Pandemitiden har förändrat lärarens roll - nya rapporter

CC BY-NC-SA Some rights reserved by JISC

Tusentals brittiska lärare från högre utbildning och yrkesutbildningar menar att pandemin har starkt påverkat hur de ser på undervisning och lärande, enligt en artikel från brittiska JISC, Pandemic has fundamentally changed role of teachers, new surveys show. JISC har genomfört en omfattande undersökning (cirka 6500 lärare) om lärarnas erfarenheter som redogörs i två nya rapporter: den ena handlar om högre utbildning (higher education) och den andra om yrkesutbildning (further education). Rapporterna analyserar resultaten och ger rekommendationer. Bland mycket annat finns följande.

• En majoritet av lärarna (c 66%) fick bra IKT-support under pandemin men like många menade att de upplevde högre stress och oro.
• De flesta (över 80%) fick tekniska problem vid flera tillfällen.
• Endast 15-20% hade fått en bedömning av sina digitala färdigheter och utbildningsbehov.
• Många svarade att de inte fick tillräckligt med tid att lära sig nya digitala verktyg och metoder.
• Cirka 67% svarade att de inte hade fått någon belöning eller erkännande av sina ansträngningar under pandemin.

Samtidigt blev många lärare nöjda med den digitala omställningen och kände att de hade lärt sig mycket under tiden.

Enligt Heidi Fraser-Krauss, Jisc CEO:

Staff found themselves trying to manage an increased workload, support learners with technical issues at the same time as delivering high-class teaching. Unsurprisingly, for many this led to exhaustion, stress and anxiety.
As we move towards established models of hybrid learning, we have an opportunity to transform education through technology. For this to work, a digitally confident, digitally skilled, well-supported and involved teaching community is critical.

Ladda ner rapporterna:

UK further education findings report (pdf)
UK higher education findings report (pdf)

Framtidens lärmiljöer - ny rapport

"PC Tables, Saltire Centre, Glasgow Caled" (CC BY-NC-ND 2.0) by jisc_infonet

Pandemin tvingar oss att tänka nytt kring våra lärmiljöer, såval fysiska som digitala. En ny rapport från Akademiska Hus, Framtidens lärandemiljöer En forskningsbaserad översikt, av Marie Leijon (Malmö universitet) och Åse Tieva (Umeå universitet) presenterar flera förslag på hur framtidens lärmiljöer kommer att utvecklas. Rapporten sammanfattas i en kortare artikel av Akademiska Hus, Framtidens lärandemiljöer är varierade, hybrida och flexibla. Rapporten består av tre delar: den första delen sammanfattar forskning inom området under de senaste 12 åren och de två andra undersöker pandeminskonsekvenser för utbildning och lärmiljöer.

Den viktigaste slutsatsen är att framtidens lärmiljöer ska vara mer flexibla och ska främja kollaborativt lärande. Det finns ingen särskild modell som ska gälla för alla och man ska alltid utgå ifrån vad studenterna behöver lära sig och vilka pedagogiska metoder som behövs. Pandemin har satt fokus på diskussionen om lärmiljöer eftersom vi har varit tvungna att ställa om och se över våra processer. Lärmiljön har plötsligt blivit en ledningsfråga. Enligt Marie Leijon:

För oss som är intresserade av frågor om lärandemiljöer så är det klart att detta har varit en intressant period. Plötsligt har frågor som vi haft fokus på länge hamnat högt på dagordningen, även på lärosätenas ledningsnivå, och det ser jag som väldigt positivt.

Rapporten lyfter fram den viktiga rollen som lärosätenas avdelningar för högskolepedagogisk utveckling står för. Framtidens fysiska och digitala campus måste utvecklas utifrån relevant forskning och med lärarnas och studenternas behov i fokus. De ser dock en fara att för mycket ansvar ligger hos den enskilda läraren och därför krävs tydlig ledarskap och strategiskt arbete. Marie Leijon menar:

Vi har hört många konstatera sedan pandemin bröt ut att vi ska ta med oss de goda delarna in i det nya. Men på vilket sätt? Hur ska det göras? Jag är rädd för att allt för mycket landar på den enskilde pedagogen.

