Actionbound - skattjakter och quizzar i mobilen

Actionbound är en app där du eller dina studenter kan skapa positionsbaserade skattjakter eller quizzar. Du skapar ett spel där deltagarna måste checka in på flera platser (rum, byggnader, monument, sevärdigheter osv) och svara på en fråga, se en film eller hämta information för att kunna gå vidare till nästa delmål.

Du skapar spelet via datorn men spelar med en mobil eller platta. Appen kan användas för att väcka nyfikenhet kring platser i omgivningen som till exempel för att hjälpa nya studenter att bekanta sig med campusområdet eller för en spelifierad stadsvandring för gäster. Du kan skapa både enkla korta spel som uppvärmningsaktivitet eller väldigt kompexa problemlösningsaktiviteter.

Digitala plattformar förändrar klassrummet

"Turun normaalikoulu - Turku University T..." (CC BY-SA 2.0) by jarsjo

På vilket sätt påverkar användningen av digitala lärplattformar undervisningen i klassrummen på gymnasiet? Vad händer med samspel och lärande när varje elev har sin egen dator och undervisningen flyttar till nya digitala rum? Det är några av de frågor forskare från Karlstads universitet ska söka svaren på i det nya projektet Plattformspedagogik - en studie om att synliggöra nya rum för lärande i det digitala klassrummet.

Olika typer av lärplattformar används alltmer i skolan. De kan vara digitala verktyg för att till exempel samla administration av skolfrånvaro, bedömningar och kommunikation med hemmet, men används också allt mer som ett pedagogiskt stöd för planering och organisering av undervisning.

I projektet Plattformspedagogik - en studie om att synliggöra nya rum för lärande i det digitala klassrummet kommer forskarna att ha fokus på de lärplattformar som används för undervisning och som bygger på att varje elev har sin egen dator eller surfplatta. Undervisning via lärplattformar innebär att elever och lärare kan kommunicera och arbeta tillsammans på nya sätt, såväl under lektionstid som utanför klassrummets väggar. Förutom att arbetet förflyttas från klassrummet till de nya rummen på skärmen, sker en förflyttning från kollektiva arbetsformer till en ökad grad av individualisering.

- Vi vill undersöka hur arbetet i lärplattformar påverkar elevers och lärares deltagande i undervisnings- och lärandeförlopp, och vad det betyder för det ämnesinnehåll som formas. Skolans digitalisering och den ökande utbredningen av plattformarna har inneburit nya villkor för aktiviteterna i klassrummen, både begränsningar och nya möjligheter, men vi saknar idag kunskap om konsekvenserna, säger Marie Tanner, projektledare och docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Källa: Pressmeddelande, Karlstads universitet.

Vanligaste störningskällor på jobbet

CC BY-ND Some rights reserved by Statista charts

Vad stör dig mest på jobbet? Bilden visar resultat på en amerikansk undersökning som sammanfattas i en artikel på World Economic Forum, This is what people find distracting at work. Pratglada kollegor och störande bakgrundsljud stör mest. Studien, Workplace distraction report 2018, visar att öppna kontorslandskap har bidragit starkt till en ökning i störningsmoment.

The report found that reducing workplace distractions increased workers productivity, motivation, confidence, and overall happiness. As open office plans have come into vogue in the modern workplace, new studies have brought into question how effective they are at fostering a collaborative environment as many complain of their distractions and misuse.

Stämmer detta för dig?

Nytt openaccess-avtal med Elsevier

"Open_Access_PLoS.svg" (CC BY-NC-SA 2.0) by PGRsOnline

Svenska lärosäten får igen tillgång till alla tidskrifter hos förlaget Elsevier efter flera månaders avbrott. Detta är resultatet av förhandlingar mellan förlaget och Bibsam Consortium enligt ett pressmeddelande från Kungliga Biblioteket, New transformative agreement with Elsevier enables unlimited open access to Swedish research. Problemet har varit principen open access och att svensk forskning ska vara tillgänglig för hela landet. Nu ska de flesta artiklar från svenska lärosäten i Elseviers tidskrifter vara öppna för alla i Sverige. Enligt Astrid Söderbergh Widding (Stockholms universitet och ordförande i Bibsams styrgrupp)

- The negotiations have resulted in a large proportion of Swedish research becoming open access, and, simultaneously, we will gain control over the rising expenses. This is an important step in the transition to open science. I am also pleased with the support and understanding we received from the research community, while they did not have access to the latest research articles from Elsevier.

