Jag tackar för mig - Flexspan tar farväl

Redaktionen

Jag har nyligen gått i pension och efter flera månaders funderingar har jag bestämt mig att det är dags att ta farväl av denna blogg som har varit en så stor del av mitt liv i över 13 år. Så nu skriver jag den sista posten - en högtidlig stund!

Flexspan (liksom min engelskspråkiga blogg Corridor of uncertainty) har alltid varit hobbyverksamhet för mig och det mesta har skrivits hemma på min fritid även om jag oftast hittar inspiration under arbetsdagen. När jag började, 31 januari 2009, kände jag att det saknades en konsekvent omvärldsbevakning inom IKT-pedagogik med nyheter, konferenser, webbinarier, forskning och verktygstips och det har jag försökt göra. Jag har byggt upp en bra bevakning på nyheter inom utbildning både i Sverige och internationellt, mest genom RSS, Twitter och nyhetsbrev. Jag har även försökt att bredda bloggen genom att samla nyheter inom alla utbildningsområden eftersom vi lever så ofta i våra bubblor och initiativ inom till exempel folkbildning eller skola kan vara relevanta även för högre utbildning. Jag tror fortfarande att vi skulle ha stor nytta av övergripande möten mellan sektorerna men vi hinner så sällan med det.

Jag hade förhoppningar ett tag om att någon organisation skulle vilja ploka upp bloggen och bygga upp en mer professionell omvärldsbevakning men inga sådan initiativ kom fram. Jag har bara kört solo men har alltid ansträngt mig att informera på ett ganska neutralt sätt utan åsikter eller polemik. Jag håller inte alltid med det jag har skrivit om men jag vill gärna ge en balanserad bild och låter dig utforska vidare med källmaterialet. Syftet med bloggen är att lägga fram ett varierat sortiment nyheter - jag letar och hittar men du ska avgöra vad du tar till dig.

Bloggen har ju blivit ett mastodontverk med flera poster per vecka (oftast minst 4) med korta avbrott under Jul och sommarledigheten. Den första bloggposten var 31 januari 2009 och totalt blir det 3261 poster och 1 543 722 sidvisningar (3 september 2022). Är du nyfiken kan du kolla alla gamla poster i den högre marginalen (Bloggarkiv). Posten som har fått flest sidvisningar var en om Horizonrapporten 2017 som har setts 5930 gånger.

Nätverket jag har skapat genom mina bloggar och nyhetsbrevet Flexspaningar har lett till många uppdrag som gästföreläsare på konferenser och workshops runt om i världen. Jag skulle kunna säga att jag har sett världen tack vare bloggandet! Så många spännande projekt, möten, konferenser och upplevelser från Lycksele till Lahore! Mina bloggposter har dessutom gett underlag till många artiklar och projektarbete - titta på min universitetsprofilsida om du vill se alla publiceringar, oftast skrivna tillsammans med många fina kollegor. Jag pratade om bloggande och mina erfarenheter på konferensen NU2022 vid Stockholms universitet i juni. Se bildspelet, Den akademiska bloggen - kanal för reflektion och erfarenhetsutbyte (Google Slides). 

Flexspan ligger kvar här som arkiv och du får söka och bläddra så mycket du vill. Finns det någon därute som vill skapa en liknande eller bättre omvärldsbevakning får du gärna ta kontakt med mig för tips och råd.

Nästa steg? Jag kommer att hitta nya intressen, läsa mycket, vandra så mycket jag kan och helt enkelt sadla om . Jag kommer att följa utbildningsvärlden men mest från utsidan och jag tänker fortsätta med min engelska blogg och Twitter (@alacre) tills de inte längre fyller en funktion i mitt liv. 

Till slut ett stort tack till alla som har läst Flexspan och nyhetsbrevet Flexspaningar under alla dessa år. Det är så roligt när läsare kommer fram och hälsar under ett möte eller konferens - det värmar.

Lycka till framöver!

Konferens om framtidens lärmiljöer

SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) arrangerar en digital konferens 23 november, Framtidens undervisningslokaler och lärmiljöer. Den första delen av konferensen ägnas åt olika scenarier som har tagits fram av expertgrupper för fastighets- och säkerhetsfrågor samt högskolepedagogiska frågor. På eftermiddagen blir det diskussioner kring dessa scenarier och frågor som hur vi antar utmaningen med hybridundervisning, studenternas förväntningar på våra lärmiljöer och hur vi planerar för osäkerhet.

Utgångspunkten för konferensen är att undersöka vilka förändringar i lokalbehoven som kan komma att bli aktuella givet den pedagogiska utvecklingen och användningen av nya digitala verktyg efter pandemin – allt med förutsättningen att vi inte kommer gå tillbaka till ”det gamla normala”.

Inbjudan sänds ut till SUHF:s medlemslärosäten i början av september. Då öppnar även möjligheten att anmäla sig. Bra att redan nu skriver in datumet i almanackan.

Webbinarier om nationellt ramverk för högskolepedagogik

Dessutom kommer SUHF att snart publicera information om tre intressanta webbinarier i oktober. SUHF:s expertgrupp för högskolepedagogiska frågor har tagit fram ett förslag till nationellt ramverk för lärosätenas högskolepedagogiska utveckling och under tre webbinarier får deltagarna ta del av deras tankar och diskuera förslagen. Anmälan är inte klar än men datumen är: 3 oktober, 12 oktober och 21 oktober (13:00-15:00.

Guide om IT-hållbarhet

Photo by Jeroen van de Water on Unsplash

Hållbara IT-lösningar är viktiga för alla utbildningsorganisationer idag och en ny guide har tagits fram av brittiska JISC, Good practice in IT sustainability. Guiden har tagits fram av yrkeshögskolor i Wales men rekommendationerna gäller egentligen även för universitet och skolor. Guiden ger praktiska tips till IT-ansvariga i frågor kring inköp, drift, underhåll, energikostnader, säkerhet, utskrifter och användarsupport samt rekommendationer om hur man kan reducera kostnader, ökar effektivitet och skapa hållbara lösningar.

Alyson Nicholson (JISC Wales) menar::

We are grateful to Welsh Government and the FE leaders and colleges across Wales that have taken the time to share their first-hand experiences in developing more sustainable, strategic approaches to the management of and investment in IT and reducing their carbon footprint.

We know that rising IT costs are a real concern for FE leaders, with many looking for ways to maximise their technology investments while maintaining the same high standard of teaching and ensuring digital inclusion.

