Vilka krav på tillgänglighet ur ett kognitivt perspektiv behövs för digitala tjänster i skolan, till exempel för digitala läromedel? Vinnova finansierar ett nytt 2-årigt projekt mellan förlaget Gleerups och konsultbolaget Funka som ska ta fram testbara kriterier för kognitiv tillgänglighet som på sikt kan ligga till grund för internationell standardisering och därmed europeisk lagstiftning, enligt ett pressmeddelande från Gleerups, I projektet ingår partners från kommersiell, offentlig och ideell sektor för att säkerställa alla relevanta perspektiv.
- Dagens standarder för webbtillgänglighet som den europeiska lagstiftningen pekar på omfattar till stor del behov hos personer med fysiska nedsättningar, vilket innebär att stora målgrupper lämnas utanför regelverket, säger Susanna Laurin, chef för Forskning och innovation på Funka.
Tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Svenska Institutet för Standarder och Stockholms Universitet har Funka under 2018 genomfört en förstudie, som nu har resulterat i att genomförandet av själva projektet finansieras av Vinnova.
– I projektet kommer vi att välja ut och testa kriterier ur flera aspekter. Dels ska de verkligen göra nytta för målgruppen, dels ska de hålla för lagstiftning. Därför har vi stort fokus på användartester och tekniska tester, säger Susanna Laurin.
– I projektet kommer vi att välja ut och testa kriterier ur flera aspekter. Dels ska de verkligen göra nytta för målgruppen, dels ska de hålla för lagstiftning. Därför har vi stort fokus på användartester och tekniska tester, säger Susanna Laurin.
Kognitiv tillgänglighet
Med kognitiv tillgänglighet menas att digitala tjänster ska kunna nås och användas av alla oavsett specifika färdigheter eller förmågor. Kognitiv tillgänglighet är inte bara viktigt för personer med en intellektuell funktionsnedsättning, utan är lika viktigt för personer med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar