Digital konferens - Open classroom

Ytterligare en intressant digital konferens är Open and Distance Education: New Challenges and Perspectives, som arrangeras 6-8 november av grekiska Ellininogermaniki Agogi och EDEN (European Distance and E-Learning Network). Konferensen riktar sig främst mot skolor men har även relevans för andra utbildningssektorer. Konferensen sänds via Zoom och YouTube och det finns även en virtuell konferensmiljö i Second Life.

Co-organised by Ellininogermaniki Agogi, the Institute of Educational Policy and the European Distance and E-Learning Network – EDEN in the framework of the Reflecting for Change project, the aim of the Open Classroom Conference 2020 “Open and Distance Education: New challenges and Perspectives” is to explore the idea of “Open School” as an engaging environment that effectively introduces novel methodologies, tools and content by re-designing learning to accommodate and include difference and by bringing together families, community groups, local businesses, experts, universities, into an innovation ecosystem.

Prgogrammet innehåller både föreläsningar och praktiska workshops och ett intressant inslag är en kvällsaktivitet vid ett obsevarotium där deltagarna får titta på stjärnhimmeln! Se konferensprogrammet.

Huvudtalarna är:

• Sylvia Osipof, European Commission, Research Executive Agency
• Nikoleta Giannoutsou, European Commission, Joint Research Centre
• Yair Ben-Horin, ORT Israel – Technology & Science Educational Network, Israel
• Christian Bugge Henriksen, University of Copenhagen, Denmark
• Prof. Dr. Dimitris Sampson, University of Pireas, Greece.

Lärarutbildningskonferens 7 december

UKÄ arrangerar en digital lärarutbildningskonferens med tema kvalitet i lärarutbildning, måndag 7 december (09:00-12:00). Konferensen innehåller föreläsningar och parallella sessioner med bland annat följande frågor i fokus:

• Hur arbetar lärosätena för att främja genomströmningen inom förskollärar- och grundlärarutbildningarna?
• Vilka regler styr lärarutbildningarna?
• Vad behöver vi veta för att ytterligare förbättra kvaliteten i lärarutbildning? 
• Hur säkerställs lärarförsörjningen på lärosätena inom landets lärarutbildningar?
• Vad är viktigast inför det fortsatta arbetet med verksamhetsförlagd utbildning utifrån övningsskolor inom lärarutbildningar?

Läs mer om UKÄs arbete med utvärdering av lärarutbildningar.

Program och anmälan.

Den digitala omställningen i Danmark - ny rapport

Photo by August de Richelieu from Pexels

Vårens digitala omställning i Danmark ledde till att även skolorna fick distansundervisning. En ny rapport från Det Nationale Videncenter for e-læring (eVidenCenter), Fjernundervisningstemperatur.dk, bygger på enkätsvar från 12 352 elever och 1866 lärare om hur de upplevde vårens distansundervisning och vilka slutsatser vi kan dra för framtiden. En artikel från NVL (Nordiska Nätverket för Vuxnas Lärande), Fjernundervisning: Hvad vi kan lære om at lære af coronaen, intervuar Daniella Tasic Hansen från eVidenCenter om studien och hennes erfarenheter från omställningen. Även om mycket har gått bra ser hon just nu en fara när man inför hybridundervisning, dvs elever både i klassrummet och på distans. Denna form riskerar skapa två ojämlika grupper med eleverna på distans i rolen som åskådare.

Fra tidligere projekter ved jeg, at man skal være meget forsigtige med at sætte lærerne i en situation, hvor de skal lave almindelig undervisning, som så bliver streamet direkte til en gruppe, de måske ikke kan se. Nu har alle undervisere jo fået erfaringer – gode som dårlige – med onlineundervisning, men det kan blive sat tilbage ved, at det er hybridundervisning, man tilbyder.

Rapportens slutsatser:

• Omställningen lyckades tack vare en stor insats från lärare, elever, skolledningar och föräldrar.
• En del elever lyckades med distansundervisningen men svaga elever fick problem. Det har varit svårt att skapa ett socialt sammanhang och trivsel i klassen och det har påverkat många elevers motivation.
• Lärarna och elever vill se mer variation i distansundervsining. Lärarna med tidigare erfarenheter och support inom skolan anpassade sig bäst och kunde variera sin undervisning på ett pedagogiskt sätt.
• De flesta lärarna började med att bara omvandla klassrumsundervsining till en digital miljö med många föreläsningar. Senare började de hitta undervsiningsformer som var bätre anpassade till digitala miljöer. Skolor som hade bra support och strategier lyckades bäst.
• Många lärare saknade möjligheter till interaktivitet i det fysiska klassrummet och hade svårt att motivera alla elever på distans.
• Alla ser stora möjligheter att integrera digitala verktyg och aktiviteter i klassrumsundervisning framöver, alltså blended learning.
• Erfarenheterna visar på ett stort behov av kompetensutveckling för lärarna.

European Online and Distance Learning Week - webbinarier från EDEN

EDEN (European Distance and E-learning Network arrangerar många intressanta webbinarier inom European Online and Distance Learning Week, 2-6 november. Du får välja från följande:

Måndag, 2 november 

• 15:00: New international mobility perspectives and challenges for the raising European Campuses.
• 17:00: The Great EODL Week Debate: Online Learning vs. Traditional Face-to-Face Models of Education.
• 18:30: Promoting Digital Education in the Commonwealth.

Tisdag, 3 november

• 17:00: Exploring new avenues of online assessment.

Onsdag, 4 november

• 12:00: Practical and pedagogical ways to assess your students online.
• 17:00: Next normal: How to engage students into future higher education.

Torsdag, 5 november

• 17:00: Digitally enhanced learning at European higher education institutions – state of play and prospects.

Fredag, 6 november

• 15:00: Open Education Technologies for online education.
• 17:00: Opening session of the Open Classroom Conference.

Dessutom finns det ytterligare ett webbinarium måndag, 9 november, kl. 13:00, European Vocation Week – webinar on VET and digital tools.

Swedish Edtest - nationellt testbädd för digitala verktyg i skolan

Swedish Edtest är ett nationellt testbädd för digitala verktyg och plattformar som kan användas i skolan, enligt en artikel av Stefan Pålsson på RISE blogg Spaning.se, Samverkan för att skapa evidens om edtech. Det drivs av Nacka kommuns skolor med delfinansiering från Vinnova. Tillsammans med flera skolhuvudmän testar dem verktyg och tjänster i ett samarbete mellan lärare, elever, forskare och edtechföretag.

Swedish Edtest är en viktig pusselbit för att stärka lärares digitala kompetens så att de kan ställa tydliga krav på produkter och tjänster för lärande. Genom att låta lärare, elever och tech-utvecklare jobba tillsammans med tester bidrar det till en bättre utveckling och användning av digitala läromedel.

Forskare från flera lärosäten, bl a Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Högskolan i Halmstad är aktiva i initiativet. Bland annat har ett testverktyg tagits fram som underlag för dem som vill testa.

Det här är något som Anna Åkerfeldt, forskare vid Stockholms universitet, arbetar med i Swedish Edtest. Hon har tagit fram en strukturerad metod för test och utvärdering som gör testerna skalbara och jämförbara. De test som genomförs inom ramen för Swedish Edtest genomförs i en autentisk lärandemiljö – det vill säga i klassrummet.

För en djupare diskussion om Edtest Sweden kan du titta på ett webbinarium från Innovationsveckan i Uppsala, 9 oktober.

Lärarnas kompetensutveckling måste prioriteras efter den digitala omställningen - ny debattartikel

"22. juli-senteret - undervisning" (CC BY-NC-ND 2.0) by 22. juli-senteret

En debattartikel av Gunnar Karlsson, professor vid KTH, i tidskriften Universitetsläraren, Lärdomar från den snabba omställningen, lyfter frågor kring hur vi bygger vidare på erfarenheter från vårens digitala omställning. Framför allt bör vi satsa mer på pedagogisk utveckling och kursdesign. Kursdesign och undervisning handlar idag om ett lagarbete och det är viktigt att skapa nya strukturer och processer för att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Nu vet vi att många flera kurser kan ges på distans och det betyder att vi kan erbjuda fortbildning på mer flexibla sätt som en del av det livslånga lärandet.

Problemet är att lärarna idag får alldeles för lite utrymme för egen kompetensutveckling och lösningen är nya finansieringsmöjligheter.

Utvecklingstid kan finansieras genom omprioritering. I dag dras kostnader för utbildningens stödfunktioner av direkt från det inkommande anslaget; återstoden blir lärarens andel. I stället måste alla utbildningskostnader ställas mot varandra och budgeten måste innefatta lärarnas utvecklingsarbete för att säkerställa att det finansieras.

Det krävs även medel från staten för att få igång en riktig förändring.

Utöver det högskolan kan göra med befintliga medel behövs riktade anslag från staten. På 1990-talet fanns under en kort tid Högskolans grundutbildningsråd, som i likhet med forskningsråd beviljade projektmedel efter peer-review. Det inrättades för att höja status för förnyelse av och forskning om utbildning. Då var förslaget att rådet borde ha ett anslag på en procent av det samlade grundutbildningsanslaget. Det är dags att återinrätta grundutbildningsrådet!

Flexibelt whiteboardverktyg för grupper eller individer

Whiteboard.chat är ett enkelt men effektivt verktyg där du kan skapa flera whiteboardsidor för för individuellt eller grupparbete i t.ex. Zoom. Du kan skapa en sida per student och ladda upp t.ex. övningar, bilder, dokument som de ska jobba med. Som lärare ser du alla whiteboardsidor och kan enkelt gå in i en sdia för att hjälpa just den student. Du kan också skapa sidor för grupparbete där de kan skriva anteckningar från sina gruppdiskussioner och som läraren kan övervaka. Verktyget kan hantera upp till 100 användare.

Här ser du en introduktionsfilm.

Simuleringsspel om besvärliga biblioteksbesökare

Vid Linköpings universitetsbibliotek testas ett nytt sätt att träna på obehagliga situationer som kan uppstå, enligt en artikel i Biblioteksbladet, Avatarer förbereder bibliotekspersonal på obehagliga situationer. Ett simuleringsspel har utvecklats där bibliotekarier får möta besvärliga besökare i form av avatarer som klagar över orättvis behandling, uppträder aggressivt eller hotfullt och beter sig på ett oacceptabelt sätt. Bibliotekarien får träning i bemötande och fördelen med simuleringen är att man kan träna flera gånger och analysera inspelningen tillsammans med en handledare.

Under simuleringen sitter handledaren i ett annat rum och agerar som besökaren. Genom en speciell headset styr hon avatarens rörelser och hennes röst förvrängs och kan låta som en man eller kvinna. Varje situation är därför unik men fördelen med spelet är att ingen kommer till skada och man kan finslipa bemötandet.

Här ser du en kort film om utbildningen.

Närhet på distans

Photo by Burst from Pexels

Det är dags nu att sluta se på distansutbildning som en nödlösning eller sämre alternativ till det traditionella klassrummet. De senaste månadernas omställning visar att det går att skapa en rik och kollaborativ lärmiljö på nätet som kommer att komplettera och utveckla klassrumsundervisning framöver. Det menar två brittiska akademiker, Sara Dyer och Lisa Harris, i en debattartikel i tidskriften Wonkhe, Let’s take the remote out of online learning. Artikeln beskriver hur nätbaserad undervisning kan bli mer inkluderande genom att blanda synkrona och asynkrona miljöer och flera möjligheter för alla att komma till tals i text, bild, eller ljud. Möjligheter för studenter att arbeta i mindre grupper, både synkront och asynkront, gynnar inte bara lärande men även bidrar till en känsla av gemenskap.

Digital tools have affordances which create new and different ways of being “present”. We should utilise these and make community building a priority in how we design online learning. Then by providing “scaffolding” to early ‘low stakes’ opportunities, students can be encouraged to be increasingly visible and engaged in online spaces.Community building and collaboration can be supported by both synchronous and asynchronous activities.

Med bra kursdesign, support för såväl lärare som studenter och en genomtänkt och anpassad utbildningsmilö kan vi snart sudda bort gränsen mellan campus och distans och fokusera i stället på lärande.

Lärcentras roll i högre utbildning - ny rapport från TCO

Photo by Scott Graham on Unsplash

En ny rapport från TCO, Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige, av Sofia Hylander, lyfter fram kommunala lärcentra som nyckelspelare i ambitionen att öka tillgängligheten på högre utbildning i hela landet. Rapporten beskriver hur lärcentra har utvecklats under åren och hur samarbetet med landets lärosäten har minskat under de senaste åren. Den beskriver hur distans- och nätbaserad utbildning har utvecklats.

Ett av de viktigaste verktygen för att öka tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätena huvudorter är så kallade lärcentra. TCO har i denna rapport gjort en analys av lärcentras potential och utvecklingsbehov. Rapporten bygger på en gedigen genomgång av utredningar, forskningsrapporter samt intervjuer med företrädare för lärosäten och lärcentra i olika delar av landet.