Innovativ projektbaserad programmeringsutbildning på Åland

 

Pressbild, grit:lab

På Åland finns det många teknikföretag i stark utveckling och det råder brist på duktiga programmerare och utvecklare med erfarenheter av problemlösning i projekt. Nu startas en väldigt annorlunda utbildning där studenter arbetar i projekt tillsammans med uppdragsgivare och utan formella lärare. Enligt ett pressmeddelande från företaget grit:lab, som ska stå för utbildningen:

För att svara på branschens höga efterfrågan på ny kompetens beslutade Ålands landskapsregering att instifta en ny engelskspråkig, studiemedelberättigad utbildning inom programmering och digital utveckling. Skolan, som fick namnet grit:lab, tar det första året emot 50 studenter och lovar att hjälpa de studerande att hitta boende. Initiativtagarna till skolan hoppas att många studenter väljer att bo kvar på Åland efter de två intensiva studieåren, när karriären tar fart.

Utbildningsen är avgiftsfri och öppen för alla att söka. I första omgången antas 50 studenter. Det finns nu ett nybyggt campus i Mariehamn. Här kommer studenterna att arbeta direkt med flera lokala företag på riktiga utvecklingsprojekt och därmed skapar kontakter som gör det enkelt att få jobb efter utbildningen. Anna-Lena Svenblad, projektledare för grit:lab, förklarar konceptet:

Att skolan är lärarlös motiverar många och vi vill nå de självständiga studenterna, de som har ett driv och ett brinnande intresse att lära sig något nytt. Vi har ett inspirerande campus som erbjuder de studerande en kreativ och modern studiemiljö där alla deltagare kommer att ha glädje och nytta av varandras olikheter och utvecklas tillsammans. De som söker till grit:lab är personer som vill öppna upp för att ta in ny kunskap och satsa på den superkraft som behövs och efterfrågas, nämligen kodning.

Webbinarium: VFU för studenter på distans

"Samverkan mellan apotek och sjukvård" (CC BY 2.0) by Apotek Hjartat

Hur organiserar man praktik på distans inom professionsutbildningar? Det är temat för UHRs (Universitets- och högskolerådet) nästa webbinarium inom sin satsning på kvalitet i distansutbildning, VFU för studenter på distans, torsdag, 2 december, 09:00-10:15.

Inom den verksamhetsförlagda utbildningen finns ett antal moment som blir extra utmanande på distans. Lyssna på hur lärosäten löst utmaningarna, och hur studenter upplevt sin VFU på distans.

Rekvirering av VFU-platser, trepartssamtal och handledarsamtal. Här har vi några moment som blir extra utmanande inom en distansutbildning. Hur löser man dessa utmaningar med bibehållen kvalitet? Möt utbildningsansvariga och distansstudenter för att höra hur de utvecklat VFU:n för att lösa utmaningarna och hur detta fungerat.

De som medverkar i webbinariet är:

• Mikael Andersson, projektledare, Universitets- och högskolerådet
• Kerstin Stake-Nilsson, lektor, Avdelningen för Hälso- och Vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
• Britt-Marie Sandin Andersson, utbildningsledare lärarprogrammen, Högskolan i Gävle
• Sofia Bergholm, student vid lärarprogrammen

Sista anmälningsdatum är 1 december.

Kartläggning av innovationsekosystem inom svensk edtech

Photo by Ross Sneddon on Unsplash

I Sverige finns det många företag, klusters och grupperingar inom edtech-industrin. De tar fram nya plattformar och verktyg för utbildningssektorn men det saknas samordning och helhetsperspektiv så att utbildningsorganisationer kan dra nytta av utvecklingen. Detta lyfts fram i en nyhet från Swedish Edtech Industry som presenterar en ny rapport, Kartläggning av innovationsekosystem i gränssnittet teknik och lärande. Det handlar om en kartläggning av innovationsekosystemet för användning och utveckling av utbildningsteknologi som har tagits fram av en arbetsgrupp inom regeringens samverkansprogram för livslångt lärande och kompetensförsörjning. I arbetsgruppen ingår representanter från branschorganisationer, företag, universitet, science parks och forskningsinstitut.

