Amazon skapar ny tjänst för lärresurser

Amazon lanserar en ny tjänst, Amazon Ignite, där lärare kan publicera och sälja sina lektioner och andra lärresurser, enligt en artikel på nättidningen Digital Education, Educators Will Soon Be Able to Sell Their Materials on Amazon. Du kan få handla kursmaterial precis som du handlar böcker, elektronik eller strumpor, med recensioner och rekommendationer och läraren får 70% av försäljningspriset.  Tjänsten riktas bara till skollärare i USA just nu men man kan undra om konceptet sprider sig över Atlanten inom kort. En liknande tjänst, Teachers pay teachers, har funnits i flera år nu.

Men bör vi inte dela med oss och hjälpa varandra genom öppna lärresurser i stället?

Webbinarium - Digitala kompetenser och innovation inom högskolepedagogisk utveckling

"Tagung ”Lernen mit digitalen Medien”" (CC BY-NC-SA 2.0) by davidroethler

Hur kan vi synliggöra och belöna lärarnas tillämpning av digitala medier och verktyg i sin undervisning som en integrerad del av lärosätets pedagogiska utveckling? Det är temat på ett webbinarium, Promoting digital skills and innovation in higher education professional development, som arrangeras 4 december 15:00-16:00 i samarbete mellan ITHU (Nätverket för IT i högre utbildning) och Vinnovaprojektet Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning.

Talarna är Keith Smyth, professor i pedagogik, och Alex Walker, pedagogisk utvecklare, från skotska University of the Highlands and Islands (UHI) som berättar om hur de arbetar med pedagogisk meritering och hur användning av digitala medier genomsyrar hela lärosätet.

In this webinar you will learn about UHI’s unique model for higher education, their professional recognition scheme for educational practice, and how through this scheme and other interventions they support teachers’ use of digital technology. This will then lead into an opportunity for you to discuss in small groups how these ideas could be implemented where you are. 

Frågor som kommer att tas upp:

• Hur kan vi stödja och utveckla lärarnas tillämpning av IKT i sin undervisning?
• Hur kan vi belöna pedagogisk skicklighet och främja innovativ pedagogik?
• Hur kan vi bäst använda digitala metoder, plattformar och verktyg för att öka lärarnas engagemang i högskolepedagogik utveckling?

Mer information och anmälan.

Icke-formella certifikat - ny rapport

CC BY-ND Some rights reserved by Deakin University

Idag finns det ett stort utbud av icke-formella nätbaserade kurser som t.ex. MOOCs som ger olika sorters intyg och certifikat. Dessa kallas för micro-credentials och skapar en viss förvirring bland formella utbildningsanordnare och arbetsgivare eftersom det saknas klara länkar mellan dessa och formella certifikat och examensbevis. En ny rapport från Deakin University i Australien, Making micro-credentials work for learners, employers and providers, kartlägger området och ger rekommendationer till utbildningsanordnare, arbetsgivare och studerande.

Rapporten definierar micro-credentials så här:

... a micro-credential is a certification of assessed learning that is additional, alternate, complementary to or a formal component of a formal qualification.

Rapporten rekommenderar nationella och internationella ramverk som ger möjlighet att validera icke-formella kursintyg och koppla dem till det formella utbildningssystemet. Desutom förespråkar rapporten personliga konton för livslångt lärande.

Micro-credentials are not a silver bullet, but with thoughtful implementation they can supplement and complement quality higher education systems and enable opportunities for learners across the lifespan. A society that works towards more granular certified learning to incentivise its citizens to continue to learn and warrant their achievements will be on the path to a happier and healthier culture, and a stronger economy.

5 klassiska misstag vid webbmöten

"EOS_8327" (CC BY-NC-SA 2.0) by Fondazione Giannino Bassetti

Vill du verkligen misslyckas med ett webbmöte finns det en del allt för vanliga strategier. Dessa beskrivs i en kort men träffande post av Judy Rees, How Many of These Mistakes Do You Make in Your Online Meetings? Med glimten i ögat ger hon följande råd:

1. Samla de flesta i ett fysiskt rum och bjuda in andra via telefonkonferens eller audiolänk. De som ringer in blir bara flugor på väggen och har svårt att komma till tals. Oftast glöms de bort totalt.
2. Att inte använda video bäddar för problem. Då tappar man ögonkontakt och kroppsspråk. Du ser inte om deltagarna är intresserade, uttråkade eller till och med inte på plats.
3. Regelbundna möten utan syfte eller utan konkret dagordning.
4. Vet alla varför de har blivit kallade till mötet och hur de ska bidra? 
5. Dålig ljudkvalitet. De som deltar från flygplatser, tåg eller ett kafe kan förstöra ett möte med bakgrundsljud. Dålig bandbredd i trådlösa uppkopplingar bidrar också till sämre ljudkvalitet. Använd mute-knappen!

Det finns ju många andra faktorer som kan förstöra ett möte ... 

ePosters - interaktiva konferensposters

Posters är ett vanligt sätt att kommunicera projektresultat vid större konferenser men ger inga möjligheter till diskussion om du inte tar kontakt via e-post efteråt. Flera konferenser använder ePosters för att skapa mer interaktivitet och möjlighet att bädda in film eller ljud i presentationen. En sådan lösning heter Learning Toolbox ePosters. Här kan författarna skapa en multimediepresentation med text, film, länkar och diskussionskanal som kan nås via valfri enhet. Konferensen sätter upp kortfattade posters med en QR-kod och webblänk där deltagarna får tillgång till hela ePoster. Man kan även använda denna lösning i digitala konferenser eller som kursuppgift.

Här kommer en kort informationsfilm från en konferens som använde ePosters.

Framtidens kompetensbehov - stora utmaningar för svensk högre utbildning

"Samverkan mellan apotek och sjukvård" (CC BY 2.0) by Apotek Hjartat

En stor del av de offentligt anställda går i pension under de kommande åren och det leder till akuta rekryteringsproblem. En ny rapport från UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har kartlagt kompetensbehoven inom 15 bristyrken inom den offentliga sektorn och ser en stor utmaning för landets högskolor och universitet. För att möta framtidens kompetensbehov måste lärosäten mångafördubbla antalet nya studenter på program inom främst vård och skola. Enligt ett pressmeddelande från UKÄ 

Rapporten visar ett behov av ett årligt antal nybörjare på cirka 37 000 för utbildningar kopplade till de 15 bristyrkena inom offentlig sektor för att kunna möta behoven fram till 2035. Detta betyder en ökning i antalet nybörjare med drygt 9 000 studenter per år under perioden 2023-2035. Detta nybörjarbehov motsvarar 62 procent av alla som slutförde gymnasieskolan med grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier våren 2018.

Rapporten visar att kompetensbristen inte kan lösas endast med nyexaminerade studenter men att aktörer inom den offentliga sektorn måste kompetensutveckla sin personal och rekrytera utifrån.

För verksamheterna i offentlig sektor är den största utmaningen att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. UKÄ bedömer att verksamheterna behöver förbereda sig för ett scenario där det inte går att tillgodose alla delar av framtidens kompetensbehov med ett tillräckligt antal högskoleutbildade.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Framtidens behov av högskoleutbildade.

Hur blir man en IKT-pedagog? Och sedan då?

Photo by Christina Morillo from Pexels

Vilka karriärvägar finns för IKT-pedagoger? En ny bloggpost av Karoline Nanfeldt på brittiska Association for learning technology (ALT),  “What makes a Learning Technologist?” – Part 2 of 4: Career paths, försöker svara på frågan genom att fråga många brittiska IKT-pedagoger. Väldigt få har blivit IKT-pedagog genom en särskild utbildning. De allra flesta har varit lärare som blev intresserade av teknikens möjligheter och till slut började de ägna all sin tid åt support till andra lärare. De kommar från alla ämnesområden men vanligaste bakgrund har varit språk eller datateknik.

Ett problem är att det saknas tydliga karriärvägar för IKT-pedagoger och risken är att de fastnar i rollen utan chans för vidare utveckling. I Storbritannien finns det möjlighet till diplomering genom Certified Membership of the Association of Learning Technologists (CMALT) samt flera certifikat med olika inriktningar. En ny profession håller på att ta form men processen tar tid.

Closing thought: It never ceases to amaze me how people get into learning technology, and how the diversity of their backgrounds benefits the the wider community. I hope the thoughts around progression will spark some interesting discussions. Do you feel like there is a progression as a Learning Technologist? Are there any CPD opportunities or qualifications that you would recommend to others?

Hur ser situationen i Sverige ut? 

Del 1 av denna serie handlade om titelfloran inom området IKT-pedagogi: “What makes a Learning Technologist?” – Part 1 of 4: Job titles.

.

Ny bok utvärderar digitaliseringen i skolan och levererar fem konkreta tips

"Skype in the Classroom" (CC BY-NC 2.0) by mrmayo

Teresa Cerratto Pargman, Stockholms universitet, och Isa Jahnke, University of Missouri, är redaktörer och medförfattare till en ny antologi om digitaliseringen i skolan: Emergent Practices and Material Conditions in Learning and Teaching with Technologies. I 14 kapitel vill redaktörer och författare lyfta debatten från att handla om de digitala plattformarna som ett separat verktyg till deras plats i hela skolsystemet och undervisningens vardag.

Boken kan sammanfattas i fem konkreta tips för politiker och skolledare:

1. Förstå lärarens vardag och hur digital teknik passar in
   Införandet av ny teknik tar tid och kräver planering, diskussion och support till lärarna.
2. Digital teknik kan underlätta nya lärandeaktiviteter
   Digitala verktyg kan öppna upp för helt nya lärandeprocesser och nya möjligheter till kollaboration.
3. Verktyg som inte är tänkta för undervisning kan skapa nya möjligheter för lärandet
   Ibland kan spel bidra till lärande på oväntade sätt.
4. Ta hänsyn till värderingar
   Vad ligger bakom ett visst verktyg eller plattform, t.ex. reklam, användarvillkor, företagets syfte mm.
5. Vi behöver bättre utvärderingar
   Vad ger verktyget för effekt? Hur används det? Hur bidrar det till elevernas inlärning?

Källa: Pressmeddelande från Stockholms universitet.

Öppna kursböcker - ny brittisk rapport

CC BY Some rights reserved by OERHub

Det finns ett växande intresse för öppna kursböcker bland både lärare och studenter. Det handlar om kursböcker som skrivs av lärare, finns tillgängligt på nätet och kan laddas ner utan kostnad eller köpas i pappersversion till ett lågt pris. Redan nu finns det många öppna kursböcker i plattformar som OpenStax eller University of British Colombias OpenEd.

En ny brittisk rapport, The UK Open Textbook Report 2019, beskriver ett projekt som undersökte inställningar till öppna kursböcker, spred kunskap om möjligheterna och tog fram rekommendationer för den framtida utvecklingen. Det fanns ett fåtal initiativ men ett växande intresse bland lärarna. Öppna kursböcker kan uppdateras direkt av författarna, är gratis för studenterna och möjliggör framtagning av bra kurslitteratur inom smala ämnen. Rapporten rekommenderar flera nationella projekt för att sprida kunskap och utveckla modeller.

Något för Sverige kanske?

Referens
Pitt, R., Farrow, R., Jordan, K., de los Arcos, B., Weller, M., Kernohan, D., & Rolfe, V. (2019). The UK Open Textbook Report 2019. Open Education Research Hub. The Open University (UK). Available from http://oerhub.net/ reports and http://ukopentextbooks.org.

Universitetets roll i samhället - EUA-konferens 2020 i Gdansk

"IMG_1055" (CC BY-NC-ND 2.0) by Quiet-Tiger

Hur mäter vi högre utbildningens bidrag till samhällsutveckling? Hur kommunicerar vi detta och hur kan vi bidra till att lösa framtidens stora utmaningar? Dessa frågor kommer att diskuteras vid EUAs (European Universities Association) 2020 EUA Annual Conference vid Gdańsk University of Technology i Polen, 16-17 april 2020. Årets tema är Universities building a better Europe och så här beskriver EUA konferensens syfte:

Universities play a crucial role in creating knowledge and fostering democratic and sustainable societies. Their impact on wellbeing and the development of a thriving, competitive Europe stems from educating future leaders, professionals, researchers and citizens. It equally comes from curiosity-driven research aimed at identifying and meeting the broad challenges we all face and outreach to local and global industry and governments to foster much-needed innovation. Yet demonstrating and communicating universities’ impact at the societal level is a challenge in itself. Universities need strong leadership, a focused strategic approach, as well as coordinated efforts across Europe and beyond. The 2020 EUA Annual Conference will provide a platform to explore how universities are making a difference, how their impact can be maximised and how to give visibility to their key role in addressing broad challenges.

Se programmet (pdf-fil)
Mer information och anmälan.

Utbildning möter arbetsliv - FuNKon2019

"View from Barbrokollen, Kongsberg" (CC BY 2.0) by petachow

Den norska riksorganisationen FuN (Fleksibel utdanning Norge) arrangerar konferensen FuNKon2019 20-21 november i Kongsberg i Norge. Årets konferens fokuserar på arbetsrelaterad utbildning och samverkan mellan högskolor, utbildningsanordnare och näringslivet.

Livslang læring og arbeidslivsrelevant utdanning krever fleksible løsninger og innovativ bruk av teknologi. Våre medlemmer – nettskolene – har lang erfaring med dette og vil på årets konferanse møte arbeidsgivere som nettopp etterspør de fleksible tilbudene. På FunKon19 blir det inspirerende foredragsholdere, konkrete caser som viser hvordan arbeidsgivere og utdanningstilbydere samarbeider om de beste løsningene, diskusjoner og erfaringsutveksling – alt sammen i løpet av to intensive dager på Kongsberg.

Se programmet.

Mer information och anmälan.

Brister i digital undervisning i matematik och teknik i skolan - ny granskning

"photo" (CC BY-NC 2.0) by wlibrary

Användning av digitala plattformar och verktyg i matematik- och teknikundervisning på högstadienivå lever inte upp till läroplanens kriterier. Det menar Skolinspektionen i en ny granskning av 27 skolor med elever i årskurs 7-9, Digitala verktyg i undervisningen - matematik och teknik i årskurs 7-9.

Skolinspektionen har granskat om digitala verktyg används som ett medel för lärandet genom att vara ändamålsenliga utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Vidare har vi belyst om användningen utgår från elevernas behov. Granskningen har även tittat på i vilken utsträckning digitala verktyg används i undervisningen i matematik och teknik, där digitala verktyg enligt kursplanen ska ingå. Om och hur rektor och huvudmannen leder och skapar förutsättningar för lärare och skolor att utveckla elevernas lärande och digitala kompetens har också varit en frågeställning.

Rapporten visar att 22 av 27 skolor inte utnyttjar digitala resurser på bästa sätt. I en artikel i nättidningen Lärarnas Tidning, Skolinspektionen: Lärare brister i digital undervisning, menar Ylva Gunnars, utredare på Skolinspektionen, att en del av problemet bottnar i en brist på kompetensutveckling och IKT-pedagogiskt stöd till lärarna:

- De saknar kunskaper om vilka verktyg som finns och hur de fungerar. Dessutom finns det en del teknikproblem, verktyg som inte fungerar, eller program som man inte kan använda. Tekniskt stöd får de ofta, om till exempel datorn går sönder eller det är inloggningsproblem. Men just när det gäller hur man ska använda verktygen i ämnet, så saknar många stöd.

Skolor som har lyckats har en övergripande strategi, en engagerad skolledning och ett delat ansvar för processen där lärarna arbetar i lag.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Läranderesurser - skriva, filma, presentera

Jag har tidigare skrivit om olika inspirationsfilmer om IKT-pedagogik av Åsa Kronkvist, Högskolan i Kristianstad. Nu har hon samlat filmerna samt andra lärresurser under rubriken Läranderesurser under följande rubriker:

• Jobba smart i Word
  Automatisk innehållsförteckning, sidnummer på rätt ställe, försättsblad och andra trick.
• Poster i A3-storlek
  Du kan använda PowerPoint för att göra layout för en mindre poster.
• Spela in din presentation
  Gör en muntlig redovisning online genom att spela in dig själv i PowerPoint.
• Att filma
  Enkla råd för dig som ska filma en fältstudie, VFU-uppgift eller en berättelse.
• Variera din presentation
  Känner du dig lite trött när du får i uppgift att göra en muntlig presentation?

Bakom varje rubrik finns det många korta instruktionsfilmer smat texter och bilder som inspirerar. Här till exempel ser du en film om presentationsverktyget Sway från samlingen Variera din presentation.

Student generated content - webbinarium

För ett par veckor sedan skrev jag om begreppet Student generated content, kursmaterial som skapas av studenter (Se När studenter blir lärare). Tisdag 29 oktober (14:00-15:00) arrangerar Högskolan i Gävle ett webbinarium om hur du som lärare kan arbeta med konceptet, med Satish Patel, Umeå universitet, som guide. Han kommer att diskutera frågor som:

• Hur reagerar studenter när du får skapa eget kursmaterial?
• Hur blir man en bra facilitator?
• Hur bedömer man sådana aktiviteter?

- In most undergraduate programs, the default role of students in the learning process is that of content consumer where they are exposed to material produced by others (tutors, professional developers and publishers). Students are then expected to demonstrate that they have gained understanding of the content in some way: oftentimes a single memory based exam. Student generated content (SGC) promotes a digital learning environment where students are prosumers (Sener 2007); that is, both content producers and consumers, co-creating, collaborating and sharing their work with other students. Meanwhile, the tutor takes on the role of facilitator encouraging students to search for a deeper understanding of the subject matter via discussion & analysis in seminars.

Mer information och anmälan (senast 28 oktober)

Malmö universitet tar bort aktivitetsbaserade kontor

"Malmö University, Niagara" (CC BY-SA 2.0) by Maria Eklind

Malmö universitet har övergett försöket med aktivitetsbaserade kontor i sitt banbrytande hus Niagara, enligt en artikel i nättidningen Ingenjören, Malmö universitet överger aktivitetsbaserade kontor. Huset, som byggdes 2015, har en spännande form och skulle bli ett skyltfönster för nya flexibla arbetsmiljöer både för personal och studenter. Personalen fick inga egna arbetsplatser men arbetade i s.k. aktivitetsbaserade kontor med flexibel möblering och plats för spontana möten. Miljön skulle stimulera kollaboration och kreativitet men resultatet blev det motsatta.

När Niagara som stod klart hösten 2015 visade sig lokalerna fungera dåligt. Många lärare och forskare löste situationen med att jobba så mycket som möjligt hemifrån. Utanför de trånga kontorsytorna fanns stora men omöblerade ytor för studenterna. I brist på sittplatser gick studenterna därför till andra universitetslokaler för grupparbeten och plugg.

Nu byggs huset om för 20 miljoner kronor till en mer traditionell arbetsmiljö. Det finns inte utrymme för egna kontor men delade kontor ska byggas samt plats för möten och samvaro. Ombyggnaden, som kallas för Omtag Niagara, har planerats i samarbete med personalen och studenterna. Även studenternas miljö byggs om.