Lärcentra lyckas ofta rekrytera nya studentgrupper som annars inte hade sökt sig till en traditionell campusutbildning och därmed kan de bidra till att motverka den sociala snedrekryteringen i svenska högre utbildning. Problemet är att det saknas övergripande och strategiskt samarbete mellan landets lärosäten och lärcentra. 

Rapporten avslutas med sex rekommendationer:

1. Säkra den långsiktiga finansieringen av lärcentra i hela landet.
2. Ge universitet och högskolor i uppdrag att ta fram ett utbildningsutbud som tillgodoser lokala utbildningsbehov.
3. Satsa på distansutbildning och att utveckla nya utbildningsformat.
4. Involvera lärosäten och lärcentra i den regionala kompetensförsörjningspolitiken.
5. Ta ett samlat grepp kring breddad rekrytering och brett deltagande i högre utbildning där lärcentra ges en utpekad roll.
6. Använd lärcentra för att ge nyanlända tillgång till ett större utbud av relevanta etableringsinsatser i hela landet.

Kommande webbinarier från UKÄ, EDEN och EUA

Flera intressanta webbinarier med internationell utblick under den kommande vecka.

19 oktober, 17:00-18:00

EDEN (European Distance and E-learning Network) ger ytterligare ett webbinarium kring temat utbildning i det nya normala: Digital Education Action Plan 2021-2027 Setting education and training for the digital age. Webbinariet diskuterar EU-kommissionens nya Digital Education Plan 2021-2027 och talarna är Georgi Dimitrov, (Deputy Head of Unit ‘Innovation and EIT’, European Commission), Veronica Mobilio, (Policy Officer, Directorate-General ‘Education, Youth, Sport and Culture’, European Commission) och Yves Punie (Deputy Head of Unit ‘Human Capital and Employment’, Joint-Research Centre, European Commission). 

Mer information och anmälan.

22 oktober, 08:30-09:30
UKÄ (Universitetskanslersämbetet) arrangerar ett webbinarium om regeringsuppdraget digital spetskompetens som drivs i samarbete mellan UKÄ och Tillväxtverket.

Under webbinariet kommer vi att presentera resultat från en ny rapport som handlar om hur digital spetskompetens främjas i andra länder. Därefter diskuterar vi ämnet med Li Ljungberg - expert på kompetensförsörjning och näringspolitik på Teknikföretagen, och Joakim Wernberg - forskningsledare med inriktning mot digitalisering och teknikutveckling på Entreprenörskapsforum.

Efter presentationerna har du också möjlighet att prata med och ställa frågor till projektledarna för regeringsuppdraget Digital spetskompetens Josef Lannemyr (Tillväxtverket) och Jonas Öhlin (Universitetskanslersämbetet) i ett efterföljande Zoom-möte.

Mer information och anmälan.

Dessutom arrangerar EUA (European University Association) två webbinarier i en serie kring Bolognaprocessen. Läs mer om serien (7 webbinarier totalt)

20 oktober, 14:00-15:00
Digitally enhanced learning and teaching in the EHEA context 

27 oktober 14:00-15:00
Flexible learning: micro-credentials as a way to enhance learning and teaching in the EHEA

Välj rätt verktyg för din undervisning

Photo by Jelleke Vanooteghem on Unsplash

Det finns ett hav av verktyg inom utbildning och de flesta av oss har plats för bara ett fåtal i vår verktygslåda. Några enkla kriterier som kan hjälpa dig välja rätt ges i en artikel i Lärarförbundets nättidning Grundskolläraren, 10 tips till lärare – så väljer du rätt digitalt verktyg. Riktlinjerna gäller för lärare på alla utbildningsnivåer.

Bland annat ska du undersöka om verktyget kräver tillgång till elevernas/studenternas personuppgifter (i så fall behöver du ett beslut från skolledningen), se till att verktyget fungerar i olika plattformar och enheter, kontrollera användarvänligheten, be kollegor om råd och erfarenheter och testa först, gärna med några elever/studenter.