I kartläggningen framträder ett landskap med ett myller av aktörer och initiativ. Den är inte heltäckande, men ger en bra bild över ett löst sammanhängande innovationsekosystem runt användning och utveckling av digitala tjänster för lärande. Det är uppenbart att de svenska aktörerna verkar i ett land där förutsättningar för innovation och ett utvecklat innovationsstödssystem finns. Däremot framträder tydliga behov av att stärka samverkansytorna för tjänsteutveckling och verksamhetsutveckling. Och detta för att öka nyttan och värdeskapandet för att möta de stora behov individ, arbetsgivare och utbildningsanordnare har av ett flexibelt och tillgängligt lärande.

Det finns en stark vilja att skapa ett sådan innovationsekosystem och kartläggningen är tänkt som en kraftsamling inför en större satsning.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Det går inte att vinna utan alla bitar - kartläggning av ekosystemet för innovation och användning av utbildningsteknologi.

Google i skolan - ny avhandling

Photo by Duncan Meyer on Unsplash

Google används av i princip alla i skolan som den självklara söktjänsten utan att eleverna reflekterar så mycket på hur resultaten tas fram eller hur pålitliga de är. En ny avhandling av Cecilia Andersson, Lunds universitet, undersöker hur skolungdomar använder sökmotorer som framför allt Google i sin vardag, både i klassrummet och i frtitiden. En intervju med henne på Skolporten, Googla – det gör man i skolan, lyfter fram synen på Google som trovärdig källa.

Generellt tillskrevs Google en hög trovärdighet. Eleverna förväntade sig att hitta svar och att rankingen av resultaten skulle vara rimlig. Användningen är så regelbunden att rankningen hamnar ur fokus. Och det är kanske inte så komplext att söka efter en viss hemsida eller på Europas huvudstäder. Men söker du på konsekvenser av en konflikt i världen är det inte lika enkelt.

En intressant del av detta är att de använder Google mest i skolan medan de söker mest via YouTube och Instagram i fritiden. Det behövs en ökad medvetenhet kring hur vi använder söktjänster och hur vi bearbetar sökresultat. I avhandlingens abstrakt menar hon:

Resultaten bör därför betraktas i ljuset av ett samhället präglat av en användning av sökmotorer för att hitta information. Bland deltagarna i studien så associeras användningen av Google Sök med skola och faktaletande, till skillnad från andra former av sökning, så som via YouTube. Olika former av sökning överlappar dock, vilket framkommer i avhandlingen. Resultaten pekar på ett behov av att synliggöra och problematisera användningen av sökmotorer i vardagen.

Referens
Andersson, C. (2021). Performing search: Search Engines and Mobile Devices in the Everyday Life of Young People. Lund Studies in Arts and Cultural Sciences, Lunds universitet.

Wikipedia - en pålitlig källa för studenter?

CC BY-SA 3.0 on Wikimedia Commons

Under många år har lärare varnat studenter för Wikipedia som en osäker källa. Men en artikel i The Conversation av Rachel Cunneen och Mathieu O'Neil från University of Canberra i Australien, Students are told not to use Wikipedia for research. But it’s a trustworthy source, menar att Wikipedia är både en trovärdig källa men också ger studenter stora möjligheter att träna sin informationskompetens och källkritik. 

Alla som har försökt att redigera en sida på Wikipedia vet att informationen tas bort väldigt snabbt om du inte kan ange trovärdiga källor och sidorna bevakas ständigt av experter och robotar. Alla artiklar har en lista över externa källor längst nere på sidan.

For popular articles, Wikipedia’s online community of volunteers, administrators and bots ensure edits are based on reliable citations. Popular articles are reviewed thousands of times. Some media experts, such as Amy Bruckman, a professor at the Georgia Institute of Technology’s computing centre, argue that because of this painstaking process, a highly-edited article on Wikipedia might be the most reliable source of information ever created.