Kvalitetsdrivet 2022 - konferens om breddad rekrytering

"IT i kubik 2009" (CC BY-NC 2.0) by fohlin

UHR (Universitets- och högskolerådet) arrangerar en konferens, Kvalitetsdrivet 2022, i Stockholm, 20 september. Konferensen fokuserar på erfarenhetsutbyte kring breddad rekrytering och breddat deltagande i högre utbildning. Bland annat prtesenteras resultat från en ny studie om hur svenska lärosäten har utvecklat sitt arbete kring breddad rerytering under de senaste åren.

Årets konferens blir den sjätte i ordningen och basen för dagen utgörs av aktuell forskning, goda exempel och diskussioner om hur högskolan kan ge plats åt alla som vill läsa vidare, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Mer information och anmälan.

Högre utbildning garanterar inte kritiskt tänkande

Photo by Brian McGowan on Unsplash

Även om kritiskt tänkande är en central del av högre utbildning är förmågan att upptäcka missvisande och falsk information på nätet inte garanterat, enligt en artikel i Forskning.se, Högre utbildning inte garant för källkritiskt tänkande. En ny studie från Uppsala universitet har undersökt hur förmågan att upptäcka vilseledande information på nätet hänger ihop med olika akademiska ämnesområden. Studien visar till exempel att den källkritiska förmågan var något lägre hos dem som hade studerat inom vård och samhällsekonomi. 

En av forskarna, Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap vid Uppsala universitet, menar att alla ämnesområden ska integrera källkritik i alla delar av sina kursplaner och att studenter behöver lära sig praktiska strategier för att granska information på nätet:

Det vi nu aktivt arbetar med i forskningen är att ta fram olika undervisningsdesign för att stödja dessa viktiga kunskaper, färdigheter och attityder. Särskilt stöd till grupper som inte lyckas särskilt bra på att bedöma vad som är trovärdigt kan ses som mycket angeläget.

Referens

Guath M and Nygren T (2022) Civic Online Reasoning Among Adults: An Empirical Evaluation of a Prescriptive Theory and Its Correlates. Front. Educ. 7:721731. 

Ingen kvalitetshöjning efter fusioner - ny rapport

"Master-IKT_Studenter_Undervisning" (CC BY-NC 2.0) by ntnuie

I Norge har det skett ganska många fusioner inom högre utbildning där lärosäten har slagits ihop för att höja utbildningskvaliteten. Men en ny analys av Nifu (Nordisk institutt for forskning på innovasjon, forskning og utdanning) visar inga tecken på en sådan kvalitetsökning enligt en artikel i den norska tidskriften Khrono, Fusjonene skulle gi økt kvalitet. Nifu finner ikke tegn på at det har skjedd. Studien har undersökt utvärderingar från mastersstudenter under åren sedan fusionen och jämfört resultetan med andra lärosäten som inte har gått in i en fusion. Studien visar att det inte finns tecken på en kvalitetshöjning och i vissa fall är studenternas utvärderingar sämre än motsvarande vid lärosäten som inte har fusionerat sig.

Frågan kvarstår om dessa resultat bara bevisar att stora strukturförändringar tar tid och att man inte kan förvänta sig kortsiktiga förbättringar. Enligt Nifu-forskaren Vegard Wiborg:

Det er litt vanskelig å si. På den ene siden er et av målene med reformen å øke kvaliteten på utdanningen så man kunne tenke seg at det ville ha en positiv virkning på kandidatenes vurdering. På den andre siden er sammenslåinger krevende prosesser, og det kan potensielt ta en stund før man ser gevinstene.

Simen Oftedahl från den norska studentorganisationen NSO menar:

Tallene er som vi fryktet, utdanningskvaliteten har ikke gått i riktig retning etter fusjoner. Det passer godt med hva studentene sier. ..... Målet med fusjonene var jo blant annet at det skulle bli en økning i kvaliteten på sikt, og tallene viser oss at dette målet ikke er nådd. Pandemien er over, nå må institusjonene prioritere å lande fusjonsprosessene og snu pilen i riktig retning.

Läs Nifu:s rapport.

Boktips - Teaching in a digital age

CC BY-NC Some rights reserved by A W Bates

En av de mest praktiska böckerna om nätbaserad undervisning, Teaching in a digital age - Guidelines for designing teaching and learning av Tony Bates, har nyligen uppdaterats. Den nya utgåvan omfattar bland annat nya avsnitt om hur pandemin har påverkat undervisning. Bates skriver utkast till nya delar av boken på sin blogg och får in många förslag och erfarenheter från läsare. På detta sätt kan boken revideras kontinuerligt. Boken innehåller begreppsförklaringar, analyser, rekommendationer och många länkar till både aktuell forskning och erfarenheter.

Du kan läsa direkt på webben eller ladda ner den som pdf utan kostnad. Boken har en Creative Commons licens (erkännande, icke-kommersiell).

Webbinarium om akademisk integritet

UHRs (Universitets- och högskolerådet) serie webinarier och workshops kring högskolepedagogisk utveckling fortsätter med ett temacafé om akademisk integritet 6 september, kl 09:00-10:00. Sessionen inleds med korta inlägg och därefter blir det gruppdiskussioner för att byta erfarenheter. 

Talarna är Sonja Bjelobaba, forskare i forskningsetik vid Centrum för forsknings- och bioetik, Uppsala universitet och Minette Henriksson, ansvarig för textmatchningssystemet (Ouriginal) hos SUNET.

Hur kan vi jobba för att minska risken för fusk och plagiering? Under pandemin har det varit ett stor fokus på identitetskontroll och övervakning.

Under detta temacafé fokuserar vi istället på pedagogiska frågor om fusk och plagiat som skilda uppfattningar mellan studenter och lärare om fusk, om hur man kan utveckla metoder för att minska ”fusk”, frågorna om social presence och förväntningar, att kommunikativ tydlighet är viktig för att påverka studenternas incitament för studier och slutligen att byta och bryta modellbeteenden.

Mer information och länk till anmälan.

EDEN Research Workshop 2022

Bild: EDEN

EDEN (European Distance and E-learning Network) arangerar sin årliga workshop om forskning inom nätbaserad utbildning, EDEN Research Workshop: Towards Smart and Inclusive Learning Ecosystem, i Dubrovnik, Kroatien, 19-20 september. Målgruppen är forskare, lärare och ledare inom högskolepedagogisk utveckling och ger ett utmärkt möjlighet att nätverka och uppdatera sig inom de senaste forskningsområdena.

This workshop aims to explore the consequences of emergency remote teaching and learning as well as to tackle the new approaches in creating learning environments that should be smarter, more inclusive, involve emerging technologies that will boost digital skills of students and bring them more personalised experience.

Huvudtalarna är Ilona Buchem (Professor for Communication and Media at Berlin University of Applied Sciences) med en föreläsning om användning av robotar inom undervisning, Designing Interaction with Humanoid Robots as Teaching and Learning Assistants, och Bart Rienties (Professor of Learning Analytics, Open University UK) som pratar om sin forskning kring learning analytics, How can you use learning analytics in your own research and practice. Konferensen hålls i samarbete med University of Zagreb.