Största irritationsmoment i videomöten

Photo by Yan from Pexels

Vad irriterar dig mest i videomöten? En undersökning som har gjorts av Cisco har upptäckt att problem med ljud är de mest irriterande enligt en artikel i Computer Sweden, Här är de största irritationsmomenten under våra videomöten. Så här svarade de tillfrågade:

1. Dåligt ljud. 50 procent.
2. För många människor pratar på samma gång. 47 procent.
3. Andra deltagare befinner sig i en skränig miljö. 46 procent.
4. Att du blir sittande för länge framför din dator. 34 procent.
5. Bakgrundsljud från din sida. 32 procent.
6. Oro över hur din bakgrund uppfattas. 28 procent.
7. Svårigheter att ”brainstorma” eller engagera sig i kreativa grupprojekt. 27 procent.
8. Svårigheter att ta anteckningar. 23 procent.
9. Att försöka lista ut vem som är vem på mötet. 27 procent.
10. Det finns inga irritationsmoment. 2 procent.

Dåligt ljud orsakas av bandbreddsproblem (oftast i trådlösa nät) och dåliga inbyggda mikrofoner i datorn. En kabelanslutning ger en säkrare uppkoppling och ett headset eller bordmikrofon ger mycket bättre ljud. Sedan bör vi alla stänga av våra mikrofoner när vi inte pratar, i synnerhet om du befinner dig i en miljö med bakgrundsljud. Alla dessa irritationsmoment kan faktiskt lösas men kräver bara lite övning och vilja.

Wonder - nytt e-mötesverktyg för grupparbete och mingel

Ännu ett verktyg som utmanar populära e-mötesverktyg som Zoom heter Wonder (f.d. Yotribe). Du skapar ett rum och kan bjuda in upp till 10 000 deltagare. Deltagare ses som små fotoavatarar och alla kan röra sig på arbetsytan. Deltagarna kan mingla och skapa spontana grupper genom att närma sig varandra. När du står tillräckligt nära kan man starta ett videomöte, dela skärm och chatta. Rummets ägare kan sända till alla i rummet (broadcast) för att presentera något eller inleda en diskussion och kan även dela "scenen" med flera gäster i en paneldiskussion. 

Wonder fungerar direkt i din webbläsare och du behöver inte ladda ner några program för att det ska fungera. Enligt webbsidan är Wonder helt GDPR-anpassad. Här kommer en introductionsfilm (på engelska).

Norsk satsning på studentaktivt lärande

"Learning in Teams" (CC BY-NC 2.0) by derekbruff

Den norska myndigheten för internationalisering och kvalitetsutveckling i högre utbildning, Diku, har delat ut 70 miljoner kronor till 14 projekt med syftet att utveckla studentaktivt lärande och innovativa undervisnings- och bedömningsmetoder, enligt en nyhet i nättidningen Khrono, Desse får 70 millionar til betre undervisning. Totalt 84 ansökan lämnades in och på grund av det stora intresset utökades finansieringsnivån från 50 till 70 miljoner. Enligt ministern för forskning och högre utbildning, Henrik Asheim:

Prosjekta som får støtte skal gi betre læring for studentar som mellom anna tar juss, medisin, lærarutdanning, ingeniør og helsefag. Fleire av prosjekta har utvikling av tverrfaglege utdanningsprogram og digitale moglegheiter som viktige element. Målet er at arbeidet som skjer i prosjekta skal kome alle studentar til gode.

Det här är det andra året i rad att Diku har utlyst medel för projekt som främjar studentaktivt lärande. Dags för något liknande här i Sverige kanske?

Flexibla gruppdiskussioner i nya Zoom

Om du har uppdaterat till den senaste versionen av Zoom (Zoom 5.3) har du flera nya möjligheter att skapa flexibla gruppdiskussioner. Du kan, till exempel, döpa varje grupp efter ett tema eller fråga, låta deltagarna välja grupp, och låta dem flytta mellan grupperna. En ny film av Åsa Kronkvist, Högskolan i Kristianstad, visar hur du gör.

Öppen oktober online - webbinarier och möten

Sunet har sammanställt en fin lista med intressanta webbinarier och möten som är öppna för alla under oktober i ett upplägg som går under namnet Öppen Oktober Online. 

Tanken är att möjliggöra för utbyte och inspiration mellan kollegor, både lärare, pedagogiska utvecklare, IKT-pedagoger, tekniker, bibliotekspersonal med flera inom området för högskolans digitalisering. Vi har skapat den här samlingssidan där vi publicerar spännande aktiviteter som under oktober kommer att ske online, arrangerade av oss, dig, dina kollegor eller ditt lärosäte. Utgångspunkten är att det är arrangemang, oavsett om de är stora eller små - där alla är välkomna att delta.

Titta genom listan och du hittar säkert något relevant.