Barnen och internet 2019

"student_ipad_school - 233" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Internetstiftelsens årliga rapport, Barnen och internet 2019 har publicerats med statistik och analys av barnens internetanvändning. Enligt ett pressmeddelande från Internetstiftelsen, Långt ifrån alla föräldrar väl insatta i barnens digitala liv – här är rapporten Barnen och internet 2019 saknar många föräldrar kunskaper om sina barns internetvanor.

Rapporten Barnen och internet 2019, som görs av Internetstiftelsen, handlar om barns och ungas användning av internet - från förskoleåldern hela vägen till gymnasiet. Årets rapport visar att det finns stora skillnader i hur insatta föräldrar är i sina barns digitala liv. Cirka hälften av föräldrarna till barn på mellanstadiet uppger att de är väl insatta i barnens digitala liv. Men när det gäller föräldrar till barn på högstadiet är det bara knappt var tredje som känner sig väl insatt.

Rapporten berätter bland annat följande:

• 77 procent av förskolebarnen är internetanvändare och nästan hälften använder nätet dagligen.
• Surfplattan är fortfarande mest populär bland de yngsta, men mobilen är hack i häl. Hälften av barnen får egen mobil redan på lågstadiet.
• Den vanligaste aktiviteten på internet för förskolebarnen är att titta på tv och video.
• I åldrarna 11–19 används både mobil, surfplatta och dator för mediekonsumtion, spel och sociala medier. Nu bygger de sin digitala identitet, och kommunicerar på bild- och videoorienterade tjänster som Instagram, Snapchat och Tiktok.
• Nio av tio högstadiebarn är på sociala medier.
• Spelandet blir mer och mer som en sport. Bland pojkar i åldrarna 11–19 år tittar 85 procent när andra spelar spel på internet, till exempel på Twitch, Youtube eller andra e-sportplattformar.
• Knappt hälften av mellanstadiebarnen kan värdera om information på nätet är sann eller falsk. För samtliga barn 11–19 år är den siffran 60 procent.
• 34 procent av gymnasiebarnen har upplevt näthat. Det är den åldersgrupp av samtliga – inklusive vuxna – som utsätts för näthat i störst utsträckning.
• Knappt hälften av mellanstadiebarnen vet hur man kan skydda sig mot kränkningar på nätet.
• Fler än hälften av familjer med mellan- och högstadiebarn har regler för barnens internetanvändning.
• 29 procent av föräldrarna till mellan- och högstadiebarn använder inga av de tjänster som deras barn använder.

Barnen och internet 2019.

Nordic Edtech awards 2019

Nordic Edtech awards delas ut varje år till de bästa utbildningsappar och verktyg från de nordiska länderna. Årets prisutdelning ägde rum i Helsingfors och årets vinnare blev en innovativ musikapp för barn av isländska Mussila, enligt ett pressmeddelande från Swedish Edtech Industry, Icelandic Mussila winner of Nordic Edtech Awards 2019.

Appen Mussila hjälper barn att förstå grunderna i musiktoeri och ger dem möjlighet att experimentera med noter och olika instrument..

Mussila Music School is a music learning app for kids. It teaches kids music through gamified and joyful exercises and classical music courses that keep kids motivated to learn more. At the end of each session, the student will be able to play a song from a great classical piece and know the theory basics behind it.

De andra finalisterna var:

• Danmark – PeaQs by Artventure. Verktyg för utbildning i ekonomi med fokus på innovation och entreprenörskap.
• Finland – Elias Robot. Språkutbildning via samtal med robotar.
• Norge - MagiMake by Ludenso. 3D-modeller och AR.
• Sverige - Humly (Studentvikarie Sverige AB). En digitala marknadsplats där skolor och utbildare hittar varandra utifrån skolans behov och utbildarens kompetens och intressen.

Här ser du en kort introduktion till appen Mussila.

2020 European Learning & Teaching Forum

Photo by Product School on Unsplash

EUA (European Universities Association) arrangerar konferensen 2020 European Learning & Teaching Forum, 13-14 februari vid Utrecht University, Nederländerna. Konferensen bygger till stor del på arbetet i ett antal tematiska arbetsgrupper under det senaste året. Flera parallella sessioner ger deltagarna möjligheten att diskutera gruppernas arbete.

Through a mix of plenary and parallel sessions, the Forum provides a platform for discussion on how universities enhance learning and teaching, while also presenting the work of the 2019 EUA Learning & Teaching Thematic Peer Groups. The Forum is an ideal event for vice-rectors for academic affairs, deans, and management involved in learning and teaching. It also welcomes students, policy-makers and other stakeholders in higher education.

Tre centrala områden kommer att lyftas fram av huvudtalarna:

• At a crossroads or business as usual?
• Mastering transformative strategies, yielding success
• Reforms through the learner’s lens

Mer information och anmälan.

Nationellt testbädd för utbildningsteknologi

"student_ipad_school - 143" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Vinnova beviljar finansiering av Sveriges första nationella testbädd för utbildningsteknologi, edtech. Testbädden skall utveckla skolors förmåga att välja och värdera digitala lärresurser för ökad effekt i undervisningen och vässa utvecklingen av nya digitala tjänster för lärande. Kostnader för projektet omfattar 14 miljoner, varav Vinnova finansierar 6,9 miljoner där återstående finansieras av tio huvudmän och branschen.

En central del i testbädden är en strukturerad metod som skall tas fram för att testa och utvärdera digitala verktyg för lärande. Målet i det tvååriga projektet är att tio huvudmän, två regionala hubbar, edtechbolag och forskare skall genomföra 150 tester i lärmiljöer i förskolor, grundskolor, gymnasier, vuxenutbildning, kvalificerad yrkeshögskola och högskolor. Testbädden vänder sig till huvudmän som vill öka sin digitala kompetens, beställarkompetens och erbjuda utveckling för lärare och studenter och till företag som har nya edtech produkter och lösningar som de vill testa och utveckla.
Metod av forskare och profession skall ge en “verktygslåda” för utveckling

Hanna Elving leder den nationella testbädden för edtech i Nacka kommun, som är projektägare. Hon beskriver att den strukturerade metoden kommer att göra testerna jämförbara och skalbara, något som kommer att skapa nytta för många fler än de som initialt är involverade i projektet. - Våra resultat kommer för det första skapa direkt nytta för lärare och elever men också att kunna spridas och användas av fler, något vi vet att det finns ett stort behov av hos lärare och huvudmän..

- Vi vill att metoden ska skapa trygghet inför, under och efter ett test samt ger tillförlitliga data för utveckling, något Hanna hoppas kan leda till följeforskning. Metodutvecklingen leds av forskaren Anna Åkerfeldt, som forskar inom lärande och införande och användningen av teknologier inom utbildning. Hon ansvarade även för forskarperspektivet i Swedish Edtech Industrys projekt “Att välja och värdera lärresurser”, där en bredd av aktörer medverkade. Det underlaget skall nu vidareutvecklas.

Källa: Pressmeddelande från Swedish Edtech Industry: Storsatsning på nationell testbädd för edtech.

UHR finansierar 11 distansutbildningsprojekt

Fem lärosäten och fem yrkeshögskolor får finansiering från Universitets- och högskolerådet (UHR) för att utveckla distansutbildningen. Totalt fördelas nästan tio miljoner kronor till elva projekt. Intresset var högt och UHR fick in 77 ansökningar totalt. 

Syftet är dels att locka fler studenter från landsbygden till studier i såväl högskolan som i yrkeshögskolan, dels att höja kvaliteten och öka genomströmningen i de distansutbildningar som anordnas.

Enligt Karin Röding, generaldirektör för UHR:

- Det är glädjande att intresset för att söka har varit så stort. Distansutbildningen är viktig för att fler ska välja att studera vidare. Mindre kommuner behöver också få bättre tillgång till utbildning för att kunna säkra sin kompetensförsörjning och då är studier på distans ett bra komplement.

Följande organisationer fick projektmedel: Folkuniversitetet Uppsala, Högskolan i Gävle, Karlstads universitet, Lernia Piteå, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet, Skövde yrkeshögskola, Tekniska Högskolan Jönköping (YH), Umeå universitet (två projekt) samt Yrkesakademin.

Webbinarium om tillgänglighet - räcker det med automatisk transkribering?

Studenter med nedsatt hörsel behöver program som omvandlar tal till text i inspelade föreläsningar eller podcasts. Men räcker det med dessa hjälpmedel och vad är det som fattas?

Dessa frågor diskuteras i ett webbinarium som arrangeras av EDEN (European Distance and E-learning Network), Are Automatic Transcriptions Good Enough for Accessibility?, onsdag 27 november, 15:30-16:30. Huvudtalaren är Tharindu Liyanagunawardena, University College of Estate Management (London), och hennes artikel om ämnet fick utmärkelsen Best Research Paper vid konferensen EDEN 2019 tidigare i år.

Tillsammans med Wendy Chowne, London Institute of Banking & Finance, kommer hon att diskutera följande frågor:

• How effective are current ATS (automatic transcription software) providers?
• Could transcripts have other benefits for students?
• Are we considering ‘accessibility’ broadly enough?

Liyanagunawardena, Tharindu. (2019). Automatic Transcription Software: Good Enough for Accessibility? A Case Study from Built Environment Education. 

Lärande i upplösningstid - ny rapport

"Disruption" (CC BY-NC-ND 2.0) by kroo2u

Vilka utmaningar finns inom högre utbildning i en mycket föränderlig värld fylld med paradigmskiften och hot? Dessa beskrivs i en rapport av den kanadeniska organisationen Contact North, Preparing for a different future - learning in an age of disruption. Idag ser vi stora demografiska förändringar i världen, klimatkrisen och dess konsekvenser, nya drivkrafter i den globala ekonomin, nya affärsmodeller och en växande klyfta mellan rika och fattiga.

A number of change forces are reshaping communities, organizations, work and identity. These global forces require educational organizations to rethink their purpose, ways of working and their collaborations to better serve the needs of society. They are leading to new kinds of educational organizations, new forms of learning and new kinds of credentials as well as a relentless focus on skills development.

Inom högre utbildning ser vi nya möjligheter med stora satsningar på nätbaserade utbildningar, internationella mega-universitet, ökande privatisering och specialisering bland lärosäten, nya certifieringsformer och större integrering mellan utbildning och arbetsplatserfarenhet.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Ny forskarskola med fokus på lärarutbildning och digitalisering

"Tallinn Digital Summit. Introduction for" (CC BY 2.0) by EU2017EE

Nio svenska lärosäten har tilldelats 40 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att utveckla en ny forskarskola för att stärka lärares förmåga att digitalisera undervisningen, enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst. Den nya forskarskolan UPGRADE- Lärarutbildning och skolans digitalisering, blir en fortsättning på den befintliga forskarskolan GRADE och en förstärkning av forskningen kring digitalisering i skolan som många inom högskolans forskningsmiljö LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet, arbetar med redan.

- Inom den befintliga forskarskolan GRADE bedrivs spännande forskning och mycket uppskattade forskarutbildningskurser har utvecklats inom skolans digitalisering. UPGRADE ger oss möjlighet att fortsätta arbetet med digitalisering inom lärarutbildning och skolväsendet i stort, säger Lars Svensson, professor i informatik med inriktning mot AIL och representant för Högskolan Väst i GRADE.

Forskaskolan heter UPGRADE och är ett nationellt samarbete mellan Högskolan i Gävle, KTH, Göteborgs Universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Jönköping, Högskolan Väst, Linneuniversitetet, Mittuniversitetet samt Umeå Universitet som är värduniversitet och samordnare för projektet.

Amazon skapar ny tjänst för lärresurser

Amazon lanserar en ny tjänst, Amazon Ignite, där lärare kan publicera och sälja sina lektioner och andra lärresurser, enligt en artikel på nättidningen Digital Education, Educators Will Soon Be Able to Sell Their Materials on Amazon. Du kan få handla kursmaterial precis som du handlar böcker, elektronik eller strumpor, med recensioner och rekommendationer och läraren får 70% av försäljningspriset.  Tjänsten riktas bara till skollärare i USA just nu men man kan undra om konceptet sprider sig över Atlanten inom kort. En liknande tjänst, Teachers pay teachers, har funnits i flera år nu.

Men bör vi inte dela med oss och hjälpa varandra genom öppna lärresurser i stället?

Webbinarium - Digitala kompetenser och innovation inom högskolepedagogisk utveckling

"Tagung ”Lernen mit digitalen Medien”" (CC BY-NC-SA 2.0) by davidroethler

Hur kan vi synliggöra och belöna lärarnas tillämpning av digitala medier och verktyg i sin undervisning som en integrerad del av lärosätets pedagogiska utveckling? Det är temat på ett webbinarium, Promoting digital skills and innovation in higher education professional development, som arrangeras 4 december 15:00-16:00 i samarbete mellan ITHU (Nätverket för IT i högre utbildning) och Vinnovaprojektet Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning.

Talarna är Keith Smyth, professor i pedagogik, och Alex Walker, pedagogisk utvecklare, från skotska University of the Highlands and Islands (UHI) som berättar om hur de arbetar med pedagogisk meritering och hur användning av digitala medier genomsyrar hela lärosätet.

In this webinar you will learn about UHI’s unique model for higher education, their professional recognition scheme for educational practice, and how through this scheme and other interventions they support teachers’ use of digital technology. This will then lead into an opportunity for you to discuss in small groups how these ideas could be implemented where you are. 

Frågor som kommer att tas upp:

• Hur kan vi stödja och utveckla lärarnas tillämpning av IKT i sin undervisning?
• Hur kan vi belöna pedagogisk skicklighet och främja innovativ pedagogik?
• Hur kan vi bäst använda digitala metoder, plattformar och verktyg för att öka lärarnas engagemang i högskolepedagogik utveckling?

Mer information och anmälan.

Icke-formella certifikat - ny rapport

CC BY-ND Some rights reserved by Deakin University

Idag finns det ett stort utbud av icke-formella nätbaserade kurser som t.ex. MOOCs som ger olika sorters intyg och certifikat. Dessa kallas för micro-credentials och skapar en viss förvirring bland formella utbildningsanordnare och arbetsgivare eftersom det saknas klara länkar mellan dessa och formella certifikat och examensbevis. En ny rapport från Deakin University i Australien, Making micro-credentials work for learners, employers and providers, kartlägger området och ger rekommendationer till utbildningsanordnare, arbetsgivare och studerande.

Rapporten definierar micro-credentials så här:

... a micro-credential is a certification of assessed learning that is additional, alternate, complementary to or a formal component of a formal qualification.

Rapporten rekommenderar nationella och internationella ramverk som ger möjlighet att validera icke-formella kursintyg och koppla dem till det formella utbildningssystemet. Desutom förespråkar rapporten personliga konton för livslångt lärande.

Micro-credentials are not a silver bullet, but with thoughtful implementation they can supplement and complement quality higher education systems and enable opportunities for learners across the lifespan. A society that works towards more granular certified learning to incentivise its citizens to continue to learn and warrant their achievements will be on the path to a happier and healthier culture, and a stronger economy.

5 klassiska misstag vid webbmöten

"EOS_8327" (CC BY-NC-SA 2.0) by Fondazione Giannino Bassetti

Vill du verkligen misslyckas med ett webbmöte finns det en del allt för vanliga strategier. Dessa beskrivs i en kort men träffande post av Judy Rees, How Many of These Mistakes Do You Make in Your Online Meetings? Med glimten i ögat ger hon följande råd:

1. Samla de flesta i ett fysiskt rum och bjuda in andra via telefonkonferens eller audiolänk. De som ringer in blir bara flugor på väggen och har svårt att komma till tals. Oftast glöms de bort totalt.
2. Att inte använda video bäddar för problem. Då tappar man ögonkontakt och kroppsspråk. Du ser inte om deltagarna är intresserade, uttråkade eller till och med inte på plats.
3. Regelbundna möten utan syfte eller utan konkret dagordning.
4. Vet alla varför de har blivit kallade till mötet och hur de ska bidra? 
5. Dålig ljudkvalitet. De som deltar från flygplatser, tåg eller ett kafe kan förstöra ett möte med bakgrundsljud. Dålig bandbredd i trådlösa uppkopplingar bidrar också till sämre ljudkvalitet. Använd mute-knappen!

Det finns ju många andra faktorer som kan förstöra ett möte ... 

ePosters - interaktiva konferensposters

Posters är ett vanligt sätt att kommunicera projektresultat vid större konferenser men ger inga möjligheter till diskussion om du inte tar kontakt via e-post efteråt. Flera konferenser använder ePosters för att skapa mer interaktivitet och möjlighet att bädda in film eller ljud i presentationen. En sådan lösning heter Learning Toolbox ePosters. Här kan författarna skapa en multimediepresentation med text, film, länkar och diskussionskanal som kan nås via valfri enhet. Konferensen sätter upp kortfattade posters med en QR-kod och webblänk där deltagarna får tillgång till hela ePoster. Man kan även använda denna lösning i digitala konferenser eller som kursuppgift.

Här kommer en kort informationsfilm från en konferens som använde ePosters.

Framtidens kompetensbehov - stora utmaningar för svensk högre utbildning

"Samverkan mellan apotek och sjukvård" (CC BY 2.0) by Apotek Hjartat

En stor del av de offentligt anställda går i pension under de kommande åren och det leder till akuta rekryteringsproblem. En ny rapport från UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har kartlagt kompetensbehoven inom 15 bristyrken inom den offentliga sektorn och ser en stor utmaning för landets högskolor och universitet. För att möta framtidens kompetensbehov måste lärosäten mångafördubbla antalet nya studenter på program inom främst vård och skola. Enligt ett pressmeddelande från UKÄ 

Rapporten visar ett behov av ett årligt antal nybörjare på cirka 37 000 för utbildningar kopplade till de 15 bristyrkena inom offentlig sektor för att kunna möta behoven fram till 2035. Detta betyder en ökning i antalet nybörjare med drygt 9 000 studenter per år under perioden 2023-2035. Detta nybörjarbehov motsvarar 62 procent av alla som slutförde gymnasieskolan med grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier våren 2018.

Rapporten visar att kompetensbristen inte kan lösas endast med nyexaminerade studenter men att aktörer inom den offentliga sektorn måste kompetensutveckla sin personal och rekrytera utifrån.

För verksamheterna i offentlig sektor är den största utmaningen att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. UKÄ bedömer att verksamheterna behöver förbereda sig för ett scenario där det inte går att tillgodose alla delar av framtidens kompetensbehov med ett tillräckligt antal högskoleutbildade.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Framtidens behov av högskoleutbildade.

Hur blir man en IKT-pedagog? Och sedan då?

Photo by Christina Morillo from Pexels

Vilka karriärvägar finns för IKT-pedagoger? En ny bloggpost av Karoline Nanfeldt på brittiska Association for learning technology (ALT),  “What makes a Learning Technologist?” – Part 2 of 4: Career paths, försöker svara på frågan genom att fråga många brittiska IKT-pedagoger. Väldigt få har blivit IKT-pedagog genom en särskild utbildning. De allra flesta har varit lärare som blev intresserade av teknikens möjligheter och till slut började de ägna all sin tid åt support till andra lärare. De kommar från alla ämnesområden men vanligaste bakgrund har varit språk eller datateknik.

Ett problem är att det saknas tydliga karriärvägar för IKT-pedagoger och risken är att de fastnar i rollen utan chans för vidare utveckling. I Storbritannien finns det möjlighet till diplomering genom Certified Membership of the Association of Learning Technologists (CMALT) samt flera certifikat med olika inriktningar. En ny profession håller på att ta form men processen tar tid.

Closing thought: It never ceases to amaze me how people get into learning technology, and how the diversity of their backgrounds benefits the the wider community. I hope the thoughts around progression will spark some interesting discussions. Do you feel like there is a progression as a Learning Technologist? Are there any CPD opportunities or qualifications that you would recommend to others?

Hur ser situationen i Sverige ut? 

Del 1 av denna serie handlade om titelfloran inom området IKT-pedagogi: “What makes a Learning Technologist?” – Part 1 of 4: Job titles.

.

Ny bok utvärderar digitaliseringen i skolan och levererar fem konkreta tips

"Skype in the Classroom" (CC BY-NC 2.0) by mrmayo

Teresa Cerratto Pargman, Stockholms universitet, och Isa Jahnke, University of Missouri, är redaktörer och medförfattare till en ny antologi om digitaliseringen i skolan: Emergent Practices and Material Conditions in Learning and Teaching with Technologies. I 14 kapitel vill redaktörer och författare lyfta debatten från att handla om de digitala plattformarna som ett separat verktyg till deras plats i hela skolsystemet och undervisningens vardag.

Boken kan sammanfattas i fem konkreta tips för politiker och skolledare:

1. Förstå lärarens vardag och hur digital teknik passar in
   Införandet av ny teknik tar tid och kräver planering, diskussion och support till lärarna.
2. Digital teknik kan underlätta nya lärandeaktiviteter
   Digitala verktyg kan öppna upp för helt nya lärandeprocesser och nya möjligheter till kollaboration.
3. Verktyg som inte är tänkta för undervisning kan skapa nya möjligheter för lärandet
   Ibland kan spel bidra till lärande på oväntade sätt.
4. Ta hänsyn till värderingar
   Vad ligger bakom ett visst verktyg eller plattform, t.ex. reklam, användarvillkor, företagets syfte mm.
5. Vi behöver bättre utvärderingar
   Vad ger verktyget för effekt? Hur används det? Hur bidrar det till elevernas inlärning?

Källa: Pressmeddelande från Stockholms universitet.

Öppna kursböcker - ny brittisk rapport

CC BY Some rights reserved by OERHub

Det finns ett växande intresse för öppna kursböcker bland både lärare och studenter. Det handlar om kursböcker som skrivs av lärare, finns tillgängligt på nätet och kan laddas ner utan kostnad eller köpas i pappersversion till ett lågt pris. Redan nu finns det många öppna kursböcker i plattformar som OpenStax eller University of British Colombias OpenEd.

En ny brittisk rapport, The UK Open Textbook Report 2019, beskriver ett projekt som undersökte inställningar till öppna kursböcker, spred kunskap om möjligheterna och tog fram rekommendationer för den framtida utvecklingen. Det fanns ett fåtal initiativ men ett växande intresse bland lärarna. Öppna kursböcker kan uppdateras direkt av författarna, är gratis för studenterna och möjliggör framtagning av bra kurslitteratur inom smala ämnen. Rapporten rekommenderar flera nationella projekt för att sprida kunskap och utveckla modeller.

Något för Sverige kanske?

Referens
Pitt, R., Farrow, R., Jordan, K., de los Arcos, B., Weller, M., Kernohan, D., & Rolfe, V. (2019). The UK Open Textbook Report 2019. Open Education Research Hub. The Open University (UK). Available from http://oerhub.net/ reports and http://ukopentextbooks.org.

Universitetets roll i samhället - EUA-konferens 2020 i Gdansk

"IMG_1055" (CC BY-NC-ND 2.0) by Quiet-Tiger

Hur mäter vi högre utbildningens bidrag till samhällsutveckling? Hur kommunicerar vi detta och hur kan vi bidra till att lösa framtidens stora utmaningar? Dessa frågor kommer att diskuteras vid EUAs (European Universities Association) 2020 EUA Annual Conference vid Gdańsk University of Technology i Polen, 16-17 april 2020. Årets tema är Universities building a better Europe och så här beskriver EUA konferensens syfte:

Universities play a crucial role in creating knowledge and fostering democratic and sustainable societies. Their impact on wellbeing and the development of a thriving, competitive Europe stems from educating future leaders, professionals, researchers and citizens. It equally comes from curiosity-driven research aimed at identifying and meeting the broad challenges we all face and outreach to local and global industry and governments to foster much-needed innovation. Yet demonstrating and communicating universities’ impact at the societal level is a challenge in itself. Universities need strong leadership, a focused strategic approach, as well as coordinated efforts across Europe and beyond. The 2020 EUA Annual Conference will provide a platform to explore how universities are making a difference, how their impact can be maximised and how to give visibility to their key role in addressing broad challenges.

Se programmet (pdf-fil)
Mer information och anmälan.