Du kan även delta digitalt men bara i ett mindre antal sessioner.

Otter - automatisk transkriberingsverktyg

Otter är ett automatiskt transkriberingsverktyg som kan intergreras med Zoom, Teams och Google Meet. Den antecknar allt som sägs under ett möte eller intervju och lär sig skilja mellan olika röster och till och med känna igen dem. Under mötet kan alla se dessa anteckningar och man kan till exempel snabbt lägga in bilder eller dokument i anteckningarna eller markera viktiga beslut. Efter mötet går Otters artificiell intelligens applikation genom texten och redigerar den så att man ser olika talare och texten ser ut som ett manus. Appen kan dessutom skapa en lista över nyckelord och man kan sedan redigera manuellt om man vill. Otter finns för både iOS och Android och kan även laddas ner som en del av Google Chrome. Just nu finns den bara på engelska.

Läs mer i ett pressmeddelande från Otter eller titta på den här korta filmen.

Pedagogisk innovation - ny rapport

CC BY-NC Some rights reserved by Open University

Rapporten Innovating Pedagogy 2022 har publicerats av Open University i samarbete med Universitat Oberta de Catalunya i Barcelona. Under tio år har rapporten kartlagt trender inom högskolepedagogisk utveckling med exempel på praktisk tillämpning.

Ten years on from our first report, there is even greater interest in the impact of innovations, but we are still lacking methods to help predict their impact in a reliable way. Besides, any impact will surely not be the same in different parts of the world since local circumstances and educational cultures are vastly different. In the present report there are no specific predictions as to the impact of the pedagogical innovations we describe. However, readers are encouraged to consider what impacts the innovations may have on aspects of teaching, learning and assessment in their contexts, as well as any implications for teachers’ professional development.

Årets rapport fokuserar på följande områden:

• Hybrid models. Olika lösningar och metoder för hybridundervisning.
• Dual learning scenarios. Olika metoder som kombinerar undervisning i klassrummet med praktisk erfarenhet på arbetsplatsen och hur desa kan synkroniseras.
• Pedagogies of microcredentials. Korta och ofta praktiska kurser i nyckelfärdigheter som ger nya certifieringstyper.
• Pedagogies of autonomy. Under pandemin har frågan om studntens autonomi fått mer uppmärksamhet. Hur främjar vi studentens ansvar för sitt lärande?
• Watch parties. Att titta på inspelat utbildningsmaterial i grupp har stora fördelar.
• Influencer-led education. Det finns många populära lärare som har byggt upp egna kanaler med utbildningsmaterial som når ut till miljoner studenter.
• Pedagogies of the home. Allt fler studerar hemifrån. Hur påverkas kursdesign av detta?
• Pedagogy of discomfort. Hur undervisar vi i obekväma ämnen som väcker starka känslor?
• Wellbeing education. Pandemin visade att många studenter inte mår så bra. Hur tar vi hänsyn till välbefinnande och psykisk hälsa i våra utbildningar?
• Walk and talk. Utomhuspedagogik och nya möjligheter att kombinera undervisning och hälsa.

Referens

Kukulska-Hulme, A., Bossu, C., Charitonos, K., Coughlan, T., Ferguson, R., FitzGerald, E., Gaved, M., Guitert, M., Herodotou, C., Maina, M., Prieto-Blázquez, J., Rienties, B., Sangrà, A., Sargent, J., Scanlon, E., Whitelock, D. (2022). Innovating Pedagogy 2022: Open University Innovation Report 10. Milton Keynes: The Open University

Hot mot universitetslärare och forskare - ny undersökning

Photo by Priscilla Du Preez on Unsplash

Hot mot universitetsanställda är tyvärr ett allt vanligare inslag i arbetslivet enligt en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Hot och trakasserier kommer främst från studenter och kollegor. En undersökning av fackföreningen SULF, Hot och hat mot forskare och lärare i svensk högskolesektor, visar att 40% av dem som svarade på enkäten hade upplevt någon form av hot eller trakasserier i tjänst. Majoriteten av hoten kom från studenter eller andra anställda inom den egna lärosätet och endast 14% som kom från personer utanför akademin. Enligt David Brax som har gjort studien och är senior utredare vid Nationella institutet för genusforskning:

Det är intressant att en så stor andel är studenter eller andra på lärosätena eftersom rapporteringen av de här frågorna mest har handlat om externa hot. När man ska hantera detta som arbetsgivare måste man då hantera både förövare och den utsatta, jämfört med externa hot där det mer handlar om att skydda sin personal.

Hotsituationer uppstår både digitalt via e-post eller sociala medier och i fysiska möten som till exempel i klassrummet. I många fall har hoten betytt att den anställda har undvikit att uttala sig offentligt om vissa frågor eller håller en lägre profil och i vissa fall funderat över att byta jobb eller lämna akademin.

De utsatta bedömer att förövarens motiv i de flesta fallen har varit att visa missnöje (60 procent) och att förödmjuka/förolämpa (43 procent), men det har också handlat om att påverka undervisningen (21 procent) eller deltagandet i samhällsdebatten (21 procent).
De flesta utsatta knyter inte förövaren till en särskild grupp, men 12 procent av förövarna bedöms vara högerextrema/rasistiska och 8 procent antifeministiska.

En slutlig rapport om ämnet kommer längre fram under hösten.

Hur motverkar vi digital exkludering? - ny nordisk rapport och webbinarium

Bild: NVL

Det finns fortfarande 10-15% av befolkningen i Norden som inte använder digitala tjänster och står allt mer isolerade från samhällsfunktioner. NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) har genomfört ett forskningsprojekt under de senaste två åren för att ta reda på vad som hindrar människor att bli digitalt delaktiga. Rapporten har just kommit ut och heter Livslang lærings rolle i den digitale transformation – Hard to reach citizens.

Rapporten identifierar fem vanliga hinder och ger rekommendationer för att åtgärda dem. Vi måste inse att digitalisering: 

• påverkar allt i samhället
• påverkar vardagslivet
• skapar många flexibla möjligheter för deltagande
• skapar relationskedjor
• skapar relevans

I 2020–2022 er gennemført et forskningsprojekt, der skal identificere aktuelle nordiske udfordringer og bidrage til fælles nordiske løsninger for at støtte læring for alle og udvikling af voksnes digitale kompetencer med særligt fokus på borgere, der er hard to reach. Projektet er gennemført som design-based research. Dette indebærer dels, at projektet har genereret et vidensbidrag om projektets fokusområde i form af anbefalinger, og dels at projektet har designet en løsning i form af et digitalt toolkit, der er tilgængeligt på NVL Digitals hjemmeside.