Varje sida på Wikipedia har flikar där man kan se redigeringshistoriken samt diskussion kring artikeln. Artikelns historik kan ge studenter djupare insikter i ämnet och en känsla för hur ämnet kan tolkas. När man jämför samma ämne på olika språk kan man också upptäcka kulturella skillnader och olika tolkingar mellan länder. 

Slusatsen är att Wikipedia är en väldigt bra startpunkt när man vill börja undersöka ett ämne och därifrån kan man fördjupa sig i de vetenskapliga artiklarna som citeras längst nere.

Öppna nätkurser vid Linköpings universitet

Photo by Surface on Unsplash

Linköpings universitet lanserar fem öppna nätkurser (MOOCs - Massive Open Online Courses), tre på svenska och två på engelska (se kursöversikten). Kurserna är öppna för alla utan förkunskapskrav men ger inga högskolepoäng. I stället får man ett intyg om man har fullföljt kursen. Kurserna ska ge deltagaren ett smakprov om hur man läser en universitetskurs. Du kan studera i egen takt och alla kurser är avgiftsfria.

Följande kurser finns i utbudet just nu:

• Djurpsykologi (svenska)
• Farmakologi - läkemedels öden och äventyr i kroppen (svenska)
• Makten i nätkulturerna (svenska)
• Introduction to factories of the future (engelska)
• Sustainable and Democratic digital governance (engelska)

Ny rapport om digitala samarbetsplattformar inom offentliga organisationer

Offentliga organisationer behöver idag se över sina IT-system för att möta starkare krav på integritetsskydd (t ex GDPR och Schrems II). Organisationen eSam, Offentlig samverkan för ökad digitalisering, har publicerat en rapport om detta arbete, Digital samarbetsplattform - det finns lämpliga och lagliga alternativ för offentlig sektor, med en lista över lämpliga alternativ för t ex molntjänster, videomöten, chattrum, whiteboard och streaming (se bilaga 4). 

Arbetet visar tydligt att det både finns alternativ och att offentliga organisationer inte behöver röra sig i en rättslig gråzon för att tillgodose sina behov. Tvärtom menar vi att offentlig sektor bör föregå med gott exempel och ha säkerhetsmarginal för hur information behandlas inom den egna verksamheten, i synnerhet när det rör sig om så allvarliga frågor som att obehöriga kan få tillgång till skyddsvärd information och personuppgifter.

Men rapporten menar att även om det finns intressanta lösningar krävs ett stort omställningsarbete inom den offentliga sektorn.

Konsekvensanalysen visar att det finns stora utmaningar inför ett fortsatt arbete. Det krävs både tid och resurser och även ett förändrat synsätt som tar höjd för behovet av ett helhetsperspektiv för hela offentlig sektor. Av det skälet är ambitionen i nästa steg, att både peka på alternativ och att visa att alternativen fungerar både inom och mellan myndigheter.

Varför gäller olika regler för digitala och fysiska möten?

Photo by Maxime on Unsplash

Varför betonar vi alltid skillnader mellan fysiska och digitala möten och i stället ser dem som möten mellan människor fast under lite olika premisser? Det menar Jens Edlund, KTH, i en artikel i Universitetsläraren, Make digital meetings more engaging. 

The difference between distance meetings and face-to-face meetings is incredibly exaggerated in some distance meeting cultures, and when you exaggerate a difference, you create it.

Han tycker att i mindre möten på under tio perosner får man gärna ha alla mikrofoner och kameror på, precis som om vi satt i samma rum. Vi får ha regler för att fördela ordet, gärna via en handvinkning i stället för en digital symbol. Det handlar om att skapa enkla mötesregler och en möteskultur. Ibland pratar vi i mun på varandra med det gör vi i fysiska möten också. Vi brukar hitta bra sätt att kommunicera. Man ska inte heller stänga av kameran när man gör något annat. Tänk på hur du gör i fysiska möten. Igen handlar det om tydliga gruppregler - alla förväntas delta aktivt och man ska inte försöka gömma sig.

Han är dessutom kritisk mot hybridmöten eftersom de skapar ofta klyftot mellan dem som deltar i rummet och de som deltar på distans och detta kan skapa svårigheter att komma överens. 

Den digitala akademikern - ny bok

Photo by Christina @ wocintechchat.com on Unsplash

Akademiker idag behöver en djupare förståelse av digitala medier för att kunna forska, undervisa och publicera. En ny bok, Evolving as a Digital Scholar - Teaching and Researching in a Digital World av Wim Van Petegem, JP Bosman, Miné De Klerk, och Sonja Strydom beskriver vilka färdigheter och roller som krävs av dagens digitala akademiker. Boken är dessutom open access genom Leuven University Press och kan laddas ner helt utan kostnad. Den beskriver tre huvudroller: författaren, skaparen och nätverksbyggaren.

There is the author, who writes highly specialised texts for expert peers; the storyteller, who crafts accessible narratives to a broader audience in the form of blogs or podcasts; the creator, who uses graphics, audio, and video to motivate audiences to delve deeper into the material; the integrator, who develops and curates multimedia artefacts, disseminating them through channels such as websites, webinars, and open source repositories; and finally the networker, who actively triggers interaction via social media applications and online learning communities.

Det räcker alltså inte idag att bara publicera i de traditionella tidskrifterna men även att kunna förmedla sina tankar i en blogg eller att ge ut korta filmer eller poddar som väcker intresse bland en bredare publik.

Rapport om open access inom Europa

CC BY-NC Some rights reserved by European University Association

EUA (European Universities Association) har publicerat en rapport, The new university Open Access checklist, som ger råd om hur lärosäten kan implementera och utveckla open access publicering. Även om open access är ett accepterad form av vetenskaplig publicering idag finns det fortfarande ett glapp mellan strategier och konkreta åtgärder. Checklistan ger förslag på aktiviteter med både tänkbara effekter och möjliga utmaningar. 

This checklist aims to support universities in their efforts to build capacity and further develop their Open Access activities. It includes an à la carte approach, whereby institutions can consider the goals and actions that make most sense in their particular context and for their specificities. The checklist covers three main goals: 1) Empowerment, through high-level policies and strategies; 2) Capacity building, through libraries and negotiating consortia; and 3) Reinforcement of existing structures, through academic community-driven infrastructures. Each goal includes a variety of possible actions, their respective rationale, proposed activities, expected impact and potential pitfalls.

Kommande konferenser om vuxnas lärande och livslångt lärande

ENCELL, Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande, vid Jönköping university har samlat en bra lista över konferenser inom livslångt lärande och vuxnas lärande under 2022. Här finns såväl svenska som utländska konferenser för både forskare och lärare. Listan utökas kontinuerligt och om du har tips om konferesner som inte syns får du gärna tipsa dem.

Microsoft Mesh integreras med Teams för VR-möten

Snart kan användare av Microsoft Teams träffas som avatarer i virtuell verklighet genom den nya plattformen Microsoft Mesh. Du ser dina kollegor framför dig genom VR-glasögon som Microsofts Hololens och ni kan arbeta med 3D modeller, dokument, planer osv. Genom Teams kommer du att kunna blanda VR-möten med mer traditionella Teams-möten.

Samtidigt har Facebook (numera Meta) annonserat att de kommer att integrera sin VR-mötesplattform, Workplace, med Teams och därmed skapa vad de kallar för en metaverse, en multidimensionell värld för möten, kollaboration och interaktivitet. Läs mer i en artikel i The Verge, Microsoft partners with Meta to integrate Teams into its Facebook-like Workplace.

Det är svårt att beskriva detta kort i ord här men titta på Microsofts lanseringsfilm för Mesh så förstår du vad de vill kunna uppnå. Sedan får vi se hur detta kommer att tillämpas, inte minst inom utbildning.

Seminarium om hybridundervisning

Ytterligare ett inslag om hybridundervisning och denna gång får du ta del av lärarnas erfarenheter från ett lunchseminarium vid KTH som spelades in 3 november, Lärare berättar: Erfarenheter av hybridundervisning. Under seminariet får du erfanerheter och tips från lärare samt IKT-pedagoger och en mediepedagog. Diskussionen handlar om KTHs lösningar för hybridundervisning men det finns en hel del erfarenheter som är intressanta för alla inom högre utbildning.

Hybridundervisning kommer med både utmaningar och möjligheter. En panel av lärare, pedagoger och tekniker samlades för att samtala kring sina delar i hybridundervisningen, samt ge en kort introduktion av olika typer av salar på KTH där hybrid är möjlig i olika former.

Ett stort plus med inspelningen är att webbsidan har en bra sammanfattning i text samt att filmen är textad. Dessutom finns det en innehålssförteckning så att du kan hoppas till de delar som du själv tycker är mest intressanta.

Networked Learning Conference 2022 i Sundsvall

"Blip 46 131115: Dark reflections of the" (CC BY-NC-SA 2.0) by keibr

Den internationella konferensen Networked Learning 2022 arrangeras av Mittuniversitetet i Sundsvall 16-18 maj. Call for papers är nu ute och bidrag ska skickas in senast 7 januari (papers) eller 11 februari (workshops, rundabord samtal). Konferensen handlar om hur vi lär oss i nätverk och kallaborativa grupper via nätet både inom högre utbildning och i det livslånga lärandet.

It is a conference that is particularly concerned with critical perspectives, theory, pedagogical values, analysis, practicebased research and designs for learning. The focus of the conference is research and practice that addresses relational aspects of learning; interplay between human beings; development with an emphasis on dialogical learning, collaborative and cooperative learning; and learning in social networks.

Konferensens huvudtalare är Maha Bali (American University in Cairo, Egyptien), Gert Biesta (Maynooth University, Irland/University of Edinburgh, Skottland) och Martha Cleveland-Innes (Athabasca University, Kanada/Mittuniversitetet, Sverige).

Den klassiska debattens återkomst

Photo by freestocks.org from Pexels

En artikel i tidskriften Curie, ”Vi vill utveckla en klassisk akademisk debatt”, beskriver ett ökande intresse för debattformen inom högre utbildning. Två debattforum lyfts fram, Debatt i Lund och den nystartade KTH Debatt. Aktuella frågor diskuteras av en panel av ledande akademiker och representanter från till exempel näringslivet med publik både på plats (utom under pandemin) och digitalt via livesändning sa mtinspelningar från tidigare debatter kan ses via kanaler som YouTube eller UR Samtiden.

Debatt har varit en konstform sedan antiken och i många andra länder tränas studenter i hurman för en saklig debatt, med bland annat prestigefulla tävlingar. Men i Sverige används begreppet ofta på fel sätt menar Ann-Katrin Bäcklund, Lunds universitet, initiativtagaren till Debatt i Lund:

Debatter har tyvärr kommit i vanrykte, att det handlar om pajkastning. Trots att det är akademins kärna att försvara teser och argument. Det vi vill utveckla är en klassisk akademisk debatt med goda argument som möts av andra argument och synvinklar.

Debatterna väcker stort intrese, inte minst på nätet där inspelningarna ses av tusentals, och är ett sätt för lärosätet att profilera sig och bidra till den offentliga diskussionen.

Syftet är både att öka universitetets synlighet och att skapa en mötesplats där människor från olika områden kan bryta idéer mot varandra. Förhoppningen är att ny kunskap ska växa fram i skärningspunkten mellan olika aktörer. Debatterna kommer kretsa kring frågor som rör forskning och utbildning.

Digitala verktyg i skolan - ny avhandling

"Skolinspiratör" (CC BY 2.0) by Ung Företagsamhet

När elever får tillgång till digitala verktyg i klassrummet finns det alltid en risk att dessa används för annat än skolarbetet. Dessutom kan elevernas användning av egna digitala prylar skapa klyftor och kan motverka skolans inkluderande och kompensatoriska uppdrag. Der menar Lars Almén, Jönköping university, i en artikel på Skolporten, Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget. Hans nya avhandling undersöker hur regeringens strategi för digitalisering i skolan har implementerats med både intervjuer med elever och klassrumsobservationer från två olika skolor om hur digitala verkty används i klassrummet. Han såg att tillgång till digitala verktyg kan bli ett störningsmoment i undervisningen om man inte integrerar dessa i klassrumsarbetet på ett pedagogiskt sätt.