Stora EU-satsningar på digital utbildning

EU-kommissionen har antagit två initiativ som ska stärka utbildningens betydelse för EU:s återhämtning från covid-19-krisen och bidra till ett grönt och digitalt Europa. Med en vision om det europeiska området för utbildning som ska uppnås senast 2025 föreslår kommissionen nya initiativ, mer investeringar och starkare samarbete mellan medlemsländerna, för att hjälpa alla européer i alla åldrar att dra nytta av EU:s omfattande utbildningsutbud. 

Kommissionen har också antagit en ny handlingsplan för digital utbildning där erfarenheterna från covid-19-krisen återspeglas, och håller på att ta fram en plan för ett högpresterande digitalt utbildningssystem med förbättrad digital kompetens för den digitala omställningen.

Mer information finns i ett pressmeddelande från EU-kommissionen.

Ny forskningsmiljö om framtidens digitala samhälle

Photo by Yulianto Poitier from Pexels

En ny forskningsmiljö, Digital Futures, byygs upp i ett samarbete mellan KTH, Stockholms universitet och forskningsinstitutet RISE, för att forska kring framtida samhällsutmaningar, inte minst de digitala, enligt ett pressmeddelande från KTH. Satsningen utgör ett tvärvetenskapligt forskningsprogram riktat mot alla aspekter av digitalisering; från grundläggande vetenskap till samhällelig påverkan.

Karl Henrik Johansson, föreståndare och professor i nätverksreglering vid KTH beskriver satsningen så här:

Vi samlar forskare och intressenter från ett brett spektrum och kombinerar vetenskaplig excellens och nyfikenhetsdriven forskning med konkreta samhällsutmaningar. Siktet är inställt både på dagens och framtidens behov av teknik för digitalisering.

Bland de forskningsprojekt som redan är sjösatta finns en rad intressanta exempel på vad forskare inom ramen för Digital Futures kommer att arbeta med. Ett av dem handlar om att förbättra användandet av patientdata för att kunna ställa bättre diagnoser runt olika hjärnsjukdomar. Ett annat går ut på att digitalisera vattenförsörjningen för att mäta kvaliteten och upptäcka läckor, ett forskningsarbete som hämtar inspiration för hur trafiken idag övervakas och styrs.

För att lyckas tar Digital Futures hjälp av så kallade testbäddar och olika möjligheter att demonstrera forskningsframsteg,såväl virtuellt som fysiskt. Det möjliggör att snabbare kunna ta steget från teorier och labb till storskaliga projekt och samhällsnytta. Målsättningen är att om fem år vara en av de främsta forskningsmiljöerna i världen inom digital transformation.

Läs mer i pressmeddelandet: Här ska framtidens digitala samhälle formas.

Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning i hela landet - ny rapport

Projektet Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning i hela landet hade sin avslutningskonferens denna vecka och släppte därmed sin slutrapport samt tre delrapporter om hur vi kan göra högre utbildning mer tillgänglig för nya studentgrupper i hela landet, långt ifrån högskoleorter. 

Projektets övergripande syfte var att utveckla, synliggöra och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan tillgängliggöra utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet. Projektet ville visa på hållbara samverkans- och genomförandemodeller och därmed bidra med kunskapsunderlag för kommande politiska beslut och tillämpning på området. Fem lärosäten och tre kommuner (en fjärde kommun tillkom i slutskedet av projektet) har arbetat gemensamt i projektet kring några centrala temaområden: 

• Vilka är de bästa pedagogiska koncepten och e-lärandemodellerna – för studenten, gruppen, det lokala sammanhanget, arbetsgivaren etc och hur samverkar vi på bästa sätt kring detta?
• Förutsättningar ur ett kommunalt perspektiv: Hur kan man rigga och kvalitetssäkra det lokala sammanhanget för studenten, gruppen, pedagogen, arbetsgivaren etc så att tillgång till och genomförande av högre utbildning fungerar med hållbarhet?
• Regional utveckling och tillväxt: Vilka effekter och samhällsvinster ger en ökad tillgång till högre utbildning på lokal nivå och sett i enegional och nationell kontext?

Förutom projektrapporten finns det mer tre detaljerade delrapporter:

• Distansutbildning och e-lärande – utmaningar, möjligheter och alternativa modeller (WP2) 
• Högre utbildning i alla kommuner? (WP3)
• Effekter av högre utbildning på regional utveckling (WP4)