NVL arrangerar ett webbinarium inom samma område, NVL digitals forskningsprojekt: Livslang lærings rolle i den digitale transformation og digitale inklusion, 16 augusti, kl. 14:00-16:00. I denna korta film möter du Mie Buhl vid Aalborg universitet som ingår i forskargruppen.

Digitala lärresurser på kran

Photo by Van Tay Media on Unsplash

Tänk om landets skolor kunde komma åt alla relevanta läromedel genom en gemensam portal med funktioner som liknar dagens streamingtjänster. En ny rapport av Jan Hylén,  Förstudie av “digitala lärresurser på kran”, undersöker denna vision genom att intervjua både skolans representanter och läromedelsleverantörer. Rapporten sammanfattas i en artikel av Stefan Pålsson, Kan nya distributionsmodeller öka användningen av digitala läromedel?

Idag finns det ett stort utbud digitala lärresurser men varje leverantör har byggt upp var sin plattform och det finns inga möjligheter att välja bland de bästa resurserna från alla leverantörer. Förlagen vill helst binda upp sina kunder medan skolhuvudmännen menar att digitala lärresurser kostar för mycket och vill se större flexibilitet. 

Rapporten avslutas med rekommendationer och frågor till alla aktörer.

Dels handlar det om att skolhuvudmännen behöver föra upp frågan om digitala läromedel på policynivå och börja konkretisera sin vision om läromedel på kran. Det är också viktigt att de reflekterar kring vad som egentligen avses med att skapa bättre överblick över utbudet. Hur ska det gå till i praktiken? Vilken eller vilka aktörer ska ansvara för arbetet? Det gäller också att aktörerna inom området börjar ta fram standarder för användardata. Sist men inte måste myndigheter och andra intressenter börja undersöka mer systematiskt vad andra länder, till exempel Danmark, Nederländerna och Norge, gör inom det här området. Vad kan den svenska skolan lära av deras erfarenheter?

Lärosätens miljöpåverkan - ny rapport om IT-användning

Bild: JISC

Lärosätens miljöpåverkan är stor och även om vi har gått över allt mer till digitala möten skapar vår IT-användning stora koldioxidutsläpp och andra miljöskadliga effekter. En ny rapport från brittiska JISC, Exploring digital carbon footprints, visar digitaliseringens baksida och ger konkreta råd till lärosäten om hur de kan ta itu med problemet.

All utrustning innehåller miljöfarliga komponenter eller har tillverkats på ett ohållbart sätt. Sedan skapar vår IT-användning stora mängder elektronikavfall, globalt 57,4 miljoner ton år 2021. Sedan kostar alla våra serverhallar med tanke på elförbrukning, kylning och utrymme. Vi lagrar enorma mängder onödig data och mycket utrustning på campus stängs aldrig av.

Rapporten undersöker fyra viktiga områden med bakgrund, fakta och tänkbara åtgärder: inköp, campus IT, molnlösningar och distansarbete.

The key to improving our digital carbon footprint is in taking informed action, which requires understanding and awareness. College and university leaders can use technologies such as carbon calculator apps and real-time energy consumption carbon emission dashboards to measure and communicate impact.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

UKÄs årsrapport

CC BY Some rights reserved by UKÄ

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat sin årsrapport 2022 med rapporter, trender och siffror om Sveriges lärosäten under det senaste året. 

Universitetskanslersämbetets årsrapport 2022 ger en överblick över högskolesektorns aktuella läge och långsiktiga utveckling. Rapporten bygger på en stor mängd statistiskt material som löpande samlas in och sammanställs i årsrapporten. Materialet finns också i vår statistikdatabas, i rapporter och analyser som publiceras löpande under året. I anslutning till varje kapitel finns ett figur- och tabell underlag.

Rapporten präglas av en återhämtning efter pandemin. Lärosäten har blivit medvetna om krishantering och att vi behöver beredskap inför nya utmaningar. Det finns en fortsatt stort intresse för högre utbildning med fler sökande än något annat år under den senaste 10-årsperioden. Allt fler studenter går direkt från gymnasium till högskolan och man ser att antalet utbytessstudenter är nästan tillbaka på den nivå som gällde före pandemin. Rapporten pekar på ett viktigt förbättringsområde, nämligen att lärarnas digitala kompetens måste höjas.

Läs och ladda ner: Universitet och högskolor: årsrapport 2022

Allt svårare att bedöma skriftliga inlämningsuppgifter - ny forskning

"2012-027 Working" (CC BY 2.0) by mrsdkrebs

Det har blivit allt svårare för lärare att bedöma elevernas lärande när de samarbetar digitalt utan lärarens vetskap. Eftersom läraren ser bara resultatet i till exempel en inlämningsuppgift är det svårt att veta vem som ligger bakom det som har skrivits. Dessa osynliga processer undersöks i ny forskning av Charlotta Rönn, Mittuniversitetet, enligt en artikel i Forskning.se, Svårare att bedöma elevers lärande i skolan. Elever hjälper varandra med skolarbetet genom att skriva texter åt varandra och även logga in i varandras konton. 

Vissa elever arbetar i linje med läroplanens intentioner, anstränger sig och tar ansvar för sina studier, medan det för andra elever är helt naturligt att logga in på varandras Google classroom-konton och revidera varandras texter eller skriva originaltexter för varandra. Somliga ber även mer högpresterande kamrater att ta en bild på sina färdiga skriftliga inlämningsuppgifter och skicka så att kamraterna sedan kan formulera om texten ”med egna ord” – utan lärarnas vetskap.

Det blir omöjligt att bedöma elevens lärande när man inte har insyn i processen. Elever med svårigheter får därför ingen hjälp och en del klarar sig med hjälp av sina kamrater utan att ha lärt sig något själv.

Förutom svårigheten för lärarna att rätt bedöma elevernas kunskapsutveckling, riskerar också eleverna att inte få den hjälp och det stöd av lärarna som de behöver individuellt för att utveckla till exempel sin förmåga att skriva. Det står förvisso i läroplanen att eleverna ska lära sig att skriva texter tillsammans med kamrater, men det framgår inte hur lärarna ska bedöma och betygsätta det. Läroplansförfattarna tänkte nog inte att det skulle gå till så som det beskrivs av eleverna i den här klassen.

Skriftliga uppgifter blir allt svårare att bedöma och svaret kan bli att ha kompletterande intervjuer eller gruppdiskussioner. 

Referens
Charlotta Rönn (2022) Pupils’ informal social strategies in a Swedish compulsory school – What pupils do and say, out of sight of the teachers, while managing written individual assignments, Educational Review, DOI: 10.1080/00131911.2022.2054955

Vetenskaplig publicering - brist på granskare

Akademiska förlag har svårt att hitta tillräckligt med granskare, peer reviewers, och det betyder förseningar i publiceringsprocessen, enligt en artikel i Inside Higher Ed, The Peer-Review Crisis. Vetenskapliga artiklar granskas av peer reviewers, experter inom området, som ställer upp gratis och rollen har länge setts som meriterande. Men nu efter pandemin tackar allt fler nej till uppdrag som peer reviewer och ibland blir det svårt att hitta granskare överhuvudtaget. Oftast handlar det om tidsbrist och stor arbetsbelastning men en del är trötta på att få arbeta utan betalning för rika förlag.

En lösning är att man börjar ta betalt för granskning men en del ser faror med en sådan kommersialisering. Enligt Ryan Cordell, University of Illinois:

The peer review crisis in higher ed may seem narrow, but it’s an example of how COVID exposed the precariousness of broader labor structures—peer review runs almost exclusively on the civic spirit of field professionals—so the systems only work while there isn’t *any* disruption.

Färre studenter kommer till föreläsningar på campus

Photo by Changbok Ko on Unsplash

Betydligt färre studenter kommer till undervisningstillfällen på campus jämfört med före pandemin, enligt en ny brittisk undersökning som har gjorts av Times Higher Education, Class attendance plummets post-Covid. 76% av de tillfrågade studenterna tycker att antalet studenter på plats i klassrummet har minskat markant ( mindre än 60% av klassen är på plats, ibland bara drygt 20%) och över hälften menar att engagemanget bland studenter har också minskat.

Det finns flera faktorer bakom det minskade engagemanget. Många studenter som började under pandemin har aldrig deltagit i campusundervisning och tycker att allt ska gå via nätet. De saknar en klassrumskultur och har svårt att se varför de ska komma. En del ser lektionen som en passiv aktivitet som kan göras när man har tid, som att titta på en film. Andra har dålig ekonomi och måste jobba dagtid. De räknar med att studera på kvällen i stället och kan inte bara avbryta ett arbetspass för att åka till campus.

Students not wanting to come to campus was the main reason given for why academics felt attendance and participation was lower, but the number of students undertaking paid work, experiencing mental health issues or failing to do enough preparation were also cited as significant factors.

Resultatet är att lärare måste förklara fördelarna med att komma till lektionerna - för diskussion, fördjupning och nätverkande.

Several respondents said the experience of being in class should be made superior to watching the recording, with more of a focus on engagement and participation using question and answer sessions and group discussion.

En ny kultur kring undervisning och lärande håller på att ta form.

Lärares rörelsemönster i klassrummet kartläggs

"Female science teacher with students in" (CC BY-NC 2.0) by All4Ed

Hur rör sig lärare i klassrummet? Hur påverkas undervisning av rummets möblering? Finns det döda ytor som borde utnyttjas bättre? Ett forskningsprojekt IoT Hubb Skola, som har genomförts av RISE tillsammans med Stockholms universitet, nio skolhuvudmän från partnerskapet och Atea, har använt bärbara sensorer för att kartlägga och analysera lärares röreslemönster. Resultaten beskrivs i en artikel av Stefan Pålsson på bloggen Spaningen, Analys av lärares rörelsemönster ger nya perspektiv på undervisningen.

Efter varje lektion kan man se en karta som visar lärarens hotspots i rummet och detta kan bli ett bra underlag till en diskussion om hur utrymmet kan användas bättre. Enligt Robert Ramberg, professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet:

Ofta blir det en aha-upplevelse när lärare upptäcker hur deras rörelsemönster ser ut. Det kan till exempel handla om att det finns delar av klassrummet där de inte alls har rört sig eller att de mest rör sig inom några få områden. Lärarna uppskattar de här samtalen, eftersom de få syn på sådant som de annars hade varit ovetande om. Det leder i sin tur till att de börjar tänka i nya banor kring hur de rör sig och agerar när de undervisar.

Möblering påverkar pedagogiken och dessa studier leder till att man skapar en möblering som främjar kollaboration och facilitering där läraren rör sig mycket mer bland eleverna i stället för att stå vid tavlan eller skärmen. Tekniken utvecklas ständigt och gruppen ser stora möjligheter att kunna analysera rörelsemänester i hela skolan och därmed bidra till en vidareutveckling av skolans lärmiljöer.

Video i undervisning - praktiska exempel

Photo by Sam McGhee on Unsplash

Användning av inspelade filmer i utbildning har vuxit explosionsartat under de senaste åren. Oftast spelar man in traditionella föreläsningar som informationsöverföring men det finns så mycket mer du kan göra för att utnyttja videoformatet i din undervisning. En artikel av Tony Bates på Media & Learning,  Analysing the pedagogical affordances of video, beskriver hur video kan berika en kurs med många praktiska exempel från olika lärosäten.  

Video kan till exempel användas för att visa experiment som är dyra eller farliga att genomföra på plats. Man kan också spela in farliga eller svåra situationer med hjälp av skådespelare för att visa hur man kan bemöta personer med till exempel psykiska störningar eller besvärliga elever i ett klassrum osv. Animerade filmer kan visa processer och samband som är svåra att beskriva med ord. Video används så klart i studenters praktiska moment för senare analys och återkoppling. 

Artikeln avslutas med en lista av fördelar och möjligheter samt en del utmaningar.

Furthermore, a video clip or program rarely stands on its own as a teaching resource. It will usually need to be put into context and students will often need guidance on how to use the video material in their studies – for instance, what to look for, and how it relates to the rest of the course. Usually video will need some prior preparation and follow-up work by the students which in turn will need feedback from the instructor. Nevertheless, video should now be a standard part of most instructors’ teaching repertoire.

Språkfel engagerar i sociala medier - ny avhandling

"Fast, kedjad och larmad" (CC BY 2.0) by moonhouse

Skriver man fel i sociala medier, till exempel genom sörskrivning eller felstavning, får man många kommentarer. Det verkar som att toleransen för vissa skrivfel är lägre i sociala medier än i andra sammanhang enligt en artikel från Örebro universitet, Språkpoliser vaktar i sociala medier – även bland yngre. Artikeln handlar om ny forskning av Anna Heuman, doktorand vid Örebro universitet, som undersöker fenomenet. Även om diskussioner i sociala medier oftast förs i talspråk så fattas det inte språkpoliser. Man blir inte tagen på alllvar om man skriver fel och kommentarerna är ganska ofta nedlåtande.

Tänk dig att det händer i ett samtal. Någon säger något fel i en konversation och tio personer påpekar sedan samma sak. Det skulle kännas oerhört märkligt men i sociala medier är det precis det som händer.

Hon menar att språkpoliser finns även bland ungdomar och att den värsta synden är särskrivning. Deltagarna försvarar standardspråket och har en låg tolerans av dialektord och alternativa formuleringar.

Man skulle så klart kunna önska sig en högre acceptans för variation i stavning, men mina resultat tyder på att denna acceptans inte finns överallt. Även om det givetvis finns människor som försöker öka acceptansen

Referens

Heuman, A. (2022). Negotiating standard language ideology : Metalinguistic discussions in mundane, online interaction (PhD dissertation, Örebro University). Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-98751

Kursutvärderingar och betygsättning - ny forskning

"evaluation" (CC BY 2.0) by CreditDebitPro

Kursutvärderingar används allt mer som mätinstrument på undervisningskvalitet. Men många forskare varnar för att sådana utvärderingar kan bli missvisande. En ny artikel av Guannan Wang och Aimee Williamson i tidskriften Teaching in Higher Education, Course evaluation scores: valid measures for teaching effectiveness or rewards for lenient grading?, undersöker kopplingen mellan betygsättning och positiva utvärderingar. Artikeln ger en översikt på tidigare studier inom området och föreslår en rad åtgärder för att förbättra kvaliteten på kursutvärderingar så att man minimerar risken för att bra betyg ger bra utvärderingar..

Course Evaluation Instruments (CEIs) are critical aspects of faculty assessment and evaluation across most higher education institutions, but heated debates surround the value and validity of such instruments. While some argue that CEI scores are valid measures of course and instructor quality, others argue that faculty members can game the system, most notably with lenient grading practices to achieve higher student ratings. This article synthesizes the literature on course evaluation instruments as they relate to student grades to assess the evidence supporting and refuting the major theoretical frameworks (i.e. leniency hypothesis and validity hypothesis), explores the implications of research design and methods and proposes practical recommendations for colleges and universities. This paper also goes beyond the CEI-grade relationship and provides a framework that illustrates the relationships between teaching quality and CEI scores, and the potential confounding factors and omitted variables which may significantly deteriorate the informativeness of the CEI score.

Flera tips om hybridundervisning

Det finns många goda råd om hybridundervisning och de flesta erkänner att det finns utmaningar med metoden. En intressant ny artikel om ämnet kommer från Joitske Hulsebosch, Five competences to develop to facilitate hybrid sessions. Hon pekar på svårigheter att skapa en bra stämning och tydliga spelregler när man undervisar i hybridformat.

Hybrid sessions demand a lot from participants and you have to manage that as a facilitator. A hybrid session is exhausting for the people who participate online. Perhaps the sound not 100%. You often don't know whether or not you can break in to ask a question. But discussion may also feel less spontaneous for people in the room. When you agree to raise your hand, it feels like school. People online may request that people in the room don't touch papers or coffee cups for the noise. All this may cause the fun to wear off, and you as the facilitator have to deal with all these deceptions.

Hon identifierar fem saker att fokusera på i första hand:

• Välj rätt teknik för dina behov. Om du inte är van med salens utrustning se till att få tid att träna och gå genom vad du vill göra under lektionen. Om du använder egen utrustning se till att allt fungerar bra och ha en plan B.
• Planera för kollaboration. En co-facilitator som kan ta hand om distansdeltagarna kan underlätta. Tänk på hur du kan delegera vissa uppgifter.
• Planera grupparbetet - dela upp dem mellan klassrum och distans eller vill du blanda?
• Se till att du ser alla deltagare. Vilka regler gäller för att komma till tals? Hur fördelar du ordet?
• Var beredd på att improvisera. Se till att du har en plan B.

Webbinarium om vanliga utbildningsmyter

Photo by Stephen Leonardi on Unsplash

UHR (Universitets- och högskolerådet) avslutar sina webbinarier för vårterminen med en session om vanligt förekommande myter om distansutbildning och högskolepedagogik, Mythbusters, torsdag, 9 juni, kl 09:00-10:15. 

Vi tar oss an sanningar som alla känner till men inte stämmer och motbevisar med statistik och kartläggningar.

Medverkande i webbinariet:
Linda Reneland-Forsman, Linnéuniversitetet
Per Westman, Universitetskanslersämbetet
Sofia Berlin Kolm, Universitetskanslersämbetet 

Både under webbinariet och på det efterföljande webbmötet kommer du att ha möjlighet att ställa frågor till de medverkande.

Extrainsatt workshop

Ytterligare ett webbinarium är workshopen om professionsutbildningar som genomförs för andra gången eftersom den första blev fullbokad. Den äger rum onsdag, 8 juni, 09:00-10:30.

Studenterna är på campus, men inte lärarna

Photo by Luke Chesser on Unsplash

Studenterna är tillbaka på campus men lärarna syns inte i samma omfattning som förr. Det är situationen på Høgskolen på Vestlandets campus i Bergen, Norge, trots ett nytt stort hus för både undervisning och kontor. En ny byggnad öppnades 2020 med stora ytor för kollaboration mellan studenter och aktivitetsbaserade arbtesytor för personalen. Problemet är att medan campusområdet kryller av studenter igen finns det väldigt få lärare på plats enligt en artikel i den norska nättidningen Khrono, Tomme kontorlandskap i nybygg: — Bekymret for at mange holder seg aktivt borte.

Lärarna föredrar att stanna hemma även nu när pandemins faror verkar ha försvunnit. Detta leder bland annat till att studenterna har svårt att träffa sina lärare eftersom man aldrig vet när de är på plats. Dessutom är det svårt för nyanställda att komma in i ett sammanhang. Problemet är att lärarna inte fick någon hjälp att utnyttja de nya aktivitetsbaserade lokaler. Dessutom har erfarenheterna från pandemitiden satt sina spår. Enligt Tina Åsgård, facklig representant vid högskolan:

Vi opplever at mange kolleger som er vitenskapelig ansatte ikke ønsker å sitte der. De opplever at bygget ikke er egnet for den type arbeid som de holder på med. Man har ikke egentlig satt av kontorer der, bare landskapsarbeidsplasser. Det finnes noen såkalte multirom som man kan booke. De er som regel uten vinduer. Mange bruker dem som kontorer, selv om dette ikke er tanken bak dem.

Karin Bell, huvudskyddsombud vid Høgskolen på Vestlandet menar: 

Det er veldig mange forskjellige behov. Mange trenger å sitte i fred i konsentrasjonsarbeid. Andre syns det er greit å jobbe sammen med andre. På en høgskole eller et universitet vil det nok alltid være behov for en del enkeltkontorer. Mer enn andre steder — for man skal drive med forskning, veiledning, konsentrasjonsarbeid og av og til ha private samtaler med studenter og kolleger. Noen ganger er det behov for å snakke sammen i et lukket rom. Dette har en verdi i seg selv.

Artikeln beskriver en situation som många av oss inom högre utbildning känner igen just nu. I slutet av artikeln kommenterar högskolans rektor att det handlar om en övergångsfas och att man måste anpassa rutiner och miljöer efter behov. Diskussionen fortsätter.

MyFest22 - Innovativ utbildningskonferens under hela sommaren

CC-BY-NC 2022 MYFest22

MYFest22 är en annan sorts internationell konferens med både synkrona och asynkrona aktiviteter mellan juni, juli och augusti. Den handlar om öppen utbildning, inkludering, tillgänglighet och collaboration och är öppen för alla. Konferensen bygger på deltagarnas erfarenheter snarare än inbjudna experter. Aktiviteterna delas upp i fem spår:

• Open Education & Digital Literacies
• Critical Pedagogy & Social Justice
• Community Building & Reflection
• Wellbeing & Joy
• Emergent

Varje aktivitet omfattar videomöten (anpassade till olika tidszoner), workshops, diskussionsforum, kollaborativa dokument mm. Du behöver bara anmäla dig och sedan får du välja vilka aktiviteter du vill delta i. Varje spår ger dig möjlighet att delta i en process där du arbetar tillsammans med andra utbildare för att diskutera och skapa. 

MYFest22 arrangeras av nätverket Equity Unbound och bygger på frivilliga insatser (se arrangörerna)

Gymnasielärare mer positiva till digitalisering men hybridundervisning möter motstånd - ny rapport

"GCC Classroom Pix (2016&2018)" (CC BY 2.0) by Germanna CC

En ny undersökning bland 1000 lärare, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och socionomer visar hur dessa yrkesgruppers inställning till digitalisering har ändrats under pandemin, enligt en artikel i Dagens Samhälle, Pandemin fick lärare att svänga om digitala verktyg. Undersökningen visar att 73% av lärarna var positiva till en ökad digitalisering i skolan, en tydlig ökning under pandemitiden. Däremot var lärarnas inställning till hybridundervisning mindre positiv:

Lärarna var då i hög grad positiva till de digitala verktyg och arbetssätt som använts under pandemin. Ändå ville inte ens hälften av dem behålla de digitala verktygen i en mer normal arbetssituation.

– Jag tror att det är kopplat till att en hög andel av gymnasielärarna inte vill arbeta med hybridundervisning, säger Tor Hatlevoll.

Enligt enkäten vill 40 procent av gymnasielärarna inte hålla lektioner där en del elever är på plats i klassrummet medan andra är med digitalt. Det är grundskollärare mer positiva till.

Bland de andra yrkeskategorier var undersköterskor mer negativa till digitalisering, kanske för att deras yrke inte har digitaliserats i samma grad som de andra. Läkare var också kritiska, främst på grund av en brist på support:

Runt hälften av läkarna är nöjda med de digitala verktyg som införts under pandemin medan 18 procent sätter betygen ”ganska dåligt” eller ”mycket dåligt” på nya digitala verktyg eller arbetssätt. Läkarna efterlyser i hög grad teknisk support.

Rapporten har tagits fram på uppdrag av SKR, Sveriges kommuner och regioner.

Läs rapporten, Digitalisering i välfärden.

EDEN 2022 i Tallinn

"Tallinn" (CC BY-ND 2.0) by Ullisan

EDEN (European Distance and E-learning Network) håller sin konferens 20-22 juni vid Tallinns universitet i Estland, om du känner för en intressant resa österut före midsommar. Konferensens tema är Shaping the digital transformation of the education ecosystem in Europe. Estland har under flera år profilerat sig som Europas mest digitaliserat samhälle, inte minst inom utbildning. 

The digital ecosystem of education has experienced both challenges as well as innovation boosts within the last two years in Europe. This situation is a potential for EDEN as the hub of professionals dealing with digital transformation of educational organisations.
EDEN has a long history of supporting educators in online and distance education, providing a forum for discussion, learning, and refinement of best practices in this area. This pandemic has been no exception.
This yearʼs conference is intended as a continuation of the efforts of EDEN to support educators by providing a space to explore the issues and insights that have emerged during the COVID-19 pandemic.

Mer information och anmälan.

Hur kan vi jobba med tillgänglighet? Temacafé

Photo by Daniel Ali on Unsplash

Ytterligare ett webbinarium att notera! Denna gång handlar om ett temacafé om tillgänglighet, torsdag den 2 juni, 09:00-10:00. Arrangören är UHR (Universitets- och högskolerådet).

Vi får tre perspektiv på vikten av tillgänglighet och vilken betydelse det har för pedagogik och utveckling.

Caféet inleds med några korta presentationer:

• Förbättrad tillgänglighet gynnar alla - Lena Dafgård, Högskolan Dalarna.
• Perspektiv på tillgänglighet och pedagogiskt stöd - Lena Swärd, SLU.
• Pedagogiskt utvecklarperspektiv - Lotta Åbjörnsson, Lunds universitet.

Efter introduktionen inbjuds till fördjupande diskussioner i breakout rooms, där du som deltagare har möjlighet att utbyta erfarenheter och bidra till diskussionen. Temacaféet avslutas med en gemensam diskussion och möjlighet att ställa frågor till de medverkande.

Anmäl dig till evenemanget.

Klarspråkshjälpen - ny guide från Språkrådet

Photo by Daniel Thomas on Unsplash

Språkrådet lanserar en ny guide om hur man skriver bra texter på klarspråk, Klarspråkshjälpen, enligt en nyhetsartikel, Skrivrådet: Använd Klarspråkshjälpen! Guiden består av tre moduler, Kom igång, Skriv klarspråk och Testa din text, och innehåller många nytiga tips om att skriva begripliga texter. Du får hjälp att börja skriva - att identifiera syftet, budskapet och målgruppen. Sedan får du ta dig genom många skrivtips om bl a innehåll, struktur, ordval, stil mm med tillhörande övingar och fördjupningar. Sist får du testa din text.

Om du redan har skrivit en text kan du testa den i modulen Testa din text. När du har svarat på tio snabba frågor får du svar på vad som är bra och vad som skulle kunna bli ännu bättre. Varje svar innehåller länkar till mer information.

Gå till Klarspråkshjälpen. 

Webbinarieserie och rapport om digital bedömning och examination

EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) arrangerar en serie webbinarier 14-16 juni om bedömning och examinationsdesign. Du får träffa flera experter med praktisk erfarenhet av digital bedömning och examination från olika synvinklar - pedagogik, säkerhet, etik och teknik. Som underlag till dessa webbinarier finns en ny rapport av en EADTU arbetsgrupp, Designing Online Assessment. Solutions that are Rigorous, Trusted, Flexible and Scalable.