Vad som händer i klassrummet när elever har ständig tillgång till digitala verktyg, utan att undervisningen direkt anpassats för det, är att eleverna använder verktygen för identitetspositionering. Eleverna visar allt från spellistor, Youtube-kanaler, konton på sociala medier, till shoppingsidor för varandra. Det här tar stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov.

En oväntad resultat av alla observationer och intervjuer var att digitala verktyg används på ett ganska traditionellt sätt och att man sällan använder dem för mer avancerade uppgifter eller på ett pedagogiskt innovativt sätt.

Att de digitala verktygen för det mesta används på samma sätt och till samma saker idag som när jag började som lärare för nästan tjugofem år sedan, det vill säga som skrivmaskin och uppslagsverk.

Referens

Almén, L. (2021). One-school-for-all As Practice – A Nexus Analysis of Everyday Digitalization Practices. Jönköping University School of Education and Communication. Dissertation Series No. 039.

Högskolan och pandemin - webbinarium

"Ackey first time online meeting with her" (CC BY-NC 2.0) by ekkun

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) arrangerar ett webbinarium, onsdag 8 december 09:00-11:00, som redovisar pandemins konsekvenser för högre utbildning i Sverige, Högskolan och pandemin. Programmet är inte fastställt än men kommer snart.

Coronapandemin har under lång tid begränsat högskolornas verksamhet inom undervisning och forskning. UKÄ följer pandemins konsekvenser och vi presenterar nu resultaten från vår andra delrapport till regeringen. I den ingår undersökningar bland annat av hur pandemin har påverkat situationen för studenter och doktorander, den internationella studentmobiliteten och effekterna av övergången till undervisning på distans. Vi ser att den sociala snedrekryteringen till högskolan förstärktes under pandemins första fas. Även forskningen har påverkats på olika sätt.

Mer information och anmälan.

Läs mer om UKÄs regeringsuppdrag om att studera hur svensk högre utbildning har hanterat pandemin.

Problembaserat lärande kräver modeller och instruktion

"Learning in Teams" (CC BY-NC 2.0) by derekbruff

Många lärare tillämpar problembaserat lärande (PBL) i sina kurser men det finns en tendens att man låter studenterna lösa problemen på egna hand redan från början med läraren som facilitator. En artikel av Zach Groshell, A Weird but Popular Way to Teach Problem Solving, menar att studenter behöver först tydliga modeller och metoder som läraren måste lära ut via en mer klassisk genomgång med hela klassen. Han ser att många kollegor låter studenter lära sig problemlösning genom trial and error i tron att man lär sig bäst genom att hitta egna svar. Men det finns faror att studenter inte hittar de effektivaste metoderna eller tar onödigt lång tid att hitta rätt. Om läraren visar först en bra metod och tillämpar den i flera exempel så får studenterna en bättre grund och kan sedan arbeta effektivare i sina grupper senare.

While it may be unfairly maligned in education, initial whole class teaching prior to independent problem solving (i.e., I do, We do, You do) should be the default sequence that teachers use to develop their students into expert problem solvers. My regret is that I didn’t realize this sooner.

Kedjebrev på nätet

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Det finns en mängd digitala kedjebrev som florerar inte minst på Facebook och som fortsätter att spridas trots att de ibland är 20 år gamla. Ibland handlar det om rykten, ibland om konspirationsteorier, vissa sprider virus eller reklam och andra är helt ofarliga. Men vi sprider dem som aldrig förr.

Källkritikbyrån har skrivit en guide om detta, Stora listan över kedjebrev på nätet, med exempel på vanliga kedjebrev och tips om hur man upptäcker dem. Det kan handla om nya regler i Facebook som man ska reagera mot, varningar om hackare som vill ta över ditt konto, tjuvar som sätter gula prickor på din brevlåda för att signalera att ditt hem är intressant för inbrott (det är tidningsutdelarna som gör det), meddelanden från polisen osv osv. Det bästa är att bara ignorera allt som ser ut som ett kedjebrev och framför allt kolla källan. Finns det trovärdigt stöd för påståendet?

