singh, S. (2019). College Students’ Multitasking Behavior in Online Versus Face-to-Face Courses. SAGE Open. https://doi.org/10.1177/2158244018824505

fredag 1 mars 2019

Horizon report 2019


Educause Horizon Report kommer ut varje år med en översikt på IKT-trender inom högre utbildning samt de viktigaste utmaningarna. En kort version av årets rapport, Horizon Report Preview 2019, har nyligen publicerats i väntan på den fullständiga rapporten som kommer om några veckor. Rapporten innehåller tekniker, metoder och begrepp som redan finns och försöker placera dem på en tidslinje när de kommer att slå genom i stor skala inom högre utbildning (inom 2 år, inom 3-5 år och över 5 år).

The EDUCAUSE Horizon Report Preview provides summaries of each of the upcoming edition’s trends, challenges, and important developments in educational technology, which were ranked most highly by the expert panel. This year’s trends include modularized and disaggregated degrees, the advancing of digital equity, and blockchain.

Rapporten ser bland annat följande trender:
1-2 års sikt: Nya lärmiljöer för aktivt lärande, nya tolkningar av begreppet blended learning.
3-5 års sikt: Innovationskultur, tillämpning av learning analytics
Längre sikt: Nya modeller för högre utbildning, nya meriteringssystem.

Bland utmaningarna finns utvecklingen av lärarnas digitala kompetenser, hur vi bäst utnyttjar digitala lärmiljöer och hur vi kan bedöma studenternas lärande.