In this Empower webinar week, EADTU will share expertise on designing online assessment. We will focus on the challenges, practices and new developments during the pandemic, examples of research and innovation in online assessment, and the supportive (or non-supportive) national policies and frameworks that define the context of assessment for institutions.

• 14 juni, 14:00 - 15:40. Assessment Design and Assessment Futures.
• 15 juni, 14:00 - 15:40. Trust, Privacy and Ethics.
• 16 juni, 14:00 - 15:40. Operational Processes, Technology and Support.

Bland talarna finns: Klaus-Dieter Rossade, (Open University, UK), Carlton Wood (Open University, UK) George Ubachs (EADTU, Nederländerna), Diogo Casa Nova (Universidade Aberta, Portugal), Henrietta Carbonel (UniDistance Suisse), José Aznarte (UNED), Kirsi Saarinen (TAMK, Finland) och Ekaterina Muravyeva (Open Universiteit, Nederländerna).

Mer information och anmälan.

Dela din skärm med hela klassen

Du kan dela din skärm eller bara en applikation i din dator med hela klassen via ett verktyg som heter DisplayNote Broadcast. Du öppnar verktyget och väljer om du vill dela ett bildspel, en webbsida eller hela din webbläsare med klassen. Sedan delar du en länk med studenterna plus en kod. Studenterna behöver inte skapa konton - de bara anger koden och ser det du delar. Du kan anteckna eller rita på det du delar och alla ser vad du har gjort. Verktyget fungerar i dator, platta eller mobil.

Här kommer en kort praktisk video av Richard Byrne om hur du kommer igång med DisplayNote Broadcast.

Hybridmöten går bäst när en chef deltar via Zoom

Photo by Mindspace Studio on Unsplash

Hybridmöten väcker starka känslor och många menar att de är mycket sällan givande eftersom det finns alltid deltagare som exkluderas. En artikel av Joshua Kim i tidskriften Inside Higher Ed, Proposing Kim’s Law of Physical/Virtual Meetings, menar att en avgörande framgångsfaktor för hybridmöten är om en högre chef deltar på distans. Om distansdeltagare är vanliga medarbetare får de sällan utrymme i mötet men om någon av dem har status i gruppen så får alla distansdeltagare mer tid att tala.

Han föreslår, med glimten i ögat, följande princip för hybridmöten:

Kim’s Law states that:

• The quality of a physical/virtual meeting is directly proportional to the status of the virtual attendees.
• If there is a high-status person or persons attending a mixed in-person and Zoom meeting on Zoom, then the meeting will be excellent. Or at least excellent for the Zoom people.

Om en högre chef eller extern gäst deltar via Zoom så planerar man mötet mer noggrant än vanligt och har strategier för att inkludera distansdeltagarna.

Stämmer detta även här i Sverige? 

Kommande webbinarier och workshops

Photo by Compare Fibre on Unsplash

Flera aktörer arrangerar intressanta digitala evenemang under de närmaste veckorna.

24 maj, 09:00-10:30. Workshop: Professionsutbildningar – utmaningar och möjligheter.
Olika yrken men många gemensamma utmaningar, inte minst kring hur man löser praktik och handledning på distans och i blandade lärmiljöer.Hur skapar man en yrkesidentitet på distans? Hur kan dessa professionsutbildningar lära av varandra i stället för att arbeta i stuprör?
Workshop med gruppdiskussioner. Arrangeras av UHR (Universitets- och högskolerådet).

25 maj, 16:00-17:00. How we can and should respond to the educational needs of those who have become refugees? 
The disruptions caused by war, oppressive regimes and environmental degradation are causing unprecedented levels of social dislocation and violence. To all this can now be added the shocking impact of war and invasion in Europe itself. Millions of people have had to flee just to stay alive. Individuals and families alike have been traumatised by this. We would like to explore the impact on educational needs and whether we can fashion interventions that somehow ease the pain while also providing a model of a way forward for those so impacted.
Arrangeras av EDEN (European Distance and E-learning Network).

2 juni, 14:00-15:15.Improving recognition through self-assessment: the “Spotlight on recognition” tool.
One of the key outcomes of the “Spotlight on recognition” project is a self-assessment tool that allows staff working in higher education institutions to evaluate to which extent their institution’s recognition procedures are in line with the Lisbon Recognition Convention and international good practice. The core of the tool is a table of self-assessment questions aligned with practical information on the legal framework governing recognition in Europe, the European Recognition Manual for Higher Education Institutions and other supporting materials. The tool thus aims to enable higher education institutions to respond to the LRC and the expectations for internal quality assurance as laid down in Standard 1.4 of the ESG. This webinar will invite participants to explore the tool, as well as the self-assessment approach at its core, in further detail.
Arrangeras av EUA (European Universities Association).

7 juni, 09:00-10:00. Temacafé: Hybrid i verkligheten – digitalt studiebesök i hybrida lärmiljöer.
Hybridundervisning och hybrida mötesmöjligheter har fått stor efterfrågan i spåren av pandemin men hur är det egentligen att vara digital deltagare i en hybriduppkoppling?
Arrangeras av UHR (Universitets- och högskolerådet)

14 juni, 16:00-17:00. What next for global higher education? 
In late May 2022, governments and universities from around the world will meet in Barcelona for the UNESCO World Higher Education Conference. This event aims to set out the global vision for higher education and higher education policies until 2030. The webinar will look at trends and ambitions for global higher education for the next decade, discussing how institutions and countries can work together for the benefit of a global knowledge community.
Arrangeras av EUA (European Universities Association).

15-17 juni. Konferens NU2022, Att synliggöra lärande. Sveriges största mötesplats för utveckling av högre utbildning. På plats i Stockholm eller digitalt.

20-22 juni. EDEN 2022 Annual Conference, Shaping the digital transformation of the education ecosystem in Europe. Konferensen arrangeras på plats i Tallinn, Estland och digitalt. Anmäl dig via länken.

Resursbank om högskolepedagogisk utveckling

Photo by BeKonstructive Marketing on Unsplash

UHR (Universitets- och högskolerådet) bygger ut sin resursbank med material från landets lärosäten inom områden högskolepedagogik, distansundervisning och användning av IKT i utbildning. Just ni finns det över 70 resurser i olika format (video, ljud, dokument) och du kan söka via nyckelord. Resursbanken innehåller även alla inspelade webbinarier, temacaféer och poddar som har genomförts hittils inom satsningen kvalitet i distansutbildning. Samlingen börjar ta form men kommer att fyllas på under året. 

Om ditt lärosäte eller organisation har bra material som ni kan dela med er så kan du tipsa redaktionen. Materialet ska redan ligga publikt på webben men din organisation ska ha rätten att dela det. Sedan kommer redaktionen att kvalitetsgranska materialet inför publicering.