SUNAI - Nytt nätverk om textmatchning (plagieringskontroll)

Alla lärosäten använder antiplagieringsverktyg som Ouriginal/Urkund för att upptäcka bland annat om en student har kopierat text utan att ange källan. SUNET kallar tjänsten textmatchning och startar nu ett nätverk, SUNAI (Sunets nätverk för akademisk integritet och tjänsten Textmatchning) för alla som arbetar med frågan. 

Nätverket kommer att ledas av Sonja Bjelobaba, lektor och forskare vid Uppsala universitet samt vice president för European Network for Academic Integrity (ENAI). Förhoppningen är att skapa en arena för utbyte inom området som inte bara fokuserar på att upptäcka plagiat utan även på arbetet med att förebygga plagiering. Nätverket för tjänsten har ett eget forum på SUNET Forum, där de som önskar ingå i communityn kan bli medlem.

Mer information om SUNETS tjänst Textmatchning.

Webbinarieserie om "microcredentials"

Begreppet microcredentials får mycket uppmärksamhet inom europeisk utbildning. Det handlar om nya meriteringsformer (badges mm) och certifikat som lärosäten och andra utbildningsorganisationer ger för kortare kurser, MOOCs och kompetensutvecklingsåtgärder. EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) arrangerar flera webbinarier 16-19 november, Implementing Microcredentials in Continuing Education, som belyser området och visar goda exempel från ledande europeiska universitet.

Day one will explore what we know and what we can learn from current European developments and the literature on microcredentials. In day two a panel of leading educators working in the area will share their experiences of micro-credential implementation initiatives. Day three will be dedicated to a panel discussion on the following themes: introducing Microcredential qualifications; implementing Microcredentials at the national and institutional level; responding to the needs of learners and the labour market.

Webbinarietprogrammet består av följande:

• Tisdag, 16 november, 14:00- 15:30. Outlining a European Concept of Microcredentials.
• Onsdag, 17 november, 14:00- 16:00. How to develop a microcredential implementation strategy.
• Fredag,| 19 november, 10:00- 12:00. Where next for microcredentials?

Mer information och anmälan.

Den digitala omställningen - oväntade konsekvenser inom högre utbildning

Photo by Maxime on Unsplash

Vi har sett många rapporter under de senaste månaderna med erfarenheter och slutsatser från den digitala omställningen under pandemin. Men en artikel i University World News, Emergency online remote learning’s unintended consequences, tar upp flera mer oväntade utmaningar. Artikeln har ett sydafrikanskt perspektiv men flera frågor berör de flesta inom högre utbildning.

• Lärarens roll och ansvar. Många detaljer kring distansundervisning tog väldigt mycket tid för lärarna och de fick sällan tid eller ersättning för detta. Vad är lärarens ansvar när det gäller att skapa en bra social miljö för studenterna? Många saknade riktlinjer för att moderera diskussionsforum och upplevde att studenterna blev allt svårare att aktivera. Lärarnas motivationsnivån minskade när studenterna blev allt mer passiva.
• Studenternas roll. Inspelade föreläsningar resulterade i ökad passivitet hos studenterna. Inspelningar av lektioner ledde till att få vågade uttala sig eller svara på frågor eftersom en "dum" fråga skulle höras i inspelningen. Många tittade bara på inspelningar veckan före ett prov och uteblev från lektionerna.
• Säkerhet och integritet. Många lärare var inte medvetna om eller saknade utbildningar i grundläggande säkerhetsåtgätder i mötestjänster som Zoom eller Teams och detta ledde till en del otrevliga störningar. Lektioner har "kapats" av användare som vill sabotera eller protestera mot något. Riktlinjer för inspelningar som skyddar studenternas identitet har saknats och flera filmer har spridits med personinformation utan deltagarnas tillstånd. 

One could argue that these risks won’t have existed if lecturers had time to reshape their pedagogical stance in an online environment, or if those charged with governance had the time to consider the IT risks arising from streaming and recording lectures and implement governance mechanisms proactively.

As the world returns to ‘real’ new normal post-COVID, the higher education sector must make the time to understand the unintended consequences of online learning and ensure equal access and opportunities to education.